Miljöministeriet föreslår att antalet insamlingspunkter ska minskas med mer än hälften. I Västnyland skulle det betyda att av dagens 140 terminaler för metall och glas återstår 20.
Kaisa Halme, informatör vid sophanteringsbolaget Rosk´n Roll, anser att förslaget är förkastligt.
- Att transportera t. ex. lättare plastmaterial långa sträckor och över kommungränser är oekonomiskt och dessutom opraktiskt för konsumenten.
Enligt miljömisteriets förslag borde ansvarsfördelningen mellan kommuner och producenter förändras.
Hittills har kommunerna satsat på att insamlingspunkterna ska vara lätttillgängliga för konsumenten.
I fortsättningen borde den som för ut förpackningsmaterialet på marknaden också ordna avfallshanteringen. Förpackningsproducenten ifråga tänker då mera i termer av effektivitet.
Lång väg för glas och metall
Idag finns det 140 insamlingspunkter för glas, metall och kartong i Västnyland. Om förslaget går igenom finns det bara 20 insamlingspunkter kvar. Också insamlingen av plast försämras radikalt och koncentreras till affärscentra i Lojo och Vichtis. Utgångspunkten för en obemannad terminal är att orten ska ha minst 10 000 invånare.
Inom branschen är man rädd för att förslaget medför dubbla insamlingssystem där producenterna samlar in sitt avfall medan kommunerna fortfarande hanterar t. ex. blandavfall. Om producenterna inte sköter sin uppgift fylls kommunernas insamlingspunkter, med högre kostnader som följd.
- Konsumenten kan komma att betala en trefaldig avfallsavgift. Först den som ingår i priset på en produkt, sedan en ekoavgift och nu ytterligare en avgift till producentsammanslutningen, befarar Kaisa Halme.
Hellre belgisk modell
Det är ännu oklart vem som förutsätts betala för vad. Producenterna ska samla in förpackningsmaterial kostnadsfritt. Privatpersoner och husbolag kan föra sitt avfall till kostnadsfria insamlingsplatser längre bort eller anlita insamling på närmare håll, som tillhandahålls av privata producenter. Rimligtvis påverkas då också de utgifter som kommunerna hittills haft inom sophanteringen.
Avfallsaktörerna satsar hellre på den s.k. Flandern-modellen. Enligt den har kommunerna ansvar för all sopinsamling, men industrin betalar för tjänsten.
Rätt kärl, inte utanför
Malin Kurkisuo, rådgivare vid Rosk´n Roll, tar med Yle på en tur runt olika ekopunkter och sopterminaler i Västnyland. I Backgränd kan man ibland hitta möbler och ackumulatorer, denna gång enbart mindre järnskrot på marken. I Svartå möts vi däremot av en cykel och en stol invid sopkärlen.
- De här hör inte hemma här, de borde ha körts till en bemannad sopstation. Det kan handla om lathet eller okunskap. Västnylänningarna är i allmänhet duktiga på att sortera sitt avfall men visst kan vi bli ännu bättre.
Färre insamlingspunkter kanske ändå inte är det mest motiverande lockbetet.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i avfallslagen godkändes i onsdags (27.11). Statsrådet föreslår att förpackningsproducenternas ansvar för avfallshanteringen av konsumentförpackningar ska senareläggas.
Tilläggstid ges till 1 maj 2015 när det gäller utvidgat producentansvar. Producenterna ska senast från början av 2016 ordna nätverk av mottagningsplatser för de konsumentförpackningar som kommer från hushållen.