Ledarna för de sex regeringspartierna gratulerade översvallande varandra till att ha åstadkommit Finlands allra första inventering av strukturerna. De betonade alla att det inte handlar om nedskärningar. Och gratulerade sig också till att efter en veckolång mangling ha enats om de svåra besluten som ska minska hållbarhetsgapet.
- Besluten betyder att var och en av oss kan hysa större förtroende för framtiden. Besluten löser inte alla problem, men går en lång väg i rätt riktning, sade statsminister Jyrki Katainen (Saml).
Socialdemokraternas ordförande, finansminister Jutta Urpilainen, säger att Finland nu sände en klar signal till omvärlden om att Finland sköter sig.
- Åtgärderna stärker sysselsättningen och ekonomin. Och vi ger kommunerna möjligheter att agera friare, sade Urpilainen.
"Regeringen höll vad den lovade"
Försvarsminister Carl Haglund (SFP) kallade regeringens slutresultat jättebra, och trovärdigt.
- Vi har gjort precis som vi lovade. Vi har levererat en lista som gör det möjligt för kommunerna att med en miljard euro gå ner i kostnadsnivån, vi har trovärdiga åtgärder för att förlänga arbetskarriären, och höja sysselsättningsgraden, sade Haglund.
Vänsterförbundets ordförande, kulturminister Paavo Arhinmäki menade att de som väntade en häftig lista på nerskärningar eller en nerkörning av välfärdssamhället fick lång näsa.
- Vi bevarar det som är viktigast, socialskyddet och grundskolan. Men det lönar sig att göra saker förnuftigare, och undvika dubbleringar. Vi har lyckats minska ökningen av kommunernas utgifter, och samtidigt slå vakt om välfärdssamhället.
Utkomststödet till FPA?
En helomvändning i vården av äldre, öppenvård och hemservicetjänster ska ersätta anstaltsvård. Gymnasie- och yrkesskolenätet skärs ner. Dejoursystemet förnyas i bashälsovården. Den kommunala tandvården för vuxna försämras. Patientuppgifter sparas hädanefter bara digitalt, och inte till pappers. Läropliktsåldern höjs till 17 år, och det gäller alla. Det måste finnas minst 10 elever i en grupp för att de ska få religionsundervisning i till exempel islam.
Dagvårdsavgifterna höjs för höginkomsttagare. Här några av de slopade uppgifter, verksamhetseffektiveringar och avgiftshöjningar som ska sänka kommunernas utgifter med över 1 200 miljoner fram till år 2017.
Miljöminister Ville Niinistö, De Grönas ordförande, pekade på att den långa listan på beslut innehåller få rena nerskärningar. Inrikesminister Päivi Räsänen (KD) gladde sig åt att regeringen inte behövde använda giljotinen.
Många av dagens beslut hänsköts till fortsatt beredning. Det gäller till exempel besluten om ändringarna av hemmvårdsstödet och slopandet av den subjektiva rätten till dagvård. De tidigare beslutet står nog fast, men lagarna träder i kraft först år 2015. Också förslaget att Folkpensionsanstalten börjar betala utkomstödet ska utredas.
Hållbarhetsgapet 4,7 procent av BNP
Syftet med strukturpaketet är alltså att radera ut hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin, och bidra till att skapa tillväxt, minska den strukturella arbetslösheten, motverka den demografiska utvecklingen och lösa kommunernas ekonomiska problem. Och förhindra att Finlands kreditvärdighet sänks, och räntorna på statsskulden ökar.
Men om omvärlden menar att de här åtgärderna inte är tillräckliga för att få fason på Finlands ekonomi väntar nya beslut i förhandlingen om rambudgeten i mars.
Regeringen beräknar att hållbarhetsgapet är 4,7 procent av bruttonationalprodukten eller cirka nio miljarder euro. Bättre hushållning i kommunerna avskaffar 1 procentenhet av glappet. Då produktiviteten i serviceproduktionen ökar minskar gapet med 1,4 procentenheter.
En förlängning av arbetskarriären som betyder att den faktiska pensioneringsåldern höjs till 62,4 år fram till år 2025 ger också 1,4 procentenheter. Åtgärder mot den strukturella arbetslösheten och bättre produktionspotential i ekonomin avskaffar totalt 0,9 procentenheter av gapet.
Läs närmare om regeringens beslut om strukturpaketet (tillsvidare endast på finska).
Läs också:
Lyly: För mycket besparingar i service och utbildning