Det legendariska 80-talsbandet Toto hann åka på en båttur i Ekenäs skärgård och blev imponerade av naturen, bryggor och strandbastur.
Före lördagens konsert i Stallörsparken i Ekenäs hade bandmedlemmarna i Toto lite överloppstid.
- En av medlemmarna undrade då hur stor sjön är och frågade om man kan hyra en båt, berättar Peter Wentzel som var med och skötte om säkerhetsarrangemangen i parken.
Eftersom det fanns en liten lucka i tidtabellen beslöt Wentzel att låta bandmedlemmarna åka ut med honom i hans båt. Det visade sig bli en unik upplevelse för de amerikanska musikerna.
- Man har en bild av att de har sett det mesta. Men vi kom bara till Källviken så måste vi stanna och titta på varenda strandbastu och brygga. Överlag är skärgårdsnatur något som de aldrig har sett, säger han.
Hälsade på alla båtförare
Peter Wentzel är noga med att följa kutymen att hälsa på folk på sjön. Något som också bandmedlemmarna började göra.
- De var imponerade av att så många känner mig. Men jag förklarade att det är folkvett på sjön. Sedan kan man undra om folk visste vem som kom emot och hälsade på dem.
Peter Wentzel.Porträttbild på Peter Wentzel.Bild: Yle/ Bubi Asplundbåtar,Ekenäs,Raseborg,Västnyland,Toto,toto på båtresa
Wentzel försökte på kort tid visa så mycket som möjligt av Ekenäs skärgård. De åkte genom Jomalvik kanal och vidare till Skåldö.
- De ville gå i land vid Skåldö fiskebod, men det fanns inte tid. De var väldigt imponerade av vad vi hade att erbjuda, säger han.
Ärligt imponerade
Efter Skåldö tog Peter Wentzel ut Toto-medlemmarna på det öppna havet, något som inte var lika exotiskt för dem. Wentzel är i alla fall övertygad om att bandmedlemmarnas hänförelse kom direkt från deras hjärtan.
- Det är inte det största de har upplevt, men personligen är jag glad att de tog sig tid att själva betala och boka upp en sådan här grej och njuta av den.
Fler stora evenemang behövs
Efter lördagens lyckade evenemang i Stallörsparken väcks frågan hur man bättre kunde marknadsföra Västnylands unika natur till turisterna.
- Nu när jag har varit delaktig i ett så här finns evenemang så har jag funderat hur man kunde omsätta så här fin natur så att det genererar jobb och pengar, säger Wentzel.
Han har inga svar på frågorna, men tycker i alla fall att man kunde arrangera åtminstone ett motsvarande evenemang till under sommaren i Ekenäs.
- Vi har ju grunden och när man ser hur alla jobbar så har vi ingenting att skämmas för i den här staden. Vi har kapacitet till vad som helst och ett till sådant här evenemang under sommaren skulle ge massor.
Företag i hela Svenskfinland drar nytta av de ljusare ekonomiska tiderna. Konsumenternas tilltro till ekonomin har ökat och det syns i företagarnas kassa.
- Helt tydligt finns det en positiv anda för tillfället, säger Paul Vikman vid Väståbolands företagare.
- När jag har intervjuat lite företagare i centrum av Pargas så har de varit helt nöjda med hur kommersen har varit under sommarmånaderna.
- Samma trend syns också i Borgå, säger Pontus Palmqvist som är ordförande för Borgå företagare. Företagarnas attityder och förväntningar är positivare nu än de de senaste tio åren.
Palmqvist berättar att han hört en hel del positiva nyheter, speciellt från företagare som är beroende av turisterna som flockas i gamla stan i Borgå.
- Många företagare berättar att kunderna har varit flera. Trots att vädret har varit dåligt har det ändå varit livligare, säger Palmqvist.
Hjulen rullar snabbare
Också i Västnyland kan företagarna dra nytta av uppsvinget i ekonomin.
- Det ser nog ut som om beställningarna skulle ha kommit igång, och det har legat en optimism i luften, säger Jan Lindholm som är ordförande för Företagarna i Raseborg.
- Vi har också en del projekt i Västnyland som har blivit färdiga som ger orsak till optimism, till exempel ett spa i Hangö som sätter fart på turismen.
Optimismen smittar av sig
- Den senaste tidens utveckling har visat att vi går bättre tider till mötes. Vi har en längre tid haft ett uppsving i Österbotten med allt som Energiklustret banar väg för, och många andra saker också, säger Mikael Nyström, vd för Österbottens företagarförening.
Enligt Nyström har det också skett en avgörande förändring i företagarnas attityder.
- I stället för att tänka “Varför skulle vi klara en grej?” så har det blivit mer så att man tänker “Varför inte?”. Tankesättet sprider positiva ringar på vattnet och skapar optimism och framåtanda som jag tror att vi kanske är kända för, åtminstone tycker vi det själva.
- Man ser det på många olika fronter att det är bättre nu.
Företag vågar förverkliga sina planer
Under sämre tider är både konsumenter och företagare försiktiga. Paul Vikman som i sitt eget företag sysslar med revision och företagsrådgivning säger att företag nu förverkligar planer som tidigare lagts på hyllan.
- Under sämre tider finns det inte så mycket intresse för att till exempel planera att köpa eller sälja företag. När det börjar vända och gå mot det bättre ökar intresset för olika företagsarrangemang. Under det senaste året har man sett att det har varit en annan drive på den sidan.
Författaren Merete Mazzarella tar i sitt sommarprat med oss på en resa till Australien, ett land hon och mannen Lars Hertzberg aldrig någonsin hade drömt om att besöka, och inte ens tänkt på som särskilt intressant.
Öppningen kom då Lars, som är filosof, blev erbjuden sex veckor som gästprofessor vid The University of Queensland i Brisbane.
Merete Mazzarella? Visst var det hon som åkte till Australien och blev uppäten av en haj?
- Det kändes som en möjlighet vi inte fick missa, rentav som ett privilegium med tanke på vår nog så mogna ålder för Lars var trots allt sjutttiotre och jag bara ett och ett halvt år yngre.
Vacker och rolig reseskildring
Mazzarellas sommarprat är en personlig reseskildring som rymmer vackra beskrivningar av jakarandaträd i skymningen och dagar med tropiskt regn, men också roliga anekdoter och funderingar, till exempel om alla farliga djur i Australien.
- På väg till Australien tänkte jag: Om jag blir uppäten av en haj så blir det det enda folk kommer ihåg om mig. Inte mina böcker, inte min roll som universitetslärare - nej, folk skulle säga: Merete Mazzarella? Visst var det hon som åkte till Australien och blev uppäten av en haj?
Vi får också bekanta oss med den australiska skatan - flöjtkråkan, som kan härma både människor och djur kusligt väl (kolla detta på Youtube, det är värt det!).
Australien och flyktingpolitiken
Mazzarella, som här i hemlandet tagit ställning mot Finlands flyktingpolitik låter inte heller den australiska dito gå någon förbi.
- Den är sannerligen inte bättre än vår. Asylsökande spontanflyktingar släpps inte in i landet överhuvudtaget utan har internerats på obestämd tid på två Stillahavsöar, Manus och Nauru.
Merete Mazzarella sommarpratar i Yle Vega klockan 10:03 och 18:03.
Ekenäs IF har förnyat kontraktet med fyra spelare från årets trupp också för nästa säsong.
Det är fråga om Cheick Camara, Mohamed Doumbia, Joel Akpini och Sakpa Kouame.
EIF hade option i samtliga spelares kontrakt och har nu valt att utnyttja den.
Goda erfarenheter av spelarna
- Vi har varit nöjda med spelarna både på och utanför planen. Hela arrangemanget har fungerat bra så därför ville vi förlänga med en säsong till med dem, säger manager Peter Haglund.
Fotbollsspelaren Cheick Camara får förnyat kontrakt.Ung man i svart sportjacka på idrottsplan.Bild: Yle/Helena RosenbladVästnyland,Raseborg,Ekenäs,Ekenäs IF,fotboll,camara cheick
Cheick Camara har genomgått en knäoperation och håller som bäst på att återhämta sig.
Han skall genomgå en läkarkontroll efter sin rehabiliteringstid och först efter att läkaren sagt ja träder hans kontrakt i kraft.
EIF har redan tidigare skrivit kontrakt för 2018 med William Lindqvist, Paul Akouokou och Boubacar Kinda.
Lindqvist och Kinda har haft knäskador och börjar vara tillbaka på allvar först nu.
Raseborgs nya stadsdirektör Ragnar Lundqvist börjar sitt jobb den första september. Det beslutade Raseborgs stadsstyrelse på måndagen (31.7).
Lundqvist kommer att få en totallön på 11 300, säger stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP). Då Lundqvist sökte jobbet önskade han 12 000 euro i månaden.
Den förra stadsdirektören Tom Simola fick 10 000 euro per månad. Han hade ansökt om 10 800 euro.
Raseborgs stadsfullmäktige ska ta ställning till stadsdirektörsavtalet i september. Lundqvist har bett om att få ett tidsbundet avtal på fem år.
Stadssekreterare Thomas Flemmich är tf stadsdirektör fram till dess att Lundqvist tillträder.
Det blir ingen Faces festival för kulturdelegaterna och artisterna från Sierra Leone. De hinner inte få sina visum i tid. Däremot är det klart att gruppen från Zambia kommer till festivalen.
Den sierraleonska delegationens 28 medlemmar lämnade in sina visumansökningar i tid, men processen med visumen drog ut på tiden. För att få sina visum tog sig delegationen från Sierra Leone till Finlands ambassad i Nigerias huvudstad Abuja.
Ambassaden beviljade visum till de nio politikerna i gruppen, men inte till artisterna. Artisterna var tvungna att ge fingeravtryck och bland annat det förlängde processen, uppger föreningen Etnokult.
Politikerna vill inte komma till Finland på Etnofestivalen utan artisterna eftersom det var artisterna som tog initiativet till kulturutbytet.
Det här byråkratiska strulet betyder en ren ekonomisk förlust för de medlemmar i delegationen som redan har betalat flybiljetter och hotell.
Zambia Vocal Group kommer
Liknande problem uppstod också med den zambiska gruppen Zambia Vocal Group. Problemen löstes emellertid så gruppen kommer att uppträda på festivalen.
Helt problemfritt gick det ändå inte.
På torsdagen (27.7) fick festivaldirektören Börje Mattsson ett sms där det sades att gruppen som var bokad till fredag (4.8) inte kan komma. Som orsak uppgavs det, att gruppmedlemmarna inte fick visum, uppger Etnokult.
Semestrar vid svenska ambassaden gjorde att visumansökningarna inte kunde behandlas före 8.8.
Mattsson lyckades nå den ansvariga personen på ambassaden och med vissa arrangemang kunde visumproblematiken lösas.
Etnokult skriver att gruppen uppträder på festivalen på lördag (5.8).
Faces-festivalen arrangeras 4-6 augusti i Fiskars.
På lördag (5.8) öppnar Kiti Karvonen dörren till sitt nya hem på Hollywoodgränd i Billnäs.
Hon är en av arrangörerna till evenemanget Karis - Suomen Paris som ordnas för första gången.
Väggar med historia
För ett par månader sedan flyttade hon in i den tidigare arbetarbostaden som är byggd på 1940-talet. Huset var renoverat med mild hand av den tidigare ägaren.
Kiti Karvonen älskar Karis.kvinna i kökBild: Monica Slotte/YleKaris,Raseborg,Öppet hus,Billnäs,arkitektur,karis suomen paris
- Jag blev helt förälskad och tänkte: Det här är mitt hus. Jag trivs jättebra men oroar mig litet för vintern, om det blir kallt. Men man vänjer sig säkert.
Karvonen har flera fungerande kakelugnar och en gammal vedeldad köksspis. Det finns också värmelement i huset som ursprungligen bestod av två olika bostäder.
Arbetarbostäder i Billnäs.hus vid vägBild: Monica Slotte/YleKaris,Raseborg,Öppet hus,Billnäs,arkitektur,karis suomen paris
Hennes hus är ett exempel på intressant arkitektur som man kan bekanta sig med på lördag.
Förutom privata hem får allmänheten också veta mera om vissa offentliga byggnader i Karis, till exempel vattentornet, kyrkan och biografen.
Bio Pallas är en funkisbyggnad.Bio Pallas i Karis.Bild: Yle/Marica Hildénsocis i bakgrunden
Levande arkitektur
Det ordnas guidade rundturer till fots i Karis centrum under ledning av guiden Göran Fagerstedt. Rundturerna startar klockan 10.30, 12.00 och 13.30 från infopunkten vid Raseborgs medborgarinstitut.
Temat för rundturen klockan 12 är funkis. Rundturen slutar vid Villa Autero på Centralgatan 64 där Kristiina Mäntynen berättar mera om den byggnadsstilen.
- Vi vill visa vilken mångfald som finns inom arkitekturen i Karis. Det finns både vackra gamla villor och modernare hus. Jag tycker själv att det är inspirerande att titta in hos andra och se hur de bor, säger Kiti Karvonen.
Bland de 60 hus som finns med finns också några som är till salu. En mäklare är med och berättar om försäljningsobjekten.
Gratisbuss mellan husen
Den som inte rör sig till fots eller med egen bil eller cykel kan åka buss gratis. Två bussar med plats för 20 personer och en guide ombord kör i skytteltrafik mellan 19 hållplatser. Det går att hoppa på och av bussen under dagen.
- Karis är så mycket mera än bara järnvägsstationen. Vi vill visa att det är härligt att bo här. Kanske kan vi inspirera någon att flytta hit, säger Kiti Karvonen.
Arkitekt Marco Casagrandes House Apelle är också öppet.Arkitekten Marco Casagrande förevisar sitt hus Apelle i Karis.Bild: Yle/Monica Slottearkitektur,Marco Casagrande,Karis,venedigbiennalen,hus,TV-nytt
Under dagen ordnas också konserter och arbetsuppvisningar samt loppmarknader och annat program i anslutning till flera hus.
Karis - Suomen Paris ordnas för första gången på lördag. Önskan är att det ska fortsätta och möjligen utvidgas och cirkulera mellan olika orter i Raseborg.
Evenemanget arrangeras med frivilliga krafter. Det har fått stöd från Sparbanksstiftelsen.
Turistbyrån i Ekenäs för ofta förfrågningar om hurdana båtturer det ordnas i Ekenäs skärgård. Intresset för att se skärgården finns både bland inhemska och utländska turister.
- Det är väldigt vanligt att folk vill åka ut på en båttur i Ekenäs skärgård. De vill åka ut för att uppleva lugnet och naturen som vi har, säger turistinformatör Dennis Lindroos på turistbyrån i Ekenäs.
Tyskar och fransmän vill se skärgården
Han säger att det inte bara utländska turister som frågar efter båtturer.
- Överraskande många finländska turister frågar också hurdana möjligheter det finns att bekanta sig med skärgården i Ekenäs.
Lindroos säger att intresset för att se en bit av skärgården är stort speciellt bland turister från Tyskland och Frankrike.
- Också turister från medelhavsområdet vill gärna åka ut på en skärgårdstur. Vi har också haft en del asiatiska turister som frågat om båtturer.
Till Rödjan och Jussarö
Turistbyrån ordnar två olika skärgårdsturer i veckan, en kortare går till Rödjan och en lite längre tur för turister till Jussarö.
- Den kortare turen körs i Ekenäs inre skärgård, medan turen till Jussarö visar mycket av den yttre skärgården. Restaurangbåten Sunnan II är också viktig, liksom förstås taxibåtar som man kan hyra och då kan man få med en guide på turen, säger Lindroos.
Intresset för övernattningar i skärgården är enligt Dennis Lindroos uppfattning inte speciellt stor.
- Det är nog mest dagsturer folk frågar efter. Visst finns det också de som vill stanna i skärgården för en vecka eller till och med en månad för att njuta av lugnet.
Hangö blev av med sin polisstation men trots det är poliserna nu snabbare än tidigare på plats vid nödsituationer. Det visar ny statistik. Hangös stadsdirektör Denis Strandell är ändå kritisk till siffrorna och säger att man jämför en tom polisstation med en tom polisstation.
Enligt en granskning om polisens resurser och servicens kvalitet från Löntagarnas forskningsinstitut var polisen 10 minuter snabbare på plats i Hangö i januari i år jämfört med januari i fjol. Också under februari och mars var polisen enligt utredningen några minuter snabbare än året innan.
- Med statistik kan man påvisa vad man vill.― Denis Strandell, stadsdirektör
Polisen anlände under tiden januari till mars i snitt 28 minuter efter ett larm som klassats som brådskande.
Stadsdirektör Denis Strandell i Hangö menar ändå att undersökningen är bristfällig. Man kan inte räkna med en period på bara tre månader.
- Med statistik kan man påvisa vad man vill. En sådan här period på några månader är ett alltför kort statistiskt sampel för att kunna dra några slutsatser.
Denis Strandell anser att undersökningen inte ger rätt bild av läget.Denis Strandell är stadsdirektör i Hangö.Bild: Yle/Tove Virtadenis strandell,stadsdirektörer,Hangö,Västnyland
Strandell ser att undersökningen borde ha jämfört situationen med den tid då man senast hade polisjour som kunde rycka ut direkt från Hangö, för fem-sex år sedan.
- Då ser man hur verkligheten ser ut, säger han.
Få uppdrag blir stor skillnad
Kriminalkommissarie Mats Sjöholm håller med om att det är svårt att få en helhetsbild av undersökningen.
Han ser att skillnaderna kan handla om hur polisen bedömer graden av brådskande uppdrag och att det kan vara små kast som ligger bakom.
- På årsnivå talar vi om ganska få så kallade A-uppdrag i Hangö och på Raseborgs polisstations område också.
Det betyder att om patrullen är fast i något annat uppdrag och det samtidigt kommer ett eller två uppdrag som är brådskande så blir det längre väntetider.
- Om vi då har en liten mängd uppdrag så blir den procentuella skillnaden stor, säger Sjöholm.
Kriminalkommissarie Mats Sjöholm, Västra Nylands polisinrättning.Mats Sjöholm är kriminalkommissarie i Raseborg.Bild: Marica Hildén / Yleraseborg
Polisen jobbar med så kallade A, B och C-uppdrag. A-uppdragen är de mest brådskande då polisen lämnar allt annat och kör med blåljus och sirener.
B-uppdragen sköts utan dröjsmål men körs inte alla gånger som utryckningskörningar. C-uppdragen sköter polisen mer då de hinner, sådana finns mer sällan.
Orättvis undersökning
Denis Strandell anser att undersökningen har en ännu större brist.
- Det stora felet med undersökningen är att man jämför en tom polisstation med en tom polisstation. Det tycker jag inte är fair play, säger han.
Han säger att inrikesministeriet nu plockade bort en station som redan var tom.
- Så Hangöborna blev lite lurade.
Då stängningsbeslutet från ministeriet kom ifjol var polisstationen redan tömd genom polisens eget beslut.
Strandell anser att undersökningen därför nu jämför en tom station med en tom station. Därför ser han att statistiken i undersökningen visar fel.
- Det är bara en slump var de här patrullen har råkat befinna sig då alarmet har kommit. Man kan alltså inte dra några slutsatser att det skulle ha blivit bättre, säger Strandell.
- Man kan alltså inte dra några slutsatser att det skulle ha blivit bättre.― Denis Strandell, stadsdirektör
Mats Sjöholm bekräftar att polisjouren har tagits bort tidigare.
- Polisinrättningen har gjort vissa beslut om vår personal och inrikesministeriet är den som fattar beslut om polisens verksamhetsställen. Ministeriet beslöt att Hangö ska stänga och det var många andra också som förlorade status som polisstation, säger Mats Sjöholm.
Det är fortfarande polisens lokaler men det finns ingen regelbunden verksamhet i dem.Polisen i HangöBild: Yle/Petra Thilmanhangö polisen
Strandell säger att han inte är särskilt imponerad av hur staten skötte stängningen av Hangö polisstation.
- Staden har inte besvärsrätt och hörs alltså inte då polisen gör ett tjänstemannabeslut och flyttar bort poliserna. Vi blir hörda endast då ministeriet tar ett aktivt beslut. Och nu lyssnar de inte på oss.
- Jag är inte särskilt imponerad av hur staten skötte stängningen av Hangö polisstation.― Denis Strandell, stadsdirektör
Han ser att den lokala polisen blir i kläm i processerna.
- Polisledningen i Västra Nyland har varit tvungen att göra sina beslut utgående från de resurser som staten gett dem. Och de har blivit mindre och mindre. Om man ska hitta en bov i dramat är det staten som genom sin budget till polismyndigheterna har sett till att man inte kan upprätthålla polisstationer på mindre orter.
Polisen kan fortfarande använda lokalerna
Fram tills att Hangö förlorade sin polisstation så hade polisen undersökningsverksamhet här en dag i veckan, då sköttes ärenden som måste skötas från Hangö.
Personalen har trots det redan under en längre tid utgått från Raseborg och har börjat och slutat sina arbetsturer där. Också tillståndsservicen har länge funnits i Raseborg.
Polisskylten i Hangö finns tills vidare kvar och lokalerna finns till polisens förfogande fortfarande. De kan användas vid behov men det finns inte någon regelbunden eller kontinuerlig service där mer.
- Visst skulle det vara bra att vara nära medborgarna och ha ett större nätverk än vad vi har för tillfället, det håller jag nog med om, säger Sjöblom.
- Visst skulle det vara bra att vara nära medborgarna och ha ett större nätverk än vad vi har för tillfället, det håller jag nog med om.― Mats Sjöholm, kriminalkommissarie
Han ser att polisen är längre bort från kunderna i Hangö och medborgarna kanske upplever att trygghetskänslan har minskat.
- Men jag ser inte att skillnaden i service är stor ur medborgarsynvinkel, såsom att sköta larmuppdrag och brottsutredningar, säger Sjöholm.
Han påpekar att polisen har ett stort område som ska skötas.
- Det är klart att man är snabbare på plats om en patrull startar i Hangö. Men från alla ställen kommer feedback om att polisen borde vara mer närvarande och kolla upp saker, det gäller inte bara Hangö.
Hangös invånarantal mångdubblas sommartid
Denis Strandell ser att sommaren innebär extra utmaningar.
- Jag förstår att man på en ort med 9000 invånare inte kan upprätthålla en dejourerande polisstation men under sommaren mångdubblas invånarantalet. Dessutom är Hangö en mycket snabbt växande hamnstad och hamnstäder har traditionellt sett lite högre kriminalitet.
- Det är klart att vi försöker styra vår verksamhet till de ställen vi får feedback ifrån om det finns ett behov att vi finns någonstans. Om det bara går, säger Sjöholm och påpekar att polisen analyserar sin egen verksamhet och placerar patruller enligt där det händer.
Vissa evenemang i Hangö samlar mycket folk, här picknick vid Casino för ett år sedan.Människor sitter på picknickfiltar i Casinoparken i Hangö.Bild: Yle/Marga Sandströmhangö casino,Hangö,Picknick,Västnyland
Exempelvis midsommar och Hangöregattan är evenemang som samlar stora skaror människor.
- Då planerar vi våra resurser så att vi har mer personal på plats än vanligt i Hangö. Men brottsutredningarna sköter vi från Raseborg.
Långt tillbaka i tiden har Hangöstationen haft lokaler som godkänts för att tillfälligt spärra in någon under vissa evenemang. Men något sådan finns inte mer. Polishäktet finns nu enbart i Raseborg.
- Det blir fler transporter jämfört med vad det någon gång i tiderna har varit. Men polisen kommer nog att var synlig och hjälpen finns nära till hands, säger Mats Sjöholm.
Ringen för närproducerad mat fanns tidigare i Västankvarn, men konsumenterna hade svårt att hitta fram.
Också producenterna tror mera på en mötesplats i Ingå centrum.
Mat utan mellanhänder
REKO står för Rejäl konsumtion. Det är en avtalsmodell där närproducerad mat säljs och distribueras direkt till konsumenterna utan mellanhänder. På det sättet kan man undvika administration och kostnader.
REKO-ringarna fungerar via Facebook-grupper där producenterna tar emot beställningar och kommer överens med konsumenterna om var och när varorna levereras.
Nya möjligheter för lantbrukarna
Att utdelningen nu kommer att flyttas till Ingå centrum är fördelaktigt också för de som levererar närmaten.
Lisbet Stenström brinner för närmat.kvinna i röd blus vid monterBild: Veronica Montén / Ylenärproducerad mat,Ingå,Västnyland,matringar,Lisbet Stenström
- Producenterna är jätteglada för den nya möjligheten att få ut sina produkter och är gärna med, säger Lisbet Stenström som har fungerat som en central gestalt i ringen för närmat.
Hon säger att många producenter kommer från Nummela- och Vihtishållet och börjar i Ekenäs och i Karis. Nu kan de fortsätta handeln i Ingå, som en sista länk innan de åker hem igen.
För tillfället är det mest trädgårdsprodukter som grönsaker och rotfrukter som saluförs.
- Då nypotatisen började komma, då blev det boom! Nu kommer ju bär och så småningom skördas säd som blir nytt mjöl. Ägg säljer också bra överallt.
Västankvarn var för avsides
Den tidigare REKO-punkten i Västankvarn startade 2014. Nu flyttas den alltså till centrum av Ingå.
Orsaken är att de flesta bor i kyrkbyn och att det är långt till Västankvarn. Man behöver bil för att ta sig dit om det inte ordnas någon form av busstransport.
- Det var inte så många som hittade till Västankvarn. Förstås fanns det producenter i början men då det inte kom någon som handlade så var det ju onödigt att bjuda ut någonting där, förklarar Lisbet Stenström.
Hon tror att det finns goda förutsättningar för att matringen nu ska fungera bättre i kyrkbyn. Det visar också den respons som kommit från producenterna.
- Jag är positivt överraskad. Producenterna är tacksamma och kommer gärna med.
Väntar på kyrkoherdens välsignelse
Nu väntar man bara på att kyrkoherden ska komma tillbaka från semestern.
Vad har då kyrkoherden med närmat att skaffa?
- Vi måste ju få hans välsignelse och få bekräftat att vi kan hålla till på kyrkans parkeringsplats, säger Lisbet Stenström.
REKO-utdelningen i Ingå sker en gång i veckan, på fredagar mellan klockan 19 och 19.30. Under den tystare vintersäsongen möts man varannan vecka.
Artikeln är baserad på en intervju med som Veronica Montén har gjort.
Ett välkänt uttryck i Västnyland när man pratar om Karis är att beskriva det som Nordens Paris. Efterforskningar visar att det är rätt gammalt och att det fått en större spridning tack vare en modevisning på 1960-talet.
Lotta Lerviks (till vänster) har funderat på uttryckets ursprung. Karin Svahnström tror hon vet varifrån det kommer.Lotta Lerviks och Karin Svahnström står vid en grön häck. I bakgrunden syns en större byggnad av tegel.Bild: Veronica Montén / YleKaris,Västnyland,karin svahnström
I helgen ordnas evenemanget Karis Suomen Paris. När arrangörerna frågade Lotta Lerviks hur uttrycket skulle låta bäst på svenska konstaterade hon att man på svenska talar om Karis Nordens Paris, och inte Finlands (Suomen) Paris.
Hon sade att det bara är K och P som skiljer Karis och Paris.― Karin Svahnström
Lerviks fortsatte ändå fundera på varifrån uttrycket kommer. När hon frågade runt bland genuina Karisbor kom det en hel del olika svar.
- Någon drog paralleller till countrykavalkad och truckersfestival. Andra hade hört det i farser och revyer, säger Lotta Lerviks.
En del uppfattar också uttrycket som något pinsamt. Att någon från storstaden skämtar om Karisborna på landet, berättar Lerviks.
Myntades av gymnastikläraren
Karisbon Karin Svahnström tror sig ha lösningen på mysteriet. Orsaken? Hon var själv med när det hände.
I början av 1960-talet ordnades en mannekänguppvisning i Karis där Svahnström var med. Hennes gymnastiklärare Gunvor Lundin var konferencier.
- Hon sade att det bara är K och P som skiljer Karis och Paris och att man inte behöver åka till Paris för att skaffa fina kläder, minns Svahnström. Skip Facebook iframe
Visst kan det hända att människor också tidigare hade dragit paralleller mellan Karis och Paris. Uttrycket fick ändå bred spridning då också tidningen Västra Nyland skrev om Lundins liknelse.
Finlands, inte Nordens Paris
Svahnström minns ändå att Gunvor Lundin pratade om Finlands Paris och inte Nordens Paris.
- Varifrån vi har fått in Nordens Paris här i Karis så är väl för att man fyller på efterhand.
Svahnström konstaterar att Nordens Paris de facto ligger i Tromsö i Nordnorge och inte i Karis.
Ekenäs skärgård har drabbats av flera elavbrott under den här sommaren. Det har skapat oro och påverkat verksamheten hos företagare. Elavbrotten har ändå varit för korta för att Caruna ska ersätta dem. Hemförsäkringen borde ändå gälla om något farit illa i frysen.
Inne i Henrik Nordströms växthus är temperaturen precis som den ska. De tunga vädringsluckorna är öppna för att se till att solen inte förstör de raka raderna av tomatplantor.
Här odlas tomater av olika slag, men också bland annat bönor, auberginer och paprikor. Även vinrankor med små vindruvsklasar breder ut sig ovanför huvudet då växthusbesökarna kliver in.
- Tomater ska inte ha mycket över 20 grader. Om det går så galet att strömmen inte är på efter natten och vädringsluckorna inte öppnas så är det kvickt 40 grader inne i växthuset. Då börjar tomaterna explodera ganska kvickt, säger grönsaksodlaren Henrik Nordström.
Förbättringsarbeten ställer till det
Caruna utför som bäst förbättringsarbeten i Raseborgsregionen. Det har lett till att elen har varit borta flera gånger på ön. Henrik Nordström räknar med ungefär fem betydande elavbrott.
- När strömmen far så fungerar inte vädringsautomatiken i växthuset.
På morgonen måste växthusets luckor öppnas och på kvällen ska de stängas.
- Om det råkar komma något extremt väder såsom hagelskurar så måste man kvickt stänga luckorna, säger Nordström.
Växthuset har tunga luckor.Växthus vid en liten sandväg. Växthuset har ett runt tak och vädringsluckorna är öppna. Bild: Yle/Anna BjörkqvistHenrik Nordström,växthusodling,odling,växthus,Västnyland,Ekenäs,skärgården
Luckorna stängs alltid med hjälp av motorkraft. De väger många hundra kilo, säger Nordström.
- Vi i skärgården har alla generatorer för sådant som frysar och pumpar och annat, men motorn i vädringsautomatiken kräver trefasström och sådana generatorer är såpass dyra att varken jag eller andra företagare här, vad jag vet, har investerat i sådana.
Inga matservering då elen är nere
Även andra företagare på ön har påverkats av elavbrotten. Krögare Carina Sontag driver en restaurang nere vid Sommaröstrand.
- Varje gång som det blir strömavbrott så har vi det problemet att det inte kommer ut några matportioner.
Carina Sontag är krögare på 5 knivar vid Sommaröstrand.Kvinna står på en terass framför en restaurang som är av rödmålat trä och med grönt takBild: Yle/Anna Björkqvistrestauranger,Krögare,Västnyland,Ekenäs,Carina Sontag
Många köksapparater är beroende av trefasström och även kassasystemet fungerar med el.
- Har vi ingen el så har vi apparaterna ur funktion och avbrottet behöver inte vara hemskt länge så svalnar apparaterna. Då måste man ytterligare vänta fastän strömmen är tillbaka, säger Sontag.
Många kunder har ändå varit förstående och till exempel betalat sin dryck då strömmen kommit tillbaka en stund senare.
Första gången på 19 år
Det är nittonde året som Henrik Nordström odlar grönsaker på området. Tidigare har det aldrig förekommit liknande elavbrott på sommaren.
- Vi har haft elavbrott på mellan en och fem timmar. Då har man varit ganska nervös, för det hinner hända mycket under den tiden. Solen hinner gassa och det hinner komma hagelskurar, säger Nordström.
Henrik Nordström odlar ekologiskt och säljer främst till sommargäster. Nordströms kundbetjäning har inte lidit då reservelektricitet har sett till att kassaterminalen har fungerat.Man står i ett växthus. Runtom honom finns det massor av tomatplantorBild: Yle/Anna Björkqvistgrönsaksodling,Ekenäs,Raseborg,Västnyland,tomat,växthus,växthusodling,skåldö
- Det var bara 30 grader inne i växthuset, men otroligt hög luftfuktighet. Det såg ut som i Afrikas djungel ungefär.
Hittills har hans odlingar inte skadats, men en halvtimme till på förra torsdagen kunde ha förstört hela årets tomatskörd.
Vad har du försökt göra då det har varit strömavbrott?
- Jag har försökt ringa till Caruna först och sedan har jag försökt öppna dörrar på växthuset, men det hjälper inte mycket, säger Nordström.
Prickat högsäsongen
På höstarna och vintrarna är Nordström van vid stormar i området, men då påverkar det inte hans verksamhet.
- Att ha flera timmars elavbrott såhär under sommarsäsongen har varit väldigt frustrerande för oss småföretagare, säger han.
Sommartid ligger många båtar vid Sommaröstrand.En hamn, i förgrunden syns bord och bänkar och i bakgrunden småbåtar som ligger vid bryggor nära stranden. I bakgrunden öar och vatten.Bild: Yle/Anna BjörkqvistVästnyland,småbåtshamnar,hamnar,Ekenäs,båtar,skåldö
Carina Sontag konstaterar att avbrotten har kommit mitt i semestersäsongen.
- Tyvärr kom de nu i juli de några få dagar som det var fint väder. Det var nog markant många människor som trampade iväg härifrån. Jag förstår dem också, inte skulle jag ha suttit så länge och väntat själv, säger hon.
Alla avbrott har påverkat restaurangen och de längsta har varit över två timmar.
12 timmar - sedan ger Caruna ersättningar
Båda företagarna har tagit kontakt med Caruna och berömmer dem för snabba svar.
- Men just då tröstar det ju inte för strömmen kommer inte tillbaka av samtalet. Men i alla fall försöker de sitt bästa, säger Sontag.
Vid elavbrott betalar Caruna kompensationer enligt elmarknadslagen. Om det är mellan 12 och 24 timmar kompenseras personen med 10 procent av sin årlig nättjänstavgift, det vill säga, sin elförbrukning, säger Kari Vessonen på Caruna.
ArkivbildsähkölinjaBild: Jyrki Lyytikkä / Yleelektricitet,elledningar,elförbrukning,elnät,elöverföring,elavbrott
De här elavbrotten orsakas av sanering (eller förbättringar) och inte av till exempel storm. Har Caruna då mera ansvar?
- Det är sant att Caruna investerar i hemskt mycket på det här området för att förbättra elöverföringssituationen. Därför måste vi nu använda en reservlinje och det kan göra att vi inte har så bra elkvalité för en kort tid nu. Det viktigaste är att komma ihåg att vi gör det här för att förbättra elkvaliteten i framtiden, säger han.
Men det finns inga specialregler som gäller när ni gör förändringar i elnätet?
- Nej, det är samma regler som vi följer.
Det finns inga skilda regler för företagare, utan samma gäller som för privatpersoner. Det gäller med andra ord att försäkra verksamheten om den är beroende av el.
Privatpersonen säkrad
På försäkringsbolaget LokalTapiola säger Ola Lindholm, ersättningsdirektör på Sydkusten, att elavbrott inte ska behöva oroa.
- De flesta har omfattande hemförsäkringar nuförtiden, förutom kanske på en sommarstuga där man inte har så många elapparater, säger Lindholm.
Elavbrott faller under kategorin "plötsligt och oförutsett" i försäkringssammanhang.
- Det här gäller fastän det kan komma många efter varandra.
Vem betalar när företaget lider?
Normalt så ersätts sakskador av försäkringar. Det är därför svårare att utreda om en verksamhet lider ekonomiskt.
- Så långa elavbrott borde inte förekomma, men då går det in på andra försäkringsskydd. Det är svårare att utreda såhär, säger Lindholm.
Han har aldrig hört om växtodling som skulle ha lidit av att vara utan el i under ett dygn.
Henrik Nordströms växthus takluckor styrs automatiskt och manuellt.Apparat som kontrollerar vädringsluckor i ett växhus. Den består av vita lådor med några knappar på som man kan vrida på. De är fastsatta på bräder på en vägg.Bild: Yle/Anna Björkqvistväxthus,Västnyland,apparatur,sommarö
I försäkringsfrågor spelar även själva orsaken till elavbrottet in. Lindholm menar att elbolagen kan använda till exempel fåglar som orsak för elavbrott och de behöver då inte ta ansvar.
- I allvarliga fall brister nolledningen och då är det på elbolagets ansvar, säger han.
Det betyder att elbolaget i vissa fall ändå har ansvar.
Tänk förnuftigt
Om man har en bra försäkring kan man ändå känna sig trygg, säger Lindholm.
Vad händer om man har frysen fylld med värdefulla varor?
- Om man har rätt försäkring får man ersättning. Det man ändå ska komma ihåg är att när det blir ett elavbrott ska man inte titta i frysen varannan timme för att se att "hur mår det nu?", utan man ska gärna täcka in den lite och hoppas att strömmen kommer tillbaka.
Om elavbrottet pågår länge kan man föra varorna till någon annan.
- Det gäller att använda sunt förnuft.
Caruna förvarnat
Caruna kommer att fortsätta arbeta i området fram till slutet av september. Då hösten närmar sig blir det allt viktigare att Nordströms värmesystem fungerar.
Caruna hade förvarnat invånarna på att korta avbrott kan förekomma. Nordström tycker däremot att avbrotten är för långa för att räknas som det.
- Med korta avbrott anser jag mellan tio minuter och en halv timme. Jag anser inte fem timmar.
Sommaröområdet, där företagarna verkar, kommer inte att dra någon direkt nytta av de nuvarande elavbrotten. De får inte några jordkablar.
Carita Rosenberg-Wolff hör till dem som troget besökt Ekenäs sommarkonserter under närmare 15 år eller nästan från starten.
Frågan varför har ett närmast självskrivet svar.
- Om man tycker om musik så går man ju gärna. Det är en alldeles speciell stämning i Ekenäs, både högtidlig och avspänd. Musiken är alltid högklassig, säger hon.
Intimt och varmt
Under sommarkonserterna kan det bli hett i kyrkan så konsertbesökarna skalar av sig lager efter lager av klädesplagg. Men man sitter där och svettas tillsammans.
- Jag har alltid beundrat dirigenten som aldrig, vad jag kan minnas, har kastat kavajen. En del av musikerna har spelat i skjortärmarna nångång. Det är intimt.
Klädkoden är avslappnad och människor kommer som de är. Det finns också besökare som är väldigt eleganta.
Rosenberg-Wolff tycker om att klä upp sig en aning när hon går på konsert.
Det lönar sig i alla händelser att klä sig lätt och luftigt för att klara värmen. Det går inte att ha korsdrag i kyrkan eftersom instrumenten blir ostämda.
Ekenäs kyrka fylls av musik.Ekenäs kyrktornBild: YLE/Malin Valtonenyle,Ekenäs
Stort i en småstad
Att det ordnas konserter av den här kalibern i en småstad är behjärtansvärt, understryker Carita Rosenberg-Wolff.
- Det gör det möjligt för dem som inte åker till Åbo eller Helsingfors för att gå på konsert att höra live klassisk musik här. Det är en jätteviktig sak.
Till konserterna söker sig ortsbor, utsocknes och sommargäster eller deltidsboare. Både unga och gamla möter upp.
Bland de starkaste minnena från Ekenäs sommarkonserter finns kvinnliga solister som är helt enastående.
Rosenberg-Wolff nämner Nathalie Stutzmann och Lilli Paasikivi och beskriver hur fint det är att få höra dem på nära håll och se hur de ser ut när de sjunger.
Hon har liknande förväntningar inför fredagens konsert med solisten Anu Komsi.
Att se en orkester spela ens favoritsymfoni gör att den etsar sig fast i ens sinne.― Carita Rosenberg-Wolff
Men musik är mera än solister. I Ekenäs handlar det också om Finländska Kammarorkestern under ledning av Jukka-Pekka Saraste, konstnärlig ledare för Ekenäs sommarkonserter.
- Att se en orkester spela ens favoritsymfoni gör att den etsar sig fast i ens sinne på ett helt annat sätt än när man bara lyssnar.
Torsdagens program bjuder på Mozart för hela slanten. Det kan betecknas som mer lättsmält och traditionellt.
På fredag spelas verk av Klami, Tiensuu och Schönberg. Speciellt den sistnämnde ger tuggmotstånd.
- Det är mer avancerat och bjuder på litet flera utmaningar för lyssnarna, säger Rosenberg-Wolff som är bosatt i Helsingfors och Ekenäs.
Inte prassla eller prata
Carita Rosenberg-Wolff har några tips och instruktioner för den ovana konsertbesökaren.
Det handlar om små enkla saker som ändå är viktiga för att alla ska kunna njuta ostört av musiken.
- Man ska absolut inte sitta och viska och prata med grannen medan någonting pågår, då stör man de andra. Man ska inte sitta och prassla med papper eller gräva i sin handväska. Man ska lyssna.
Och så en sak som obönhörligen avslöjar en konsertnovis.
- Man ska inte applådera mellan satserna utan först i slutet. Det är en oskriven regel.
Restaurang Köttkontrollen Karis centrum hade besök av inbrottstjuvar natten mellan söndagen och måndagen.
Inbrottstjuvarna stal egendom. Dessutom förstördes mat och livsmedel till ett värde av tusentals euro. Inbrottstjuven hade nämligen lämnat restaurangens kylskåpsdörr öppen.
Raseborgspolisen ber den som vet någonting om inbrottet att ta kontakt på 0295 436 241.
Skarvpopulationen har hållits oförändrad sedan ifjol och håller på att nå sin maximala naturliga storlek, uppger Miljöcentralen. Populationen i Närpes nästan trefaldigades och den i Skrägårdshavet ökade med tio procent.
Enligt Miljöcentralen finns det 25 750 skarvbon i Finland. Jämfört med ifjol har de ökat bara en procent, eller med 200 bon. Det trots att vintern gav goda förutsättningar för skarven att övervintra.
Ökningen har nått sin kulmen
Skarvpopulationen ökar inte längre lika snabbt som tidigare och den håller på att uppnå sin maximala naturliga storlek, bedömer Miljöcentralen.
Det finns totalt 50 skarvsamhällen - antalet har hållits oförändrat i tre år. Populationen påverkas bland annat av havsörnens jakt och av fågelsämhällenas interna dynamik.
Enligt en uträkning av Naturhistoriska centralmuseet kommer populationen framöver att bestå av mellan 22 000 och 29 000 häckande par. Situationen kan ändå variera markant lokalt från år till år.
Stora lokala skillnader
Den största förändringen från ifjol är ett stort samhälle som har flyttat från Kvarken till Norra Bottenhavet.
Skarvsamhället i Närpes nästan trefaldigades efter att skarvar vid Korsholm stördes olagligt. Vid Finska viken minskade populationen något medan den i Skärgrådshavet - i Åbo och Nystad - ökade med tio procent.
De största samhällena finns i Nystad och Närpes med 2 840 respektive 2 610 bon. Nya samhällen har observerats bland annat i Hangö, Raseborg och Vörå.
120 000 kilogram metallskrot och 64 800 kilogram farligt avfall. Det är saldot av Rosk’n Rolls insamlingar i östra och västra Nyland under våren och sommaren.
Insamlingsbilarna Otto och Romulus åkte runt i östra och västra Nyland under våren, samt i västra Nyland under sommaren. I stället för bilarna åkte insamlingsbåten Otto runt i östra Nyland under sommaren.
Otto-båten turnerade i den östnyländska skärgården för tionde sommaren i rad.
Mer livlig aktivitet
Insamlingen var livligare än tidigare år.
De östnyländska kunderna lämnade in sammanlagt 34,4 ton metall samt sju ton farligt avfall. Insamlingsbilarnas vårturné i regionen nådde cirka 1 000 kunder som lämnade in 25,4 ton metall och 24,9 ton farligt avfall.
Insamlingen med båt i Borgå, Sibbo och Lovisa skärgård samt de platser där man stannar under sommarrutten i västra Nyland har planerats särskilt med tanke på att betjäna sommarinvånare.
Också i Västnyland var insamlingen livligare än förut då bilarna åkte omkring. Under vårturnén samlades mest avfall in: 19 ton farligt avfall och 35,2 ton metall. I juli samlade man in 13,9 ton farligt avfall och 25,2 ton metall.
Nya insamlingsplatser efterlyses
De ambulerande insamlingarna fortsätter också nästa år.
Rosk’n Roll efterlyser nu platser som kan ersätta Gammelboda och Norra Hamnen i Ekenäs samt Olkkala skola i Vichtis. Kriteriet är att det ska finnas plats för stora insamlingsbilar.
I östra Nyland finns det just nu inga planer på att ändra på insamlingsplatserna.
