Personalen på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är missnöjda med arbetshälsovården, och undrar varför de skickas till en hälsocentral för akuta sjukdomar som kunde skötas på närmare håll.

Personalen på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är missnöjda med arbetshälsovården, och undrar varför de skickas till en hälsocentral för akuta sjukdomar som kunde skötas på närmare håll.

- Vi har rätt att ha sjukledighet ett par dagar utan sjukintyg. Men om vi är sjuka längre, då ska vi gå till en läkare och då måste vi gå till hälsocentralen. Med akuta saker får vi inte hjälp på vår företagshälsovård, säger Eva-Maria Sundström som representerar social- och hälsovårdens fackorganisation Tehy i HNS personalkommité.

Imorgon på personalkommiténs möte ska arbetshälsovårdens överläkare Leena Forss-Latvala svara på personalens frågor. Bland annat undrar de varför arbetshälsovården ger influensavaccin, men inte sköter om allergiska symptom som orsakats av vaccinet. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen tar vaccinet.

- Om man får besvär får man gå till egen hälsocentral sköta det, dethar varit på tapeten i Helsingforstrakten. Det är ganska konstigt att först tvingas man nästan ta vaccin , sen sköter man inte biverkningarna av det, tycker sjuksköterska Eva-Maria Sundström.

Ingen akutvård för sjukhuspersonalen

Framförallt gäller det att arbetshälsovården på HNS inte har en sjukvårdsmottagning, och att personal som blir sjuka under arbetsdagen måste åka till en hälsostation för att få hjälp. Den kan ligga långt borta, alla jobbar inte på samma ort där de bor.

- Att jobba på ett sjukhus, där man träffar läkare dagligen, och själv inte ha möjlighet att komma till en läkare via sin arbetsplats tycker jag är ganska tokigt, säger Eva Maria Sundström som är huvudförtroendeman för Västra Nylands sjukvårdsområde.

HNS gör vad lagen kräver

Personaldirektör Outi Sonkeri på HNS säger att de sköter sitt lagenliga ansvar och följer sjukvårdsdistriktets verksamhetsprogram. Eva-Maria Sundström är utbildad personalhälsovårdare och ser stora fördelar med en mer omfattande arbetshälsovård.

- Vi pratar hela tiden om pengar och budget och spara inomvår hälso- och sjukvård. Då tycker jag att ju mera man skulle centralisera, så att det är samma mänska som skulle sköta en, då skulle man spara på det, säger Eva-Maria Sundström.

HNS vd Aki Linden anser att en god arbetsplats också tar hand om sjukvårdsfrågor, inte bara den förbyggande hälsovården. Men resurser för en utvidgad arbetshälsovård finns inte just nu, kanske nästa år kommenterar Linden.

Raseborg får ingen ny projektchef. Stadsstyrelsen beslöt i december att en ny tjänst som projektchef ska inrättas, men ändrade igår åsikt.

Styrelsen anser nu att det inte är motiverat att anställa en projektchef när staden ska minska sina årsverken med 50 till 100.

Tjänsten skulle ha inneburit kostnader på mellan drygt 50 till 100 000 euro, pengar som inte finns i årets budget.

Stadsdirektören föreslog von Shoultz

Förslaget från stadsdirektör Mårten Johansson löd att f.d. energidirektören Roald von Shoultz vid Ekenäs Energi skulle ha fått jobbet som projektchef.

Men av medlemmarna i stadsstyrelsen var det bara de Grönas Marko Reinikainen som röstade för en ny projektchef. Mikael Borgman (SFP) gjorde ett motförslag att staden inte anställer en ny projektchef och fick sju andra medlemmar på sin sida. Ordförande Anders Walls från SFP och vice ordförande Camilla Grundström från SDP lade ner sina röster.

Jobbet ska göras med egna resurser

Projektchefen var tänkt att bland annat utreda stadens fastigheter och förverkliga utvecklingsprojekt i Raseborg. Stadsstyrelsen anser att de tilltänkta arbetsuppgifterna är av stor betydelse och har bett stadsdirektören att inom mars månad komma med förslag hur arbetsuppgifterna ska göras med stadens egna resurser.

Läs också:
Saml kritiserar nya projektchefsjobbet
von Shoultz söker nya chefsjobbet

Artikeln uppdateras under morgonen.

Allt sedan söndagen, när kölden kom, har det varit liv och rörelse både i Påminne slalombacke i Pojo och Västerby skidcentrum i Ekenäs. Snökanonerna jobbar för fullt för att tillverka snö och de frivilliga kanonskötarna jobbar dygnet runt för att vi andra skall kunna njuta av skidsport.

- Men litet till måste man ge sig till tåls innan den kan välkomna de första åkarna, säger Matti Peltonen, som är en av dem som övervakar snökanonerna. Den här backen är stor och kräver mycket snö, två hektar stor som den är.

Peltonen tror att man senast på torsdag kan öppna backen, där sju snökanoner jobbar dygnet runt. Sen står de följande fyra backarna i tur. Hur det går med de inprickade tävlingarna vet Matti Peltonen inte ännu, men han hoppas på det bästa.

Snökanonerna igång också i Västerby

I Västerby finns det två snökanoner, som också arbetar dygnet runt med den 1,5 kilometer långa banan. På måndagen var det de frivilliga Martin Ingman och Harri Lupala som skötte kanonerna. Lupala berättar att kanonen flyttas några meter efter att ha jobbat mellan en och två timmar, på det sättet får man ett jämnt snölager på hela banan.

Också i Västerby tror man att banan kan öppnas på onsdagen. Det sista som görs är spåret på det öppna området mellan skyttehallen och fotbollshallen.

Frivilliga sköter snökanonerna

Både i Västerby och i Påminne sköts arbetet av frivilliga, som arbetar några timmar per gång. Det är föräldrar eller annars intresserade, som utan ersättning offrar sin fritid till detta arbete.

Ingen snö vid Oxberget

Sämre ställt är det vid Oxberget i Svartå. Problem med snökanonen gör att man där måste invänta tillräckligt med natursnö innan det går att skida där.

I kommunerna har man också satt igång spolning av skridskobanor och ishockeyrinkar. I Hangö fixar staden is på två rinkar vid Hangethes näridrottspalts, i Raserborg först i Karis och Ekenäs, sedan planerna i periferin. I Ingå är arbetet i gång i rinken och på planen i centrum, troligen också i Västankvarn och Degerby. Och i Sjundeå spolas två planer i stationssamhället.

Närmare tio personer i ledningen för det konkursdrabbade stålbolaget FN-steel misstänks för ekonomiska brott. Det skriver dagens Turun Sanomat.

FN-steel hade verksamhet både i Dalsbruk och i Koverhar i Hangö när företaget gick i konkurs sommaren 2012. Centralkriminalen misstänker att varor för flera miljoner euro gömdes undan i det holländska moderbolaget före konkursen.

I polisens förundersökning figurerar både personer i Finland och utomlands. Centralkriminalen bedömer att förundersökningen tar flera månader till.

Hangö stad vill köpa bland annat hamnen och ett 500 hektar stort markområde i Koverhar i Lappvik där den nedlagda stålfabriken finns. Staden och FN-steels konkursbo är nu nära ett föravtal, men stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander, SDP, vill ännu inte i det här skedet avslöja vad prislappen ligger på.

Orsaken till varför föravtalet inte ännu är undertecknat är för att parterna inte kan komma överens om vem som ska ansvara för miljön på området.

Nylands närings- trafik och miljöcentral kräver att läget vid de gamla avstälpningsplatserna följs med i 30 år.

Hamnen intresserar mest

Staden är inte intresserad av det specifika 70 hektars området där den gamla stålfabriken står. Däremot skulle staden vilja köpa hamnområdet för att kunna utvidga Hangö hamns verksamhet. I nuläget kan staden inte ta emot bulklast på grund av hamnens placering mitt i staden - dit endast packade varor får transporteras.

200 av 500 hektar av området är planlagt som fabriksområde och det är där staden kunde försöka få ny industri att etablera sig.

- På det här viset kunde vi få Hangö framåt och lite mera liv i Lappvik, säger Jouko Kavander.

På markområdet som staden är intresserad av finns bland annat järnvägen, en vattentäkt och ett reningsverk. Området mellan järnvägen och landsvägen är viktigt för vattenverket.

Hangö har nog råd

Kavander (SDP) anser att Hangö stad nog har råd att genomföra en så stor investering. Enligt honom är det tänkta köpet för affärsverksamhet och kommer inte att orsaka massor med driftkostnader i budgeten. Dessutom kommer största delen av köpesumman att belasta bolaget Hangö hamns ekonomi.

En annan tanke som staden har med området är att om staden i framtiden vill ha markområden i till exempel Täktom för bostäder så kan staden byta med den som är villig. Personen kunde då få skogsmark i Koverhar i utbyte.

Innan ett avtal om köp kan göras upp mellan FN-steels konkursbo och Hangö stad måste planerna godkännas såväl i stadsstyrelsen som i fullmäktige.

Läs också: Polisundersökning gällande FN-steels ledning går vidare.

Fyra bilar och ett biltak förstördes i en brand på Esplanaden 36 i Hangö på morgonnatten (14.1).

Västra Nylands räddningsverk fick larm om branden klockan 4.17. Elden höll på att sprida sig till en bilverkstad i närheten av biltaket då brandmännen i sista sekunden lyckades släcka branden. Sex enheter från räddningsverket deltog i släckningsarbetet.

Polisen utreder orsaken till olyckan.

Polisens förundersökning gällande FN-steel och ekonomiska brott inom bolagets ledning avancerar. Sju finländare har hörts av polisen och fyra personer ska höras utomlands, i huvudsak i Holland.

Förundersökningen inleddes ifjol våras och har dragit ut på tiden på grund av att endel av de misstänkta finns utomlands.

Förhören utomlands väntas bli av under våren, tror kriminalkomissarie Heikki Topi-Hulmi.

Alla de personer som polisen hittills hört misstänks inte för att vara inblandade i de ekonomiska oegentligheterna men har ändå hörts för att personernas rättsskydd ska garanteras.

Brottsmisstankarna handlar om att metallprodukter för flere miljoner euro gömdes undan i det holländska moderbolaget före konkursen 2012. FN-steel hade verksamhet både i Dalsbruk och i Koverhar i Hangö.

Läs också:
Föravtal hägrar mellan Hangö stad och FN-steels konkursbo
Centralkriminalen utreder FN-steel
Turun Sanomat berättade på tisdagen att ett tiotal personer misstänks.

De västnyländska kommunerna vädjar till ministern för att bevara lokaltågstrafiken till Karis och Ingå.
Stads- och kommundirektörerna i sex västnyländska kommuner skickade på tisdagen en vädjan till trafikminister Merja Kyllönen från Vänsterförbundet.

Esbo, Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Raseborg och Hangö vill inte att tågtrafiken till Ingå upphör helt och hållet.
VR vill att Y-tågen från och med augusti endast skulle köra till Sjundeå, inte ända till Karis som hittills.

VR motiverar sitt förslag med att för många tåg på Kustbanan skapar problem eftersom varje störning drabbar alla tåg.
VR säger också att Y-tågen endast har få användare i Ingå och Karis.

Färre och dyrare tåg, flera bilister

Beslutet skulle innebära att inga tåg stannar i Ingå.
Endast fjärrtåg skulle stanna i Karis och passagerarna skulle ha mindre valmöjligheter och betala högre priser för sina resor, säger kommunerna nu i sitt ställningstagande.

Kommunerna befarar också att fjärrtågens kapacitet inte räcker till för att ta emot de nuvarande Y-tågens resenärer från Karis.
I praktiken kan VR:s beslut därför leda till ökad privatbilism.

Tågtrafiken på Kustbanan borde effektiveras och inte köras ned, den slutsatsen har samtliga offentliga utredningar också kommit till, avslutar kommunerna sin vädjan.

En ny, betydligt större bollhall än den gamla är under planeringsstadiet i Sjundeå. Den ska enligt nuvarande planer placeras väster om den gamla hallen och byggstart kan det bli 2015.

Sparbanksstiftelsen har i nuläget bidragit med 300 000 euro, men har reserverat ytterligare 500 000 för ett senare skede. Henrik Rehnberg är ordförande för Sparbanksstiftelsen, han motiverar varför hallen behövs:

Tills vidare finns det utkast till byggnadsritningar och under våren borde planen bli klar. Hallen kan börja byggas 2015 då det går att ansöka om statsstöd och den står färdig i slutet av år 2015, om allt går väl.

Intresseföreningen håller på att bilda ett bolag som ska ta över då pengarna är samlade och loven klara.

-Det går att dra av momsen via bolaget, säger Henrik Sandström som är ordförande för intresseföreningen bakom bollhallen.

Till vänster Henrik Sandström, till höger Henrik Rehnberg.Yle/Maria Wasström

Pensionärerna är också med och stöder projektet. De är främst ute efter en samlingsplats och ett mötesrum.

10.9.2009 Sjundeå behöver ny bollhall men kommunen har inte råd
11.11.2013 Ska en ny hall placeras bredvid den gamla?

I går firades tjugondag Knut, men nu tog julen i Ekenäs officiellt slut. På tisdag morgon (14.1) tog staden ner julgranen på Rådhustorget. Efter arbetet fanns det endast grankvistar och kottar på marken.

Läs om tjugondag Knut

Yrkeshögskolan Novia har gjort sex PR-filmer för att marknadsföra hela högskolan både vad det gäller studieorter och utbildningsutbud. Filmernas målgrupp är potentiella sökande till högskolan och ska ge en inblick i utbildningsutbudet.

Yrkeshögskolan Novia har utbildningslinjer på fyra orter i Svenskfinland. För att locka nya sökande har högskolan nu publicerat sex nya PR-filmer. I filmerna presenteras studieorterna och de olika utbildningslinjerna som högskolan har.

Flera videor finns på yrkeshögskolans Youtube-kanal.

Oroliga invånare i Gamla stan i Ekenäs kallade på räddningsverket som fick klä på sig dykardräkter på tisdag förmiddag (14.1). En svan verkade sitta fast i isen utanför Västvallen vid Stora Kyrkogatan.

Då brandmännen närmade sig svanen flög den i väg. Isen hade inte gått sönder under svanen.

I första försöket lyckades den frusna svanen ta sig in mot stranden vid Stallörsparken. Brandmännen schasade iväg svanen som den här gången fick bättre lyft och styrde kosan västerut mot Västerbyviken där havet är mera öppet.

Är du som Lojobo intresserad av hur politikerna fattar beslut i din hemstad?
Eller vill du följa med hur politikerna i grannstaden Lojo debatterar?

Från och med onsdag kan vem som helst följa med fullmäktigemötena i Lojo direkt via internet.

Alla fullmäktigemöten sänds direkt på Lojo stads hemsida lohja.fi.

Sammanträdena kan också ses senare på adressen http://www.lohja.fi/nettitv.

Tanken med nätsändningen är att utveckla närdemokratin och erbjuda invånarna en möjlighet att aktivare ta del i den politiska beslutsprocessen.

Redan nu är fullmäktigemötena öppna för allmänheten, men tröskeln att följa med på plats har visat sig vara hög.

Det är inte rätt att förhandla om att skära ner personalen och samtidigt anställa dyr arbetskraft utifrån, säger SFP:s Mikael Borgman om beslutet att säga nej till en projektchef till Raseborg. De grönas Marko Reinikainen anser däremot att staden inte mäktar med en intern fastighetsutredning utan att annat blir lidande.

I december sa stadsstyrelsen i Raseborg enhälligt ja till den tillfälliga tjänsten som projektchef med uppgiften att utreda stadens fastigheter. Tjänsten utannonserades, men i måndags (13.1) då det var dags att välja bland de sökande, sa en klar majoritet av medlemmarna i stadsstyrelsen oväntat nej till att anställa en projektchef.

Ordföranden och första vice ordföranden lade ner sina röster. Åtta medlemmar röstade mot att välja någon till tjänsten. Istället ska jobbet skötas genom interna arrangemang.

Dyrt eller billigt?

Ensam kvar på ja-sidan stod De grönas Marko Reinikainen, som anser att staden inte fixar jobbet utan hjälp utifrån.
– Om vi hade anställt den här projektchefen så skulle han väldigt snart ha förtjänat in sin egen lön. Vi hade minskat vår skuldbörda med fem miljoner euro och sparat 600 000 euro per år i hyreskostnader.

SFP:aren Mikael Borgman köper inte alls Marko Reinikainens argument om att en satsning på en projektchef skulle betala igen sig. Jobbet skulle vara minst sex månader med möjlighet till förlängning och det fanns ingen klar sluttid.
– Det är helt klart att vi inte talar om en tjänst på sex månader. De mål som ställdes upp för projektchefen uppnås inte på sex månader. Det kan ta upp till två år innan målet nås. I det här skedet ser jag inte att vi ska kunna binda oss vid kostnader på upp till 100 000 euro per år.

Mikael Borgman kan inte anställa en projektchef och samtidigt förhandla om att skära ner personalstyrkan.SFP:s Mikael Borgman yle/Petra Thilman

Vad hände under en månad?

I december var stadsstyrelsen enhällig bakom beslutet att lediganslå jobbet som projektchef, nu var läget nästan det helt motsatta.

Under en månad har debatten gått het bland annat på Yle Västnylands webbsida. Också politiskt har frågan väckt känslor.

Mikael Borgman säger att det främst är diskussionerna med andra politiker som har fått hans beslut att mogna fram. Samtidigt medger han att han har följt debatten.
– Men det är klart att om man läser tidningar och lyssnar på radio så nog påverkas man ju av det man läser och hör. Dum är man om man inte gör det.

Att ha örat vid marken och påverkas av det man hör gör en inte till en svag politiker, säger Borgman.
– Tvärtom! I december fattade vi beslut om att söka en lösning - i januari konstaterade vi att vi inte hittade den. Och om man har ändrat sin åsikt så betyder det ju bara att man har blivit klokare.

Fix-husets framtid är en av de viktiga frågorna som ska utredas.Yle/Robin Lindberg

Beredning i god tid behövs

Både De grönas Marko Reinikainen och SFP:s Mikael Borgman lyfter fram vikten av en ordentlig beredning. I december kom frågan om projektchef hastigt upp på agendan och politikerna hann inte sätta sig in i frågan.

Nu i januari hade stadsdirektören förberett frågan ordentligt, men då hade debatten redan kommit igång. Frågor måste få ventileras ordentligt på förhand, säger Borgman.
– Vi har försökt betona betydelsen av att få beredningar i god tid så vi politiker hinner diskutera och fundera igenom på förhand så vi inte fattar förhastade beslut. Det här kanske igen betonar den saken.

Men det är inte bara internt för politikerna det är bra med en tidig beredning. En öppen beredning i tid leder också till en offentlig debatt. Också den kan vara bra, anser Borgman.
– Nog kan det hända att man får nya infallsvinklar genom att följa med. Det betyder ju inte att man går i någons ledband utan tvärtom betyder det att man försöker uppsnappa saker och ting i ens omgivning som ger en mera kött på benen när man ska fatta besluten.

Staden ska utreda hur Ekåsenfastigheterna med marker kunde utnyttjas effektivt och delvis säljas.Yle/Maria Wasström

Ingen personfråga

Roald von Schoultz föreslogs för jobbet, men att jobbet inte blev av är inget personligt mot von Schoultz, försäkrar Borgman och Reinikainen.Energidirektör Roald von Schoultz i Raseborg. YLE/Petra Thilman

Då de planerna gick i stöpet låg han nu bra till i kampen om att få projektchefsjobbet.

Både De grönas Marko Reinikainen och SFP:s Mikael Borgman tar ändå skarpt avstånd från den debatten.

Det de nu handlar om är principen om det är rätt att ta in dyr arbetskraft utifrån då staden samtidigt ska inleda samarbetsförhandlingar för att skära ner på personalstyrkan, understryker Borgman.
– Det handlar överhuvudtaget inte om Roald von Schoultz. Han skulle under andra omständigheter säkert ha varit en lämplig människa att sköta det här arbetet. Men nu är frågan om den personalpolitiska situationen och om finanserna.

– För mig handlar det nog entydigt om att sätta frågan i perspektiv mot de övriga personalnedskärningarna och i perspektiv mot vad den befintliga personalen har kapacitet att sköta, säger Reinikainen.

Ambitiösa mål

I beredningstexten inför stadsstyrelsemötet målas det upp en ambitiös plan för allt det projektchefen skulle åstadkomma.

Projektchefen skulle lösa frågan om var centralförvaltningen i Raseborg ska finnas efter år 2016 då hyresavtalet om Fix-huset löper ut. En annan fråga var att göra upp en plan för hur Ekåsen ska användas. På tredje plats kom uppgiften att sälja bort onödig egendom.

I pengar skulle staden spara 600 000 euro i externa hyror från och med år 2017, minska lånebördan med 5 miljoner euro och sälja egendom för mellan 0,5 och 1 miljon euro.

En projektchef skulle kosta staden 53 000 euro för 6 månader eller 106 000 euro för ett helt år.

Olika åsikter om vad personalen mäktar med

Ärendet ska skötas internt, anser SFP:s Mikael Borgman. En person behöver inte göra allt.
- Vi har ju de facto inte brist på människor i förvaltningen. Det finns närmare 2 000 av dem. Någonstans måste det finnas någon som har tid, möjlighet och kapacitet att ta ett sådant här jobb. Det finns andra som kan ta över den personens jobb. Så jag tror att det är sådana arrangemang vi måste ta till.

De grönas Marko Reinikainen undrar hur staden ska mäkta med allt jobb och befarar att annat istället blir ogjort.
- Jag tror att det ekonomiska kunnandet och kunnandet att förhandla med olika parter säkert finns inom grundtrygghetssektorn. Inom tekniska sektorn har säkert direktören kunnandet för uppgiften. Men grundtryggheten ska också hantera sjukhusfrågan och tekniska direktören ska också hinna med stora planfrågor.

Borgman medger att mera jobb är bort från något annat, men detta är den politiska viljan.
- Fullmäktige har i budgetboken sagt att vi har 50 till 100 arbetsår för mycket i staden. Då måste det finnas någon som har tid. Det gäller bara att hitta rätta människor.

Stadens ledning har nu tid fram till mars att komma med förslag hur fastighetsutredningen kunde skötas internt.

Raseborg Knights slog KGB Agents från Helsingfors i herrarnas innebandy på tisdagskvällen. Matchen som ingår i division 2 spelades i Karis bollhall.

Slutsiffrorna blev 7-4 (3-0, 1-3, 3-1).

Knights ledde med ganska klara 3-0 efter första perioden. I den andra kom gästerna upp till 3-3 och i början av den sista perioden var ställningen 4-4. Då var lagledningen i Knights tvingat att agera.

- Vi fick en riktigt bra början i matchen, men i den andra perioden sjönk tempot och vårt passningsspel blev sämre. Men då vi ändrade om vårt system och spelade med två kedjor fick vi ordning på spelet igen, sade Knights andre tränare Joakim Eriksson efter matchen.

Domarna misslyckades

Han var lite besviken på matchens domarpar.

- Inte kan man ju skylla på domarna om man själva spelar dåligt, men konstigt många utvisningar (fyra stycken) fick vi trots att vi hade mycket mera boll. Motståndarna fick också två straffslag, sade Eriksson.

Hemmalagets poängplockare: Janne Holopainen 2+2, Teemu-Petteri Tuovinen 2+1, Henrik Himmelroos 1+1, Wilhelm Wainio 1+1, Rasmus Hellström 1+1, Niklas Malm 0+1, Andre Artzén 0+1.

I KGB Agents stod Jari Manninen för tre börspoäng då han gjorde två och gav assisten till ett mål.

I och med segern förstärkte Knights sin fjärde plats i serietabellen efter 13 spelade omgångar. På lördag möter Raseborgslaget serietrean M-Team/2 i Helsingfors.

Tero Pitkämäki har förutom VM-silver i Moskva 2007 under sin karriär också vunnit VM-guld i Osaka 2007. I OS i Peking tog Pitkämäki hem bronsmedaljen. Pitkämäkis personliga rekord i spjutkastning är 91,53 som han kastade i Kuortane 2005.
Läs även Tero Pitkämäki valdes till årets idrottare

På EM-nivå har Seinäjoki-kastaren vunnit silver i Göteborg 2006 och brons i Barcelona 2010.

Pitkämäki kom in i säsongen 2013 efter en bristning i revbensmuskulaturen och det var länge osäkert huruvida han skulle lyckas komma tillbaka i tid för VM. Ju längre säsongen led desto bättre kastade Pitkämäki och i VM i Moskva kunde han vara mer än nöjd efter silvermedaljen som kom med resultatet 87,07. Pitkämäki var endast tio centimeter ifrån segerresultatet 87,17 kastat av Tjecken Vítězslav Veselý.

Pitkämäki valdes till årets idrottare i Finland också år 2007.

Mårten Boström

Mårten Boström har förutom sprintguldet i orienterings-VM i Sotkamo också vunnit en bronsmedalj i EM i Roskilde 2004. Trots att Boström också är känd som långdistanslöpare, är han bäst på sprint då det gäller orientering. Boström har sedan december 2013 tränats av hinderlegenden Anders Gärderud och tränades tidigare av Jari Ikäheimonen. I orientering representerar Boström Lynx och i distanslöpning är hans förening Sjundeå IF.

Boström var tvåa i omröstningen.Mårten Boström lehtikuva

Matti Mattson

Matti Mattsson fyllde nyligen 20 år och tog sin första medalj i stortävlingssammanhang i långbane-VM i Barcelona. Sin första FM-medalj på seniornivå vann Mattson 2009 då han knep brons på 100 meter bröstsim. Mattson som representerar Porin Uimaseura var 17:e på 200 meter bröstsim i OS i London. Han valdes också 2012 till Finlands bästa simmare. För tillfället återhämtar sig Mattson från en skada som han ådrog sig när han föll med cykel.

Matti Mattson fick också andra utnämningarMatti Mattson lehtikuva

En terränghjuling fattade eld på Galeasgatan i Hangö strax före kl. 18 i går på tisdagen.

Bilgaraget och -taket där terrängmotordfordonet förvarades totalförstördes i branden. Även en båt och motorcykel förstördes.

Ett småhus på tomten fick skador på grund av hettan. Bilgaraget låg under fyra meter från huset.

Fastighetsägaren skadades i ett försök att släcka branden.

Ett fel i terränghjulingen orsakade branden. På plats var sju räddningsenheter.

Sisu lämnade in en bristfällig offert och tävlar därför inte längre om försvarsmaktens beställning på tunga lastbilar, bekräftar överdirektör Jukka Juusti vid Försvarsministeriets resurspolitiska avdelning. Uppgifterna finns också på ministeriets hemsida.

I en promemoria, som också finns på hemsidan, sägs att Sisus offert saknar viktiga uppgifter. Bland annat prisuppgifter och uppgifter om hur Sisus bilar uppfyller de krav som ställs på bilarna saknas.

Sisu har lämnat in en skrivelse till Försvarsministeriet där man anser sig ha diskriminerats i processen och att hela offertrundan borde avbrytas.

Ministeriet håller däremot inte med utan anser att allt har gått rätt till. Därför måste processen fortsätta.

Sisus rättelseyrkan kommer att behandlas inom kort och senast i slutet av nästa vecka väntas besked, säger Jukka Juusti.

Sisu ger inte upp

Timo Korhonen, verkställande direktör för Sisu, vill inte kommentera uppgifterna på band för Yle Västnyland, men säger att företaget har fått en motsvarande beställning från Rumänien.
– Vi kan nog skriva offerter, det faller inte på det, säger han.

Korhonen säger också att det är frågan om en lång och komplicerad process. Frågan kommer också att diskuteras då Försvarsminister Carl Haglund (SFP) besöker Sisu i dag (15.1).

Korhonen säger att frågan inte är slutbehandlad.

Fyra tävlar

De företag som enligt ministeriet fortfarande deltar i offertrundan är Iveco Finland, Oy Scan-Auto Ab, Veho (Mercedes-Benz) och Volvo Finland Ab. Målet är att fatta beslut i februari och att avtalet träder i kraft i april.

Arméns materielverks beställning står på sammanlagt omkring 240 tunga lastbilar.

Artikeln har uppdaterats och skrevs ursprungligen på basis av uppgifter från tidningen Västra Nyland (15.1).

8 februari 2013 Feldt-Ranta kräver att försvaret köper av Sisu
A-studio: Sisu kan få lastbilsbeställningen
Riksdagsmän synar Sisu och Syndalen

Ett enfamiljshus i Bäljars i Karis totalförstördes i en brand i förmiddags. När räddningsverket kom till platsen brann övre våningen i det 120 kvadratmeter stora huset för fullt.

Inga personer skadades i branden på Svangränd. Det är fortfarande oklart varför huset började brinna.

Nödcentralen fick larmet kvart över nio på onsdag morgon. Åtta enheter från Västra Nylands räddningsverk är på plats för att släcka branden.

Planering av renoveringen av den finska skolan Merituulen koulu i Ingå görs av företaget Vahanen Ab. Det beslöt samhällstekniska nämnden i går. Den vinnande offerten har en prislapp på 64700 euro.

Företaget Rakennus Finrem, som också bygger det nya biblioteket i Ingå, är med i saneringsarbetet som påbörjas nästa vecka. Kostnaden för rivningsarbetet beräknas vara 47000 euro.

Enligt samhällstekniska nämndens ordförande Peter Siggberg (SFP) ska man under nästa möte (11.2.) göra upp tidtabellen för projektet. Kravet är att bygget ska vara färdigt ännu i år. Fordringen ska gälla både saneringen och nybygget av en tillbyggnad.

Läs mera om mögelskadade Merituulen koulu
Helsingfors förvaltningsdomstolen beslut angående Merituulen koulu
Föräldrar till domstol med Merituulen koulu
Mögelskadade Merituulen koulu renoveras