Quantcast
Channel: Västnyland | svenska.yle.fi
Viewing all 24456 articles
Browse latest View live

Folkis i Karis blir en del av Finlands största folkhögskola

$
0
0

Ny stor folkhögskola planeras i södra och sydvästra Finland

Listen1 min 3 s
Spela upp klipp på Arenan: Ny stor folkhögskola planeras i södra och sydvästra Finland

Västra Nylands folkhögskola i Karis kan bli en del av en ny stor folkhögskola som täcker hela södra och sydvästra Finland.

Ägarna till Folkhögskolan Axxell, Västra Nylands folkhögskola och Borgå folkakademi publicerade på tisdagen en plan som ska resultera i en fusion av de tre skolorna.

Den nya folkhögskolan skolan blir störst i hela Finland inom den så kallade fria bildningen.

Brådskar

Utredaren bakom det nyaste förslaget, rektor Timo Heinola vid Finlands Dövas förbund, föreslår att skolan blir ett aktiebolag eller en stiftelse.

Parterna borde komma överens om formen innan de ansöker av staten om tillstånd att upprätthålla en skola.

Ansökan brådskar. Den bör lämnas in i augusti 2015 eftersom den nya lagen om statsandelar träder i kraft i början av 2016 och de nya upprätthållartillstånden träder i kraft senast den 1 januari 2017.

Arbetet med att skapa den nya skolan bör därför inledas redan i år, säger Heinola.

Knapert

Var och en av de tre folkhögskolorna har svårt att klara ekonomin på egen hand.
I bakgrunden finns också statsmaktens mål att sammanföra skolor till större helheter.

Föreningen Svenska folkskolans vänner lät 2012 utreda framtiden för de tre folkhögskolorna. Timo Heinola utredde frågan redan då och rekommenderade att samarbetet intesifieras och att det på sikt grundas en större svenskspråkig folkhögskola.

Efter den rapporten beslutade de tre skolornas upprätthållare att utreda en fusion i snabbare takt.
Svenska folkskolans vänner tog över utredningsansvaret hösten 2013 och gav uppdraget till samme Timo Heinola.
Förslaget som publicerades på tisdagen baserar sig på den här senare utredningen.

Skolornas ägare ska ta ställning till den nya planen under sommaren, uppger Heinola.

Fokus på språkliga minoriteter

Den svenska folkhögskoleverksamheten skulle bevaras livskraftig, säger Heinola.
Det centrala är, enligt honom, att det skulle uppstå en stor folkhögskola som skulle fokusera på sådant som är viktigt för finlandssvenskarna och olika språkliga minoriteter i Finland - men som inga andra skolor tar sig an.

Verksamhet på alla nuvarande orter

Det ska garanteras att folkhögskoleverksamheten fortsätter på alla de orter de här tre folkhögskolorna verkar på i dag, enligt den uppfattning Heinola har.

Han ser inga negativa sidor med den nya stora folkhögskolan.

Västra Nylands folkhögskola
Axxell
Axxells folkhögskoleutbildningar
Borgå folkakademi
Svenska folkskolans vänner
Pressmeddelande om fusionsplanen


Gott resultat ger lugn för Axxell

$
0
0

Axxell utbildning Ab:s goda fjolårsresultat gör att inga allmänna permitteringar är aktuella under år 2014. Trots det goda resultatet är inte den ekonomiska osäkerheten förbi för Axxell, säger man i ett pressmeddelande.

De sparåtgärder Axxell genomfört under de senaste två åren har burit frukt och därför kan bolaget nu visat ett plusresultat. Överskottet för år 2013 är överskottet efter avskrivningar 378 000 euro.

I pressmeddelandet sägs att det kumulativa underskottet under de tidigare åren har eget kapital ätits upp för över en miljon euro. Axxells vd Stefan Johansson säger att den pågående reformen av statsandelssystemet i kombination med det nya spartvång staten står inför, sannolikt ytterligare kommer att minska på den offentliga finansieringen.

Johansson säger att det positiva fjolårsresultatet därför är väldigt välkommet. Nu är det enligt Johansson Axxell utbildnings uppgift att fortsätta att jobba för att få det strukturella underskottet bort för de närmaste åren.

Axxell utbildning Ab är huvudman för läroanstalten Axxell och Folkhögskolan Axxell. Axxell erbjuder yrkesutbildning för unga och vuxna samt folkhögskoleutbildning i nio kommuner. Antalet studerande är cirka 3900, varav ungefär 1300 är unga. Axxell har cirka 390 heltidsanställda.

Körde 200 kilometer i timmen

$
0
0

En Sjundeåbo sköt omkring sig i sin bostad, en bilist körde över 200 km/h i Lojo, en berusad man på fyrhjuling körde av vägen i Lappvik. Bland annat det har sysselsatt polisen i Västra Nyland under påskhelgen.

En berusad Sjundeåbo sköt med luftpistol och luftgevär i sin bostad natten mellan påskdagen och annandag påsk. Polisen hittade också patroner som tillhörde andra vapen i mannens bostad.

Polisen körde den berusade mannen till polishäktet i Esbo. Mannen misstänks för skjutvapenbrott, skjutvapenförseelse och vållande av fara.

Över 200 km/h

I Lojo blev två fortkörare av med sina körkort under påskhelgen.

En man körde 202 km/h med bil på motorvägen i Lojo natten mellan påskaftonen och påskdagen. Högsta tillåtna hastighet är 120 km/h.

På långfredagen körde en man 104 km/h med motorcykel på Karstuvägen i Lojo. Högsta tillåtna hastighet är 50 km/h.

Körde av vägen med fyrhjuling

Polisen har också tagit fast flera alkohol- och drogpåverkade bilister på olika håll i Västnyland under påskhelgen.

I Lappvik i Hangö körde en ortsbo av riksväg 25 med en fyrhjuling på påskaftonen. Han blåste 0,65 mg/l i polisens alkometer och misstänks för grovt rattfylleri och grovt äventyrande av trafiksäkerheten. Han blev också av med körkortet.

Mannen hade en passagerare med på fyrhjulingen. Passageraren fördes till Västra Nylands sjukhus för kontroll. Också föraren fördes till sjukhuset för blodprov

Grovt rattfylleri i Österby och Ingå

En annan man misstänks för grovt rattfylleri på stamväg 52 i Österby i Ekenäs på natten mellan långfredagen och påskaftonen. Polisens preciserade test med alkometer visade att mannen hade 0,55 milligram alkohol per liter utandningsluft i blodet. Mannen blev av med körkortet.

Gränsen för grovt rattfylleri är 0,53 mg/l eller 1,2 promille.

I Ingå misstänks en ortsbo för grovt rattfylleri på skärtorsdagskvällen. Mannen blåste 0,61 mg/l på Storkyrkovägen. Han blev också av med körkortet.

I Lojo har polisen tagit fast sex alkohol- eller narkotikapåverkade bilister och mopedister under påskhelgen.

Fiskars utsåg ny fastighetsdirektör

$
0
0

Fiskars Abp har utsett Kari Selkälä till direktör för Fiskars Fastigheter. Han tillträder den andra juni.

Selkälä är för tillfället vd för idrottsinstitutet Urheiluopisto Kisakeskus i Skuru.

Tidigare har han varit vd för Adecco och Levi Spirit Service Center samt marknadsföringsdirektör för Restel Hotel Group Oy.

Selkäläs kompetens inom företagsledning i turistsektorn är viktigt då Fiskars bruk utvecklas också som turistmål, säger Fiskars strategidirektör Max Alfthan i ett pressmeddelande.

Raseborgsinstitutet satsar på välmående

$
0
0

Ett nytt hälsocenter för en åldrande befolkning planeras i det före detta Raseborgsinstitutet i Finnby i Karis. Bland annat finns det planer på att bygga ett antal fritidsstugor som man kan köpa andelar i.

Raseborgs stadsplaneringsarkitekt Simon Store tror att det finns förutsättningar för ett fritidscenter som erbjuder både inkvartering och olika slags serviceformer.

- Det finns en beställning för den här typen av verksamhet bland den åldrande befolkningen i huvudstadsregionen. För dem är det en möjlighet att snabbt komma till en lugn plats där det finns service, säger han.

Samtidigt tror han att det är viktigt att inte tänka för snävt.

- Det har också varit diskussioner om lägerverksamhet för ungdomar.

Efterfrågan finns

Konceptet baserar sig, enligt Store, på bland annat turism, rekreationsnäringar och inkvartering.

- Vilken typ av service som kommer dit beror på kundkretsen. Det kan handla om vård som riktar sig till en åldrande befolkning, typ fysioterapi eller massage, säger han.

Simon Store uppskattar att det kan skapas mellan 10 och 15 nya jobb i det före detta kurscentret.

- Det handlar också om att befintliga företagare kan ha sidoverksamhet där på platsen.

Mera byggnader planeras

Raseborgsinstitutet fungerade som ett kurscenter fram till år 2012, då fackförbundet JHL som äger fastigheten, gjorde ett föravtal till köp med företagaren Arto Boman och hans företag Kultainen Tammi Oy.

För tillfället finns det ingen byggrätt på området, som består av en byggmassa på cirka 10 000 våningskvadratmeter och ett markområde på över 50 hektar.

Samtidigt som staden nu gör upp en detaljplan för området ska man också se över behovet av att bygga till. Det finns nämligen mycket allmänna utrymmen i kurscentret, men lite inkvarteringsrum. Därför finns det planer på att bygga ett antal stugor, som man kan köpa andelar i, säger stadsplaneringsarkitekt Simon Store.

- Det handlar om att diversifiera byggnadsmassan så att det blir fristående stugor intill komplexet. Meningen är inte att det blir bostäder som stöder sig på den befintliga, stora byggnadsmassan, säger han.

Planläggningsnämnden ska på sitt möte (23.4) bland annat besluta om att kungöra projektets planeringsstart, så att alla kan säga sin åsikt om det.

Genomfartstrafiken på Kråkholmen förbjuds

$
0
0

Genomfartstrafiken på Kråkholmen i Ekenäs förbjuds. I framtiden är endast mopedkörning, servicekörning och körning till tomterna tillåten.

Hastighetsbegränsningen sänks också från 40 till 30 kilometer i timmen.
Orsaken är att gång- och cykelvägen ska breddas med en meter till 2,35 meter och för det måste körbanan göras en meter smalare till 3,1 meter.

Brodäcket borde också förnyas men Raseborgs stad har inga pengar för det så istället breddas gångbanans träkonstruktion ut på körbanan och i övrigt repareras brodäcket på slitna stället.
Däcket har spårslitage och det finns också hål i trädäcket.

Så här kan förnyandet skjutas på framtiden.

Det beslutade samhällstekniska nämnden i Raseborg i tisdags (22.4).

På bron råder i dag mötesförbud och en viktbegränsning på 3,5 ton.

Beslutet fattades efter omröstning. Mikael Nyberg (SFP) föreslog att beredningens förslag skulle få tillägget att också mopedkörning tillåts.
Cecilia Bruncrona (SFP, obunden) föreslog att det inte blir några nya förbud. Då dessa motförslag ställdes mot varandra vann Nybergs förslag med siffrorna 6-5.

Då sedan beredningens förslag och Nybergs motförslag ställdes mot varandra, beslöt nämnden enhälligt att gå in för Nybergs förslag.

Nämnden vill tillåta mopedkörning för att till exempel de som ska ta sig till skolor inte ska vara tvungna att köra ut på riksvägen

Oavgjort för EIF/Akademi i premiären

$
0
0

Ekenäslaget EIF/Akademi inledde säsongen i herrarnas fotbollstrea på Karis konstgräsplan på tisdagskvällen (22.4). Matchen mot Etelä-Espoon Pallo slutade oavgjort.

Slutsiffrorna blev 0-0.

Matchen bjöd enligt EIF-managern Peter Haglund på rätt högklassig fotboll.

- EsPa är ett bra lag och kommer säkerligen att höra till topplagen i serien, sade Haglund strax efter slutsignalen.

Han sade att EIF/Akademi hade några bra målchanser i matchen, men att EsPa-målvakten var riktigt bra. Ekenäslaget hade många representationslagsspelare i öppningselvan i matchen.

- Våra A-juniorer hade match samtidigt så alla de spelarna var förstås med i den matchen, sade Peter Haglund.

EIF/Akademis följande match går mot FC Kontu i Helsingfors den 9.5.

EIF/Akademi: Oscar Forsström; Joel Lahtivuori, Niklas Roiha, Simon Eklund, Jimmy Pulkkinen (65 min Christoffer Lindholm); Jonathan Törnroos (46 min Rico Selenius), Ville Sevon, Johan Estlander, Zacharias Ekström (v); Fisnik Gerxhaliu (80 min Daniel Haglund), Matias Astrada.

Planerna för Pojo affärscentrum tar form

$
0
0

Blombutiken Scilla flyttar in i Postilla och blir postombud medan nuvarande restaurangen stänger och istället blir en nedbantad version av Postilla. Det är några av de förändringar som kommer i och med att köpcentret i Pojo bytte ägare i vintras.

Radio Vega Västnyland: Postillan är viktig för Pojoborna

Radio Vega Västnyland: Postillan är viktig för Pojoborna

4 min 8 s
Spela upp klipp på Arenan: Radio Vega Västnyland: Postillan är viktig för Pojoborna

Det är bara Raseborgs stads ungdomslokal som kommer att fortsätta sin verksamhet som förut. För alla övriga i Pojo affärscentrum blir det förändringar.

Radio Vega Västnyland: Blombutiken flyttar

Radio Vega Västnyland: Blombutiken flyttar

41 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Radio Vega Västnyland: Blombutiken flyttar

Det är Jan Westman vid charkuteriföretaget West Chark som har köpt affärscentret på 1 100 kvadratmeter. Största delen av verksamheten kommer han själv att stå för då drygt hälften av byggnaden (650 kvadratmeter) ska blir affär och restaurang som öppnar i mitten av juni.

Posten flyttar

Klart nu är också att den gamla posten i affärscentret på 160 kvadratmeter igen blir post då Martina Wiman i blomaffären Scilla tar över som postombud efter Varuboden-Osla och flyttar in både blommor och post till affärscentret.
Hon planerar öppna posten den 11 juni i det som i dag kallas för Postilla.

S-market i Pojo med ombudspost.
Varuboden-Osla kommer inte längre sköta posten i Pojo. S-market i Pojo med ombudspost. Bild: yle/Petra Thilman

Postilla är Pojoförsamlingarnas dagcenter. I lokalerna finns en loppmarknad och något församlingarna kallar för ett vardagsrum dit den som vill får komma på besök och ta sig en kopp kaffe och träffa andra människor.

Då posten och blomaffären nu flyttar in måste Postilla krympa ner sin verksamhet och flytta in i mindre lokaler, mest sannolikt in i restaurangen invid. Den ska nämligen sluta.

Postilla i Pojo
Postilla måste skära ner på verksamheten i framtiden. Postilla i Pojo Bild: yle/Petra Thilman

Det betyder att det åtminstone tillfälligt blir slut på loppmarknaden vid Postilla.

Postilla hoppas ännu på loppmarknad

Postillas verksamhet finansieras av församlingarna i Pojo. Frank Lindholm som är vice ordförande för direktionen för Postilla berättar att det är oklart hur det blir med pengarna för Postilla då församlingarna i Raseborg fusioneras från och med nästa år.

Det betyder att det är nya förtroendevalda som bestämmer om pengarna.

Frank Lindholm och Yvonne Varis vid Postilla i Pojo
Frank Lindholm och Yvonne Varis utanför ingången till Postillas vardagsrum. Frank Lindholm och Yvonne Varis vid Postilla i Pojo Bild: yle/Petra Thilman

Själv hoppas han ändå på en bra lösning också för Postilla. Trots att inga formella beslut ännu har fattats verkar det mest sannolikt att Postilla flyttar in i restaurangen invid.

Men det betyder alltså att det då bara finns plats för den sociala verksamheten på Postilla.

Sysselsättande verksamhet

Yvonne Varis som kallar sig själv värdinna på Postilla är den enda egentliga anställda vid Postilla.

Men Postilla sjuder ändå av liv eftersom det också jobbar frivilliga på Postilla och dessutom också personer inom den så kallade rehabiliterande arbetsverksamheten.

Postillas loppmarknad i Pojo
Alla pengar från loppmarknaden går till att finansiera Postillas verksamhet. Postillas loppmarknad i Pojo Bild: yle/Petra Thilman

Postillas båda verksamheter stöder varandra. Genom verksamheten på loppmarknaden har bland annat långtidsarbetslösa fått en möjlighet att jobba på Postilla.

Det är Raseborgs stad och Nylands närings-, trafik- och miljöcentral, den så kallade NTM-centralen, som genom den här typen av jobb vill sysselsätta dem som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Till exempel ifjol sysselsatte Postilla nio långtidsarbetslösa i Raseborg.

Utan loppmarknaden blir det en utmaning att erbjuda samma möjligheter, säger Yvonne Varis.

- Det är närmast via lopptorget och de mångsidiga olika arbetsuppgifterna på den biten som har gjort det möjligt att erbjuda den här platsen till så många olika personer ifjol.

Ger rytm och sociala kontakter

Tytti Rönty har varit arbetslös en längre tid. Hon närmar sig pensionsåldern, men tycker det är bra att få jobba på Postilla.

Tytti Rönty på Postilla i Pojo
Jobbet på Postilla är viktigt för Tytti Rönty. Tytti Rönty på Postilla i Pojo Bild: yle/Petra Thilman

Att hon får tala finska då hon inte kan svenska är bara en av fördelarna.

- Jobbet ger dagarna en rytm och struktur. Också den sociala biten är viktig när man får träffa människor.

Hon försäkrar att hon ingalunda är den enda som kommer att sakna loppmarknaden.

- Vi har ett brett utbud varor till ett billigt pris.

Vardagsrummet för alla

Två dagar i veckan bjuds det också på mat i Postilla och till julen bjuds det på julmat.

Lokala Röda korset stöder också verksamheten.

Föreningar och t.ex. bostadsbolag kan också hyra Postilla för möten och andra träffar.

I februari fyllde Postilla sex år och under eftermiddagen man höll öppet hus var det 120 personer som satte sitt namn i gästboken.

- Det måtte berätta att vi faktiskt är välbesökta, säger Yvonne Varis.

Gretel Johansson och Leena Ruusunen i Pojo.
Gretel Johansson och Leena Ruusunen säger att det viktigaste är att Postilla har kvar sitt vardagsrum. Gretel Johansson och Leena Ruusunen i Pojo. Bild: yle/Petra Thilman

I Pojo centrum träffar Yle Västnylands redaktör också Pojos tidigare kommundirektör Gretel Johansson och Leena Ruusunen som är ordförande för direktionen för Postilla.

Båda hoppas att loppmarknaden ska få fortsätta, men poängterar att det är vardagsrumsverksamheten som är viktigast.

- Det fyller en stor funktion här. Det är viktigt att de som behöver får gå där och känna sig som människor och tas emot som människor, säger Johansson.

Nya tider för blombutiken

De personer Yle Västnyland möter på gatan i Pojo centrum är alla nöjda med att Pojo affärscentrum får nytt liv.

Det är bra att posten också blir kvar och inte helt och hållet stänger, vilket många har befarat.

Martina Wiman som har bedrivit blombutik i fem år i Pojo centrum blir alltså nytt postombud från med mitten av juni.

Martina Wiman i blomsteraffären Scilla i Pojo.
Martina Wiman säger att hon inte får posten att rymmas in i nuvarande blombutik. Martina Wiman i blomsteraffären Scilla i Pojo. Bild: yle/Petra Thilman

I dag finns hennes blomaffär bredvid brandstationen, men nu blir det flytt till Postilla.

Wiman tror det blir en bra plats för blombutiken även om hon är lite vemodig då den nuvarande lokalen blir tom utan blommor.

- Det är lite synd. I den här byggnaden har det funnits blombutik i tiotals år.

Hon är ändå glad över möjligheten och ser potential i de nya lokaliteterna.

Blombutikeni Pojo centrum.
Det känns lite vemodigt att lämna nuvarande blombutik, säger Martina Wiman. Blombutikeni Pojo centrum. Bild: yle/Petra Thilman

- Vi får lite större lokaler. I nuvarande blombutiken är det lite vinklar och vrån, nu får mera ett enda utrymme. Jag tror det kommer att bli riktigt bra.

Wiman säger att hon kommer att använda de stora fönster som finns mot parkeringen. Också de fönster som nu är förtäckta ska tas fram. Det blir blombutiken som kommer att synas utåt, medan posten finns i mitten av affärscentret.

Öppettiderna blir som blombutikens i dag. Det betyder öppet till 17 utom fredagar då det är öppet ända till klockan 18. På lördagar håller Wiman öppet mellan klockan 9 och 14.

Söndagen är hennes lediga dag så då håller posten också stängt.

- Efter sommaren bedömer jag läget och ser om vi måste förlänga öppethållningen.

Bråda tider

Martina Wiman och Itella skriver under avtalet på fredag (25.4), men posten kan inte öppna förrän 11 juni.

Före det är det några väldigt bråda dagar för blomförsäljaren då både Morsdag och skolavslutningarna står för dörren. Dessutom ska både hon och personal utbildas i att sköta posten.

- Det blir en tuff början på sommaren.

Wiman måste också anställa hjälp för att klara av både post och blombutik. Någon guldgruva blir det knappast, men hoppas att postkunderna ska lockas till impulsköp i blomaffären. Hon kommer också att sälja lite mera presentartiklar än i dag.

- Det är nu just och just så att det täcker någon annans lön, men vi får ju hoppas att det hämtar lite mera med sig sedan.


Laestadianer bygger daghem i Lojo

$
0
0

Lojo stad inleder ett samarbete med den laestadianska rörelsen på orten. Den laestadianska föreningen Lohjan Rauhanyhdistys ry föreslår för Lojo att föreningen bygger ett hus som staden sedan kan hyra och använda som daghem.

Föreningen kommer också att använda huset för sin egen verksamhet.

Ett liknande samarbete finns redan i Tavastehus.

Nära motorvägen

Lojo stad föreslås tacka ja till förslaget och reservera en tomt för huset i närheten av Tallbackaområdet.
Det planeras också nya bostäder på Immulaområdet när Tallbacka så det kommer hur som helst att behövas ett nytt daghem för mellan 60 och 80 barn någonstans nära motorvägsanslutningen.
Laestadianernas bygge fyller behovet och det föreslås få en tomt i Lempola.
Tallbacka, Immula och Lempola ligger alla nära motorvägsanslutningen i Lojo så det är lämpligt med tanke på familjer där föräldrarna pendlar till huvudstadsregionen.

Lojo betalar till laestadianerna

Staden kommer att betala laestadianerna en årshyra på drygt 150 000 euro till laestadianerna.

Utbildningsnämnden föreslås på onsdag godkänna samarbetet.

Nämnden föreslås också begära tekniska nämnden om ett utlåtande samt be att styrelsen och vidare fullmäktige ingår ett intentionsavtal med Lohjan Rauhanyhdistys.

Lohjan Rauhanyhdistys har hela Västnyland från Hangö till Högfors som sitt verksamhetområde men fungerar mest i Lojo. Medlemmarna kommer främst från Lojo och Vichtis. Föreningen äger sedan tidigare det gamla skyddskårshuset i Lojo.

Skolorna i Lappvik fortsätter

$
0
0

Elevunderlaget i skolorna i Lappvik är stabilt och det skulle vara förhastat att dra in verksamheten under de närmaste åren. Det konstaterar Hangös bildningschef Karl-Erik Gustafsson i en färsk lägesbeskrivning över framtiden för Lappvik skolor.

Bildningsnämnden i Hangö tog i går del av rapporten och enligt ordförande Helena Lesch-Saarinen (SFP) var det lätt att fatta beslut i frågan.

- I och med att elevunderlaget är stabilt och det är oklart vad som händer med det så kallade Koverharområdet, så tycker vi att det är befogat att inte dra in Lappvikskolorna.

Hon påpekar dessutom att skolbyggnaderna snabbt skulle bli i sämre skick om skolverksamheten flyttade bort.

- I dag är de i bra skick och det behövs inga större investeringar inom den närmaste framtiden, säger Lesch-Saarinen.

Elevernas antal på samma nivå

Läsåret 2018-2019 beräknas det finnas 18 finskspråkiga och tio svenskspråkiga skolelever i Lappvik. I dag är elevantalet 17 respektive 13.

Det finns dessutom annan verksamhet för Lappvikborna i skolbyggnaderna. Biblioteket och daghemmet finns i skolbyggnaderna.

Fastighetskostnaderna minskar endast om den här verksamheten flyttar ut ur byggnaderna.

Rådgivningen och ungdomsgården ligger dessutom i närheten av skolorna.

Stadsstyrelsen tar ställning till frågan

Bildningschefen har utrett frågan på uppdrag av HaTaRy-arbetsgruppen. Uppdraget var att utreda om det går att flytta eleverna från Lappvik skola och Lappohjan koulu till Hangö centralskola och Hangon keskuskoulu.

Hangö bildningsnämnd antecknade utredningen för kännedom på sitt möte på tisdagen (22.4). Utredningen skickas vidare till stadsstyrelsen.

Fortsatt klor i vattnet i Ingå

$
0
0

Kommunen fortsätter klorera vattnet i Ingå trots att det inte finns bakterier i det längre.

Det visar ett vattenprov taget 14 april.

Som en säkerhetsåtgärd fortsätter man klorera vattnet. Klormängden har kontrollerats och har fyllt kraven. Klormängden har sänkts och är nu 0,2 mg/l.

Ingå Vatten meddelar att kloret är ofarligt, men kan orsaka smak- och luktändringar i vattnet.

I mars påträffades koliforma bakterier i hushållsvattnet. Sedan dess har vattnet klorerats.

Svartå slott bjuder på närhistoria

$
0
0

Årets sommarutställning vid Svartå slott handlar om förlust och återkomst och om allt arbete det har inneburit att förverkliga en dröm.

Del 1 - Filip Linder och Kerstin Ilander berättar om Svartå slotts sommarutställning

Listen3 min 50 s
Spela upp klipp på Arenan: Del 1 - Filip Linder och Kerstin Ilander berättar om Svartå slotts sommarutställning

Del 2 - Filip Linder och Kerstin Ilander berättar om Svartå slotts sommarutställning

Listen7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Del 2 - Filip Linder och Kerstin Ilander berättar om Svartå slotts sommarutställning
Utställningens namn är "Magnus Linder - Svartås renässans" och den handlar alltså om Magnus Linder, som föddes på slottet år 1929 och bodde där sina elva första år under Downton Abbeyliknande förhållanden. År 1940 var han tvungen att lämna slottet då det såldes till Svartå bruk, som i sin tur donerade det till föreningen Norden, som efter några år sålde tillbaka slottet till Svartå bruk.

Filip Linder
Filip Linder Filip Linder Bild: Yle/Minna Almark
Svartå bruk använde slottets nedre våning till representation och byggnaden mådde överlag inte speciellt bra. Enligt sonen Filip Linder har många glömt i vilket uselt skick slottet var då hans pappa förverkligade en livslång dröm och köpte tillbaka det år 1985.

Det är en av orsakerna till att man nu har velat göra hans pappas historia och arbetet kring restaureringen till sommarens tema för utställningen.

- Hela Svartå började blomstra upp igen efter att köpet fullbordades och byggnaden började renoveras, säger han.

Få gamla hus i Finland

Kerstin Ilander
Kerstin Ilander Kerstin Ilander Bild: Yle/Minna Almark
Kerstin Ilander, som är guide på Svartå slott tycker att det har varit intressant att jobba med årets utställning, som dels handlar om Magnus Linder, dels om själva restaureringen.

- Restaureringen började år 1986 och fortsatte in på 2000-talet och vi ville lyfta fram hur lyckligt det kan gå. Restaureringen har varit ett lyckat samarbete mellan museiverket och den Linderska familjen, säger hon.

Enligt henne är det viktigt att visa hur man kan bevara kulturarvet i ett hus även om förfallet är stort.

- Vi ska komma ihåg att vi har väldigt lite gammal byggnation i Finland, bland annat på grund av alla krig. Så det gäller nog att ta till vara de gamla hus vi har, påpekar hon.

Rivningsfärdigt

Nu är huset i nästan ursprungligt skick efter ett väldigt arbete med att restaurera upp den fasta inredningen.

Tapeten i festsalen hade till exempel bevarats och är den ursprungliga. I rummet intill finns en kopia av den ursprungliga tapeten. Då familjer Linder flyttade från slottet år 1940 skar nämligen Filip Linders farmor ut en del av den handmålade tapeten och den finns bevarad i museiverkets lager i Orimattila.

Filip Linder tror att slottet eventuellt inte skulle finnas kvar om hans far inte hade köpt tillbaka det.

- I det stadium det var då han köpte det så skulle det ha varit rivningsfärdigt vid det här laget, säger han. Jag tror inte att det finns en enda person i världen som hade så stort intresse som han hade att göra något åt saken.

Raaseposse drar norröver

$
0
0

Vill du höra raseborgsrap i Jakobstad? Då ska du infinna dig på STK och höra på Dizi, Skräddarn och Osku från Raaseposse!

På fredagen stiger Dizi, Skräddarn och Osku från hip hop-kollektivet Raaseposse upp på STK-scenen i Jakobstad. De kommer att dra en hip hop-spelning som förband till svenska Kartellen, men det är inte bara den musikstilen som är representerad i Raaseposse.

- Andy, en kompis till mig, ringde en sen novemberkväll med idén om ett musikkollektiv i Raseborg. Här finns så många olika talanger i trakten och nu är vi kring 20 personer med i Raaseposse, säger Dizi.

Kollektivet har fått stöd från Kulturfonden och snart kommer deras första mixtape ut.

- Vi är lite efter i tidtabellen men till sommaren ska vi ha det klart. Det kommer att finnas fler stilar på den än på giget ni får höra på fredagen, då blir det renodlad hip hop, säger Skräddarn.

På fredagen 25.4 kan du se tre stjärnor ur Raseposse på Moody i Jakobstad. Svenska Talande Klubben kör igång klockan 20 och efter första akten stiger svnska gangsterrapparna Kartellen upp på scenen. Biljetter kan köpas i dörren, åldergräns 18 år.

Rönnberg återvänder till Finland

$
0
0

Handbollsspelaren Andreas Rönnberg fortsätter sin karriär i Riihimäki Cocks, berättar den norska tidningen Østlendingen. De tidigare säsongerna har Rönnberg varit en av nyckelspelarna i norska Elverum.

- Cocks är överlägset den bästa klubben i Finland. De spelar i den baltiska ligan och andra spel ute i Europa. Jag har fått ett, ekonomiskt sett, mycket bra anbud från dem och med tanke på att vi har ett nyrenoverat hus där och att familjen har haft hemlängtan faller nog valet på att flytta hem igen, säger Rönnberg till Østlendingen.

Rönnberg, som ursprungligen är från Karis och BK-46, valdes till årets handbollsspelare år 2013 på basis av starkt spel i Elverum och i det finska landslaget. I Elverum stod Rönnberg för 345 ligamål och han har varit ett bekant ansikte i det finska herrlandslaget.

Ska vi slopa de röda dagarna i almanackan?

$
0
0

Påskhelgen, Kristi himmelsfärdsdag, Pingstdagen. Heliga och lediga dagar eller skulle vi klara oss utan dem? Det här diskuteras i Slaget efter 12 på torsdag.

Är det dags att stryka de religiösa helgdagarna från kalendern? Behöver vi gemensamma röda dagar för att fira kristna högtider? Eller borde det vara upp till var och en att besluta när man vill ha ledigt?

Deltagare är Erica Dahlblom, egenföretagare, styrelsemedlem Benita Finne från föreningen Kristet samhällsansvar och fritänkaren och humanisten Henrik Sawela.

Ska vi bevara de röda dagarna i almanackan?


Båtmotortjuvar i farten

$
0
0

Polisen har fått in rapporter om stulna båtmotorer i Ingå och Snappertuna.

En utombordsmotor på 30 hästkrafter stals i småbåtshamnen i Ingå förra veckan. En annan utombordsmotor på 15 hästkrafter har stulits i Rösund i Snappertuna under vintern.

I Lojo var det inbrott i en grävmaskin under påskhelgen. Tjuvarna stal arbetsredskap och en telefon.

I Sammatti i Lojo var det inbrott i en fritidsbostad under påskhelgen. Inbrottstjuvarna for i väg med egendom. De bröt sig också in i ett förråd och stal egendom.

Solig idrottsdag i Ekenäs

$
0
0

Elever från svenska Seminarieskolan och finska Hakarinteen koulu har idag (23.4) idrottat tillsammans på marknadsplanen i Ekenäs.

Idrottsdag i Ekenäs

Listen1 min 17 s
Spela upp klipp på Arenan: Idrottsdag i Ekenäs

Sedan klockan åtta på morgonen har barn från årskurs ett till sex idrottat i en timme var på marknadsplanen. Eleverna har haft en möjlighet att prova på kulstötning, häcklöpning, diskus- och spjutkastning och en redskapsbana. Friidrottsföreningen IF Raseborg var arrangör.
Skolelever vid marknadsplanen i Ekenäs.
Skolelever på marknadsplanen. Skolelever vid marknadsplanen i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen

Tanken med idrottsdagen var att svenska och finska elever skulle lära känna varandra och samtidigt öka intresset för friidrott bland barnen.

Få finskspråkiga med i IF Raseborg

IF Raseborg har många juniorer men väldigt få av dem är finskspråkiga.

Mia Källberg i Ekenäs.
Mia Källberg höll i trådarna för idrottsdagen. Mia Källberg i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen

- Vi skulle gärna se att det finns juniorer från båda språkgrupperna med i föreningen, säger Mia Källberg som hållit i trådarna för idrottsdagen.

Källberg jobbar som lärare i Seminarieskolan och är också aktiv inom IF Raseborg. Hon är personligen väldigt nöjd med idrottsdagen.

- Glada och aktiva elever har deltagit och alla har verkat vara på gott humör.

Max Lundström med en diskus i handen.
Max Lundström provade på diskus. Max Lundström med en diskus i handen. Bild: Yle/Malin Valtonen

Hulahularingar och häckar på en sandplan.
Eleverna provade bland annat på häcklöpning. Hulahularingar och häckar på en sandplan. Bild: Yle/Malin Valtonen

Diskus är roligt

En av dem som testade på att kasta diskus var sjätteklassaren Max Lundström från Seminarieskolan. Han tyckte det var roligt att kasta diskus, men någon diskuskastare blir han inte i det här skedet.

- Jag spelar fotboll och handboll, säger han och har inte tid för att träna friidrott.

Hangö vill ha flera namnförslag för näridrottsområdet

$
0
0

Hangöborna har inte kommit in med tillräckligt många förslag för vad stadens nya näridrottsområde ska heta. Därför förlängs nu tiden för att lämna in namnförslag.

Fram till den 15 mars hade ungdoms- och idrottsbyrån fått ta emot 15 namnförslag. Bildningsnämnden anser att det här inte är tillräckligt.

Nu kan Hangöborna och andra intresserade lämna in namnförslag fram till mitten av september. Näridrottsområdet vid Hangö centralskola och Hangon keskuskoulu invigdes officiellt i november i fjol.

Vårdslösa varutransporter på Kungsgatan

$
0
0

Varutransporterna längs Kungsgatan i Ekenäs utgör ibland en säkerhetsrisk.

Det anser samhällstekniska nämnden i Raseborg som nu vill att stadens tjänstemän bereder frågan och tar fram åtgärder för att förbättra säkerheten.

Företagen längs Kungsgatan måste också i framtiden få sina leveranser, men transporterna får inte skötas på ett vårdslöst sätt, anser samhällstekniska nämnden. Frågan ska tas upp på nämndens möte i maj.

VNF-rektor ambivalent till skolfusion

$
0
0

Det finns både fördelar och nackdelar med en fusion mellan tre folkhögskolor i södra Finland, säger Kerstin Romberg, rektor för Västra Nylands folkhögskola (VNF) i Karis. Om den ekonomiska pressen blir för hård kan en fusion ändå vara en tvungen sak.

På tisdagen (22.4) presenterades en plan om hur Folkhögskolan Axxell, Västra Nylands folkhögskola och Borgå folkakademi kunde slås ihop och bilda en ny stor folkhögskola.

Västra Nylands folkhögskola i Karis är den största svenska folkhögskolan då man ser till kursutbudet bland de 11 folkhögskolor som finns på 14 orter i Svenskfinland.

Ekonomin är just nu i balans; bokslutet för ifjol slutade 13 000 euro på plus. Skolan har inga lån eller gamla skulder samtidigt som skolan har byggt till. Elevunderlaget är gott.

Men det är framtiden och statens tryck på effektivitet och minskat understöd till den fria bildningen som oroar rektor Kerstin Romberg:

Västra Nylands Folkhögskola
Västra Nylands folkhögskola ska vara öppen för många unga, anser Kerstin Romberg. Västra Nylands Folkhögskola Bild: yle/Petra Thilman

– Jag ser ju vilken enorm press som ligger på framtiden. Unga människor i dag ska helst inte byta karriär eller studieinriktning. 16- och 17-åringar ska redan veta var de vill studera.

– Det finns inga garantier för att det går lika bra i framtiden för skolan som nu. Det är så mycket i samhället just nu som inte är gynnsamt för folkhögskolorna.

Fri bildning behövs som motvikt

Syftet med den fria bildningen på folkhögskolorna är inte att ge en examen. Målet är att ge den unga ett år att mogna och upptäcka vad han eller hon vill göra. Eller att ge undervisning som stöder fortsatta studier t.ex. på högskola.

Den så kallade fria bildningen är viktig, säger Romberg.

– Folkhögskolorna blir allt viktigare som en motvikt till det förskräckliga effektivitetssträvandet som genomsyrar snart allting i samhället.

Romberg befarar att det effektiva tankesättet gör att unga inte hittar folkhögskolan som ett alternativ.

Västra Nylands Folkhögskola
VNF har varit viktig för Cecilia Etzell. Västra Nylands Folkhögskola Bild: yle/Petra Thilman

Språngbräde

Elevrådsordföranden Cecilia Etzell studerar på modelinjen. För henne har året på Västra Nylands folkhögskola varit lyckat eftersom studierna där har hjälpt henne att komma in i den skolan i London hon länge har drömt om.

Etzell tycker liksom Kerstin Romberg att unga kan behöva ett år vid skolan för att hitta sig själv och sin plats.

– Under det år man studerar här får många nya idéer och träffar många människor. Också lärarna har olika bakgrund.

Etzell understryker att det är bra att utbildningen bara är att ett år eftersom man då ändå tvingas tänka framåt.

Fördelar med en fusion kunde vara en starkare lärarkår och bättre utrusning.

Som negativt befarar hon att skolans utbildning sprids ut på flera orter och att det kan leda till ett smalare kursutbud per ort.

Nya nischer

Västra Nylands Folkhögskola
Utbildningen på VNF är ett år lång. Västra Nylands Folkhögskola Bild: yle/Petra Thilman

Västra Nylands folkhögskola har knappt 200 elever som studerar ett år vid skolan. I skolans korta intensiva utbildningar deltar årligen drygt 1 000 personer.

Statens finansiering av utbildningar har varit allt mer inriktat på examen och där faller folkhögskolorna utanför.

Samtidigt kommer det fram nya saker och behov där folkhögskolorna behövs.

I framtiden kommer undervisningen att bli obligatorisk i tio år istället för nio år som nu.

En del av det arbetet kunde folkhögskolorna sköta.

Också i arbetet med att förhindra att unga slås ut efter att grundskolan är slut spelar folkhögskolan en viktig roll, säger rektor Kerstin Romberg.

– Här finns pedagogiken, faciliteterna, förståelse för mänsklig utveckling och mognad.

Kanske lite flera plus än minus för fusion

Kerstin Romberg understryker att hon själv personligen inte ännu har en åsikt i frågan om fusion. Hur det än går så är det hennes efterträdare som får ta sig an arbetet eftersom hon går i pension i höst.

Västra Nylands Folkhögskola
Studerande vid modelinjen. Västra Nylands Folkhögskola Bild: yle/Petra Thilman

Hon förhåller sig ambivalent till frågan, men då hon ombeds hitta nackdelar och fördelar med fusion är listan på plussidan betydligt längre än den på minussidan.

Särskilt positivt är det om en fusionerad folkhögskola kan bidra med något helt nytt är det mycket positivt, säger Romberg.

I fusionsutredningen lyfts Västra Nylands folkhögskolas nordiska samarbete fram som ett stort plus liksom potentialen till samarbete med Ryssland och de baltiska länderna.

Den visionen gläder Romberg stort.

– Om man till exempel kunde få undervisa på andra minoritetsspråk så som ryska, baltiska språk eller aktuella invandrarspråk så tycker jag det skulle öppna upp alldeles fantastiska möjligheter. Då låter det som att det kunde vara en jättebra grogrund för att skapa fram en smältdegel av kulturer som inte finns i Svenskfinland någonstans just nu.

Fusion bör inte drabba kursutbudet

Vid en eventuell fusion vill rektor Kerstin Romberg inte heller se att det skärs för mycket i själva kursutbudet. Det ska finnas en bredd särskilt inom kulturen även om man ska se upp för en del överlappningar och för små undervisningsgrupper.

Men det är främst inom administrationen det ska skäras.

När Kerstin Romberg ska lista det negativa med en fusion lyfter hon fram frågan om på hur många platser det ska finnas undervisning i en och samma folkhögskola.

– Är det bra med många verksamhetsplatser? Det och fastighetsfrågan tycker jag är de svåra punkterna. Den fråga som också finns är om de studerandena räcker till för platserna som finns.

Rektorfrågan

När det gäller ägarstruktur så som om skolan ska ägas av ett aktiebolag eller en stiftelse lämnar rektor Romberg med varm hand över frågan till experter.

De två övriga folkhögskolorna är aktiebolag medan Västra Nylands folkhögskola ägs av en samkommun där Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt, Esbo, Grankulla och Vanda ingår som ägare.

Nu ska ägarkommunerna ta del av rapporten och besluta om man vill gå vidare med processen.

Kerstin Romberg säger att processen har varit öppen och diskussionerna goda kring fusionsutredningen.

I rapporten nämns Västra Nylands folkhögskola som en möjlig plats för rektorn eftersom skolan är störst av de tre.

Kerstin Romberg säger att placeringen av rektorn långt styrs av hur skolan byggs upp.

– Om det är en skola med verksamhet på flera orter då kan inte en rektor enbart finnas på en ort. Men om de långa studielinjerna med internatboende koncentreras till Karis är det viktigt att rektorsplatsen också finns på samma ort.

Omöjligt att sia om hur det går

Ansökan om att bilda en ny skola brådskar. Den bör lämnas in i augusti 2015 eftersom den nya lagen om statsandelar träder i kraft i början av 2016 och de nya upprätthållartillstånden träder i kraft senast den 1 januari 2017.

Skolornas ägare ska ta ställning till den nya planen under sommaren.

Kerstin Romberg säger att hon inte har en aning om hur det kommer att gå.

– Men om ägarkommunerna i framtiden inte är villiga att komma in med en liten summa pengar per år så blir det svårt att köra den här skolans framtid i samma form som i dag.

Folkis i Karis blir en del av Finlands största folkhögskola

Viewing all 24456 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>