Chefskapet inom grundtryggheten och frågan om Intern service alls behövs i Raseborg hör till de ärenden politikerna i staden får fundera på när stadens regelverk, förvaltningsstadgan igen ska behandlas. Många är ändå rätt nöjda med de drygt ett år gamla reglerna.
Marko Reinikainen från De gröna är en av de ganska nöjda. Detaljer behöver finslipas och fullmäktige behöver i vissa fall få tillbaka en del beslutanderätt.
– Man kunde kanske fundera på om man skulle skriva in en formulering om i vilka fall fullmäktige kunde och borde säga sitt om stora planläggningsärenden som t.ex. Norra hamnen.
– Sedan är det en annan sak att det kan vara ganska svårt att göra en sådan formulering som är tydlig, men så att frågan inte bara blir känslobaserad. Men det är värt en diskussion.
Stadsstyrelseordföranden Anders Walls från SFP säger att då förvaltningsstadgan senast gjordes upp kom det väldigt få kommentarer och förbättringsförslag. Därför hoppas han att alla nu väljer att vara aktiva, istället för att klaga efteråt.
– Det är ganska intressant. När vi inledde den förra processen så höll vi också ett fullmäktigeseminarium. Fullmäktigegrupperna ombads att komma in med ändringar om hur de önskade att stadgan skulle se ut. Det var väldigt få förslag som kom sist och slutligen. Jag tror att det inte ens kom ett endaste ett förslag från de personer som nu klagar.
– Det gör mig nog lite konfunderad att man är missnöjd, men man har inga förslag på hur det ska ändras. Det tycker jag inte är speciellt trovärdigt heller.
EPA/KAY NIETFELD
Grundtryggheten synas igen
En av de frågor som kommer att diskuteras är hur grundtrygghetssektorn ska vara uppbyggd.
Då förvaltningsstadgan gjordes upp diskuterade politikerna mycket om det skulle finnas en så kallad beställar-utförarmodell inom grundtryggheten.
Modellen betyder förenklat att en enhet inom staden beställer den vård staden ska ha av både privata aktörer och av stadens egen personal. Samtidigt finns det inom staden också en enhet som utför den kommunala vård som staden beställer.
Politikerna i Raseborg tyckte ändå inte om modellen utan valde bort den.
Samtidigt finns det kvar vissa rudiment eller spår av den här tidigare förvaltningsmodellen inom staden. T.ex. finns det inom grundtryggheten i dag fortfarande kvar en grundtrygghetsdirektör och en produktionschef.
Anssi Leppänen/Yle
En chef borde sitta på pengarna
Marko Reinikainen anser att det ekonomiska ansvaret kunde vara tydligare fördelat mellan de två cheferna. Han vill inte ha bort den ena chefen eftersom sektorn är så stor så att allt ansvar inte kan vila på en persons axlar, men ansvaret för pengarna borde ligga på en persons bord.
– Jag tycker personligen att budgetansvaret ska skötas av en person. Den som har ansvar för utgifterna har också ansvar för helheten.
Stadsstyrelseordföranden Anders Walls tycker att man nog ska fundera på hur grundtryggheten ska vara organiserad.
– Jag tycker nog det skulle vara bäst inom grundtryggheten att gå till en modell där man har en tydlig sektorchef. Det är lineärt med alla andra sektorer där man har en tydlig chef. På sikt tror jag nog vi ska gå åt det hållet.
Samtidigt påminner Walls om att grundtrygghetens budget delades på fyra delar i den nya förvaltningsstadgan så att fullmäktige skulle ha mera att säga till om då budgeten klubbas igenom.
– Det är en bra sak.
Behövs Intern service?
Anders Walls bedömer för sin del att ansvarsfördelningen mellan den tekniska sektorn och det som kallas Intern service igen kan bli aktuell.
Intern service har hand om städtjänster, köksfunktionerna och fastigheterna medan den tekniska sektorn har en bredd av praktiska och tekniska frågor på sitt bord.
En del politiker anser att det inte behövs någon Intern service utan att man kan slå ihop de två sektorerna. Anders Walls säger att han kan tänka sig slopa Intern service om man kan påvisa nytta av beslutet.
Annars gäller det bara att se över arbetsfördelningen och se till att samarbetet fungerar. Redan nu har de två enheterna närmat sig varandra. Tidigare skapade ansvarsfördelningen viss förvirring. Som exempel nämner Walls det faktum att den ena enheten ansvarar för underhållet av gator och den andra underhållet av gårdsplaner.
Nu har man en vettig arbetsfördelning och man vet tydligt vad respektive enhet gör.
– Nu har man en vettig arbetsfördelning och man vet tydligt vad respektive enhet gör. Den här typen av åtgärder hänger egentligen inte på förvaltningsstadgan utan det är en arbetsledningsfråga.
Tolkningsmån
Ibland kan förvaltningsstadgan skapa huvudbry då man kan tolka texterna olika. De grönas Marko Reinikainen upplever att det i dagens förvaltningsstadga står klart och tydligt att t.ex. en representant för ungdomsfullmäktige kan få vara med och lyssna på olika nämndmöten. Men ändå har ungdomar nekats tillträde till möten.
– Jag vet inte om man kan skriva det så mycket tydligare, men åtminstone på det här seminariet som vi har om den här förvaltningsstadgan så tycker jag man ska lyfta fram det och gemensamt diskutera vad man egentligen menar.
– Jag tycker att det står att organet kan bestämma att de får vara med. I öppenhetens namn tycker jag det skulle vara bra om man skulle tolka den här formuleringen så här brett.
Tjänster och befattningar
Frågan om tjänster och befattningar är krånglig.
Också frågan om tjänster och befattningar är krånglig tycker Marko Reinikainen och nämner frågan om tjänsten som invandrarkoordinatorn som ett exempel.
Det var stadsstyrelsen som hade makten att dra in tjänsten som koordinator. Men styrelsen kunde inte ändra om tjänsten till en befattning med andra uppgifter utan det måste grundtrygghetsnämnden göra.
I det här fallet hade det vara mera smidigt om stadsstyrelsen hade kunnat ändra om jobbet som har en stark koppling till Närings- trafik- och miljöcentralen (NTM).
– Det är stadsstyrelsen som har ingått ett avtal med NTM-centralen om mottagande av flyktingar. Då borde också stadsstyrelsen vara den som kan se till att det finns sådan personal som har möjlighet att utföra det här jobbet.
– Det är ju möjligt att grundtrygghetsnämnden ändå gör ett sådant beslut och det hoppas jag. Men det skulle ha varit logiskt om samma instans som ingår ett sådant här avtal också kan ge en tydlig signal om personalresurseringen.
Inte högst på listan
Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls anser för sin del att det mesta nog är rätt bra inom förvaltningsstadgan. Det följer långt samma linje som man har i andra kommuner.
– Det är nog i väldigt få punkter vi har ett väldigt avvikande system från andra kommuner i landet. Det tycker jag är en bra sak.
Politikerna i Raseborg diskuterar nu med varandra om vad de tycker att borde förändras i den ett år gamla förvaltningsstadgan. Fullmäktige möts till en så kallad aftonskola i slutet av mars.
Anders Walls säger att om det bara behövs små förändringar så kanske den nya förvaltningsstadgan kan godkännas av fullmäktige redan i juni. Men om det behövs mycket förändringar skjuts frågan upp till slutet av året.
Det finns många större frågor i staden som går före ändringarna i förvaltningsstadgan. Hit hör ärenden som det ekonomiska åtgärdsprogrammet och personalnedskärningarna inom staden.
11.12.2012 Politikerna risade Raseborgs förvaltningsstadga