Frågan om vem som ska bestämma inom Raseborg är aktuell igen då staden ska utvärdera sitt regelverk för hur makten fördelas, förvaltningsstadgan. Trots att stadgan bara är ett år gammal höjs det kritiska röster som säger att den folkvalda fullmäktigesamlingen har för lite att säga till om.
Andra säger att vi lever i ett modernt samhälle och att vi inte kan gå tillbaka till en tid där fullmäktige beslutar om alla småsaker.
Pojopolitikern Roger Hafström (Saml.) var med och murade grundstenen för staden Raseborg genom att arbeta i den så kallade organisationskommittén som gjorde upp strukturen för den nya staden.
Sedan dess har förvaltningsstadgan redan en gång gjorts om och nu tycker Hafström att det var bättre förr, på Pojotiden. Då fick fullmäktige säga till om olika saker.
– Det känns nästan frustrerande att vara i ett fullmäktige som inte har makt. Då man är från en liten kommun där folkvalda faktiskt fick ta ställning till saker och ting. Så tycker jag det också ska vara i ett demokratiskt samhälle.
– Det finns all orsak att ta upp stadgan på nytt och kanske försöka helt enkelt skuffa makten till de folkvalda.
Mothugg
Holger Wickström (SDP) är rätt nöjd med nuvarande förvaltningsstadga.Holger Wickström är rätt nöjd med Raseborgs förvaltningsstadga. yle/Petra Thilman
Karisbon Holger Wickström, veteranpolitiker inom SDP, har deltagit aktivt i att bygga upp Raseborg. Han var även med då Raseborg gjorde upp den ett år gamla förvaltningsstadgan.
I en blogg på Raseborgs stads hemsida kommer han med hård kritik mot särskilt Pojopolitiker och Roger Hafström. Wickström skriver bland annat: "Pojos representation i organisationskommissionen var för övrigt betydligt svagare än Ekenäs och Karis. Inte numerärt, men nog i fråga om närvaro och aktivitet. Och om något slag av paradox kan man kalla Roger Hafströms (tidigare Sfp-are från Pojo, nu samlingspartist) agerande, som i organisationskommissionen var med om att godkänna de stora linjerna för Raseborgs beslutsstruktur (inklusive delegeringar) men som drygt fem år senare i fullmäktige aktivt försökt kullkasta dem."
Dela på makten
Holger Wickström anser att nuvarande förvaltningsstadga är bra. Fullmäktiges roll är att dra upp de större linjerna och strategierna. De strategierna styr sedan arbetet i staden.
Det är också bra att delegera, dela på makten.
– Med delegering så delegerar man ju också ansvar. Det ska gynna initiativförmågan och ge motivation att orka jobba vidare. Man ger i förtroende de här uppdragen åt nämnder och framförallt stadsstyrelsen. Genom det når man på lång sikt bättre resultat än att det alltid ska finnas något övergripande organ som kan ingripa när som helst och hur som helst.
– Den tiden är förbi. Det var så kanske för 50 år sedan, men i dagens läge så tror jag på att man ger förtroende till dem som faktiskt kan det här.
En orsak till att politikerna känner sig maktlösa och förvaltningsstadgan får kritik kan enligt Wickströms tolkning bero på de ekonomiskt dåliga tiderna.
– Man blir väldigt frustrerad när man märker att det går dåligt och resurserna tar slut eller är knappa. Man skulle vilja ingripa på något sätt så fort som möjligt. Det är en frustration som kommer i uttryck i de här uttalandena som kommer fram här.
Vill besluta
Roger Hafström låter sig ändå inte bekomma av kritiken. Han säger att fullmäktige naturligtvis inte kan peta i varje småsak, men för honom som politiker vill han få ha sitt ord med i laget.
– Nog tycker jag vi ska ta makten. Inte är vi nu ändå så stor grupp där. Nog är det där det ska blötas och stötas och funderas.
Nog tycker jag vi ska ta makten.
– Jag vågar säga att vårt närsamhälle skulle se helt annorlunda ut om vi backade lite. Folk skulle känna att de är med och fattar beslut. Att de har möjlighet att via beslutsfattare som är invalda påverka.
– Det är mera viktigt för mig att vara med och bestämma hur sjukhus, åldringsvård, skola och daghem fungerar än att sitta och fundera på var man ska bygga en stor K-market och tro att det ska rädda hela vår stad.
Holger Wickström anser att fullmäktige fortfarande har en viktig roll. Det gäller också att hålla sig à jour med de frågor som behandlas och det är inte alltid lätt.
Med ett ord säger jag att det är populism.
– Man måste jobba och läsa på. Man måste kanske också lära sig lite argumentationsteknik och retorik så att man kan föra den här diskussionen.
På frågan om vad han säger till dem som ser fullmäktige reducerat till en gummistämpel svarar Wickström kort.
– Med ett ord säger jag att det är populism.
Fullmäktige bestämmer själv om sin makt
Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls från SFP är något av en pappa till stadens nuvarande förvaltningsstadga. Han ledde under många år arbetet med att göra upp stadgan i det som kallades för Wallska kommittén.
Stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP) har lett arbetet med den rätt nya stadgan. Han tycker den bara behöver små justeringar.Stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP) har lett arbetet med den rätt nya stadgan. Han är nöjd med den. yle/Petra Thilman
Han säger sig vara rätt nöjd med stadgan i nuvarande form. Det som behövs är mindre justeringar. Dessutom behöver stadgan uppdateras då och då eftersom lagstiftningen förändras och t.ex. Ekenäs Energi bolagiserades.
Walls anser att fullmäktige i allra högsta grad fortfarande har makten. Framförallt är det fullmäktige som besluter hur staden väljer att fördela makten internt.
– Fullmäktige har ju i princip och i praktiken all makt att besluta om hur man vill ha den här förvaltningen organiserad. Om en majoritet av fullmäktige vill ändra på vår förvaltning så då gör man det. Men vi lever ju ändå i en demokrati där majoriteten i fullmäktige besluter. Då tycker jag att när besluten är fattade så måste man acceptera att leva med den förvaltning vi har.
Stark koppling till fullmäktige
Anders Walls säger också att staden i sin stadga har strävat efter att det ska finnas många fullmäktigeledamöter i varje nämnd. Det har man gjort bland annat för att de demokratiskt valda politikerna ska vara de som har makten.
– Majoriteten är fullmäktigeledamöter eller ersättare. På det sättet har vi en stark koppling till fullmäktige och det är fullmäktigeledamöter som fattar besluten i nämnderna. Det är viktigt att föra den politiska debatten också utanför fullmäktigesalen.
Roger Hafström är kritisk till modellen. Han befarar att fullmäktigeledamöterna ändå hamnar i underläge i nämnderna.
– Jag förstår tanken, men det finns också personer som inte har ställt upp i något val i nämnderna. De är fullgoda medlemmar. Det kan hända att de som kommer från fullmäktige blir nerröstade och då har vi inte fullmäktiges styrka med där.
– Så som jag ser det ska fullmäktige ta tillbaka sin makt.
De grönas Marko Reinikainen har bara mindre förändringsförslag för förvaltningsstadgan.De grönas Marko Reinikainen tycker förvaltningsstadgan bara behöver små justeringar. yle/Petra Thilman
Kommunikation behövs
De grönas Marko Reinikainen säger att förhållandet mellan nämnder, styrelse och fullmäktige långt handlar om kommunikation t.ex. inom det egna partiet.
– Man behöver en informationskedja åt bägge hållen.
Trots att han själv representerar ett litet parti i fullmäktige tycker han inte att det är svårt att få den information han behöver för att kunna fatta beslut.
– Jag tycker det handlar allra mest om hurudan diskussionskultur man själv lyckas upprätthålla. Även om jag inte alls på långt när är överens med de större partierna så har jag alltid lätt att diskutera med deras representanter.
– Jag har lätt att få information och lätt att själv ge ut information. Och folk lyssnar faktiskt.
Att gå tillbaka till en modell där fullmäktige får mycket att säga till om tror han inte på.
– Det är ju förstås möjligt att det kan fungera rätt bra i en liten kommun med ett fullmäktige som kan titta på en massa olika ärenden. Men ju större en stad blir desto mera måste man nog ha delegering. Det blir väldigt ineffektivt om t.ex. en konklav på 43 personer ska diskutera igenom varje ärende.
SFP:s Anders Walls poängterar för sin del att förvaltningsstadgan bara hjälper en bit på vägen när det gäller att lyckas fatta de rätta besluten.
– Det är styrgrunden, men den är absolut ingen hjälp i själva beslutsfattandet. Där krävs nog helt andra saker. Det krävs god beredning och gott samarbete mellan tjänstemän och politiker. Det är nog helt andra saker än förvaltningsstadgan som tar de goda besluten.
Holger Wickströms blogginlägg
23.5.2011 Byråkratin ska löpa smidigare i Raseborg