Statsandelar viktiga för skärgård och språk

Kriterierna för statsstödet är enligt Thomas Blomqvist nu enkla och relevanta men vissa brister finns fortfarande. Ett område är skärgårdstillägget som ingår i statsandelarna.

- I Västnyland borde delar av kommuner som är skärgård beaktas bättre än i det nuvarande förslaget, också tvåspråkighetsproblematiken. Så som förslaget nu ligger är det bara några få kommuner som klassificeras som skärgårdskommuner i Finland i framtiden.

Levande skärgård

Det finns åtta skärgårdskommuner runtom i landet och 37 kommuner med skärgårdsdel. Raseborg och Ingå hör till den senare kategorin med områden som Skåldö, Bromarv och Skärlandet. 2020 personer bor i skärgårdsområden runt Raseborg och staden får 976 000 euro i skärgårdstillägg per år. Ingå har motsvarande 252 invånare och erhåller 13 000 euro.

- Då statsrådet i slutet av fjolåret behandlade åtgärdsprogrammet för skärgården saknades Raseborgs rapport. Vi städslar inte längre en armé av kontrollörer men uppföljningen är viktig.

Aktiv politik

Enligt Jorma Leppänen har de västnyländska riksdagsledamöterna visat stort engagemang i skärgårdsfrågan. Skärgårdslagen stipulerar att kultur och språk bevaras i den tvåspråkiga och svenska skärgården. Det är också någonting som Thomas Blomqvist, SFP, vill jobba vidare med.

- När kommunerna blir större så finns det väldigt många kommuner som har skärgårdsdelar inom sin kommun. Det här är förknippat med högre kostnader då kommunen ska erbjuda service i skärgårdsförhållanden. Det blir också svårt att föra en skärgårdspolitik då så väldigt få kommuner klassificeras som skärgårdskommuner.

Vad gäller tvåspråkighetsaspekten så bedömer Blomqvist att förslaget blev bättre under beredningen.

- Jag är tacksam för att man lyssnade till våra synpunkter vad gäller verkligheten i tvåspråkiga kommuner. Det aktuella förslaget som nu är på utlåtanderunda är betydligt bättre men också där finns fortfarande brister som jag tycker att man borde korrigera.

Svår men inte värst

Att fatta beslut om en mindre populär reform är inte alltid det lättaste men enligt Thomas Blomqvist är statsandelsreformen inte den svåraste reformen han arbetat med.

- Vi har kriterier som ingen egentligen kan ifrågasätta. Kommuner med många sjuka ska få mera statsandelar än kommuner med friskare invånare. Reformen är kostnadsneutral. Den varken hämtar mera pengar till kommunerna eller tar bort någonting, totalt sett. Det är klart att det blir en förskjutning mellan kommunerna och jag förstår att de som drabbas är besvikna. Ett exempel är Raseborgs grannar i väst, de åboländska skärgårdskommunerna.

På två stolar

Att fatta beslut på statlig nivå som berör den kommunala nivå där man också är förtroendevald är inte alltid så lätt men Blomqvist ser också fördelar med det dubbla uppdraget.

- I statsandelsreformen har det funnits ett klart mervärde i att känna till den lokala verkligheten: Hur kommunen fungerar, vilka kriterier som påverkar på vilket sätt. Och då har man haft lättare att föra fram relevanta och tunga argument varför man borde göra si eller så. När kommunen får mindre pengar känns det ju inte speciellt trevligt men det är ju så med nästan alla beslut som man är med och fattar i riksdagen, det handlar nästan alltid om kompromisser.

Reformen är svagt negativ för Hangö och Raseborg men ett tidigare utkast var betydligt mörkare. Sjundeå är svagt positiv medan Ingå och Lojo är relativt neutrala.

- Det visar att beredningen har lyssnat på de budskap vi har fört fram. Det finns ju också vinnare, det ska vi inte glömma bort.

Thomas Blomqvist ser ändå inte statsandelsreformen som någon allmän räddningsplanka. Kommunernas problem är av äldre datum och kokar ner till utgifter som är högre än inkomsterna. Det handlar fortsättningsvis om att kunna anpassa sig till de resurser man har till sitt förfogande, menar han.

- Reformen räddar inte den kommunala ekonomin som står inför tuffa utmaningar. Man har på många orter byggt ut en serviceproduktion man inte klarar av att finansiera.

Kommunerna ska ge sitt utlåtande till finansministeriet den 4 april. Regeringen bereder en slutlig regeringsproposition efter det och den ska överlämnas till riksdagen i mitten av april. Det nya statsandelssystemet avses träda i kraft den 1 januari 2015.

Mera om statsandelarna i Närbild på Yle Fem måndag 31.3.2014 kl. 20.00