Nästa vecka firas gurkveckan. För den som vill så tidig gurka gäller det att inleda med sådd inomhus redan nu.
Föreningen Inhemska Trädgårdsprodukter utser under året olika temaveckor då grönsaker och andra matväxter lyfts upp och nästa vecka (31.3-6.4.2014) är det gurkfamiljens tur.
Gurkan klarar sig bra på friland men den som odlar gurka utomhus får ge sig till tåls tills det blir varmare. För den som sår inomhus eller i växthus börjar det däremot vara dags.
Grönsaksodlare Ingrid Träskman i Ingå är nästan veteran när det gäller odling av allehanda grönsaker.
Västeråsgurka från Ingå
Gurkfamiljen är väl representerad i Ingrids odlingsplan och har så varit i många år. På gården Västerås i Ingå odlar hon frilandsgurka, pumpa, squash, gul squash och vattenmelon.
- Här odlas alltså riktig Västerås-gurka, småskrattar hon.
Förutom gurkor odlar hon dill och persilja, sallader, kål, broccoli, aubergine, bönor och diverse annat ätbart.
Enligt Ingrid Träskman är gurkorna är inte särskilt krävande växter och många fritidsodlare överraskas av hur stor skörden av till exempel squash och pumpa kan bli. Men det gäller att skära av squashfrukten medan den ännu är i lämplig storlek – annars kan den växa sig för stor och ta energi från de nyare exemplaren. Eftersom gurkväxterna innehåller så mycket vatten kunde man förledas att tro att de behöver extremt mycket bevattning men enlig Ingrid är gurkan rätt anspråkslös. Jämn bevattning ger ändå bäst resultat. säger hon.
Hon sår dem i såningsbrätten med en trogen såningsmaskin, misstänkt lik en dammsugare av äldre modell. När plantorna vuxit till sig planteras de ut i svart plast som fungerar som solfångare.
Under årens lopp har Ingrid också haft andra jobb vid sidan av grönsaksodlandet men istället haft möjlighet att anställa duktiga ungdomar att hjälpa till med odlingen.
- Det enda bekymret är att ingen kör traktor. Trots att man studerar till hortonom behöver man inte kunna köra traktor, säger Ingrid som själv jobbat som lärare för hortonomstuderande på Novia i Ekenäs.
- Dubbeljobbet gjorde att jag höll på att köra mig riktigt slut. I år jobbar jag inte dubbelt utan sparar på kostnaderna genom att göra mera själv.
Under åren har också hennes fyra barn varit involverade i odlingen på olika sätt.
Närodlat är lättsålt
Ingrid Träskman grönsaksodlingar omfattar fem hektar åker. Ett växthus står på gården nedanför bostadshuset men efterhand som sommarvärmen flyttar in flyttar plantorna ut på friland.
Träskman säljer sina produkter direkt till några mataffärer och det har fungerat bra.
- Jag har aldrig haft problem att få grönsakerna sålda. Egentligen skulle jag kunna sälja betydligt mera.
I butikerna markeras produkterna med hennes namn på prisskylten vilket ger kunderna en kvalitetsgaranti. Det sporrar också odlaren att upprätthålla god kvalitet.
Under skördetid lastar hon paketbilen full tre gånger i veckan och kör runt till affärerna. Ibland har hon prövat på att leverera till huvudstadsregionen men konstaterat att hon hellre använder sin tid till att odla än att köra bil.
- Det är så intressant att odla grönsaker. Varje år lär jag mig något nytt, säger hon och häller ut några frön i handen.
Gurkan består mest av vatten
Ulrika Grönvik som jobbar för projektet Västankvarn - en västnyländsk matkälla bidrar med anledning av temaveckan med fakta och tips om gurkan:
Färsk gurka innehåller förutom 94-97 procent vatten och en till två procent socker även A-, C- och K-vitamin samt rikligt med mineralämnen. Botaniskt sett är gurkan ett 3-rummigt bär och kan ha vit eller gul men vanligtvis grön skalfärg .
Gurkan är en odlingsvärd växt också från produktförädlingssynpunkt. Bland olika förädlingsmetoder är syrning eller mjölksyrejäsning högt uppe på listan. Välj ett jodfritt salt och var noga med hygienen!
I början av jäsningsprocessen bildas mycket koldioxid och behöver därför lite extra utrymme i kärlen. Burkarna skall vara täta och får inte släppa in luft. Vatten bör fyllas på så att vätskan täcker grönsakerna.
Frilandsgurka, drivgurka, gräskar, inläggningsgurka - kärt barn har många namn och den mest kända inläggningsgurkan i Sverige är Västeråsgurkan som fick start år 1714 genom slottsträdgårdsmästaren Bohnsacks initiativ. Under 1700-talet ”syltades” gurkor genom saltning och syrning och den äkta Västeråsgurkan är alltid syrad. Först på 1860-talet började ättika och socker tillsättas i gurkinläggningar.
Felix fick en fix idé
Konservkungen, Herbert Felix grundade sitt imperium i Eslöv 1939 där han hittat perfekt jord för gurkodling. Felix använde sin farfars recept för att lägga in hela gurkor. Gurkorna skulle ha en viss storlek och Felix hade bekymmer med de gurkor som var för stora. Då kom han på att man istället kunde skiva de stora gurkorna och idag finns mer än tio olika gurkförädlingar i företagets tillverkning.
I maträtter som Seljanka och Stroganoff ingår naturligtvis saltgurka lika självklart som på en leverpastejsmörgås. Andra kändisar i gurkvärlden är cornichons, små inlagda gurkor.
I väntan på inläggningstider kan man göra en snabbinlagd gurka med 2 msk ättika, 2 msk socker, 1 dl vatten och rikligt med finklippt dill blandat i en skål. Hyvla direkt i skålen ½-1 slanggurka och rör om.
Färdigt!