HNS planer på att koncentrera den psykiatriska sjukhusvården till ett nytt jättesjukhus får skarp kritik. Kaj Palmgren, som är pensionerad överläkare vid Ekåsens sjukhus, ställer sig skeptisk till HNS planer att koncentrera vården från de nuvarande sjukhusen till ett nytt storsjukhus.
- Att sjukhusvården skulle bli bättre när vården koncentreras till ett mammutsjukhus stämmer garanterat inte. Däremot blir det ofamiljärt och sterilt, och personligheten i arbetet försvinner på så här stora enheter, säger Palmgren.
Kaj Palmgren har 35 års erfarenhet inom psykiatrin, och som pensionerad överläkare vid Ekåsens sjukhus anser han att stora enheter oundvikligen förlorar i kvalitet. Det nya storsjukhuset som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS planerar skulle ha 400 vårdplatser. Enligt HNS är många av sjukvårdsdistriktets sju psykiatriska sjukhus nu i så dåligt skick, att det blir billigare att bygga ett nytt sjukhus än att renovera de existerande. 
Kaj Palmgren har lång erfarenhet av psykiatri.kaj palmgren Yle/Monica Slotte-Wallenius
"Centralisering ett självändamål"
Palmgren säger sig ha förståelse för de ekonomiska skälen, men han säger också att centraliseringen av vård i många fall verkar ha blivit ett självändamål. Genom att renovera de nuvarande enheterna kan man enligt honom få en god psykiatrisk atmosfär som är mycket viktig i vården.
Ett längre perspektiv behövs
Enligt HNS vill man koncentrera vården till ett storsjukhus också eftersom behovet av sjukhusplatser i framtiden minskar, allt eftersom man i allt högre grad satsar på öppen vård. Kaj Palmgren ser ändå att centraliseringen av vården hotar vårdkvalitén, och han efterlyser ett längre perspektiv eftersom man inom psykiatrin ofta jobbar med patienter i åratal.
-Psykiatrins budget kan man aldrig räkna ett år åt gången, utan den ska räknas på 10-15 års sikt, men det går ju inte i dagens läge, säger Palmgren.
Enligt Palmgren har psykiatrin idag blivit allt för mekaniserad, vilket också syns i hur patienterna vårdas.
-Det är piller in och piller ut och så är det tack och adjö, men det är ju inte riktigt så det ska vara.