Raseborgs stad planerar ibland renoveringar utan några som helst kostnadskalkyler. Det kommer fram i den årliga granskningen av stadens verksamhet och kostnader, det vill säga revisionsnämndens utvärderingsberättelse.
Det har hänt att staden har budgeterat för byggnadsrenoveringar utan någon kostnadsberäkning som grund, skriver revisionsnämnden i sin rapport som gäller 2013.
- Planeringen kör sedan i gång när fullmäktige har godkänt pengar för ett projekt.
Först efter det görs det upp en kostnadskalkyl och då kan det visa sig att det behövs mera pengar än vad fullmäktige först har beviljat.
Revisionsnämnden föreslår att staden börjar anlita experter så att kostnadskalkylerna landar närmare verkligheten.
Björn Siggberg (SFP) som är ordförande för revisionsnämnden säger att det också finns sakkunskap inom Raseborg man kan ta till, det behöver inte alltid vara experter utifrån.
Nämndens vice ordförande Ulf Heimberg (SDP) säger för sin del att det handlar om att tänka på ett nytt sätt.
- Man sätter det i system. Ett nytt arbetssätt som man kanske först tycker att är byråkratiskt, men jag tror att i långa loppet så sparar man de slantarna. Man sparar också en hel del spott och spä. Det är en klarare budgetering, säger Heimberg.
Glader: Ingen kritik mot intern service
Utvärderingsberättelsen specificerar inte vilken avdelning kritiken riktas mot men det ska inte vara frågan om intern service som ansvarar för renoveringar i Raseborg, uppger Martin Glader (SFP) som är ordförande för intern servicedirektionen.
- Tvärtom beklagade han (Björn Siggberg) att man i delar av förvaltningen inte nyttjar sakkunnskapen hos intern service när renoveringar initieras (i budgetarbetet), förklarar Glader.
Revisionsnämnden förvånar sig också över de höga städpriserna som intern service ser ut att ha. Städningen på vårdavdelningarna på Mjölbolsta var dubbelt dyrare när Intern service skötte den än när vårdbiträden på avdelningen städade.
Revisionsnämnden vill nu ha en utredning över hur städpriserna räknas.
- Vi vill faktiskt höra båda förvaltningsgrenar om städningskostnaderna. Vi är nog ganska tvivlande till att det kan vara så här stora skillnader som det påstås vara. Det sägs att det kan vara hälften billigare med nuvarande system och vi ska se på saken, säger Björn Siggberg.
- De kostnadsskillnader som nu diskuteras baserar sig på gruntrygghetens kalkyler när man i samband med budgeteringen beslöt sig för omorganiseringen och inte på verkligt utfall, understryker Glader.
Inflyttare vill ha tomter
Samhällstekniska sektorn får också hård kritik av revisionsnämnden. Året gick i pengar räknat bra men stadens visioner och målsättningar uppnås inte.
Raseborg skulle år 2030 ha 36 000 invånare och för att komma dit skulle staden skapa 90 nya småhustomter varje år men det har ännu inte lyckats en enda gång under Raseborgs fem år.
Planläggningsprogrammet är ambitiöst men resurserna knappa så framtiden ser heller inte ljus ut.
Revisionsnämnden ger en känga åt stadsstyrelsen och planläggningsnämnden som borde se till att staden når sina egna mål.
Kommunen som helhet har tomter just nu, men i Karis finns det mycket dåligt med lediga kommunala tomter, säger Björn Siggberg.
- Men vi vill se framåt också. Det är därför vi säger att man bör satsa på planeringen.
Också Ulf Heimberg vill understryka att man ska tänka framåt.
- Att vara steget före betyder kanske att vi är mera konkurrenskraftiga för alla kommuner kämpa om att få inflyttning.
Vägarna ska vara i skick
Också vägunderhållet får kritik.
- Tekniska centralen har som mål att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i Raseborg, skriver revisionsnämnden.
Både näringslivet och privatpersoner behöver vägar som är i skick. Infrastrukturen är en viktig del av trivseln och ett kriterium då näringslivet väljer placeringsort.
Revisionsnämnden påtalar alltså reparationsskulden och efterlyser större satsningar på vägunderhåll.
De goda vägarna är en säkerhetsfaktor och återspeglar den kommunala ekonomin, säger Björn Siggberg och Ulf Heimberg.
- Det kanske gäller omprioriteringar. Det är kanske bra att vi säger det för fullmäktige som sätter handen på budgeten och ger en fingervisning, säger Heimberg.
Längre väg till skoltransporten
Bildningssektorn får en eloge av revisionsnämnden.
- Alla har varit noggrannare med att ta sitt ansvar och man har lyckats hålla sig inom de givna ramarna. Alla avdelningar inom bildningsnämndens verksamhetsområde har gjort ett bättre resultat än budgeterat.
Men ingenting är så gott att det inte går att förbättra. Revisionsnämnden tycker att skoltransporterna kunde skötas mera effektivt.
- Rutterna bör ses över inför nästa upphandling. De borde planeras om så att det för transporterna borde användas flera bussar och färre taxin.
Det kan kräva att lärordningarna ändras. Det kan också leda till att eleverna måste gå längre till eller från skoltransporten.
Nästa 1 000 elever har rätt till skolskjuts i Raseborg. 400 av dem använder linjetrafik eller en kombination av linjetrafik och köptransport. Skolskjutsarna kostade staden närmare 2 miljoner euro.
- Det är klart att varje förbättring kan i vissa enskilda fall betyda en försämring. Faktum är ändå att det är ganska speciellt att man transporterar barnen med taxi, trots att vi är ett glesbefolkat land, säger Björn Siggberg.
- Säkert skulle det här ha gjorts för länge sedan om det var ett enkelt pussel. Det som nu krävs är ett samarbete mellan skoladministrationen, föräldrar, lärare och rektorer, säger Ulf Heimberg.
Han påpekar också att det är bråda tider inom bildningen. Semestern står för dörren och sedan är det dags att göra upp budgeten för nästa år.
Stora grundtryggheten genomför sparplaner men siffrorna ser inte bra ut
Grundtryggheten ska enligt åtgärdsprogrammet sänka sina kostnader med 2,1 miljoner euro (2010-2020).
Många av åtgärderna som ska ge den här besparingen har redan genomförts men besparingarna har inte förverkligats, påpekar revisionsnämnden.
Revisionsnämnden tycker att grundtryggheten inte tillräckligt noggrant granskat om målsättningarna i stadens åtgärdsprogram har uppnåtts. Åtgärdsprogrammet ska leda till att Raseborgs stora samlade underskott småningom försvinner.
Grundtryggheten är den största sektorn inom staden, den slukar ungefär 60 procent av stadens pengar.
Mera läsarvänlig budgetering
Björn Siggberg och Ulf Heimberg efterlyser tydligare budgetering inom grundtryggheten och berömmer bildningen för att vara mycket tydlig och bra i sin budgetering.
Där kan man tydligt se vilka pengar som går åt till vad; till exempel hur mycket kulturen, skolorna och idrotten slukar var för sig.
- Bildningen må stå som ett exempel på hur man gör saker och ting mera lättlästa. När saker och ting blir mer lättlästa så når man kanske till kärnan i problemen, säger Ulf Heimberg.
Inom grundtryggheten blir det redan en förbättring då budgeten från och med i år är fördelad på fyra utgiftsposter istället för i en klumpsumma.
- Vi har bara kunnat bedöma helhetskostnaderna inom grundtryggheten utan att se hur de olika delarna har utvecklats, säger Björn Siggberg.
Fortsatt dystra siffror
Raseborgs nyckeltal för 2013 är lika dyster läsning som tidigare.
Invånarantalet sjönk med 129 personer (0,4 procent).
Skatteintäkterna per invånare ligger långt under medeltalet i Nyland. En raseborgare betalar cirka 3 800 euro i skatt per år medan en nylänning betalar 4 500 euro.
Skuldsättningen i Raseborg är hög och soliditetsgraden låg i jämförelse med det som rekommenderas för kommunerna.
Arbetslösheten har på ett år stigit med 1,5 procentenheter, från cirka 1 200 i januari 2013 till 1 400 personer i januari 2014.
Bokslutet för 2013 visar ändå plus eftersom staden bolagiserade Ekenäs Energi. Det samlade underskottet sjönk med hjälp av försäljningsvinsten från 25 miljoner till 8,5 miljoner euro.
Fullmäktige i Raseborg behandlade revisionsnämndens utvärderingsberättelse på sitt möte på måndagen (9.6). Fullmäktige beslutade att de olika nämnderna har tid på sig fram till sista september att komma med ett genmäle till kritiken från revisionsnämnden.
Artikeln ändrades tisdagen den 10 juni kl 15.50. Ändringen gäller stycket om intern service. Tidigare stod det att kritiken om renoveringskalkyler inte specifikt riktas mot någon viss avdelning i Raseborg men att det torde vara frågan om intern service som sköter renoveringarna. Antagandet var felaktigt och har tagits bort. Också uppgiften om städpriserna har kompletterats med en kommentar av Martin Glader (SFP) från intern servicedirektionen.