I går, den första juli, trädde nya lagar i kraft som gäller byggnads- och fastighetsbranschen. För dig som bygger hus betyder det att du nu har en skyldighet att anmäla alla tjänster som du köpt under byggprocessen till skatteverket.
Skattemyndigheterna vill med de nya reglerna få bukt på den gråa ekonomin som frodas inom byggbranschen. Alla som köper byggnadstjänster, kommuner, privatpersoner och företag, berörs.
För privatpersoner gäller de nya reglerna alla saneringar eller byggen som kräver bygglov. Personen som ansökt om bygglov måste deklarera vilka företag som gjort vad till vilket pris under byggprocessen.
- När det är dags för slutsynen ska kommunernas byggnadsinspektioner kontrollera att blanketten är ifylld. Om inte så ska vi göra en anmälan till skattemyndigheterna, säger Kenneth Flythström, vikarierande byggnadsinspektör i Sjundeå.
Företag och fakturor
Reglerna ser lite annorlunda ut för kommuner och företag, men tanken är densamma.
Låt oss säga att en kommun ska renovera eller bygga en ny skola. Kommunen väljer en huvudleverantör som har helhetsansvaret för arbetena som ska utföras. Huvudleverantören får då också ansvar för att rapportera alla företag som jobbar åt huvudleverantören. Skatteverket får på så sätt reda på vilka personer och företag som är involverade i bygget. Varje företag som jobbar åt huvudleverantören ska också rapportera helhetssumman av alla fakturor till skatteverket varje månad. Gränsen är 15 000 euro.
- Det betyder att det från varje bygge kommer en rapport över personer och företag involverade i bygget samt en rapport över fakturorna, säger Lars Albäck i Ingå.
Omfattande lagar
Albäck jobbar på Beställaransvar (Tilaajavastuu), ett företag som ägs av arbetsgivarförbunden inom byggnads- och fastighetsbranschen. Albäcks uppgift är att hålla koll på lagstiftningen inom branschen för att göra livet lättare för förbundens medlemmar.
Enligt Albäck är de nya reglerna omfattande.
- Det är den största förändringen som skett inom byggnads- och fastighetsbranschen. De är större än lagarna om beställarens ansvarsskyldighet och omvänd moms, säger han.
Mera byråkrati
Lars Albäck har gått igenom den nya lagstiftningen med byggföretag i regionen och Albäck sticker inte under stol med att de nya lagarna har väckt blandade känslor bland företagarna.
- Alla har sett att målet, att minska svartjobben, är bra men reglerna i sig har mottagits med blandade känslor. Det kommer bli mycket mera byråkrati, säger de, förklarar Albäck.
Mera jobb för kommunerna?
Det kan bli extra arbete även för kommunerna, som ska övervaka att privatpersoner med bygglov och företag rapporterar byggtjänsterna till skatteverket. Allt hänger på om allt sköts som det ska.
- Blir jobbet ogjort och vi måste fylla i en massa anmälningar så blir det extra jobb. Vi får hoppas att alla är förberedda, säger byggnadsinspektör Flythström i Sjundeå.
Det är viktigt att få ut informationen till allmänheten. Reglerna gäller även bygglov som tidigare beviljats.
- Om inga arbeten har gjorts efter 1 juli i år så behöver man inte deklarera, annars måste man fylla i en blankett, säger Flythström.
Alla känner inte till lagarna
Tyvärr finns det fortfarande frågatecken hos många, säger Lars Albäck, och en del är inte ens medvetna om att en sådan här ny lag har trätt i kraft.
Skattemyndigheterna meddelade förra veckan att enligt deras undersökningar på byggplatser i juni så är bara 60 procent i branschen redo för de nya lagarna. Med andra ord vet inte 40 procent hur det ska sköta de nya lagarna.
- Det är ganska brutal statistik, konstaterar Albäck.
Råd istället för böter
Om privatpersoner, kommuner eller företag inte rapporterar som de ska, kan de bötfällas. Men Lars Albäck tror att skatteverket i början kommer mera ge råd än böteslappar.
- De första månaderna kommer att vara lite svåra men sedan kommer det nog lösa sig, tror han.
Byggloven minskar?
Kenneth Flythström frågar sig om de nya lagarna leder till att tröskeln för att ansöka om bygglov blir högre. Bygglovsprocessen är sedan tidigare rätt så omfattande.
- Kanske folk börjar försöka kringgå att söka bygglov, funderar Flythström.
Ärliga företagen segrar
Lars Albäck är positivt inställd till de nya lagarna, även om de krävs en hel del att lära sig så här i början. Han påpekar att det är de ärliga företagen som vinner på den nya lagstiftningen.
- De som kör ett rent spel kommer att vinna byggnadsentreprenader och inte de som inte följer samhällets lagar och lämnar skatter och pensioner obetalda och sedan kör företaget i konkurs och startar nytt, säger Albäck och berättar att svartjobb varit ett stort problem både på sanerings- och nybyggssidan.
Svartjobb har minskat på nybyggen men det finns fortfarande gott om personer som jobbar svart på saneringssidan.
- Om ärlig konkurrens funkar så innebär det positiva saker för byggarna i västra Nyland och i övriga Finland, berättar Lars Albäck och tillägger att reglerna även är bra för utländska arbetare och företag som tidigare inte behandlats så rätt och blivit utan kontraktssummor.
Lagarna intresserar omvärlden
Finlands nya lagstiftning har också väckt mycket uppmärksamhet utomlands. Lagstiftningen är unik, säger Albäck, och grannländerna är nyfikna hur Finland lyckas.
- Det finns ingen lag, inte ens under planering, som är likadan som vår, förklarar han och berättar att i Sverige träder lagar i kraft i början av 2016 som kräver att företag som involveras i byggen rapporteras. Att deklarera alla fakturor är inget svenskarna behöver göra.
Läs mera om lagstiftningen på skattemyndigheternas sidor.