Bland det sista som blev klart före riksdagens sommarledighet var den så kallade sote-reformen. År 2017 ska all social- och hälsovård i landet styras av fem stora vårdområden, är det tänkt.
Thomas Blomqvists eget parti SFP var med och förhandlade fram förslaget till social- och hälsovårdsreform. Kort efteråt kom ändå partiordförande Carl Haglund med besk kritik av reformen. Och Blomqvist verkar vara på samma linje. Han kallar det en helomvändning från regeringen Katainens sida.
- Från början stödde man tanken på starka primärkommuner. Sedan löste man vården på det här sättet. Vad ska det nu bli av kommunerna? undrar Blomqvist.
Frågan är relevant inte minst för Raseborg, där Thomas Blomqvist är fullmäktigeordförande. En kraftigt bidragande orsak till att Karis, Pojo och Ekenäs slogs ihop och bildade Raseborg var just vården.
Slut på kommunfusioner?
Den nu aktuella vårdreformen innebär att en mycket stor del av de uppgifter som i dag sköts av kommunerna, tas bort. Betyder det att det är slut med kommunsammanslagningarna?
- Man kan väl dra två sorters slutsatser av sote-reformen. Man kan tänka att nu, då vården inte längre sköts av kommunerna, finns det mycket mindre att förvalta i de enskilda kommunerna och därför kunde man slå ihop fler kommuner, säger Blomqvist.
- Å andra sidan finns det de som säkert tänker precis tvärtom. Pressen på tillräckligt stora befolkningunderlag har ju kommit just från vården. Nu löste man vårdfrågan så här, och då kan man ju tänka att kommunerna gott kan få syssla med det som är kvar bäst de vill, utan att behöva slå ihop sig.
Valfebern stiger
Då riksdagen inleder sitt arbete i höst igen, är det redan ordentligt med valfeber i luften. Riksdagsledamöterna gör sitt bästa för att hålla sig framme - och för att driva på de frågor som ligger just deras region och väljare nära. För Thomas Blomqvist och andra västnyländska politiker handlar det främst om elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan. I och med den nya regeringen ser utsikterna nu bättre ut än förr, säger Blomqvist.
- Den här regeringen har ju beslutat att använda en större del av försäljningsvinsterna på infrastrukturprojekt av olika slag. Hangö-Hyvingebanan verkar ligga bra till nu. Det finns beräkningar som visar att det är en investering som också lönar sig. Samtidigt ska vi komma ihåg att det alltid finns fler projekt än man kan finansiera på en gång, säger han.
Ett positivt beslut om elektrifieringen skulle fungera som en välkommen positiv injektion för regionen. I Raseborg har mycket handlat om kommunens skrala ekonomi. Personal sägs upp inom offentliga sektorn, och på den privata sidan lyser de goda nyheterna mest med sin frånvaro. Thomas Blomqvist tror ändå på regionens möjligheter.
- Visst är det mycket som är svårt nu, men jämfört med många andra regioner har vi det ganska bra här ändå. Här är på många sätt bra att bo. Vi ligger nära huvudstadsregionen, vi har hyfsat fungerande kommunikationer. Vi kan vara attraktiva för företag som vill etablera sig här, slår han fast.
"Staden ska lyssna på företagarna"
Företagsetableringar, stora som små, är det som Raseborg behöver. Och så gäller det att se efter de nuvarande företagarna också. Men staden kan inte bedriva företagsverksamhet. Inte heller kan staden få dålig lönsamhet att bli bra igen.
- Vi ska vara tillmötesgående. Det gäller markplanering, vi ska planera attraktiva områden för olika bruk. Vi ska vara raska då det gäller behandlingstider och liknande. Och staden ska lyssna på företagarna. Det här är komplexa frågor, där det inte finns en enkel lösning. Jag tycker vi redan gör mycket, och mycket kunde vi säkert bli bättre på också, säger Blomqvist.
Läs också sommarintervjun med den andra västnyländska riksdagsledamoten, SDP:s Maarit Feldt-Ranta.