På torsdag (4.12) får vi veta hur mycket vårdpengar varje kommun ska ha efter att den stora reformen av social- och hälsovården träder i kraft år 2017. Västnyland kommer att ingå i ett stort omsorgsdistrikt tillsammans med tiotals andra kommuner.
På onsdagen (3.12) fick beslutsfattare och tjänstemän i kommunerna träffa de ansvariga ministrarna och höra mer om vårdreformen även om de konkreta siffrorna blir offentliga först på torsdag.Så ska vården se ut år 2017
Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander säger att mycket av informationen var bekant, men att Hangö nu fick veta svart på vitt hur budgeten kommer att räknas ut.
- Invånarantalet står för 20 procent av pengarna medan åldersstruktur och sjuklighet står för resten - alltså 80 procent. Specialomständigheter som långa avstånd spelar ingen roll i kostnadsfördelningen.
Oklart vad det betyder för Hangö
Olika beräkningar och spekulationer har funnits på förhand om vad den nya vårdmodellen kommer att betyda för olika kommuner.
Bland annat hade tidningen Kuntalehti i oktober räknat ut att Hangö skulle vinna 5,3 miljoner euro på reformen medan Raseborg skulle vinna 3,8 miljoner euro.
Elisabeth Kajander är ändå osäker på om de här uträkningarna håller streck fortfarande så hon väntar med spänning på beskedet på torsdag.
- Det man poängterade på seminariet var att ingen kommun ska försättas i ett dåligt eller omöjligt läge när det gäller ekonomin.
Rättvis fördelning av pengarna
På sikt ska vårdkostnaderna i alla kommuner vara likadana, men till en början finns en viss utjämningsfaktor eftersom alla kommuner går in i vårdsamarbetet från olika utgångslägen.
I det nuvarande sjukvårdssamarbetet inom Helsingfors och Nyland har kostnaderna för ambulansen fått mycket kritik.
Trots att alla kommuner ingår i samma samarbete betalar kommunerna i Västnyland mycket mer per invånare och ambulans än kommunerna i huvudstadsregionen.
Inom det nya omsorgsdistriktet ska det inte vara så här, säger Elisabeth Kajander samtidigt som hon medger att det finns en oro för orättvisa.
- Nog hördes det oroliga röster på seminariet som undrade ifall de kommuner som nu har skött sin vård och ekonomi bra måste betala ett högre pris för att bekosta de kommuner som har skött sig sämre.