Hangö stad sätter sitt hopp till att hamnen i Koverhar i snabb takt ska kunna hämta in pengar till stadens kassakista. I väntan på det har Hangö stad gjort upp en stram budget för att klara det fortsatta kärva ekonomiska läget år 2015.
Stadsfullmäktige behandlar budgeten på tisdag (9.12). Hangö stads ledande tjänstemän presenterade nästa års budget i dag (5.12).
Under de drygt 20 senaste åren har en tredjedel av jobben försvunnit från Hangö. I medeltal har 90 jobb per år försvunnit. Sedan år 2000 har invånarantalet i Hangö minskat med kring 1000 personer och Hangö har nu drygt 9000 invånare. Det betyder ett invånarbortfall på kring 70 personer per år. 
Arbetslöshetsgraden i Hangö ligger på drygt 13 procent och är högst i Nyland. Det här medför lägre skatteinkomster. Samtidigt är inkomstskattesatsen i Hangö bland de högsta i Finland, 21,75 procent, och det är nästan omöjligt att ytterligare höja skattesatsen.
När skatteintäkterna inte längre ökar, men utgifterna ökar måste staden fortsätta sin strikta ekonomiska linje. Också det ekonomiska åtgärdsprogrammet som gjordes upp då Hangö var kriskommun för några år sedan kräver strikt budgetdisciplin.
Personalen minskar
Stadsdirektören Jouko Mäkinen berättar att Hangö fortsätter sin strama linje för utgifter bland annat genom att minska personalen. En tredjedel av dem som går i pension ersätts inte. Sedan år 2009 har 35 jobb försvunnit från Hangö stad. I medeltal har stadens personal minskat med mellan 5 och 10 personer per år. Det här är en del av åtgärdsprogrammet som Hangö stad har förbundit sig till fram till år 2018.
Tekniska sektorn har drabbats hårt av personalminskningarna. Avdelningschefen Jukka Takala vid avdelningen för kommunalteknik konstaterar att smärtgränsen börjar komma emot på hans avdelning.
- Vi försöker göra så gott vi kan med slimmad personal.
Han betonar att personalen inom tekniska sektorn är viktig för att Hangö ska kunna visa sig från sin bästa sida bland annat för turisterna. Och turisterna har enligt en undersökning varit nöjda med vad de har sett.
Den största utmaningen inom kommunaltekniken nästa år är att Hangö då får en egen enhet för intern service. Enheten ska ha hand om administration, städning, fastighetsskötsel, byggnads- och reparationstjänster och kosthåll.
Minskade statsandelar
Hangö stad har som mål att sälja de fastigheter som staden inte behöver, men Jouko Mäkinen är realist och inser att det är svårt att sälja i dagens läge. 
De statliga pengarna till kommunerna i form av statsandelar har fortsatt att minska. År 2013 fick Hangö behovsprövade statsandelar på 0,8 miljoner euro. Hangö hade ansökt om motsvarande summa i år, men fick, liksom Raseborg och Sjundeå, kalla handen av staten.
Samtidigt som statsandelarna har minskat har kommunerna fått mera skyldigheter.
Sysselsättning av långtidsarbetslösa
En stor bit som faller på kommunerna i början av nästa år är att sysselsätta långtidsarbetslösa. Kommunerna blir tvungna att betala 350 euro per månad till staten för människor som har varit arbetslösa i över 300 dagar och som inte är sysselsatta.
För Hangö kan det i värsta fall innebära att kostnaderna fördubblas till 800 000 euro. Men grundtrygghetsdirektören Elisabeth Kajander hoppas att staden ska lyckas sysselsätta en stor del av de långtidsarbetslösa. Det ska antingen ske via tredje sektorn eller ideellt eller via stadens egen verksamhet. Kajander säger att staden nyligen gjort nya avtal med fem aktörer som har sysselsättande verksamhet.
Social- och hälsovården sväljer en stor del kommunernas budgetkaka. Specialsjukvården kostar kring 10 miljoner euro för Hangö varje år. Men här finns alltid en osäkerhetsfaktor och budgeten för specialsjukvården kan variera med någon miljon euro per år om någon eller några svårt sjuka invånare behöver specialsjukvård.
Social- och hälsovårdsreformen
År 2017 ska hela social- och hälsovården fungera på ett litet liknande sätt. Då flyttar ansvaret för att ordna vården över från kommunerna till en samkommun som består av de kommuner som nu utgör Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Den nya samkommunen är en del av Södra omsorgsdistriktet som är ett av fem omsorgsdistrikt i Finland.
Det här innebär att den del av kommunernas budgetarbete som handlar om vård och omsorg då mer eller mindre kommer att vara en rad i budgeten och att personalen övergår i den nya samkommunens tjänst. 
Då Hangö nu jobbar med att utveckla bland annat äldrevården gäller det för grundtrygghetsdirektören Elisabeth Kajander att följa med vad den stora social- och hälsovårdsreformen för med sig. Hangö jobbar nu med att utveckla primärvården, socialvården och äldrevården.
Gymnasiernas framtid
En annan stor sektor som står inför stora utmaningar och förändringar är andra stadiets utbildning. Hangö har ett svenskt och ett finskt gymnasium och staden kommer att vara med i en utredning tillsammans med Raseborg, Lojo och eventuellt Högfors.
Utredningen ska vara klar i vår och då måste politikerna fatta beslut i frågan.
Utgångspunkten är enligt bildningschefen Karl-Erik Gustafsson att gymnasierna finns kvar i Hangö.
- Vi vill behålla våra två gymnasier, men vi är öppna för alla förslag.
Också bildningssektorn har drabbats hårt av personalnedskärningarna inom Hangö stad och organisationen är nu så slimmad som den kan vara.
Koverhar hamn
Hangö har under de senaste åren satsat kring 6 miljoner euro på investeringar varje år. Det här året utgör ett undantag, eftersom staden utöver andra investeringar beslöt att köpa mark- och vattenområden i Koverhar av FN-steels konkursbo.
Hangö hamnbolag kommer i sin tur att arrendera området av staden och betala räntor för lånet som kommer staden till godo.
Hangö stad har i år tagit lån för 14 miljoner euro, 10 miljoner av den här summan gick till Koverharköpet.
Staden räknar med inkomster i miljonklassen från Koverhar hamn i framtiden. Om hamnbolaget får igång trafik till Koverhar räknar staden med att tjäna miljoner genom dividendinkomster.
Jouko Mäkinen räknar med att hamnverksamheten i Koverhar ska komma igång så snabbt som möjligt .
- Hangö har goda möjligheter att få trafik till Koverhar i och med EU:s nya utsläppsdirektiv.
- Vi måste få nya jobb och arbetsplatser och det här är en möjlighet.
Lånar pengar
Stadens lånesumma har fördubblats sedan år 2006 och uppgår till närmare 70 miljoner euro. Trots det betalar Hangö stad en ungefär lika stor summa i ränta per år nu som år 2006. Men lånebördan borde nu minska.
Då stadens tjänstemän och politiker började gör upp budgeten för år 2015 var direktiven att verksamhetskostnaderna skulle minska med 0,7 procent. Men i förslaget som stadsfullmäktige tar ställning till på tisdag (9.12) har verksamhetsintäkterna ökat till 1,3 procent. Orsaken är de minskade statsandelarna.
Hangö har fortfarande en obalans i budgeten i form av ett underskott på drygt tre miljoner euro. Nästa år är målsättningen att underskottet ska vara drygt 1,8 miljoner. År 2016 ska Hangö ha ett 0-underskott, berättar stadskamreren Juha Kuittinen. År 2017 ska det enligt åtgärdsprogrammet vara på plus.
Stadens lånebörda uppgår nästa år till 7550 euro per invånare. Om hamnbolagets lånebörda räknas bort är siffran kring 4000 euro per invånare. Det här är betydligt högre än landet i medeltal.
Inga stora investeringar
Staden satsar inte på några stora investeringar år 2015. Då investeringarna i medeltal har legat kring 6 miljoner euro per år kommer investeringarna nästa år att uppgå till kring 3,6 miljoner euro. Inga miljoninvesteringar finns med. Det handlar mest om att grundförbättra gator eller att underhålla skolfastigheter.