Det är dags att göra något nytt i hamnen nu, tycker hamndirektör Paavo Lyytikäinen efter att flera viktiga bitar fallit på plats. Han blir pensionerad vid årsskiftet och har sett hur allt från stål och bilar till tysk korv och griskultingar gått genom hamnen. Hangö är den ledande exporthamnen för levande grisar.
- Vi har varit försiktiga de senaste åren. Vi har väntat på att bli ett bolag, väntat på Koverhar. Men allt börjar vara klart, nu måste vi småningom börja göra något nytt.
Paavo Lyytikäinen lämnar en välmående hamn där flera bitar som fallit eller snart faller på plats.
- Staten har lovat muddra farleden till yttre hamnen 2015-2016. Meningen är att ge yttre hamnen mer möjligheter. Tills vidare har den varit 100 procent bilimporthamn men i fortsättningen kunde den kanske vara något mer. Och den eviga diskussionen om Engelska magasinet i Västra hamnen fortsätter.
Hamnen ser också det här året ut att gå några procent på plus, trots ekonomiskt kärva tider. Antalet långtradare och trailrar har ökat liksom varutrafiken. Pappersexporten och bilimporten har minskat.
Grisar exporteras för att få billigare mat
Till Hangö hamn importeras exempelvis industrins råvaror och slutprodukter, papper och nya bilar, tysk korv.
Hangö hamn är också Finlands ledande exporthamn för levande grisar.
- I Finland finns inte sjukdomar och det är bra att föda upp grisar här. Men maten här är dyrare så kultingar exporteras till Mellaneuropa för att födas upp där istället.
Lyytikäinen ser att hamnens styrkor är det goda läget längst i söder och att hamnen oftast är isfri. Dessutom gör litenheten att hamnverksamheten är flexibel.
Men staden grundades ett år efter hamnen för 140 år sedan och då är en svaghet att hamnen befinner sig mitt inne i staden. Det betyder just nu att 170 000 transporter per år ska köra genom staden.
Ny kran, ny rälsförbindelse, nya passagerare och nya svaveldirektiv
I dagarna får hamnen tillbaka sin nyrenoverade, viktiga kran. Den är från 1980-talet och brukar normalt hålla ett tiotal år.
- Den gamla ladyn for på sommaren till Hangöföretaget Levator för att rustas upp i nyskick. Det är viktigt att ha en bra kran, vi har redan nu tiotusentals containrar. Nu kan vi berätta för kunderna att det lönar sig att ta den här vägen. När det uppstår möjligheter till något nytt så brukar det också komma.
Framöver kan också passagerartrafiken öka mellan Hangö och Paldiski i Estland. På den rutten har hittills nästan uteslutande långtradarchaufförer åkt eftersom båtarna gått på natten.
- I november hade vi ett test då båten körde två gånger om dygnet, en dagstur till Paldiski.
Försöket fortsätter troligtvis framöver.
För tillfället ser det också ljust ut för elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan, något som är mycket positivt för hamnen. Lyytikäinen tror banan blir ännu viktigare i och med köpet av Koverhar.
- Banan i sig själv är i gott skick. Att få elbana är snabbare, billigare och miljövänligare.
Hamnen påverkas positivt av de nya svaveldirektiven som träder i kraft vid årsskiftet, tror Lyytikäinen. Det har redan märkts att båtarna försöker hitta så korta transportsträckor som möjligt då bränslet blir rejält mycket dyrare och då ligger hamnen bra till längs ut på den södra udden. 
- Svaveldirektivet ger bonus för oss i fortsättningen.
LNG till Koverhar?
Hangö stad köpte nyligen grannhamnen med tillhörande 650 hektar områden i Koverhar vilket gör att Hangö hamn kan utvidga. Eftersom Koverhar har varit en industrihamn så är tanken främst att hantera bulkvaror där (oförpackade varor såsom malm eller kalk). En framtida möjlighet på området är en LNG-terminal.
- Men det är inte enkelt att få finansiering när tiderna är som de är. Idén finns och en intressent finns. Det kan hända att Koverhar ger en möjlighet.
Så det att Ingå kan få en LNG-terminal utesluter inte att Hangö kunde ha en?
- Nej. Vi har inte talat med samma firma. Och konkurrens är bra.
Valdes två gånger till samma jobb
Hamndirektör Paavo Lyytikäinen går i pension vid årsskiftet och efterträds av Anders Ahlvik. Lyytikäinen valdes två gånger till samma jobb då han började.
- Någon av dem som sökte jobbet besvärade sig. Jobbet lediganslogs en gång till. Jag sökte sedan på nytt det jobb jag redan hade skött i ett och ett halvt år. Då konstaterade man att jag då också hade arbetserfarenhet, säger Lyytikäinen med ett finurligt leende, något som är kännspakt för honom.
Tidigare hade han jobbat med export, försäljning och marknadsföring.
- Det här jobbet är också att sälja hamnen, säger han.
Hamnen var rörlager
Det har funnits några extra viktiga projekt under Paavo Lyytikäinens tid som hamndirektör. Under ett par års tid, mellan åren 2010 och 2012, var hamnen mellanlager för de tusentals gasrör som det ryska Nordstream lade ner på havsbottnen i Finska viken. Det var bråda tider med en hård tidtabell, men hamnen fick beröm.
Passagerarfärjan Superfast gick mellan Hangö och Rostock fram till år 2006.
- Det var kanske mera en statusfråga, det var fint att ha passagerartrafik. Men det gav inte så mycket inkomster.
Ryska bilar slutade anlända tvärt
När har det varit stormiga tider?
- Då Superfast slutade var det för en tid en stor smäll för hamnen. En annan gång var då de ryska bilarna slutade anlända i princip över en vecka.
I mitten av 2000-talet då den ryska bilimporten var som störst importerades flera hundratusen bilar.
Exempelvis år 2006 kom det in 420 000 bilar via Hangö Hamn. Men det fick ett hastigt slut. Dels byggde Ryssland egna hamnar och dels slog den ryska finanskrisen till.
I februari år 2009 fraktades 70 procent färre bilar genom Hangö än i februari året innan. I dag sköts ändå hela landets bilbeskattning
från Hangö.
- Då det varit dåliga tider måste man köpa flygbiljetter och åka ut och berätta att vi finns här. Jag har lärt mig att det som är viktigt är tålamod, man måste orka med projekt i flera års tid för att få dem i mål.
Ett år som aktiebolag
Nu har Hangö hamn bakom sig ett år som aktiebolag efter många år som kommunal hamn. Hur har det första året varit?
- Bråttom. Det har blivit mycket mer att göra. Tidigare sköttes till exempel bokföringen på stadshuset. Grunderna för aktiebolagslagen är helt annorlunda så nu måste vi sköta både små och stora sysslor själva.
Lyytikäinen lämnar långa arbetsdagar bakom sig men avslöjar inte några pensionärsplaner.
- Det är första gången jag blir pensionär, jag måste lära mig, säger han igen med ett finurligt leende.
Du ska inte bli politiker då?
- Jag tror inte det, säger Lyytikäinen och pekar på ett svanpar utanför fönstret i det vackra arbetsrummet.
Lyytikäinen berättar att svanarna varje morgon finns utanför för att kolla "om gubben kommit på jobb". Efter årsskiftet finns det en annan gubbe på plats.