Miljökonsekvensbeskrivningen för företaget Rudus planer på att utvidga sin bergsbrytning i Joddböle i Ingå är nu klar. I det stora hela visar bedömingen på rätt liten miljöinverkan, men till vissa delar kan grundvattennivån påverkas betydligt.
Det är konsultföretaget Pöyry som har undersökt hur en utvidgning av bergsbrytningen påverkar miljön. Trots att projektet förverkligas i ett område som redan har hamn och industri har planerna väckt starkt motstånd hos en del Ingåbor och sommargäster.
Enligt bedömningen kan man ändå på det stora hela säga att boendemiljön i Ingå påverkas bara lite av verksamheten. En hel del negativa effekter kan motverkas med hjälp av skyddsåtgärder.
Grundvattennivån påverkas mest
Vattennivån kan sjunka i närliggande brunnar och Ingå kommuns reservvattentäkt kan påverkas. Dessutom förändras naturvärden och landskapsbilden.
Verksamheten medför också ökad fartygstrafik.
Samtidigt har projektet också positiva följder så som en sysselsättande effekt.
Bullret utgör inget problem förutsatt att den planerade bullerbekämpningen genomförs. Det är bara om lastning av metallskrot pågår över en timme på natten som riktvärdet för buller nattetid överskrids i en liten del av naturskyddsområdet söder om projektområdet.
Det går att genomföra projekten bara man i den fortsatta planeringen beaktar olika möjligheter att hindra och mildra skadliga effekter, heter det i rapporten. Dessutom bör man följa upp vilka skadliga effekter projektet eventuellt medför så att man kan upptäcka dem och åtgärda dem.
Rudus vill utvidga
Det berörda området ligger i Joddböle invid Ingå hamn cirka fem kilometer sydväst om Ingå centrum.
Rudus har i dag verksamhet på cirka 20 hektar. Där ingår nuvarande och nedlagda stentäktsområden samt lagerfältet. Produktionen inleddes år 1996.
Rudus vill utvidga och ha verksamhet på cirka 390 hektar. I det ingår förutom nya stentäktsområden också skyddszoner, Fortums tidigare kraftverksområde med djuphamn och Inkoo Shipping Oy Ab:s nuvarande hamnområde.
Stentäktsverksamheten växer gradvis till 164 hektar. Områden som inte längre används eftervårdas.
På området finns också 30 hektar för återvinningsverksamhet samt ett mottagningsområde för ren överskottsjord. Också betong, betongprodukter och asfalt ska tillverkas i området.
Merparten av produktionen exporteras sjöledes till länderna runt Östersjön.
Fyra alternativ
Det finns fyra olika alternativ beroende på i hur stor utsträckning brytningen utförs och på vilket sätt den utförs.
Dessutom granskas konsekvenserna av att det placeras återvinningsverksamhet i området som ett skilt alternativ.
Också bygget av en ny hamnbassäng granskas separat.
Alternativ 1
- Det geografiskt sett mest omfattande alternativet innebär att täktområdet är cirka 164 hektar stort.
- Det bryts totalt 25 miljoner kubikmeter sten på området under en tidsperiod på mellan 4 och 25 år beroende hur mycket sten som bryts per år.
- I det här alternativet påverkas grundvattennivån mindre än de de tre andra alternativen. Det är bara vissa närbeläggna brunnar som ger mindre vatten.
- Konsekvenserna bedöms ändå som små och brunnarna kan fortfarande användas.
- Luftkvaliteten försämras i de byggnader som finns i omedelbar närhet och som inte används för boende. Ifall inga åtgärder för att minska på dammet vidtas försämras luftkvaliteten också i de närmaste bostads- och fritidsfastigheterna liskom i naturskyddsområdet i söder.
Alternativ 2
- I det andra alternativet är det områdets norra delar, Grävlingberget och Sjömansberget, som bryts ner på totalt 87 hektar.
- Det är 40 miljoner kubikmeter sten som bryts under en tidsperiod på mellan 7 och 40 år beroende på hur mycket sten som bryts årligen.
- Inverkan på grundvattennivån är stor. Konsekvenserna för företaget KWH Freezes borrbrunn och den närmaste privata borrbrunnen på 200 meters avstånd från stenbrottet blir betydande. Också Ingå kommuns reservvattentäkt som ligger 600 meter nordost om brytningsområdet påverkas i hög grad.
- Med hjälp av skyddsavstånd som beaktar sprickbildningen i berget och stenbrottets djup kan man ändå lindra de skadliga konsekvenserna.
- Luftkvaliteten försämras i de byggnader som finns i omedelbar närhet och som inte används för boende. Ifall inga åtgärder för att minska på dammet vidtas försämras luftkvaliteten också i de närmaste bostads- och fritidsfastigheterna liksom i naturskyddsområdet i söder.
Alternativ 3
- Också i det tredje alternativet är det i området vid Grävlingberget och Sjömansberget man bryter sten, men den totala mängden bruten sten är större än i alternativ två, 53 miljoner kubikmeter.
- Verksamhetstiden är mellan 9 och 53 år beroende på hur mycket sten man bryter per år.
- Också för detta alternativ är inverkan på grundvattennivån är stor. Konsekvenserna för företaget KWH Freezes borrbrunn och den närmaste privata borrbrunnen på 200 meters avstånd från stenbrottet blir betydande. Också Ingå kommuns reservvattentäkt som ligger 600 meter nordost om brytningsområdet påverkas i hög grad.
- Med hjälp av skyddsavstånd som beaktar sprickbildningen i berget och stenbrottets djup kan man ändå lindra de skadliga konsekvenserna.
- Luftkvaliteten försämras i de byggnader som finns i omedelbar närhet och som inte används för boende. Ifall inga åtgärder för att minska på dammet vidtas försämras luftkvaliteten också i de närmaste bostads- och fritidsfastigheterna liksom i naturskyddsområdet i söder.
Alternativ 4
- I det sista alternativet pågår stenbrytning i Joddböle- och Kolakärrområdena och delvis vid Grävlingsberget. Totalt är det 28 miljoner kubikmeter sten som bryts.
- Arbetet på går i mellan 5 och 28 år beroende på hur mycket sten som bryts årligen. Innan man går vidare med brytningen slutför man brytningen i de första områdena.
- Eftersom brytningsområdet och brunnen ligger så nära varandra är det nästan omöjligt att förhindra att vattennivån i brunnen sjunker.
- Men också här sägs det att man med hjälp av skyddsavstånd som beaktar sprickbildningen i berget och stenbrottets djup kan lindra de skadliga konsekvenserna.
- I det här alternativet är inverkan på luftkvaliteten mindre än i de tre övriga alternativen. De byggnader, som inte används för boende, intill verksamheten påverkas. Också i de närmaste bostadsfastigheterna känner man av en sämre luftkvalitet.
Återvinningscentralen
- Det är meningen att det maximalt ska behandlas cirka 10 miljoner ton återvinningsfraktioner och överskottsjord om året i återvinningscentralen.
- Verksamheten innebär mottagning, mellanlagring, behandling och fortsatt förädling av återvinningsfraktioner för försäljning. Inga återvinningsprodukter ska bli kvar i området. Däremot slutförvaras ren överskottsjord.
- Återvinningsverksamheten kan köra igång oberoende av om stenbrytningsverksamheten utvidgas eller inte.
- Luftkvaliteten påverkas inte av verksamheten.
Hamnbassängen
- Det är meningen att i två faser bygga en ny hamnbassäng med en areal på cirka 10 hektar.
- Om hamnbassängen sist och slutligen utvidgas beror på vilket stentäktsalternativ som blir aktuellt liksom den allmänna situationen på marknaden.
- I miljökonsekvensrapporten sägs att bygget av bassängen kan ge upphov till buller liksom lastningen av varor i hamnen.
- Trivseln kan också påverkas av den ökade sjötrafiken och erosionen av stränderna längs farleden.
- Det positiva är ökade lokala sysselsättningsmöjligheter, köp av underleverantörstjänster och material vilket har positivia effekter på ekonomin regionalt.
- De negativa konsekvenserna berör på de allra närmaste fastigheterna och är dessutom bara lindrigt negativa.
- Luftkvaliteten påverkas inte negativt.
Nollalternativ
- I rapporten granskas också alternativet att täktverksamheten upphör när nuvarande tillstånd går ut. Då påverkas naturligtvis inte omgivningen mer än i dag.
Allmänna fördelar
- Stöder Finlands mineralstrategi och programmet för hållbar utvinningsindustri
- Viktig utrikeshandel för Finland
- Projektet har positiva effekter för sysselsättningen; den sysselsättande effekten rör sig mellan 64 och 378 årsverken.
- Det finns annan industriell verksamhet i området så de totala miljökonsekvenserna kan begränsas och hanteras.
- Inom affärsverksamhet är det lättare att göra investeringar i skyddsåtgärder då det finns garantier för långvarig verksamhet.
- Goda land- och sjöförbindelser.
Allmänna nackdelar
- Skogsbruk, jakt och rekreationsverksamhet i området försvinner eftersom skogarna försvinner.
- Naturens mångformighet i området försvagas lokalt, men Rudus kommer att försöka återställa mångformighet efter att man har brutit färdigt på platsen.
- Lindriga buller- och dammolägenheter i näromgivningen, men förändringen jämfört med nuläget är liten.
- Landskapet form och struktur förändras, men redan nu är delar av området starkt påverkat av människan.
- Växande mängder trafik, damm och buller kan i den omedelbara närheten försämra trivseln och levnadsförhållandena, men med damm- och bullerbekämpande åtgärder blir de negativa konsekvenserna små.
- Stenbrytningen ökar trafiken med cirka tio fordon per dygn vilket på Hamnvägen betyder en ökning på 8 procent, men på Hamnvägen finns ändå inga större mängder gång- och cykeltrafik.
- Återvinningsverksamheten ökar den tunga trafiken med 100 fordon per dygn så den tunga trafiken på Hamnvägen ökar med 85 procent. Om hamnbassängen byggs kan mera transporter skötas sjövägen.
- Sjötrafiken kan öka med 100 procent från dagens 175 fartyg per år. Det ökar stranderosionen på Storramsjö och Fjusö udde samt på Skammö och Jakobramsjö där farleden går nära stränderna. Konsekvenserna för miljön anses ändå inte så stora att de skulle påverka de naturvärden som ligger som grund för Naturaområdet Ingå skärgård.
- Risken för olyckor ökar då fartygstrafiken ökar.
Läs också:
10.1.2014 Stora planer på stenkross i Joddböle
26.5.2014 Ingåborna rädda för jättestenkross
6.6.2014 Pro Ingå är mot Rudus planer i Joddböle
17.6.2014 Stolarna tog slut när Rudus informerade i Ingå
22.7.2014 Pro Ingå: Stora risker med stort stenbrott
19.8.2014 Ingådirektören vill ha snabba beslut om Joddböle