En arbetsgrupp bestående av västnyländska köttproducenter har nu tagit över rodret för slakteriplanerna i Västnyland. Nu är det upp till producenterna om drömmen om ett eget västnyländskt slakteri blir verklighet eller inte.
Diskussionen om ett eventuellt slakteri i Västnyland fick en fortsättning i dag (21.1) på yrkeshögskolan Novia i Ekenäs. Då samlades omkring 60 personer för att få höra det senaste om planerna.
Intresset har kartlagts
Tanken på att bygga Västnylands första stora slakteri vid Västankvarn gård i Ingå föddes för några år sedan. Initiativtagare var Svenska småbruk och egna hem som är verksamma i Västankvarn.
Hösten 2013 ordnades en diskussion med köttproducenterna i regionen och responsen var positiv. Sedan dess man jobbat vidare med planerna.
Bland annat har en enkät skickats ut till 160 olika producenter i västra och östra Nyland, södra Tavastland och Åboland. Kartläggningen visade att hälften är intresserade av ett lokalt slakteri på Västankvarn gård.
- Mötet i dag visade att det finns mycket positiva tankar om det här projektet, säger lantbruksrådet Marcus Borgström vid Svenska småbruk och egna hem.
Ny arbetsgrupp tar över rodret
Nu har en arbetsgrupp bildats som består av sex köttproducenter i regionen. Den här arbetsgruppen ska nu föra planerna framåt.
- Arbetsgruppen ska samla de producenter som är intresserade och sedan starta ett bolag och sätta igång med investeringen. Vi har gjort vårt kan man säga, säger Marcus Borgström.
Slaktar och styckar på olika orter
I dag är regionens köttproducenter tvungna att spendera mycket tid på vägarna.
- Man kör till en ort för att få djuren slaktade och till en annan för att få köttet styckat. Sedan ska det styckade köttet köras till kunderna, berättar Marcus Borgström. 
Många farhågor
Men trots att många köttproducenter är positivt inställda till att spendera mindre tid på vägarna och få allt gjort på en och samma plats så finns det också mycket frågor om ett eventuellt slakteri.
Hur ska slakteriet få kompentent personal, hur ska priset bli konkurrenskraftigt och hur fungerar slakten av konventionellt och ekologiskt kött i samma lokaler var några av frågorna som togs upp på diskussionen i dag.
På de här frågorna svarade fårfarmaren Anders Norrback från Österbotten som var inbjuden till diskussionen som expert. Norrback är en av de producenter som tillsammans byggde upp slakteriet Tajma i Pedersöre. 
Norrback berättar att man i Österbotten hade till en del samma farhågor som nu finns bland producenterna i Västnyland.
- Vissa har problem har vi löst och andra finns kvar, konstaterar Norrback.
Lite kött men fler konsumenter i Västnyland
Frågan om kunnig personal har aldrig varit på tapeten i Österbotten eftersom det finns en hel del andra slakterier i närheten. Men det finns också fördelar i Västnyland som inte finns i Österbotten, menar Anders Norrback.
- I Österbotten har vi mycket kött och få konsumenter medan i Västnyland finns det mindre kött och fler konsumenter. 500 djurenheter om året (225 000 kg) - Kostnader för två arbetstagare: 120 000 euro 1000 djurenheter om året (450 000 kg) - Kostnader för tre arbetstagare: 180 000Uppskattade driftskostnader för slakteri på Västankvarn gård
- Total kostnad: 293 000 euro
- Slaktavgiften 1,58 euro per kilogram (med avskrivningar inräknade)
- Totalt kostnad 481 000 euro
- Slaktavgiften 1,21 euro per kilogram (med avskrivningar inräknade)
Norrback är positivt inställd till slakteriplanerna i västra Nyland och tror att de kommer att bli verklighet. Men det kräver att producenterna aktiverar sig och är beredda att öppna plånboken.
- Det krävs att tillräckligt många producenter inser att de slaktproblem de har i dag till en del kan lösas genom att aktivt börja jobba i ett sånt här projekt, förklarar Norrback och tillägger att producenterna också måste vara beredda på att göra ekonomiska satsningar.
- Det som var avgörande i Österbotten var att vi hittade de som såg att nyttan var större än kostnaden, säger Anders Norrback.
Styckning i containrar
I början fanns det flera olika alternativ på hur man kunde bygga ett slakteri. Det alternativ som i dagsläget anses vara mest effektivt är att avlivningen och styckningen av djuren sker i en ny del som består av ett antal containrar som kopplas ihop invid den äldsta ladugården på gården. Den gamla ladugården står i dag tom och där kunde vidareförädlingen och lagringen ske. 
Slakteriet skulle kosta 1,2 miljoner euro utan moms, enligt de kalkyler som finns i dagsläget.
Anders Norrback från Österbotten anser att det är en realistisk kalkyl.
- Med min erfarenhet så skulle jag lita på de kalkyler som presenterades här i dag, säger han.
Läs också:
Lokalt slakteri viktigt för producenter