Finländarna borde jobba längre, men många upplever att det känns tungt att orka redan nu. Radiohuset träffade poliser i Raseborg som känner sig underbemannade och underbetalda.
Pensionsåldern för en polis är i dag mellan 58 och 63 år.
– Att jobba ute på fältet vid så hög ålder är inte vettigt, varken fysiskt eller psykiskt, säger överkonstapel Micke Källman vid polisinrättningen i Västra Nyland. Det är få som orkar med ett tolv timmar långt dagsskifte för att sedan följande dag jobba lika många timmar i nattskifte.
– För att få en hygglig lön borde man jobba i skift, grundlönen är nämligen usel. Men de som jobbar i skift går sedan runt som zombier.
Motion som motvikt
Överkonstapel Thomas Ljunggren jobbar också vid polisinrättningen i Västra Nyland. För att hålla sig i gång sysslar han med motionsidrott under sin fritid.
– Dessutom försöker jag koppla bort alla jobbtankar, jag är inte polis på min lediga tid, säger Ljunggren.
Båda berättar att det finns för få poliser på jobb, speciellt ute på fältet.
– Långa sjukledigheter i samband med större operationer, utbrändhet, pensioneringar, folk byter jobb... räknar Källman upp och tillägger att staten har dragit åt svångremmen.
– Antalet poliser minskar hela tiden trots att arbetsmängden ökar. Folk mår nog inte riktigt bra, säger Källman.
Också goda sidor
Trots allt säger både Källman och Ljunggren att polisjobbet är intressant. Det som får dem båda att orka är bra arbetskamrater och god anda på jobbet.
– Men jag kommer nog avråda min son från att bli polis, säger Källman.
– Jag skulle gott nog kunna bli polis igen om jag skulle stå inför ett yrkesval. Jag trivs som polis, avslutar Ljunggren med ett leende på läpparna.
Airisto talar för självdisciplin
– Möjligheten att själv påverka sina arbetstider kunde få åldrande arbetstagare att stanna kvar längre i arbetslivet, säger professor Mika Kivimäki från Arbetshälsoinstitutet.
– Trams, säger diplomekonomen, föreläsaren, författaren och företagaren Lenita Airisto.
Lenita Airisto som är 76 år har hela livet haft många järn i elden har ännu inga planer på att sluta jobba.
– Sociologernas synpunkt är att alla andra ska ta hand om en. Det finländarna behöver är mera självdisciplin. Det bör ordnas intensivkurser för föräldrar att uppfostra sina barn till självdisciplin, anser Airisto.
Airisto menar att finländarnas största problem är att de super, röker och lider av övervikt.