Raseborgs stad följer nog ramavtalet. Men staden har valt att anlita sådana företag som staden har goda erfarenheter av - trots att de kanske inte hade det billigaste priset, medger fastighetschef Kjell Holmqvist.
Tanken med ramavtalen är att kunna beställa arbeten smidigt och till ett vettigt pris, ett pris som staden känner till i förväg.
Syftet med offentlig upphandling är att använda allmänna medel på ett effektivt sätt, främja kvalitet och garantera företagen jämlika möjligheter. I lagen om offentlig upphandling beskrivs också upphandling med ramavtal.
Men två av tre företag som har avtal med Raseborgs stad om mindre bygg- och reparationsjobb, är riktigt missnöjda med staden. De säger att Raseborg bryter mot sina egna avtal. Några företag som kom med de billigaste anbuden, har inte fått jobba åt Raseborg. Staden har i stället anlitat dyrare firmor.
Läs mera om det här: Byggföretag: Raseborg bryter mot sina avtal
Exempel: Arbetsförmedlingen flyttar
Se-Ka ställer i gång lokalen för arbetsförmedlingen som flyttar från Karis till Ekenäs.Kontorslokal byggs om. verktyg och virke på golvet, elledningar hänger i taket, en arbetskarl står med ryggen till. Yle /Pia Santonen
Arbetsförmedlingen i Raseborg ska i december flytta från Karis till Ekenäs. Den nya arbets- och näringsbyrån ställs som bäst i ordning i stadshuset vid Ystadsgatan.
Några arbetare i byggföretaget Se-Kas overaller jobbar i lokalen som ligger på gatuplan i Raseborgs stadshus Fixhuset. Det sågas, målas och spikas. Någon visslar glatt. Elledningar hänger från taket. Arbetsförmedlingens nya fräscha små mottagningsrum tar form.
Det här kontorsbygget köper staden Raseborg som timarbeten, berättar fastighetschefen på Intern service Kjell Holmqvist.
Staden har beställt arbetena av företag som har ramavtal om timarbeten med staden men som är dyrare än andra företag på samma lista.
Fastighetschef Kjell Holmqvist, hur gör staden när det finns ett jobb som ska utföras, som nu här i stadshuset där arbetsförmedlingen ska flytta in?
- Vi har kontaktat företag som vi har ramavtal med och de har åtagit sig de här jobben.
Vilka företag på listan är det som sköter jobbet här?
- Det är Se-Ka och så är det Installator som är här.
Se-Ka är trea på listan som gäller byggnadsarbeten. Kontaktade staden före dem Sisco Tec och Västra Nylands Plan & Bygg som är billigare?
- Inte i det här fallet.
Varför inte?
- Vi har fått god betjäning (av Se-Ka) och de har ställt upp när vi har behövt.
Så det är företagets tidigare prestationer som väger där?
- Ja. Vi är nöjda med deras jobb.
Sisco Tec i Helsingfors säger att Raseborgs stad aldrig har kontaktat dem trots att de är etta på er lista och de hade alltså det billigaste priset. Vad säger du till det?
- Jag kan inte säga att de är helt säkert de billigaste. Och sedan har de heller inte varit i kontakt med oss. Det är ju lite så här att man pratar med varandra och att man på det sättet har en kontakt.
Ramavtalet förutsätter inte att företagen är i kontakt med staden. Det är staden som ska kontakta företagen när staden vill få ett jobb utfört.
Sisco Tec aldrig har aldrig jobbat för staden men de kom ändå på första plats vid konkurrensutsättningen. Kan ni då veta hurdant jobb de gör?
- Nej, så är det. Men alla ska ha en möjlighet att ge anbud.
Arbetena på Fixhuset ska vara klara om någon vecka.Målare i vit overall står i korridor i kontorslokal som renoveras, målarhink och -rulle på golvet. Yle /Pia Santonen
Men om de aldrig kontaktas, får de aldrig visa vad de går för?
- Det stämmer förstås. Men jag kan inte heller…. vad ska jag säga till det här…?
Det finns också många andra företag på listan som förundrar sig över att andra får göra jobbet trots att de här andra företagen har placerat sig bättre i konkurrensutsättningen. Hur kommenterar du det?
- Vi har kanske inte frågat för den skull att vi har haft ett bra förhållande med vissa. De har gjort ett bra jobb och det har varit bra för staden så därför tycker vi att vi har kunnat använda dem.
Det finns också många företag som tänker att ramavtalen endast är en kuliss. De säger att staden gör som tidigare, det vill säga kontaktar de firmor som staden också tidigare har samarbetat med, till och med sådana firmor som inte alls finns med på ramavtalslistorna. Stämmer det?
- Vi använder nog de företag vi har ramavtal med.
Inga andra?
- Inte på sista tiden åtminstone.
Vad betyder ”sista tiden”?
- Nå, under de här två åren, ett och ett halvt, vad det har varit i kraft.
Så här mycket pengar handlar det om
Staden betalar enligt Holmqvist ungefär 200 000 euro per år för arbeten som företagen med ramavtal utför. Pengarna kommer från investeringsbudgeten och från de anslag som finns för underhåll.
I årets budget har Intern service 2,5 miljoner euro för investeringar och 1, 4 miljoner euro för underhåll, säger Holmqvist.
De tvååriga ramavtalen ingicks våren 2012. Det var först gången Raseborgs stad konkurrensutsatte timarbeten med ramavtal.
Ny runda snart
Staden ska snart göra ett nytt försök med ramavtalen.Elledningar hänger lösa på ett kontorsbygge. Yle /Pia Santonen
Avtalen kan förlängas med 1+1 år men staden tänker inte använda optionsåren, uppger Holmqvist
- Det blir ny konkurrensutsättning.
Holmqvist förklarar att staden har lärt sig och blivit bättre och nu vet bättre vad man är ute efter.
Men han vill inte ge några konkreta exempel på vilka lärdomar staden har dragit under avtalsperioden.
Yle Västnyland har talat med samtliga elva ramavtalsföretag. Efter det kontaktades chefen för hela Intern service Catharina Lindström och den fastighetsansvarige på Intern service Kjell Holmqvist och bad om uppgifter samt om en intervju.
Holmqvist svarade på frågorna och ställde upp på intervju.