Det är nödvändigt för Hangö att gymnasierna finns kvar. Det säger både rektor och studiehandledare i staden med anledning av att regeringen i sina beslut över verkställigheten av strukturreformen talar om att koncentrera andra gradens utbildning till starka enheter.
Regeringen har planer på att minska antalet gymnasier i landet i samband med den kommande strukturreformen. Regeringen vill spara in cirka 250 miljoner euro på andra stadiets utbildning:
- Vad exakt regeringen menar med detta är ännu en aning oklart, men i Hangö vill man bevara den enda andrastadieutbildning man har i staden.
Så här säger Hangö gymnasiums rektor Eija Rosvall, som inte åtminstone nu är allvarligt oroad. Hon vet att beslutsfattarna står bakom gymnasiet och eftersom det inte finns annan utbildning på andra stadiet i Hangö, så tror hon att de två små gymnasierna inte direkt hotas.
- Om gymnasierna försvinner, betyder det att också lärarkrafter försvinner, när lärare nu har undervisning både i gymnasierna och i högstadiet. Vad är lockelsen att flytta till Hangö om det inte finns gymnasium, bara svaga högstadier, undrar Eija Rosvall
Hon tror också, att en indragning av gymnasierna skulle leda till att gymnasiebenägenheten sjunker.
Höjd läroplikt handlar om ungdomsgarantin
Johan Nilsson är studiehandledare i Hangö och han säger, att det är viktigt att det finns utbildning på andra stadiet på den egna orten. När det gäller frågan om att höja läropliktsåldern till 17 år säger Nilsson, att det sannolikt handlar om ungdomsgarantin.
- Det gäller att fånga upp ungdomar, som inte inleder studier i andra stadiet eller avbryter sina studier. På det sättet är det en bra tanke att höja läropliktsåldern. Men skolledan, som drabbar en del unga, gör att ett tilläggsår måste riktas mot annat än det som skolan har varit. Möjligen ett utökat samarbete med arbetsmarknaden på orten så att eleverna skulle få yrkesprövning, säger Nilsson.
Skillnad på svenska och finska unga
Johan Nilsson säger, att det finns en viss skillnad för de svensk- och finskspråkiga unga i Hangö. Den finska yrkesutbildningen finns längre borta, och för en ungdom på 15-16 år är tanken att inleda studier långt borta hemifrån kanske inte så lockande.
- I Hangö bör man bygga upp ett samarbete med arbetsmarknaden för att ett tilläggsår skall kännas meningsfullt för eleverna, säger Johan Nilsson.
Theo Sjöblom går andra året i Hangö gymnasium och är ordförande för elevföreningen. Han tror att det skulle vara bra med en höjning av läropliktsåldern för att få elever att fortsätta utbildningen på andra stadiet. Han tror också att gymnasierna i Hangö är viktiga för staden till exempel när det gäller befolkningsutvecklingen.
- Hangö gymnasium är dessutom på topp i Finland och det är en faktor när man vill hålla kvar gymnasiet, säger han.
Läs om regeringens strukturpaket här