Personalen på Tammet i Ekenäs är deltidspermitterad hela vintern men bättre produkter ska nu utvecklas. Celsa Steel i Åminnefors satsar på färdigare produkter. SBA i Svartå konkurrerar om underleveranser till varvsindustrin utomlands och tror att det värsta är över.
Metallföretaget Tammet i Ekenäs upplever en dyster vinter. Halva personalen är permitterad eftersom det inte finns jobb.
Vintern är en dålig tid för Tammet som säljer stängsel och portar till byggen. Men den här vintern är dystrare än tidigare, säger produktionsdirektör Jan Silén på fabriken i Ekenäs.
- Kunderna finns ju kvar men beställer mindre. Det beviljas mindre byggnadslov och renoveras mindre.
Locka kunden med bättre produkter
Permitteringarna på Tammet varar i fyra månader.Yle / Robin Lindberg
På kort sikt är det svårt att reagera på det tysta marknadsläget men Tammet försöker påverka situationen på längre sikt.
- Vi ska kunna göra mera förädlade och mera färdiga produkter.
I stället för att sänka priserna satsar Tammet alltså på lyxigare produkter.
- Realappar kan gå på kort sikt men om man vill göra något en längre tid framöver, måste man vara slugare än så.
Silén tror det gäller att skapa behov hos kunden.
- Det kommer via det att kunden får en bättre produkt - en produkt som kunden märker att den behöver när det ser den.
Försäljarna och lagret berörs inte av permitteringarna på Tammet i Ekenäs. De övriga är från början av december till slutet av mars permitterade 2 dagar varannan vecka och 3 dagar varannan vecka.
På Tammets fabrik i Pälkäne råder full sysselsättning tack vare nya kunder. Fabriken tillverkar armeringsprodukter.
Tammet sysselsätter 65 personer i Ekenäs, 40 av dem jobbar inom produktionen. Pälkänefabriken har 35 anställda. Utöver det har Tammet en enhet i St Petersburg. Den tillverkar också armeringsprodukter och har cirka 50-60 anställda.
Tammets verksamhet är känslig för säsongvariationer. Vintertider är det tyst men under vårens och sommarens högsäsongstider kompletterar Tammet sin kapacitet med hyrarbetskraft eller underleveranser.
Tidningen Västra Nyland skriver i dag (19.12) att Tammet planerar flytta från sin nuvarande plats och eventuellt sälja sin tomt i Ekenäs. De lokaler man har just nu är för stora. Området företaget finns på är dessutom ett grundvattenområde av högsta klass.
Varvsindustrins nedgång drabbar SBA
Konkurrensen om underleveranser till varvsindustrin utomlands är hård.SBA Interior i Svartå YLE/ Maria Wasström
SBA Interior i Svartå har fått ta smällar under de gångna åren. En orsak är att varvsindustrin i Finland har backat - SBA tillverkar bland annat väggpaneler och sängar för fartygshyttar.
- Varvsindustrins situation i Finland har påverkat oss rätt så drastiskt. Vi har blivit mer och mer exportberoende. Vår omsättning är långt ifrån de bästa åren, berättar vd Christian Juslin.
- Men vi har också lyckats få nya kunder utomlands och kunnat hålla produktionen i gång här i Svartå.
Till exempel STX France köper av SBA när de bygger Oasis trean som STX varv i Finland hoppades på att få bygga.
Så alla underleverantörer förlorar inte alla jobb när en stor beställning går utanför Finland.
Men Juslin medger att det är svårare att vara underleverantör till ett varv utomlands än i Finland.
- Vi är i ett underläge jämfört med andra leverantörer som finns närmare varvet. Lägre fraktkostnader ger en konkurrensfördel till de lokala underleverantörerna.
SBA konkurrerar med kvalitet, säger Juslin.
- Vi kan inte konkurrera med priset med produkter från till exempel Asien.
Personalstyrkan på SBA har krympt med nästan hälften och omsättningen med en tredjedel sedan guldåren 2000 och 20001.
Hyfsat läge
Men för närvarande är läget rätt så bra, säger vd Christian Juslin. Inga samarbetsförhandlingar är på gång och under hösten har det funnits tillräckligt med arbete för de 67anställda i Svartå, våren ser också hyfsad ut.
- 2014 kommer vi att ha fullt upp att hålla den nivå på omsättning som vi har haft i år.
SBA omsätter i år cirka 10 miljoner euro. De bästa åren, för drygt tio år sedan, var siffran uppe i 16 miljoner euro.
Men Juslin är hoppfull. Det visar han också genom att nu gå med som ägare i SBA. Han köper en andel av de två nuvarande ägarna, Ulf Sjöblom med familj samt Eriksson Capital.
- Jag vill nog tro att botten är nådd. Kolleger som jag har diskuterat med är också av den åsikten. En svag tillväxt tror vi nog på.
Celsa klipper och bockar färdigt
Celsas stålprodukter på tågvagnar i Skuru.Armeringsstål på rullar lastade på en tågvagn. Yle /Pia Santonen
Armeringsståltillverkaren Celsa Steel Service i Åminnefors i Pojo försöker också anpassa sig till läget enligt vd Tom Isaksson.
Tiderna är tunga inom byggbranschen och metallindustrin men inga uppsägningar eller permitteringar är aktuella vid Celsa.
Armeringsstålprodukter har en låg förädlingsgrad och konkurrensen är också därför hård i hela Europa.
Celsa Steel gick satsar på högre förädlingsgrad.
- Det innebär att vi på fabriken gör sådant som tidigare gjordes på byggarbetsplatserna. Vi klipper och bockar (böjer) produkter färdigt redan här.
Men konkurrenterna satsar också på högre förädlingsgrad.
- Det gäller att vara bäst, säger Isaksson.
Det ljusnar men det går långsamt
Tom Isaksson har läst prognoserna och tror därför inte att 2014 blir mycket bättre än 2013.
- Knappast blir det någon snabb positiv förändring. Men kanske vi har nått botten.
Celsa Steel Service har 80-100 anställda i Finland beroende på årstiden. Fabriken i Åminnefors sysselsätter för närvarande 58 personer.
Helo slutar med billiga bastuugnar
Bastuugnstillverkaren Helo har också tvingats se över sina koncept.
- De billigaste bastuugnarna i järnhandeln kostar under 90 euro, det täcker ju inte tillverkningskostnaderna, förklarar vd Jan Björkbom.
Helo har valt att sluta tillverka de billigaste ugnarna och i stället konkurrera med snäppet dyrare produkter med god design och kvalitet.
Nya produkter har lanserats.
När de produkter som det har tillverkats allra mest av inte längre tillverkas, behövs det mindre personal.
- Två personer har sagts upp på fabriken i Hangö som sysselsätter nästan 50 personer. Tre har fått gå i Riihimäki där det jobbar knappt 40 personer. Permitteringar har varit vardag hela 2013.
Nu väntar Helo på bättre tider.
- Marknaden är fortfarande dålig, till och med i Ryssland har det gått neråt, säger Björkbom. Men vi tror att vår nya strategi bär.
- Inga nya samarbetsförhandlingar är aktuella. Både Hangö och Riihimäki finns med också i framtiden.
Vi kan också notera att cykeltillverkaren Helkama Velox i Hangö permitterar hela personalen i tre veckor. Det skriver Hangötidningen i dag (19.12). Företaget har drygt 60 anställda.
Handelskammaren: Företagen i Västnyland växer inte
Entsymtillverkaren Genencor i Hangö hör till de stora men starkt nischade industrierna i Västnyland, säger Söderlund.Skylt till enzymtillverkaren Genencors fabrik i Hangö. YLE / Pia Santonen
Västra Nylands handelskammare rapporterar regelbundet till Centralhandelskammaren om konjunkturläget i regionen. Under det gångna året har näringslivet i regionen känt att konjunkturläget får skolvitsordet 7,5. Siffran baserar sig på kontakter med näringslivets representanter i Västnyland och hur det upplever situationen.
Vitsordet är sämre än medeltalet i Finland. Bäst är läget i Österbotten som ligger på 9.
Vd för handelskammaren i Västnyland Torleif Söderlund ser heller ännu ingen ljusning för Västnylands del.
- Förväntningarna är förstås att det ska bli bättre tider men något sådant kan man ännu inte skönja.
Västnyland skulle i teorin kunna prestera bättre, inte minst eftersom huvudstadens stora marknad är nära.
- Västnyland borde vara duktiga. Men de starka företagen som sysselsätter mycket i Västnyland har en smal nisch. De är starka på den nischen men det är svårt att växa.
Söderlund nämner som exempel på starka men nischade företag Visko Teepak, Forcit och Genencor i Hangö.
Västnylänningar lågutbildade
Han poängterar också att de företag som vill finnas nära huvudstadsregionens marknader, hellre väljer ett läge i huvudstadsregionen, inte i närheten av den.
Västnyland har också svårt att locka nya företag. Företagarandan är inte lika stark som i Österbotten.
- Vi har kanske inte så driftiga nya företag.
Ett stort problem enligt Söderlund är också att det inte finns kunnig personal då utbildningsnivån i Västnyland är den lägsta i hela Nyland.