Det bästa sättet att trygga servicen på svenska i metropolområdet är att centralisera servicen. Det anser den särskilda metropolgrupp som funderat på social- och hälsovårdsreformen i Nyland.
I gruppens slutrapport står det att de 80 000 svenskspråkiga bor utspridda i regionen och en stor del är tvåspråkiga. Dessutom ser antalet svenskspråkiga ut att minska i framtiden, enligt rapporten. Metropolgruppen konstaterar också att den lagliga rätt till service på svenska inte fungerar i praktiken i huvudstadsregionen. Exempelvis uppges det vara svårt att få hemvård på svenska. 
Aki Lindén har suttit i den grupp som funderat på social- och hälsovårdsreformen i metropolområdet.Aki Lindén Copyright: Jarmo Nummenpaa
Metropolgruppen skriver därför att det vore motiverat att centralisera barnskyddet och vården av dementa i metropolområdet. Också en centralisering av hemvården av äldre föreslås.
– Det ger en möjlighet för svenskspråkiga som bor i Esbo eller Vanda att få service i Helsingfors eller i Esbo. Tanken är att centralisera de enheter där man faktiskt kan få service på svenska. Det här förbättrar möjligheten till svensk service, som nu är splittrad. Men det här är någonting som de nya organisationerna ska ta ställning till, säger Aki Lindén, som är vd för Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt och har suttit med i metropolgruppen.
Men ska väst- och östnyland få svenskspråkig service i huvudstadsregionen?
– Bara när det gäller specialservice.
Men hur är det gällande barnskydd?
– Möjligen. Men vi har inte tagit ställning i så konkreta frågor. Det är bara nämnt som ett exempel.
Gruppen som funderat på social- och hälsovårdsreformen i metropolområdet har letts av Liisa-Maria Voipio-Pulkki från Social- och hälsovårdsministeriet. Övriga medlemmar har varit Anne Koskela och Marjo Lavikainen, båda två från social- och hälsovårdsministeriet, Aki Lindén, Inga Nyholm vid Finansministeriet och Laura Räty, biträdande stadsdirektör med ansvar för social- och hälsovården i Helsingfors.
Tre värdkommuner i huvudstadsregionen
Förslaget till social- och hälsovårdsreform överräcktes i dag torsdag till omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP). Enligt förslaget ska Nyland kan bli ett enda stort social- och hälsovårdsområde, med sex områden som ansvarar för primärvården. Helsingfors skulle vara ansvarskommun i Nyland. 
Vandas biträdande stadsdirektör Jukka T. Salminen kallar förslaget till social- och hälsovårdsreform för grundlagsvidrigt.YLE/Christoffer Gröhn
De sex områdena med ansvar för primärvård bildas utgående från Helsingfors, Vanda, Esbo, Hyvinge, Borgå och Lojo. De här sex värdkommunerna antas ansvara för socialvård, primärvård och vissa delar av den specialiserade sjukvården.
Vilka kommuner som ingår i de sex områdena är fortfarande oklart. I huvudstadsregionen antas Helsingfors vara ett område, medan Kyrkslätt och Grankulla hör till Esbo.
– Det är ganska naturligt att Grankulla och Kyrkslätt har Esbo som värdkommun. I teorin finns också Helsingfors som alternativ för Kyrkslätt, men kommunen har gräns mot Esbo men inte mot Helsingfors, konstaterar Lindén.
Vanda är endera ensamt eller samarbetar med Kervo.
– Enligt modellen kan Kervo om kommunen så vill bli Vandas partner, säger Vandas biträdande stadsdirektör Jukka T. Salminen som har suttit med i den arbetsgrupp som funderat på social- och hälsovårdsreformen.
Vandas social- och hälsovårdsdirektör kallar förslaget grundlagsvidrigt
Salminen lämnade in en avvikande åsikt i slutrapporten.
– Beredningen av reformen är inte färdig. Det finns frågetecken gällande om reformen är i enlighet med grundlagen och hur kostnaderna ska fördelas. Dessutom är förslaget till reform av social- och hälsovården i metropolområdet misslyckat. Det är motsägelsefullt och flera kommuner motsätter sig.
På vilket sätt strider social- och hälsovårdsreformen mot grundlagen?
– I grundlagen definieras en kommuns självbestämmanderätt, men i det här förslaget skulle finansieringen och den som står för servicen splittras. Beslutsfattandet rör sig därför längre bort från kommunerna och kommunens självbestämmanderätt försvagas, säger Salminen.
Förslaget ska nu på remiss till kommunerna. Kommunerna ska ge sina utlåtanden senast den 13 mars. Riksdagen behandlar frågan i april.
De nya hälsovårdsområdena ska inleda sin verksamhet senast i början av år 2017.
Läs också:
Folktinget: Lagförslaget tryggar inte vård på svenska
Primärhälsovården prioriteras i hälsovårdsreformen