I slutet av juli är det 300 år sedan slaget vid Rilax då ryssarna besegrade den svenska flottan norr om Hangö udd. Slaget uppmärksammas med olika evenemang i sommar.

Den 27 juli 1714 möttes nio svenska fartyg och 60-70 ryska fartyg och slaget vid Rilax ägde rum. Peter den store i egen hög person följde med slaget från stranden i Hangö.

Ryssarna drog det längre strået och av de 1000 svenska soldater som deltog i slaget stupade 400 och resten togs till fånga. På den ryska sidan dog 500 av totalt 4000 soldater.

En slup från 1700-talet finns med i utställningen i Hangö museum. Slup från slaget vid Narva 1700. Bild: Yle/Minna Almark

- För Peter den store var det en stor sak att vinna över den svenska flottan och få öppna upp sjörutterna längs hela finska kusten.

Oklart var man stred

Än i denna dag vet man inte exakt var slaget ägde rum. Allt man vet är att det hände någonstans norr om Hangö udd.

Laura Lotta Andersson på Hangö museum. Tf museichef Laura Lotta Andersson i Hangö. Bild: Yle/Minna Almark

Föremål från Sverige till Hangö

Hangö museum har tillsammans med Forum Marinum i Åbo gjort en utställning om slaget vid Rilax. Den kommer att ställas ut i Hangö över sommaren och sedan flyttar den till Forum Marinum i höst.

- Förberedelserna började redan 2011 med de första kontakterna till svenska och ryska museer, berättar Laura Lotta Andersson som byggt upp utställningen.

Kanonkulor som hittats i vattnen kring Hangö. Kanonkulor som hittats i vattnen kring Hangö. Bild: Yle/Minna Almark

- Det har varit svårt att hitta föremål från början av 1700-talet som har med krigsföreningen på den tiden att göra. Så mycket har förstörts under krig som ägt rum efter det, förklarar Andersson.

Sjöslagsförevisning och Gangut regatta

Under helgen 26-27 juli ordnas flera evenemang i Hangö som har med slaget vid Rilax att göra. Bland annat ordnas det en sjöslagsförevisning på lördagen (26.7) och så blir det olika konserter, dansuppvisningar och guidningar. På lördagen anländer också största delen av Gangutregattans fartyg till Hangö och visas upp för allmänheten.

Utställningen Rilax-Riilahti-Gangut, 300 år sedan slaget vid Rilax tjuvstartar och öppnar redan på fredag (9.5).

Polisen har nu uteslutit att någon utomstående skulle ha skadat den man som en förbipasserande bilist påträffade blödande i en korsning i Hangö igår (6.5). Mannen var allvarligt skadad och hans tillstånd är fortfarande kritiskt, uppger överkommissarie Mats Lagerstam vid Raseborgspolisen.

Det var på tisdagseftermiddagen en bilist larmade på hjälp när han strax före klockan 13 upptäckte en blodig man i korsningen av Linjegatan och Ängsgatan.

Mannen fördes med läkarhelikopter till Tölö sjukhus för vård.

Till en början visste inte polisen vem mannen var eller vad som hade hänt så polisen letade i området efter eventuella gärningsmän.

Allt tydde på att mannen hade fått sina skador i en bostad nära korsningen.

Polisen vet nu vem mannen är. Han är inte från Hangö utan var bara på besök i staden.

Specialsjukvården får en stor tilläggsnota i Raseborg och det drar ner resultatet för årets tre första månader. Om läget fortsätter så här kommer staden att i år landa på ett bokslut på minus en halv miljon euro istället för det budgeterade plusset på 1,4 miljoner euro.

Det betyder att resultatet i så fall blir 1,9 miljoner euro sämre än budgeterat.

Grundtryggheten kostar drygt en miljon euro mera än beräknat. Till stor del beror det här på att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har höjt sina priser. Staden har fått den första räkningen från HNS för de tre första månaderna och den är 900 000 euro större än beräknat.

Skatteinkomsterna utgör en också en stor osäkerhetsfaktor. Just nu ser det ut som om inkomsterna blir åtminstone 700 000 euro mindre än beräknat.

Bildningen duktig på att spara

Bildningsväsendet ser ut att underskrida sin budget med 300 000 euro främst tack vare lägre kostnader för dagvårdsverksamheten, kulturverksamheten och den svenskspråkiga utbildningen.

Staden kommer också att spara en del på personalkostnaderna.

Raseborgs stadsstyrelse behandlade kvartalsrapporten på sitt möte i måndags (5.5).

Första upplagan av boken Slaget vid Rilax 1714 såldes slut på kort tid. Nu inför 300-årsminnet presenterar författaren Göran Eriksson en fylligare och mer visuell upplaga.

Göran Eriksson och boken om Slaget vid Rilax Bild: Yle/Monica Slotte

Vilka var det som kämpade, varifrån kom fotfolket, hur var de klädda och vilka vapen var det som användes - det är frågor som boken ger svar på. Den belyser också de spår striden lämnade runtom i bygderna.

- Det handlar om en viss uppdatering. Jag hänvisar till den litteratur som har kommit under de senaste 10 åren, både rysk och svensk. Också till vissa tankegångar från hangöhåll. Men den synligaste biten är den nya, proffsigare layouten. Boken bjuder på kartor, illustrationer och ett mer berättande grepp, säger författaren Göran Eriksson.

Det som Eriksson ser som mest fascinerande med slaget är det faktum att en hel del saker har varit outredda.

- Slaget vid Rilax var bara ett begrepp som förekom i många verk men det var ny mark att rota i. I dagens läge borde man komma över konkreta fynd för att kunna göra ytterligare iakttagelser.

Författaren har vissa förhoppningar om att det i ryska arkiv borde finnas sådant som ännu inte har uppdagats. Hur tillförlitliga de uppgifterna sedan är kan ifrågasättas. Man drog ju alltid hemåt och var allt annat än objektiv. Så om det i sak kan tillföra någonting är osäkert, säger Göran Eriksson.

Slaget vid Rilax 1714 ges ut av Rilaxmonumentets traditionsförening r.f.
Den tidigare utgåvan av boken publicerades år 2006.

Då staden Raseborg gör upp hyresavtal för bostäder är utgångspunkten att hyresgästen står för elkostnaderna med egna separata avtal. Innehållet i hyresavtal med företagare bedöms däremot alltid från fall till fall, säger chefen för intern service, Arne Nummenmaa, med anledning av diskussionerna kring hyresavtalet med företaget Korv-Göran.

- Utgångspunkten är att allting är möjligt att förhandla om. Det är en teknisk detalj att mäta elförbrukningen. Men då det till exempel gäller en gammal byggnad där det finns ett färdigt elnät, så medför det tilläggskostnader att installera mätare. Därför måste man avgöra vad som är ekonomiskt vettigt i en sådan situation, säger Nummenmaa.

Arne Nummenmaa säger att staden har många olika typer av hyresavtal med företagare. Arne Nummenmaa Bild: YLE / Jonas Sundström

När det gäller till exempel en större restaurang med flera maskiner är det däremot svårt för staden att uppskatta elkostnaderna och därför är utgångspunkten att hyresgästen står för kostnaderna, säger Nummenmaa.

Olika omständigheter

Avtalen med olika företagare ser alltså olika ut beroende på situationen.

Som exempel kan nämnas nattklubben Number One och Café Stallören i Ekenäs, där hyresgästerna själva står för elkostnaderna.

Också när det gäller Café Fokus i Karis betalar hyresgästen själv elkostnaderna, men staden ansvarar för underhållet av de fasta inventarierna som ägs av staden.

I Karis servicehus, där det också finns en restaurang, ingår elkostnaderna däremot i hyran. Det är Mehiläinen Oy som hyr hela bottenvåningen och använder den som bas för sin hemvård.

Stadens hyresavtal med företagare har väckt debatt sedan den framkom att Raseborg betalar grillrestaurangen Korv-Görans elkostnader fram till år 2018. Orsaken är att en tjänsteman begick ett misstag då avtalet gjordes upp.

Korv-Göran finns i Ekenäs resecenter.

Läs också att Korv-Görans inte visste om elen

Hangölaget FC HIK tog en klar seger över Lohjan Pallo i Lojo på onsdagskvällen. Matchen ingår i herrarnas division 3, zon 1 i fotboll.

Slutresultatet blev 0-5, i paus var ställningen 0-2.

Enligt HIK:s matchtränare Jyrki Pellikka löpte Hangölagets spel som smort.

- Vi kunde faktiskt ha gjort några mål till, men i det stora hela spelade pojkarna riktigt bra, sade Pellikka efter matchen.

Han sade att spelet nu löpte betydligt mycket bättre än i säsongens första match. Då slog FC HIK Ebolaget EBK på bortaplan med 2-1.

- Visst gör vi lite fel nu och då, men jag tycker att vi har en bra feeling i laget och spelarna stöttar varandra väldigt fint, sade HIK-tränaren.

Hela laget spelade bra

Pellikka berömde hela lagets insats, men lyfte fram vänsterbacken Marko Lahti och 2-målsskytten Alexander Österlund.

FC HIK:s mål: 19 min Alexander Österlund 0-1, 20 min Patrik Lahti 0-2, 51 min Österlund 0-3, 61 min självmål 0-4, 64 min Vincent Emeka 0-5.

Matchen spelades på Harjuplanen i Lojo. Planen var enligt Pellikka i fint skick om än gräset var litet långt.

På måndag möter FC HIK MPS/Atletico Malmi från Helsingfors. MPS har så långt i serien spelat två matcher, vunnit den ena och förlorat den andra. Matchen spelas på Rukki Arena i Hangö.

FC HIK: Cesar Cruz; Marko Lahti, Allan Souza (v), Herve Tionang, Walter Gustafsson (46 min Alexander Eklund); Kristian Fast, Alexander Österlund (68 min Miki Olin), Patrik Lahti (66 min Eemeli Repo), Vincent Emeka (76 min Santeri Määttä), Andreas Björkqvist (66 min Linus Sandblom).

1 hektar markvegetation brann i eftermiddags vid Västersundsvägen i Bromarv, Raseborg.
Larmet gick vid 17.19.

Ett lider strök med i branden men inga personskador eller annan skada på byggnader eller egendom rapporteras.

Två släckningsenheter och en ledningsenhet arbetade med att släcka branden.
Släckningsarbetet pågick i två och en halv timme.

Det som förmodas ha orsakat branden var vårdslös hantering av aska.

Nu har högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt: Det är tillåtet att cykla på leden mellan Göksgränd och Bollstadsvägen i Sjundeå stationssamhälle. Men vägen till det här beslutet har varit lång och svår.

För smal eller inte

En förbindelseled mellan Göksgränd och Bollstadsvägen byggdes efter en del besvär. Kommunen byggde också en bro över bäcken i den sydöstra änden av leden. Den blev smal för att den inte skulle ''störa naturen och det kulturhistoriska landskapet'', som en besvärsstallare ville värna om. Besvärsställaren bor nära bron.

Sedan påstod samma besvärsställare att bron var för smal för att tillåta cykeltrafik. Orsaken var att cyklisterna cyklade för fort och det blev farligt.

Kommunen placerade ut trafikmärken som begränsade hastigheterna till 20 kilometer per timme. Det var fortfarande tillåtet att cykla där. Metallportar sattes upp i vardera änden av leden för att sänka hastigheterna.

Ännu farligare

Då ansåg den tidigare besvärsställaren att portarna gjorde leden ännu farligare och tekniska avdelningen beslöt förbjuda genomfart med cykel.

Men, alla fortsatte att cykla där, trots förbudsskyltar,

Besvären förde ärendet ända till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu har gett sitt utlåtande: Man får både gå och cykla på den aktuella leden.

Ingen förståelse för motståndet mot cykelåkning

Kristian Parviainen (SDP), fullmäktigeledamot och kommunstyrelsens andra viceordförande, har engagerat sig i den här frågan:

Det finns många orsaker. Han ville bland annat påverka folks möjlighet att röra sig till fots eller med cykel. Barnen och han själv använder cykel. Hinder bör man rasera och tillåta fri rörlighet.

- Vilken är orsaken att någon försöker hindra cyklister från att cykla där är svår att förstå, kanske man vill att folk inte skall röra sig förbi det egna gårdsområdet, säger Kristian Parviainen

Enligt Parviainen finns det egentligen inga alternativ till den omtvistade leden. Folk tycker om den och den är den kortaste vägen till biblioteket och till centrum, menar han.

Fortsättning följer

Henry Lemström, som passerar stället, den här gången till fots, har följt med bråket om leden. Han brukar också cykla längs leden och förstår inte vad det är för skillnad om man går, leder en cykel eller åker på cykeln där. Han förstår att man inte vill ha mopedtrafik där.

Nu har alltså Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt, det är tillåtet att cykla den här sträckan och Kristian Parviainen är nöjd:

- Ett klokt beslut, tycker Kristian Parviainen. Men när människor har rätt att besvära sig och förvaltningsrätterna har så många ärenden att behandla blir processerna långsamma

För Parviainen är den här frågan viktig, fastän det förstås finns andra viktiga frågor i Sjundeå. Cykling är viktigt för honom och det är viktigt att folk kan röra på sig, säger Kristian Parviainen.

Ännu i år blir det en fortsättning på leden. En kort stig ända fram till tunneln under järnvägen kommer ytterligare att förkorta cyklandet till centrum. Kristian Parviainen tror liksom en förbipasserande Sjundeåbo att det igen blir besvärsprocesser mot planerna.

Bildningsnämnden i Ingå ska utreda oklarheterna kring den så kallade hemkommunfaktureringen för undervisningen. Ingå kommun glömde ansöka om pengar för elever som bor och går i skola i Ingå, men är folkbokförda på en annan ort.

Summan är ungefär 120 000 euro. Nödvändiga åtgärder ska tas före slutet av maj.

Enligt kommundirektör Jarl Boström handlar åtgärderna om att reda ut hur Ingå kan få pengarna retroaktivt.

- Det här går att reda ut, säger Boström bestämt.

Ingå har rådfrågat Kommunförbundet och enligt det är det möjligt att ansöka om pengar.

- Enligt Kommunförbundets jurister ska de kommuner vars barn får undervisning i Ingå betala för det. Om någon kommun vägrar går fallet till förvaltningsdomstolen.

Kommunstyrelsen bad om utredningen på måndag (5.5)

Läs tidigare artikel:
Ingå slarvade bort ansökan.

Temat på årets bokkalas i Raseborg är spänning och bland de fyrtio författarna medverkar flera deckarförfattare. Alla sjätteklassare i Raseborg bjuds också på en spökvandring på Svartå slott.

Sjätteklassarna vid Svartå skola visar upp sina spökteckningar. Sjätteklassare från Svatrå skola framför Svartå slott Bild: Yle/Minna Almark

Spökvandringen på Svartå slott är en del av årets bokkalas och alla sjätteklassare i Raseborg bjuds på den här vandringen, som avslutas med en spökberättelse uppe på slottets vind.

Bra vandring

Edvin Ojala har hört en hel del om spökena på slottet redan tidigare och han tyckte att vandringen var bra.

- Det var riktigt intressant och jag skulle gärna gå den en gång till, säger han.

Han är inte riktigt säker på om han tror på spöken eller inte, men i skolan har han hört om den vita damen som har visat sig i fönstret på Svartå slott.

Spöken finns inte

Edvins klasskompisar Madelén Löfberg och Mina Blomberg är däremot lite skeptiska till spökvandringen.

- Det var tråkigt, jag tycker inte om att komma hit till slottet, säger Mina, som absolut inte tror på spöken.

Madelén skulle gärna ha stannat längre i de olika rummen i stället för att snabbt gå igenom slottssalarna. Hon har också hört om den vita damen i fönstret, men hon tror inte att det var något spöke utan bara mamman i huset.

Visst finns de

Men slottsinnehavaren Filip Linder menar att spökena faktiskt finns och är vid god välmåga.

- Min pappa har sett den vita damen och själv har jag hört oförklarliga ljud om natten, säger han.

Han skulle gärna se ett spöke och inte bara höra dem och tycker att det hör till att det bor spöken i gamla hus.

Att vara en del av bokkalaset är en bra sak, tycker han.

- Det är bra att uppmuntra till läsning bland unga på det här sättet.

Unga ska lockas att skriva själv

Bitte Westerlund, som är programkoordinator för Bokkalaset tror däremot inte på spöken. Eftersom Bokkalasets tema för i år är spänning, så är nöjd över att kunna bjuda alla sjätteklassare i Raseborg på en spökvandring.

- Det är lokalhistoria och vi hoppas att också pojkar som inte läser så mycket inspireras till att skriva sina egna spökberättelser, säger hon.

Enligt Westerlund har deckare legat i luften i många år och eftersom deckare inte har funnits med på Bokkalaset på många år, så var det på tiden nu.

- Men frågan är om det är en boom som kommer att ta slut eller fortsätter den. Vi kommer bland annat att ha en diskussion om just den saken, tillägger hon.

Dagisbarnen bjuds på muminspänning

Bokkalaset pågår i Ekenäs och hela Raseborg 2-5 oktober. Över 3000 dagis- och skolbarn bjuds på program som ska uppmuntra till läsning. Bokbussen kommer bland annat att köra runt till nästan 20 daghem i Raseborg under två veckor och då kommer Sixten Lundberg att läsa Muminklassikern "Hur gick det sen".

Se videon som spökjägargruppen Chasing the Dead har gjort på Svartå slott.

Hangö stad planerar köpa alla mark- och vattenområden utom fabriksområdet i Koverhar av FN-Steels konkursbo. Stadsstyrelsen gav i måndags (5.5) grönt ljus till köpet på 10 miljoner euro och på tisdag (13.5) tar stadsfullmäktige ställning till köpet.

I avtalet ingår markområden på 530 hektar och vattenområden på 117 hektar. En del av områdena finns vid Gennarbyviken som fabriken har använt som sötvattenreservoar. I köpet ingår alltså också hamnområdet i Koverhar.

Hangö stad använder numera Gennarbyvatten för att tillverka konstgjort grundvatten.

Fabriksområdet på 70 hektar ingår inte i köpet. Eftersom konkursboet efter FN-Steel inte har hittat någon som vill ta över stålverkets verksamhet är tanken att rivningsbolaget Delete köper största delen av maskinerna och byggnaderna i Koverhar. Byggnaderna jämnas med marken och materialet tas till vara. Det arbetet beräknas ta två år.

Vad som händer sedan med marken är oklart.

Byskolan i Fiskars är hotad. Raseborgs stad måste spara pengar och kan vara tvungen att lägga ner en byskola till. I så fall flyttas de drygt 60 eleverna till Pojo kyrkby. Här kommer föreningen Tako in. Föreningen kan rädda den finskspråkiga lågstadieskolan Fiskarin koulu.

Köpplanerna passar bra in i föreningens verksamhet. Föreningen Takos mål är ett utbildningscentrum med kärnan i byggnaden där Fiskarin koulu verkar i. Föreningen äger från tidigare gamla sidan av Fiskarin koulu.

- Tanken är att erbjuda det fantastiska kunnandet inom hantverk, konst och formgivning som finns i Fiskars till en större publik, säger Johanna Illman, föreningens projektkoordinator.

Fiskarin koulu i bruket. Fiskarin koulu i bruket. Bild: Raseborgs stad

I kursutbudet som presenteras på hösten ingår fortbildning för professionella konstnärer och lärare i konstämnen.

Får jag som inte är en konstnär till exempel lära mig dreja hos er?

- Vi tänker inte tävla med medborgarinstitutets kurser, utan vi riktar oss mera till professionella. Men en keramiker ska kunna få fortbildning.

Tako samarbetar ändå med Raseborgs medborgarinstitut. Bland annat ordnas det konstkurser för barn i föreningens lokaler.

Varför vill en förening köpa en skolbyggnad?

- Vi ser möjligheten att slå två flugor i en smäll. Vi vill delvis fortsätta utveckla ett utvecklingscentrum i Fiskars och samtidigt rädda skolan.

Med flera kvadratmeter ökar möjligheten för Tako att samarbeta med universitet och yrkeshögskolor som erbjuder konstämnen i sin undervisning. Enligt Illman betyder det flera möjligheter, men också mera ansvar.

Föreningen Tako erbjuder staden 80 000 euro för skolbyggnaden. Det låter kanske inte mycket för en skolbyggnad, men det är mycket pengar för en byförening.

Hur har föreningen råd?

- Vi har förhandlat med utomstående stiftelser. Lyckas finansieringen så har vi möjlighet att köpa fastigheten.

Hur är det med driftskostnaderna för skolan?

- Det bero på hur man räknar, men inkluderar man allt till exempel städning så blir det säkert 120 000 euro om året för byggnaden där Fiskarin koulu finns i och den gamla skolbyggnaden bredvid.

Illman hoppas på att besked om finansieringen kommer inom några veckor. Efter det kan föreningen gå vidare med köpet.

Har en by en framtid om den endast förlitar sig på kommunen och staten, eller måste föreningar rädda byn?

- Delvis skriver jag under påståendet. Många tycker att det är märkligt att vi vill köpa byggnaden, det är ju kommunen som ska sköta om det här.

Illman är realist och inser att de ekonomiskt kärva tiderna kräver lösningar.

- Det inte hållbart att hålla kvar alla skolor i dagens ekonomiska läge. Då krävs det kanske helt nya, innovativa lösningar där tredje sektorn samarbetar med kommunen.

Som ett västnyländskt exempel kan nämnas biblioteket i Bromarv. Föreningen Bromarv bibliotekets vänner köpte den fina, men slitna biblioteksbyggnaden medan staden lovade bli hyresgäst i huset och fortsätta driva biblioteket i tre år.

En cyklist skadades i en trafikolycka i Hangö på onsdag eftermiddag. En äldre kvinna på cykel cyklade längs lättrafikleden på Hangöbyvägen och korsade Esplanaden.

Cyklisten hade väjningsskyldighet. En bilist som körde längs Esplanaden lade inte märke till cyklisten och körde på henne. Hon fördes till sjukhus för vård.

Bilen framparti skadades och vindrutan krossades.

Både cyklisten och bilisten misstänks för äventyrande av trafiksäkerheten.

Torvtäkten vid Stormossen i Karis måste kontrollera sina utsläpp noggrannare.
Raseborgs stad påminner om nya miljöskyddsanvisningar som kräver att vattenprover tas oftare.

Torvproducenten Kekkilä har hittills endast behövt ta vattenprover fyra gånger per år.
Men enligt nyare anvisningar borde prover vid torvtäkter tas oftare.

Vattenprover ska tas en gång i månaden från januari till mars och varannan vecka från april till december.
Vid våröversvämningar måste prover tas varje vecka.

Det är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland som beslutar om tillståndsvillkoren. NTM-centralen hade begärt Raseborgs stad om ett utlåtande.

Stormossen ligger cirka fem kilometer nordost om Karis centrum. Torvproduktionen ligger nära Mjölbolsta-Svartå grundvattenområde.
Kekkilä fick tillstånd för produktionen 2009. Tillståndet gäller tills vidare men övervakningsplanen granskas som bäst.
Torvproduktionen väntas pågå till och med 2025.

Produkter, tjänster och berättelser presenteras i kommunens nya servicekatalog som nu söker sina företagare.

Projektet startar på Aleksis Kivi-dagen den 10 oktober och avslutas den 31 dececember. I servicekatalogen presenteras de tjänster som kommunen och olika företag erbjuder.

Närservicen viktig

Enligt Sjundeås utvecklingschef Antti-Pekka Röntynen är tanken att öka kommuninvånarnas vetskap om den lokala service som erbjuds. Man vill också sporra Sjundeåborna att köpa tjänster på nära håll och således välja Sjundeå.

- Sjundeå är en liten, naturnära kommun som har mycket att erbjuda. Servicenivån kan betecknas som hög i jämförelse med andra kommuner av samma storleksklass.

Annonser och synlighet

Företagens uppgifter publiceras i katalogen mot en avgift på 20 euro. Samma belopp berättigar också företagen att finnas med på kommunens webbsida Välj Sjundeå. I servicekatalogen säljs även annonsutrymme för företagens annonser. Priset för en helsidesannons är 200 euro.

I samband med projektet Välj Sjundeå ordnas också olika evanemang och tävlingar. Skolelever och daghemsbarn deltar i en rittävling. Alstren samlas sedan till en utställning på biblioteket i november. Som en del av projektet publiceras berättelser med orten som tema. Här fattar bland annat fullmäktigeledamöterna pennan.

För att kunna berätta min historia var jag tvungen att mentalt förflytta mig omkring 15 år tillbaka i tiden. Det är inte det lättaste eftersom jag har jobbat hårt på att förtränga allt det jobbiga, allt det som gör ont. Men i barndomshemmet i Ekenäs, längst in i garderoben finns de böcker som väcker allt till liv igen. Inlåsta i ett träskåp som jag själv har gjort för länge sedan ligger mina dagböcker från lågstadietiden.

Jag har förträngt så pass mycket av min lågstadietid i Österby skola att jag inte helt kan lägga fingret på exakt när allt det jobbiga började. Men jag kommer ihåg en incident väldigt tydligt. Mina föräldrar hade varit på resa till Estland och i gåva fick jag ett par rosa byxor. Jag tyckte väldigt mycket om dem och gick stolt med dem till skolan nästa dag. Men de andra flickorna tyckte inte om dem. De tyckte de var fula och de sa till mig att jag liknade en gris. I den första dagboken från 1999 skriver jag, åtta år gammal: Jag är för ful för att få leva, jag borde dö.

Alla de här känslorna fanns i mitt huvud när jag var mellan åtta och tolv år gammal. Hemskt, tycker jag idag. Jag kan inte för allt i världen förstå att den lilla flickan som skrivit alla de här dagbokssidorna faktiskt är jag själv.

Idag känner jag inte några bittra känslor för de som gjorde mig illa. Jag har insett att situationen i Österby skola med bara fyra lika gamla flickor i min klass inte var den bästa utgångspunkten. Jag tror inte ens att de förstod vad de gjorde mot mig när de sa alla de där hemska sakerna.

Men vad jag ännu inte i denna dag kan förstå är varför skolan inte gjorde något. Mina föräldrar kopplade in både lärare, rektorn och kuratorn. Man lovade att när flickorna byter skola och börjar i högstadiet i centrum så skulle ingen bli på samma klass. Men det löftet var länge glömt några månader senare när klasslistorna sattes upp på dörren och alla våra namn fanns i samma klass.

Trots att vi fortsatte gå i samma klass så tog mobbningen slut när vi började sjuan. Kan inte sätta fingret på vad som förändrades men det kändes skönt. Men känslorna och osäkerheten fanns kvar och spökade i mitt tonårshuvud.

Men ständigt frågar jag mig - vad hade hänt om personalen på skolan hade ryckt in tidigare? Hade jag haft alla dessa minnen i bagaget om skolan hade tagit det på allvar? Ingen vet. Men jag hoppas att skolorna idag är mera på sin vakt. En lågstadietid som min egen önskar jag inte ens min värsta fiende.

Läs också:
Marcus Rosenlund: Mobbning är en dyrköpt erfarenhet
Nicke Aldén: Mobbaren bröt av mitt långfinger
Camilla Fagerholm: Arbetsplatsmobbningen gav ärr för livet

Det är viktigt att Hangö köper FN-Steels gamla hamn i Koverhar så att ingen konkurrent köper upp hamnen istället, säger Hangöpolitikerna Ulf Putte Lindström (SDP) och Barbro Wikberg (SFP). Båda hoppas att stadsfullmäktige enhälligt ska godkänna köpet av alla mark- och vattenområden utom fabriksområdet i Koverhar av FN-Steels konkursbo.

I avtalet ingår markområden på 530 hektar och vattenområden på 117 hektar.

Hamnen viktigast

Både Ulf Putte Lindström och Barbro Wikberg understryker att det är hamnen i Koverhar som lockar allra mest.

Barbro Wikberg och Ulf Putte Lindström. SFP:s Barbro Wikberg och SDP:s Ulf Putte Lindström i Hangö. Bild: yle/Petra Thilman

– Vi har inte råd att lämna området oköpt. Det är ett värdefullt fint område med fin hamn och en fin farled till hamnen. Det skulle vara en katastrof att släppa dit en konkurrent till vår nuvarande hamn, säger Lindström.

Trots att Hangö hamn inte ännu har fått några skriftliga löften av företag som skulle använda hamnen i Koverhar i framtiden är både Wikberg och Lindström övertygade om att den frågan inte blir något problem eftersom hamndirektören har signalerat att det finns gott om intressenter.

Dessutom är hamnen i centrum trång och skulle behöva utvidgas. Att bygga ut nuvarande hamn genom att till exempel flytta vågbrytare eller bygga nya djupare farleder blir minst lika dyrt som att köpa en helt ny hamn.

Lindström poängterar också att läget i Koverhar är bra.

– Hamnen kan utnyttjas på ett helt annat sätt än hamnen mitt i staden. I Koverhar har vi inga grannar bredvid. Det finns möjligheter för bland annat bulkvaror.

Priset

Både Wikberg och Lindström säger att det har varit en viss armbrytning om priset för hamnen. Exakt vad konkursboet till en början begärde vill Lindström och Wikberg inte säga, men det är klart att bägge parter har försökt driva sina intressen.

– Jag vet inte vem som vann dragkampen, säger Lindström.

– Det har varit tal om olika delar av området som staden skulle kunna köpa. Till sist blev det så att Hangö köper allt utom fabriksområdet, säger Wikberg.

En del av de områden staden nu köper finns vid Gennarbyviken som fabriken har använt som sötvattenreservoar. I köpet ingår också utrustning som pumpstationer och vattenledningar till fabriken.

Hangö stad använder numera Gennarbyvatten för att tillverka konstgjort grundvatten.

Det var viktigt för staden att trygga också den saken, säger Ulf Putte Lindström.

– Det är ju en säkerhetsventil för sötvatten. Hangö stad har uttrycklig sagt - då man har tänkt sig släppa ut sötvattnet ur viken - att man inte får göra det.

Fabriksområdet

Vad som kommer att hända med fabriksområdet på 70 hektar, som alltså inte ingår i köpet, är oklart.

Eftersom konkursboet efter FN-Steel inte har hittat någon som vill ta över stålverkets verksamhet är tanken att rivningsbolaget Delete köper största delen av maskinerna och byggnaderna i Koverhar.

Byggnaderna jämnas med marken och materialet tas till vara. Det arbetet beräknas ta två år, men vad som händer efter det är oklart.

Några planer på att Hangö skulle köpa de markerna finns inte, säger Ulf Putte Lindström och Barbro Wikberg.

– Från första början har man ju ansett att det här området är det som är mest nedsmutsat. Vad där egentligen finns vet vi ju inte, men vi har uttryckligen uteslutit det från den här planen, säger Wikberg.

Skogen

Vad staden ska göra med de skogsområden som också ingår i köpet vet Wikberg och Lindström inget om ännu.

– Jag tycker vi nu drar igenom den här affären och hoppas att fullmäktige tycker att det är lika bra som vi tycker det är. Sedan får vi se vad som komma skall, säger Wikberg.

Wikberg konstaterar också att det alltid är värdefullt för staden att äga mark. Dessutom är läget bra med bara försvarsmakten som rågranne.

Hon kan inte tänka sig bostäder i området, men stänger inte helt dörren till planerna på vindkraft som i något skede var aktuella i området.

– Kan så vara. Jag vet inte. Det har inte ännu varit frågan om det. Det är ett intressant område ur många perspektiv.

Ulf Putte Lindström säger också att han inte vet vad skogsmarkerna ska användas till, men han säger att det finns många möjligheter för området.

– Vi har en stor landsväg, vi har järnväg på båda sidor om området som ligger utanför fabriksområdet och vi har järnväg intill fabriken som också kommer att ingå i köpet. Jag ser enorma möjligheter i framtiden, men jag tror mest på något industriellt med tanke på både järnvägen och landsvägen.

Nej till besvär

Både Wikberg och Lindström hoppas på att ett enigt fullmäktige ska godkänna köpet av området. Sedan kan planeringen komma igång.

Lindström säger också att han inte vill ha en utdragen process.

– Jag hoppas verkligen att våra besvärsställare skulle förstå att det här vill vi inte ha besvär på utan vi vill ha det här köpet. När fullmäktige har sagt amen till det här så blir det kamrerens uppgift att börja söka fram pengar för att betala åt konkursboet, men det får vi ta ställning till senare.

På torsdagen (8.5) ville Hangö stad inte ge Yle Västnyland en karta över de områden staden nu vill köpa. Avdelningschef Jukka Takala uppgav för Yle Västnyland att en karta eventuellt skickas ut på fredag (9.5) och han lovade återkomma så fort som möjligt.

Läs också:
Hangö köper nästan allt av FN-steel
Föravtal hägrar mellan Hangö stad och FN-steels konkursbo
Hangö låter kontrollera markerna i Koverhar

På lördag (10.5) är det vernissage för utställningen "By" i Galleri Elverket i Ekenäs. Utställningen som pågår fram till början av augusti flyttar efter det till Frankfurt i Tyskland.

Utställningens kurator och scenograf Bo Haglund säger att utställningen bjuder på ett äventyr för både barn och vuxna.

- Vi har byggt upp en utställning där vi presenterar finlandssvenska illustratörer och deras sätt att arbeta. Vi har arbetat i två år med det här konceptet och det har varit ganska mycket jobb på grund av att vi kommer att ställa ut på ganska många olika ställen, säger Haglund.

Enligt Sabina Westerholm, vd för Pro Artibus, försöker man få utställningen till så många ställen som möjligt.

- Kanske några ställen i Tyskland och sedan möjligtvis Norge och Sverige och sedan Österbotten i Finland. Efter det kommer den sakta söderut igen, säger Westerholm som är väldigt glad över att Pro Artibus fått dessa nio konstnärer till Elverket i Ekenäs.

Utställningen är öppen fram till den tredje augusti.

Ralf Törngren-priset vid Åbo Akademi går i år till Fredrika Åkerö och Esbjörn Hägerstedt.

Fredrika Åkerö Bild: Svensk Ungdom

Prissumman är 6000 euro.

I prismotiveringen nämns att Fredrika Åkerö har engagerat sig såväl samhälleligt som i uppgifter inom Åbo Akademis Studentkår och Åbo Akademi vid sidan av sina studier. Bland annat har hon varit ledamot i studentkårens fullmäktige och medlem i Åbo Akademis styrelse.

Esbjörn Hägerstedt Bild: Yle

Stiftelsen för Åbo Akademi delar ut Ralf Törngren-priset till Fredrika Åkerö och Esbjörn Hägerstedt för deras helhjärtade insatser för studentkårens och Åbo Akademis bästa.

Riksdagsledamoten och förre statsministern Ralf Törngren var själv ordförande för Åbo Akademis studentkår.

Han verkade bland annat också som lärare vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi; han var skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi; medlem av direktionen för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och hedersdoktor vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi.

Det är ännu inte bestämt var skateparken kommer att byggas i Raseborg. Fritidsnämnden remitterade ärendet ikväll (8.5) efter att den tänkta platsen vid Karis idrottspark lett till klagomål och en namnlista.

Det nya alternativet för skateparken ligger vid Idrottsgränd. Karta över Karis idrottspark med det tänkta området för en skatepark inrigat i rött. Bild: Google Maps

Parken planeras ännu i Karis

Fritidsnämnden ska nu utreda en ny alternativ plats. Även den här platsen finns inom samma område och ligger bredvid den så kallade BK-stugan vid Idrottsgränd. Platsen är lite längre bort från bostäderna i området.

Stenman tycker det är bra om skateparken byggs i Karis. Karis är mera centralt än till exempel Ekenäs. Tidigare har skejtare från Salo, Kyrkslätt, Lojo och Ingå kommit till Raseborg för att skejta.

Den tidigare tänkta platsen vid Karis idrottspark ledde till klagomål. En karta över var den plnaerade skateparken kunde byggas i Karis Bild: Raseborgs stad.

Stenman hoppas skateparken byggs i betong. Betong har många fördelar, inte bara för de som åker skateboard.

- Betong dämpar också oljudet, förklarar han.

Läs också:
Karis kan få skateboardpark
Raseborg får skatepark