Här finns alla de svar som fullmäktigeledamöterna i Raseborg gav i Yle Västnylands enkät om planerna i Norra hamnen i Ekenäs.

Eftersom Yle Västnyland har lovat politikerna anonymitet, så publicerar vi enbart SFP:s och SDP:s enkätsvar partivis. De svar som de övriga partiernas (Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF) fullmäktigeledamöter har gett publiceras som en helhet för att på det sättet ge också dem större anonymitet.

Av alla 43 fullmäktigeledamöter i Raseborg svarade hela 40 stycken på Yle Västnylands enkät om köpcentrumplanerna i Ekenäs.

Av de här ledamöterna svarade totalt 17 stycken nej på frågan om de för tillfället är för att bygga ett köpcentrum i Norra hamnen. 15 ledamöter svarade ja på samma fråga och 6 stycken har ingen åsikt. Två ledamöter är jäviga.

Motiveringar för och emot planerna på ett köpcentrum i Norra hamnen

Antal svarande: 34

SFP

• Finns bättre områden om man vill ha ett köpcentrum. Planerna saknar fullständigt verklighetsförankring, för att inte tala om ekonomin...
• För mycket oklart. Inga ritningar, tillstånden osäkra, inga besked om finansiering m.m.
• Äntligen ett försök till ett lyft för regionen i Ekenäs. Kunde visa att vi vill ha utvecklig även i Ekenäs.
• För överdimensionerat, skapar många problem. Orealistiskt med tunnel över järnvägen, tre våningars parkeringshus och en massa trafikljus i vår småskaliga miljö.
• Vi har inte råd att säga nej till företagare som vill etablera sig i Raseborg
• Jag tycker inte platsen är den bästa möjliga. Det finns inga utvidgningsutrymmen, trafiken kan bli problematisk och närheten till centrum kan göra att folk går hit i stället för att handla i de små affärerna i centrum. Å andra sidan är jag glad att företag etablerar sig i Raseborg, och det medför många positiva saker. Jag anser att ett större köpcentrum behövs så att de som nu storhandlar i Salo eller Lojo kan göra det här i Raseborg. Skulle köpcentret byggas utanför stadens centrumområde skulle det vara lättare för folk att komma till det med bil. Faktum är ju att de flesta kommer med bil, i synnerhet då man har tänkt att centret skall betjäna hela Raseborg samt Hangö och alla dem som reser genom området.
• Planeringen är inte klar. För osäkert, för dyrt, för klumpigt och stort, inga garantier.
• Ett köpcentrum i Norra hamnen stöder Centrum. Vi kommer dock där ej att få se varken Prisma eller City Market.
• Om det skall komma en stormarknad till Ekenäs så är Norra hamnen ett bra alternativ. Däremot är jag osäker på om det skall komma en stormarknad till Ekenäs.
• Tror inte på planerna
• Frågan är beroende av utredningar, finansiering samt planeringslösningar.
• Infarten till Ekenäs passar bättre, men bör vara på promenadavstånd till torget och Kungsgatan. Dagens marketarkitektur passar inte in i den känsliga miljön.
• Ingenting har ändrat i mitt sätt att se på saken, vi väntar på stadsplaneförslaget sen går vi vidare
• Orealistisk plan med enorm negativ inverkan på möjligheten att bygga högklassiga bostäder i området.

SDP

• Jag tycker att Ekenäs behöver nya bostäder Det här ingår inte i frågan, men jag tycker den är också viktigt. Projektet hämtar under byggnadsfasen nya arbetsplatsen samt också efteråt, när centrumet är färdigt.
• Absolut. Ett köpcentrum behövs för att pigga upp affärslivet i Ekenäs, och för att ge arbetsplatser. Allt nejsägande är till skada för all utveckling i staden. En trovärdighetsfråga.
• Haluan muodostaa lopullisen mielipiteeni vasta, kun kaikki mahdollinen asiassa selvitettävä on selvitetty.
• För många oklara faktorer om Raseborgs stads möjliga kostnader, hur verksamheten kan garanteras för många år framöver. Likaså tycker jag att ärendet har framskridit i fel ordningsföljd, dvs med rumpan före upp i trädet. Ett stort och dyrt (10-15 miljoner euro??) parkeringshus som inte kan ha förutsättningar att inbringa just någonting men utgifterna är troligen väldigt höga. Kundunderlaget kan omöjligen räcka till...
• Monstruöst bygge, splittrar stadsbilden, ekonomisk hasard, spolierar en värdefull naturtillgång. misstror djupt ett ekonomiskt svagt Mäenpää. Stadsdirektören är inte kompetent att ro projektet i hamn (sic)
• Tammisaareen pitää saada lisää elinvoimaa. Elävöitetään satama-aluetta.
• Planeringen bör få fortsätta. Om det visar sig vara omöjligt att bygga ett köpcentrum av ekonomiska eller miljöpolitiska, trafikpolitiska eller säkerhetsfrågor, så inget bygge. Allt nytt i Ekenäs tycks mötas av massivt motstånd. Vill Ekenäs verkligen vara en slumrande "sovstad" med ingen utveckling?
• Ett tillväxtprojekt som kommunen behöver
• Vi säger hellre ja än nej (valprogram, SDP)
• Kaavan mukainen rakentaminen näyttää luonnoksissa hyvältä, eikä mielestäni pilaa maisemaa. Raasepori ei säily elinvoimaisena painottamalla liikaa kulttuuri- ja luontoarvoja. Tarvitaan juuri tämän tyyppisiä hankkeita, joilla vastataan mökkiläisten ja veneilijöiden tarpeisiin, ja vilkastutetaan yritys toimintaa.
• Kannatan alueen kehittämistä. Alueen nykyinen kaava on melko tuore, mutta totetutuakseen tarvitsee jotain lisää. Niissä suunnitelmissa, jotka minä olen nähnyt Pohjoissatamaan liittyen, huomioidaan nykyisen kaavan sisältö ja tehdään sen pohjalta uutta, Minusta se on hyvä ajatus

.

Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF

• Vill satsa på det unika i Ekenäs, småskalighet och handelns nuvarande struktur, båda skulle förstöras/förändras till oigenkännlighet med ett köpcentrum i Norra Hamnen eller annan del av Ekenäs/Raseborg. Tror dessutom inte på ett köpcentrums bärkraft - i värsta fall har vi ett halvtomt centrum och ett halvtomt köpcentrum.
• Pohjoissatamaan ei mielestäni mahdu ostoskeskusta, minkä lisäksi se ei ole tarpeellinen koko Raaseporissa. Panostetaan ennemmin olemassa oleviin pienempiin yrityksiin Tammisaaren keskustassa.
• En ehdotuksen kaltaista ostoskeskusta. Kuten Ely-keskuksen lausunnostakin ilmeni, keskusta on valmisteltu puutteellisesti. Erityisesti sen vaikutus alueen muuhun liiketoimintaan tulisi selvittää paremmin, sekä vaikutukset turvallisuuteen ja ympäristöön.
• Jag är emot ett köpcentrum i Norra Hamnen men är formellt jävig p g a ägoförhållanden i anknytning till området. Dock har jag hela tiden varit emot en stormarknad i Raseborg oberoende av placering så såtillvida påverkas inte min inställning av ovannämnda.
• Suunnitelma ei ole realistinen asiakaspohjan, kävijämäärien, tuoton, eikä liikenteen osalta. Ostoskeskukselle löytyisi tod.näk. myös "halvempia" rakennuspaikkoja Raaseporista. Junakuljetusten aihettamat riskit kartoittamatta.
• Platsen inte lämplig. Finns knappast kundunderlag för den tilltänkta volymen.
• Vår stad Raseborg bör ges tillfälle att växa och utvecklas. För tillfället går utvecklingen i fel riktning, tomterna säljer inte så bra som de borde, inflyttningen är inte tillräcklig, skatteunderlaget sviktar, skuldbördan ökar. Vi behöver satsningar och det ska vi stöda i Ekenäs. Kolla på området som det är i dag; knappast fagert och ingen har hittills velat investera i området. Nu bör vi jobba med dem som vill satsa.
• Projektin kaupungille maksettavaksi tulevista kokonaiskustannuksista ei ole tietoa. Asiakaskunta on ylioptimistisesti mitoitettu. (asiakkaita ei riitä). Ei kaupungin keskustaan tuollaista modernia hökkeliä.
• Hanketta on valmisteltu Raaseporille tyypilliseen tapaan pienen sisäpiirin salamyhkäisenä toimena. Emme tarvitse moista rumilusta pilaamaan maisemaa. Hanke ei ole myöskään taloudellisesti kannattava. Käyn Karjaalta Helsingissä noin kerran viikossa ja ostan sieltä silloin kaiken sen mitä Karjaalta ei saa. Miksi lähtisin Karjaan takamaastoon Tammisaareen ostoksille kun muutakaan asiaa siihen suuntaan ei ole!

Om du är emot planerna, hur vill du att området i Norra hamnen används i stället?

Antal svarande: 18

SFP

• Vill att nu gällande plan med högklassiga bostäder och småskalig handel förverkligas.
• Vill att byggnadsprojekt i Norra hamnen anpassas till den godkända planen.
• För boende samt småskalig affärsverksamhet, kafé och restaurang med havsutsikt, torgliknande miljö inomhus för samvaro och trivsel. Olika verksamhetspunkter för gammal och ung. Parkeringshuset kunde då vara betydligt mindre, och komplexet skulle kunna samarbeta med och komplettera affärsverksamheten i centrum.
• Satsa på turism med kryssningsbåtar, saluhall. Undersök outlet försäljning till en del, bostäder i begränsad mängd. Naturområde.
• Ta avstamp i den gällande planen. I den är dimensioneringen mer realistisk .
• Bostäder, småbutiker, saluhall, restauranger, caféer och/eller promenader. Arkitektur som görs på den befintliga byggnationens villkor.
• Högklassiga bostäder. Behovet finns att revidera den ikraftvarande plan där på tok för många små butiker/kaféer finns inplanerade.

SDP

• Olemassaolevan kaavan mukaisesti.
• Ett torg med små affärer runt om och kanske t.o.m tillräckligt för att ordna höstmarknaderna där. Parkeringsplatser och kanske 2... 3 små bostadshus??!!
• Konserthus och hotell är uteslutna av ekonomiska orsaker. Amfiteater möjlig, likaså Kronomagasinets utveckling till ett local food och krog centrum. Bara OMRÅDET UTVECKLAS seriöst.

Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF

• Gällande stadsplan duger bra - bostäder och småskalig handel/ev något kafé osv. Gällande plan tillåter också andra tankeexperiment, men bostäderna är det centrala. Möjligheter att flanera vid vattnet. Området där köpcentret skulle byggas i förslaget till ändring i detaljplanen tål ännu att funderas på, men får bibehållas i nuvarande byggskala!
• Torialueeksi, tapaamispaikaksi, kansalaistoriksi..
• Alueella voi hyvin olla kaupallista toimintaa, mutta noin hyvälle paikalle kannattaisi mieluummin rakentaa Tammisaaren olemassa oleville vahvuuksille. Pienimuotoisempaa, ympäristöön paremmin sopivaa ja esim. matkailuelinkeinoa tukevaa rakentamista.
• Bostäder, gemensamma "rum" i det fria, småskalig handel. Jfr ursprungliga planen.
• En ole ehtinyt miettiä.
• T.ex. ikraftvarande detaljplan.
• Asutukseen ja kalatori tyyppiseen toimintaan. Kauppahalli ehkä.
• Olen Karjaalta ja jättäisin asian tammisaarelaisten pohdintaan.

Har din åsikt i frågan ändrat (från ja till nej, eller vice versa)? Om ja, varför har din åsikt ändrat?

Antal svarande: 8

SFP

• Har varit emot från början, men ville få lite mera info och därför hållit mig neutral. Nu har infon kommit, men den räcker inte för mig. Tack
• Nya alternativ har uppkommit och skissernas massivitet och massiva betongväggar avskräcker.

SDP

• Alun ehdottoman kielteisestä kannasta olen vaihtanut "odottavalle".
• Jag var för en planering av området då det främst var fråga om området som inte stäckte sig till och över järnvägen. Dessa detaljer kom inte till allmänhetens kännedom tillräckligt tidigt.
• Turvallisuuteen liittyvät asiat ovat aika epäselviä. Hanko-Hyvinkäärata pitää olla keskeinen asia, ei voida teollisuuden kasvuvoimaa torpata! Kauppakeskuksen kävijämäärät ovat epärealistisia.
• Ihan aluksi olin melko skeptinen, mutta teknisen toimen järjestämässä infossa ajatukseni muuttui, kun näin suunnitelmat (enkä vain lehtikuvia).

Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF

• Faktat vaikuttavat. Ajatus kuulosti alkuun positiiviselta, sillä jotakin kehitystä Raasporiin kaivataan - mutta epärealistiset odotukset joihin suunnitelma pohjautuu ja joilla sitä on markkinoitu, ovat syöneet uskoa projektiin. Jos Raaseporiin kaivataan ostoskeskusta, kaupungin tulisi ensin kartoittaa tarpeet ja menestysmahdollisuudet oikein, sitten miettiä vaihtoehtoiset alueet ja kilpailuttaa rakentaminen tämän jälkeen. Nyt konsultit ovat myyneet idean, joka ei pohjaa todellisuuteen. Myös kaupunkia koskevat kustannusarviot on esitetty vain vanhan kaavan mukaan, mihin on tullut melkoiset muutokset - jolloin tod.näk. myös kaupungin maksuosuus tulee kasvamaan melkoisesti nyt esitetyssä projektissa?
• Aluksi olin asiassa neutraali, mutta kun paljastui kaupunginjohtajamme ruma kulissien takainen peli asiassa kielteinen kantani vahvistui.

Annat att tillägga:

Antal svarande: 18

SFP

• Det är kanske för tidigt att göra en sådan här enkät när de sista myndighetsutlåtandena torde ha inkommit idag. Hur kan fullmäktige eller t.ex. massmedia skapa sig en klar bild av projektet förrän alla fakta finns? Det blir mycket spekulation som kanske måste "ätas upp" senare!!
• Ser gärna att hamnområdet får en adekvat utformning. Nuläget är bedrövligt.

SDP

• Det skulle vara dags att lämna den bakåtsträvande politiken som tycks frodas i borgar Ekenäs. Hittills tycks bara motståndarna få spaltutrymme och övrig synlighet.
• Trafikarrangemangen har absolut inte fått mig övertygad. Snart återstår det, om korsningen nedan om Tarjoustalo stänger, endast ut-/infart vid Formansallen och Dragsvik. Det skall väl finnas annan trafik också söder am järnvägen och inte allt skall cirkla runt ett möjligt köp(hyper) -center projektet är kortsynt, bygger på en inkompetent analys och är ögnat att förstöra handelsmiljön i Ekenäs. Det drömda stora köpområdet finns inte.
• Todella ihmettelen tammisaarelaisten asennetta tähän asiaan. Tammisaari kait pitää eristää tälläiseksi alueeksi. Mielestäni valmistelu on hienosti hoidettu.
• Hoppas verkligen att vi får något nytt hit till Raseborg, vilken bild ger vi åt företagsvärlden med nuvarande attityder.
• Vastustajat perustelevat kantaansa usein mm. sillä, että kauppakeskus söisi pienet kaupat pois. Mielestäni Ekenäsin museoitumisen tai reservaatiksi muuttumisen yksi keskeinen syy on juuri tämä, että kaupungissa ei juuri muuta olekaan kuin pieniä, kapealla valikoimalla ja huonosti aukiolevia kauppoja.
• Kaavamuutos (ja kaavoitus yleensäkin) on prosessi, jonka aikana selvitetään, mikä on mahdollista ja minkälaisin reunaehdoin. Niin tulee tämäkin kaavahanke hoitaa. Ja vaikka kyseessä on ns. hankekaava tulee se laatia siten, ettei se ole suoraan/liian sidoksissa yhteen toteuttajaan.

Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF

• De gröna förespråkar inte ett köpcentrum någonstans i Ekenäs - eller Raseborg, och inte utanför stadskärnan heller, vilket inte heller tillåts av landskapsplanen. Vi vill satsa på något mera unikt för just vår stad och framför allt småskaligt! Kronomagasinet är en fin början, mera sånt!
• Alueen suunnasta tulisi käydä avoimempaa keskustelua, mallina esim. Keskuskirjastohanke, jossa ihmiset saivat itse arvioida ehdotuksia. Kohde on niin merkittävällä sijainnilla, että asiassa hätiköinti ei ole pitkällä aika välillä perusteltua.
• Raseborgs Gröna har i sitt valprogram överlag motsatt sig en etablering av en stormarknad i Raseborg. Nettoeffekten av stormarknader blir bevisligen ett minskat antal arbetsplatser. Även om man hittar en central placering för en stormarknad så kommer den att leda till att detaljhandel inom en stor radie får sämre verksamhetsförutsättningar, och mindre affärer får stänga. Folk får alltså längre väg till affären -> biltrafiken ökar, de som inte har bil får svårare att handla osv. Gäller inte bara Ekenäs utan drabbar inte minst Karis, vars invånare i själva verket drabbas värst. Vilket paradoxalt nog inte tycks synas i opinionsbildningen.
• Nyt esiin tuoduilla pohjilla suunnitelma vaikuttaa epärealistiselta, eikä Raaseporilla ole varaa sellaisiin seikkailuihin. Paikallisia kannattaisi myös kuunnella tässä asiassa ja miettiä seurauksia: millaiset vaikutukset esim. Tammisaaren kaupunkikuvalle kokonaisuudessaan, miten vaikuttaa kävelykadun putiikkeihin tai nykyisiin ruokakauppoihin T-saaressa, jne. Lisäksi tämäntyyppinen ostoskeskusrakentaminen on 20v. myöhässä: Vähittäistavarakauppa on jo nyt vaikeuksissa myynnin siirtyessä yhä enemmän verkkoon ja verkkokaupan osuus on alkanut Suomessakin nousta viime aikoina (on ollut hämmästyttävän alhaista verrattuna muualle, mutta lähestyy jatkossa muita maita, kuten Ruotsia ja Saksaa).
• Jag hoppas människor skulle lämna den oerhört negativa och destruktiva debattsättet som präglar också den här frågan. Vi behöver framtidstro och företagsamhet i vår stad. En positiv attityd och framåtanda skulle behövas så mycket i vår region. Bara en positiv approach till livet överlag kan ge oss en positiv framtid.
• Järki käteen näissä mahtipontisissa suunnitelmissa. Vaikka kaikkea valtaapitävä puolue haluaakin keskittää Tammisaareen, niin rajansa kaikella. Tuollaisen keskuksen asiakkaat ovat käytännössä mökkiasukkaat. Heistä se volyymi tulee. Sijoituspaikan tulee olla Dragsvikin risteyksen ja Karjaan Lepin välillä, jotta siellä riittäisi asiakkaita ja se olisi hyvin saavutettavissa.

Kristiina Siikala-Lautjärvi från Centern har valts till ny ordförande i grundtrygghetsnämnden i Sjundeå.

Samtidigt är hon ny medlem i grundtrygghetsnämnden fram tills mandatperiodens slut år 2016.

Siikala-Lautjärvi är ersättare i kommunstyrelsen.

Hon valdes på fullmäktiges möte i går kväll (5.5) eftersom den tidigare ordföranden Bo Lindström avled i mars.

Belysningen i Sjundeå idrottshall utgör en säkerhetsrisk.

Armaturerna är ungefär 30 år gamla. Det finns en risk att fastsättningen går sönder och armaturerna falla på planen.

Nu ska den gamla belysningen ersättas med enerisnåla lampor.

Kommunfullmäktige i Sjundeå beslöt i går kväll (5.5) att bevilja ett anslag på 25 000 euro för investeringen.

Nu är det fritt fram för tekniska sektorn i Ingå att börja planera vad det gamla biblioteket i kyrkbyn ska användas till.

Kommunstyrelsen godkände i går (5.5) förslaget att det gamla biblioteket blir ett aktivitetscentrum. Ett centrum kan till exempel inhysa kommunens turistinfo, den lokala biografen Iobio och medborgarinstitutets verksamhet.

Byggnadens namn blir Wilhemsdal och tekniska sektorn kan nu planera förbättringar och ändringar som behövs på fastigheten.

Våldsstatistiken inom familj och parförhållanden är nedslående i vårt land. En av tio kvinnor uppger att de har upplevt våld i hemmet, men mörkertalet är stort.

”Maria” har upplevt hot och våld i sitt förhållande.

"Spring så länge du kan", var hennes enda tanke när hon flydde från sitt hem.

Maria har sökt och fått hjälp och gått från offer till övervinnare. Det går att komma över det som har hänt, men minnet finns alltid kvar.

- Tiden läker alla sår, men inte de som hjärtat får, säger hon.

På morsdag för två år sedan skakades Finland av nyheten om att 8-åriga Eerika hade mördats brutalt av sin far och styvmor i Helsingfors.

Närbild frågar vad som har gjorts inom barnskyddet sedan dess.

Professorn i socialt arbete vid Åbo Universitet, Leo Nyqvist forskar i varför kvinnor misshandlar. Han känner också till skillnader mellan mäns och kvinnors aggressivitet.

I Jakobstad har religionens starka inflytande präglat också famlijevåldet. Polisen har ständigt tiotals fall av övergrepp mot barn på sitt bord.

Nästan hälften handlar om sexuella övergrepp, resten om annan misshandel.

Misshandel tar sig också in i de högre åldersklasserna. Under senare år har man börjat få upp ögonen för misshandel bland åldringar. Äldre kvinnor är speciellt utsatta. Var fjärde kvinna över 60 år har utsatts för våld, vanligen av sin egen partner, men också av barn och barnbarn.

Lovisa har tagit fasta på detta och har gjort upp en plan för hur man inom hemvården ska upptäcka och ta itu med det här.

Sänds även i Yle Fem torsdag 8.5. 2014 kl 17.25.

En kamera fäst vid en radiostyrd multikopter förenklar livet för den som gärna vill se på bilder ur fågelperspektiv. Johan Ljungqvist har själv byggt ihop en multikopter och använder den för att ta flygfoton runtom i Västnyland.

- Det här är i grund och botten en byggsats som jag själv har satt ihop. Jag har plockat ihop olika komponenter från olika tillverkare. Jag har samlat ihop olika delar som fungerar bra ihop och lyckats få ett system som fungerar rätt så bra.

multikopterbild bild av Knipan sett uppifrån Bild: multifoto

Ljungqvist har tidigare manövrerat radiostyrda bilar och flyg och i och med det var steget till radiostyrd multikopter inte särskilt stort. Han har också en längre tid intresserat sig för traditionell fotografering.

Johan Ljungqvist styr sin multikopter Johan Ljungqvist styr sin multikopter Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Det gäller att ha en viss erfarenhet innan man kan flyga med en multikopter.

- Det finns en del säkerhetsaspekter man måste ta i beaktande. Det är trots allt runt tre kilogram som man har i luften. Det är en ganska stor massa om den kommer ner. Man måste ta vissa gränser i beaktande. Man får inte flyga högre än 150 meter och man får inte flyga längre än 400 meter. Multikoptern ska alltid finnas inom synhåll

Kunder som tar kontakt med Ljungqvist och hans företag Multifoto vill exempelvis ha ett flygfoto på sitt hus. Företag kan också ta kontakt för att till exempel få en häftig bild till sin webbplats.

Det behövs klara fakta hur mycket det kostar för staden innan politiker kan fatta beslut om ett köpcentrum i Norra hamnen i Ekenäs. Varken Anders Walls (SFP) eller Jaana Tasanko (SDP) har beslutat hur de ska rösta då det slutliga beslutet om planerna i Norra hamnen fattas.

Både Tasanko och Walls väntar på mera fakta.

– Jag har inte någonting klart för mig. Om jag bara baserar det på en känsla skulle det bli nej i dagsläge, men jag förbehåller mig rätten att få all information. Det är fakta som ska bestämma hur det blir, betonar Tasanko.

– För mig är fortfarande en av de viktigaste frågorna öppna, det vill säga kostnadssidan och inkomstsidan. Vilka blir de slutliga inkomsterna och utgifterna för staden för det här projektet? När vi får de kalkylerna så kommer de att påverka mitt beslut i allra högsta grad, säger Walls

Knapp majoritet säger nej

Yle Västnylands enkät bland Raseborgspolitiker visar att det är jämnt mellan ja- och nejsidan. Nejsidan har en knapp majoritet. Walls tror att politiker överlag är positivt inställda till nyetableringar, men när det kommer nya fakta ändrar många sin åsikt.

Svenska folkpartiet som är Raseborgs största parti är splittrat i frågan om Norra hamnen. Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls anser att det är naturligt eftersom politikerna representerar invånarnas åsikter.

Walls ser inte att det skulle vara någon uppdelning mellan hur SFP:are i Karis och Ekenäs ser på frågan. Han säger att det finns ja- och nejsägare på båda orterna.

Ekenäsborna berörs

Tasanko betonar att Ekenäsborna berörs mera.

– Jag tror att Ekenäsborna kanske reagerar mera på vad det betyder för omgivningen. Det är ändå vi som ska leva alldeles i närheten. De som bor utanför centrum kanske kan ser litet mera neutralt på frågan

Både Walls och Tasanko har stött på många raseborgare som vill prata om Norra hamnen och säga sina åsikter. Många undrar bland annat hur ett köpcentrum påverkar kulturmiljön och trafiken.

Walls tror att det kan ta flera år innan det har avgjorts vad som händer i Norra hamnen. När beslutet har fattats kan det bli en besvärskarusell som tar tid.

Tid och energi av tjänstemän

Samtidigt är det frågan om ett projekt som tar mycket tid och energi av stadens tjänstemän.

– Jag hoppas innerligt att det börjar bli färdigt ganska snart. Jag tror att det finns en gräns för hur mycket arbetstid och energi som kan sättas på den här frågan, säger Jaana Tasanko.

– Det är sant att det tar en hel del av tjänstemännens resurser och vi har andra projekt som står i kö. Det måste ganska snart få en slutlig lösning, säger Walls.

Walls säger att en av de viktigaste frågorna som fortfarande är olöst är frågan om ersättningar för byggnadsrätter och kostnadsfördelning för infrastruktur mellan byggbolaget och Raseborgs stad.

– När utredningarna är klara kommer de till stadsstyrelsen för beslut.

Ja till nya jobb

Jaana Tasanko betonar att socialdemokraterna är ganska positiva till planerna.

– Vi har en grundtanke och framåtanda att vi försöker titta ganska långt framåt hur det ska kunna se ut. Vi säger ja till nya jobb.

Tasanko betonar att ett köpcentrum måste placeras i närhet till den befintliga handeln i Ekenäs. Hon tror inte att det försvinner jobb från centrum om det kommer ett köpcentrum i närheten av Norra hamnen.

– Jag är mest bekymrad över stadens andel i ekonomin och kostnaderna. Och trafiken måste man få att löpa smidigt. Jag skulle vilja se att vi vågar växa och bli en stad bland andra.

En av de viktigaste frågorna för Anders Walls är att handeln inte splittras. Också han poängterar att en eventuell nyetablering måste finnas i närheten av centrum.

Oberoende om det blir ett köpcentrum eller inte i Norra hamnen anser Walls att det är nödvändigt med en planändring i området.

– Den plan som finns där i dag är inte ekonomiskt försvarbar.

En bilist körde in i en annan bil i Prismas parkeringshall på Larsgatan i Lojo på söndag eftermiddag. Bilisten som körde en silverfärgad eller grå bil smet från platsen.

En landsvägscykel värd nästan 3000 euro stals från en cykelställning på Åbovägen i Lojo på söndagen.

På måndag förmiddag stals baklyktorna från en bil på Haltpunktsvägen i Lojo. Tjuven krossade ett bilfönster vid förarplatsen och öppnade dörren och bakluckan för att komma åt baklyktorna.

En Lojobo som misstänks för grovt rattfylleri. Bilisten blåste 1,50 promille i polisens alkometer på Kalevagatan på måndag eftermiddag. Precisionsalkometern visade 0,70 mg/l.

En mörk orange färg läckte ut på vägen i Hangö på tisdagseftermiddagen.
Det var frågan om livsmedelsfärg på väg till Visko Teepaks fabrik där vätskan skulle användas för tillverkning av korvskinn.

Färgen ska tvättas bort. Livsmedelsfärgen färgade vägen röd på en lång sträcka. Bild: Johannes Runeberg

Rostfärg på riksvägen

Routala och andra brandmän från Karis hade varit i Hangö för att vikariera Hangöbrandmännen som var ute på övning.
På väg tillbaka till Karis märkte de den ovanliga färgen på riksväg 25 nära cartingbanan som finns mellan Hangö centrum och Viskos Teepaks fabrik. Viskos fabrik ligger en bit utanför Hangö vid riksvägen.

- Det fanns rostfärgad vätska på en sträcka om ungefär 4-5 kilometer.

Städas bort för säkerhets skull

Färgen är inte farlig. Livsmedelsfärgen färgade vägen röd på en lång sträcka. Bild: Johannes Runeberg

- Vi gör det för säkerhets skull eftersom vätskan inte hör till naturen och den har runnit på ett viktigt grundvattenområde.

- Den andra orsaken är att vätskan ser så konstig ut att många som ser den ringer nödcentralen. För att undvika det är det vettigt att göra rent på vägen.

När Yle Västnyland talade med Routala efter klockan 15 var en städbil på väg från Karis till Hangö.

Visko utreder

Visko Teepak beklagar det skedda.
Företaget lovar utreda hur färgtunnan kunde välta i bilen så att det inte kan hända igen. Tunnan hade vält och sedan gått sönder så att färgämnet som används vid tillverkningen av fibertarm läckte ut i bilen och därifrån ut på landsvägen.

- Händelsen kommer att gås igenom med tillverkaren och transportbolaget, skrev fabrikschef Joachim Lund i ett pressmeddelande på tisdagskvällen.

Raseborgspolisen undersöker ett misstänkt våldsdåd i Hangö i dag på eftermiddagen (6.5). En förbipasserande bilist larmade på hjälp när han strax före klockan 13 upptäckte en blodig man i korsningen av Linjegatan och Ängsgatan.

Mannen var allvarligt skadad och fördes till Tölö sjukhus för vård. Fram till Leksvall transporterades mannen med ambulans, men från Leksvall transporterades mannen med läkarhelikopter till sjukhuset.

Överkommissarie Mats Lagerstam vid Raseborgspolisen säger att polisen inte vet om mannen hade skadat sig själv eller om någon annan har gjort mannen illa. Polisen vet inte heller vem mannen är.

Hans skador tyder på att eggvapen har använts.

Blodspår visar att mannen fick sina skador i en bostad i närheten av korsningen.

Polisen undersökte området på eftermiddagen, men hittade inget misstänkt.

Lantbrukarna har i år haft stora problem med att lämna in sina ansökningar om jordbruksstöd. Den elektroniska ansökningsblanketten har tidvis inte har fungerat.

Samtidigt har de haft problem med kontorsarbetet. Ansökningarna om understöd på elektronisk väg har inte fungerat utan problem.

Johanna Wasström är SLC:s blankettombud och har känt av problemen med den elektroniska blanketten och hon har också sett att flera andra haft problem. Till exempel på Facebook har lantbrukare klagat över problemen.

Av Johannas kunder har bara en haft problem. När de skulle fylla i blanketten elektroniskt lyckades det inte. De var tvungna att avbryta försöken och fortsätta sent på kvällen.

Sådd och blankettarbete kolliderade

Många lantbrukare har känt oro för att inte få in ansökan i tid och av dem har en hel del troligen lämnat in ansökan i pappersform till västra Nylands lantbruksförvaltning i Västankvarn i Ingå före den sista inlämningsdagen 30 april.

Åkern är sådd men ännu grå Sådd men ännu grå är åkern

Nu har tiden för inlämning förlängts till den 8 maj. Beskedet om att inlämningstiden förlängts kom den sista april.

Johanna Wasström säger att det här året varit exceptionellt eftersom vårsådden kunde ske redan i april. Då har sådd och blankettarbete kolliderat och många lantbrukare har velat slutföra sådden före blankettarbetet.

Det här för att slippa göra korrigeringar till ansökan. Det är något som brukar vara fallet när ansökan görs före såningsarbetet. När sedan många samtidigt ville fylla i ansökan på nätet klarade systemet inte av det, tror Johanna Wasström.

Viktig ansökan

Ytterligare ett problem har funnits på vägen i år. Ansökningsblanketten har förnyats och inte hunnit ut på nätet i normal tid. Först den 9 april var det möjligt att se blanketten på nätet. Blanketten ligger till grund för det stöd lantbrukaren får och den måste lämnas in inom utsatt tid.

Årets mål var att 80 procent av ansökningarna skulle göras elektroniskt. Johanna Wasström tror ändå att de elektroniska ansökningarna i år inte når upp till målet på grund av problemen.

De västnyländska EU-valskandidaterna är en brokig skara om man ska tro på kandidatintervjuerna på Yle.
SFP:s Karl von Smitten från Raseborg verkar roligast av de sex västnyländska kandidaterna då han tydligt säger att han endast hjälper sitt parti att få in en kandidat men i nästa andetag påstår att han själv nog vill bli invald.

Alla ger också ett intryck av att veta vad det i EU handlar om. De talar rätt flytande om de olika grupperingarna som finns i EU-parlamentet, om vilka EU-frågor de tycker EU borde jobba mest med, vilka utskott de själva skulle vilja sitta i och så vidare. Karl von Smitten utgör kanske ett undantag. Han säger att han tar ställning till frågorna senare.

Det är värt att komma ihåg att ingen av de västnyländska kandidaterna egentligen har en chans att bli invald.

Det är också viktigt att komma ihåg att kandidaterna i videoklippen svarar på de frågor de får och har på det viset inte själv möjlighet att lyfta fram vad de vill. Men frågorna baserar sig på sådant som kandidaterna och deras partier har fört fram.

Niklas Andersson (KD)

Niklas Andersson, KD

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Niklas Andersson, KD

Niklas Andersson är medarbetare till inrikesminister Päivi Räsänen och han får också svara på frågan om Finlands insatser när det gäller att ta emot kvotflyktingar från till exempel Syrien.

Andersson säger att Finland har höjt sin kvot till ett tusen och på det sättet burit ett större ansvar än tidigare. Men det är inte så enkelt, säger Andersson, och riktar en liten pik till kommunerna.

- I Finland måste vi också ha de här kommunplatserna ordnade så det begränsar våra möjligheter lite.

Han talar sig också varm om EU:s kristna värdegrund. På frågan om varför kristendomen spelar en roll i en organisation som mest handlar om ekonomi har han svaret klart.

- Det hur man förvaltar pengarna är förstås kopplat till vilken värdegrund man har.

Timo Keskitalo (KD)

Timo Keskitalo, KD

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Timo Keskitalo, KD

Birgitta Silvennoinen (KD)

Birgitta SIlvennoinen, KD

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Birgitta SIlvennoinen, KD

Israels sak ligger hennes hjärta nära. Men hon stöder inte allt som Israel gör utan anser att Israel kan begå misstag så som alla andra. Silvennoinen ser inte islam som ett hot utan som en religion som är för fred.

- Men fundamentalism finns inom islam så som det finns inom kristendomen, påminner hon.

Piritta Poikonen (Sannf)

Piritta Poikonen, Sannf

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Piritta Poikonen, Sannf

Poikonen är kritisk bland annat till hur portföljerna inom EU-kommissionen delas ut. Hon efterlyser mera öppenhet.

- Så som det nu går till är det alldeles för svårt att få reda på vad som händer.

Alexander Holthoer (Självständighetspartiet)

Alexander Holthoer, Självständighetspartiet

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Alexander Holthoer, Självständighetspartiet

Karl von Smitten (SFP)

Karl von Smitten, SFP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Karl von Smitten, SFP

Ingemo Lindroos inleder med att fråga von Smitten varför hon inte sex veckor före EU-valet hittar någonting om hans EU-politik på webben.

Svaret låter inte vänta på sig.

- Nå, det är väldigt enkelt. Jag har ännu inte riktigt börjat. Jag tänkte öka det när valet närmar sig.

von Smitten säger att han själv som väljare heller inte orkar följa med kampanjerna så långt i förväg.

- Det är sedan lite före som man funderar.

von Smitten säger att han tar sin kandidatur på högsta allvar - orsaken är inte att han själv ska till Bryssel utan att han samlar in röster åt sitt parti SFP.

- Vi måste få en mänska till Bryssel och där är jag medhjälpare.

SFP kan i EU bilda minoriteternas nätverk, säger von Smitten. Han säger också att han som läkare gärna jobbar med mänskliga och sociala frågor hellre än ekonomiska frågor.
Han vill inte ha en förbundsstat och inte skära ner i jordbruksstöden trots att gruppen som SFP hör till vill det. Men von Smitten säger att man nog precis som i kommunalpolitiken hittar kompromisser.

Finland har 13 platser i Europaparlamentet. Europarlamentet i Strasbourg, Bild: © Europaparlamentet - Audiovisuella enheten

- Det här till att man säger att man vill till Bryssel. Så säger ju alla politiker. Ja, jag vill till Bryssel!

Till slut frågas von Smitten hur han skulle lobba för LNG-gasterminalen i Ingå. Han svarar att det är lätt att visa att det behövs en gasterminal. Men han vet ännu inte vet vem han skulle prata med för att främja terminalbygget för flytande naturgas i Ingå.

- Jag måste se vem man ska prata med.

Kandidaterna fick själva välja om de ville bli intervjuade på finska eller svenska. Karl von Smitten och Niklas Andersson är de två västnylänningarna som intervjuas på svenska.

Läs artikeln om de sex kandidaterna från Västnyland.
Västnylänningarna är ivriga inför EU-valet.

Nu föreslås en helt ny lösning för den lilla finskspråkiga skolan i Fiskars bruk. Raseborgs stad planerar att sälja Fiskars skola till en lokal förening.

Föreningen vill ta över ansvaret för fastigheten medan staden som hyresgäst ska lova fortsätta driva den finskspråkiga skolans verksamhet i minst fem års tid.

Tako betalar 80 000 euro

Föreningen Tako lämnade på valborg in en offert om att för köpa skolhusen och marken de står på för cirka 80 000 euro. Bildningsnämnden i Raseborg tackade på tisdagskvällen ja till förslaget.

- Arrangemanget sparar staden 70 000 euro per år i driftskostnader, berättar Björklöf.

Vad som händer efter fem år är inte klart.

- Sedan ser man, säger ordföranden för bildningsnämnden Filip Björklöf (SFP), det går att fortsätta om de har fått igång en vettig verksamhet där.

Tako äger redan en del

Tako är en förening för främjande av kultur, hantverk och konst i Fiskars. Föreningen äger sedan 2012 en del av skolan där de också bedriver sin egen verksamhet.

Avdelningen Intern service har ansvar för stadens fastigheter och de ska utreda detaljerna kring affären. Det är stadsstyrelsen i Raseborg som har sista ordet när det gäller att sälja fastigheter.

Läs om läget i Fiskars höstas när det var aktuellt med skolnedläggningar i Raseborg.

Som i Bromarv

Planen för Fiskars skola påminner om det avtal Raseborgs stad slöt med föreningen Bromarf biblioteks vänner. Föreningen köpte bibliotekshuset medan staden lovade bli hyresgäst i huset och fortsätta driva biblioteket i tre år.

Sjundeå IF vann den första delen av den tudelade bronskampen i herrarnas FM-liga i handboll. SIF slog BK-46 i en till bristningsgränsen fylld Sjundeå bollhall på tisdagskvällen.

Matchen började med ett lätt övertag av Karislaget BK-46. Så småningom vaknade dock hemmalaget till liv och svängde matchen. Speciellt hemmamålvakten Roni Leven var på nästan otroligt spelhumör och stoppade en hel rad skott.

Sjundeå IF:s 3-måls ledning höll inte i början av den andra halvleken. BK-46 fick ordning på sitt anfallsspel och kunde knappa in. Men, med en knapp kvart att spela ryckte SIF igen ifrån och byggde upp en stabil grund för fredagens returmatch i Karis.

Bronsmedaljernas öde blivande hemadress klarnar då och eftersom det sammanlagda resultatet avgör, lät SIF:s Christoffer Modig rätt självsäker inför den matchen.

- VI räknar inte mål eller så, utan går helt enkelt in för att vinna den matchen. Vi spelar på samma sätt som i dag så vinner vi. Så enkelt är det, sade Modig som spelade en bra match.

BK-46 kämpar ännu

BK:s starke Viktor Westerlund konstaterade att hans lag ingalunda har gett upp kampen ännu.

- I Karis är vi bäst och kommer att jobba för att ta fast Sjundeås försprång och sedan går vi förbi. Vi har ett bra stöd av publiken i vår hall som är lite större än den här, sade Westerlund och pekade på det faktum det att det verkligen var trångt i Sjundehallen på tisdagskvällen. Alla åskådare fick inte ens en sittplats, utan människor stod och trängdes längs med väggarna i hallen.

Åskådarantalet var över 500 personer och det märktes nog.

- Visst är det härligt att spela inför en sådan här publik. Det ger nog mera ork, sade Modig.

Förutom Roni Leven i Sjundeåmålet var Janne Korpimäki en av hemmalagets segerarkitekter. Han gjorde åtta av Sjundeå mål, två av dem från straffpunkten.

Leven som valdes – helt riktigt – till matchens spelare, tog i den andra halvleken bland annat en trippelparad. I en situation stoppade han tre olika BK-spelares skott i frilägen. Publiken jublade och BK-spelarna deppade.

Hitta hål på målvakten

För BK gäller det alltså i hemmahallen att hitta knepen hur man överlistar Sjundeås målvakt. BK:s Viktor Westerlund medgav att Leven var duktig, men:

- Nog borde vi få mål mot honom också. I dag var vår kommunikation i anfallsspelet inte det bästa. Det måste vi bättra på, sade Westerlund.

I Karislaget spelade Robin Mattsson en bra match i försvaret. Framåt lyckades kanske Robin Karlsson bäst, åtminstone gjorde han flest mål av BK-spelarna. Han gjorde fem mål, två av dem från straffpunkten.

Domarparet Mikael Lindroos – Teemu Kaulio lyckades i det stora hela bra i sin uppgift. Vissa av utvisningarna väckte dock kraftigt motstånd hos de drabbade. Det hör i och för sig till att man skall gnälla lite då man utvisas för två minuter.

På fredag möts lagen alltså i den avgörande matchen i Karis bollhall.

SIF: Roni Leven (mv), Patrik Grönberg 1, Stig Thilman 1, Gustav Svanbäck, Henri Mannonen, Jaan Kauge 2, Anton Luuppala 3, Antti Tahvanainen 2, Ravo Voosalu, Alexander Holmberg 3, Albert Rehnberg, Christoffer Modig 6, Niklas Sillman, Janne Korpimäki 6+2, Richard Rehnberg (mv), Stefan Thilman (mv).
BK-46: Mikael Heinonen (mv), Olli-Pekka Korpimäki 3, Sam Sjöman 1, Robin Karlsson 3+2, Jasper Hellberg 1, Johan Skogberg 1, Robin Mattsson 2, Mario Karuse 3, Niclas Zweigberg (mv), Viktor Westerlund 1, Alex Lignell, Sebastian Säkkinen 1, Oscar Udd 2, Tatu Riihimäki, Theo Westerlund.

Om ett par år kan elever i Raseborg komma att läsa det andra inhemska språket redan i ettan. Målet är en förenhetligad läroplan och bättre språkkunskaper i en tvåspråkig miljö.

- Tanken är att hela Raseborg har en gemensam läroplan där vi främjar de båda inhemska språken.

Enligt bildningsdirektör Robert Nyman kommer barnen i Raseborg i såfall att läsa mera språk än vad minikraven stipulerar. Den totala mängden undervisning ökar inte utan det handlar om en omfördelning av timmar.

Robert Nyman, bildningsdirektör i Raseborg. Bild: yle/börje broberg

Nyman poängterar att tidig språkinlärning är något som påtalas i de flesta sammanhang som någonting positivt och eftersträvansvärt.

- En utmaning kan utgöras av finskspråkiga elever som flyttar till orten senare under sin skolgång. De har då inte samma grund i svenska som sina klasskamrater. Men enligt skolornas personal är det här ett problem vi kan handskas med.

Vid Hakarinne skola i Ekenäs lär sig eleverna svenska på ettan redan i dag.

Lågt staket

Eija Dahlberg är ordförande för Hem och skola-föreningen vid finska Kiilan koulu i Karis. Hon är odelat positiv till tidigarelagda studier av det andra inhemska språket.

Eija Dahlberg är ordförande för Hem och skola vid Kiilan koulu i Karis. Eija Dahlberg Bild: Yle/Monica Slotte

Dahlberg berättar att man nu försöker sig på gemensamt umgänge mellan Kiilan koulu och svenska Katarinaskolan.

- Vi ska spela ishockeyspel, lämpligt inför den riktiga matchen. Om det visar sig lyckat är det någonting vi går vidare med. Det är ju annars lätt hänt att man håller sig inom sin egen skolas väggar.

Engelskan viktig

En senare engelska kan nog väcka känslor på finskt håll, tror Eija Dahlberg.

- Det har ju alltid varit ett viktigt språk och ett populärt alternativ.

Planeringen fortsätter

Ärendet togs upp i bildningsnämnden igår (6.5). Nämnden beslöt att planeringen fortsätter för obligatorisk undervisning i det andra inhemska redan i ettan.

Eleverna i Raseborg får behålla sina extra undervisningstimmar.

Det är en satsning på framtiden, säger ordföranden för bildningsnämnden Filip Björklöf från SFP.

- Beslutet är ett av de viktigaste som bildningsnämnden har tagit. Det påverkar elever och studerande långt framåt, säger han.

Nämnden var i går (6.5) enhällig i frågan. De ämnen som staden satsar mera på är främst matematik, modersmål och språk.

Målet är bättre skolprestationer

Inlärningsresultaten i Raseborg har inte varit så bra. Att behålla de extra undervisningstimmarna är ett sätt att göra något åt den saken.

- Absolut, att sänka antalet extra undervisningstimmar hade varit ett lätt sätt att spara pengar men det hade synts genast i inlärningsresultaten och hade varit ett mycket kortsiktigt sparobjekt, säger Filip Björklöf.

Långsiktig investering

De extra undervisningstimmarna kostar i Raseborg omkring en halv miljon euro. De här pengarna är inte bort från något annat, hävdar han.

- Det här är en långsiktig investering som gör att våra elever får en bättre utbildning och som betalar sig tillbaka på lång sikt, säger Björklöf (SFP).

Beslutet gör det även möjligt för elever i Raseborg att om ett par år börja läsa det andra inhemska språket redan på ettan.

- Det skulle inte ha varit möjligt om vi inte hade behållit de extra timmarna, bekräftar Björklöf.

Ingå valde i går (6.5) Västra Nylands Bygg från Hangö som entreprenör för den stora renoveringen och skolans nya tillbyggnad.

Byggfirman lovar att allt är klart den 12 december så att skolan i bästa fall kan flytta tillbaka under jullovet.

- Det är skönt att vi har det så här långt nu, suckar ordföranden för samhällstekniska nämnden Peter Siggberg (SFP).

- Det har tagit olovligt länge hittills.

Också valet av entreprenör har dragit ut på tiden. Det snabbaste företagets anbud var enligt Siggberg inte det förmånligaste. De andra företagen som gav offerter skulle ha behövt flera månader mera tid men Ingå ville få arbetet klart så snart som möjligt. Företagen ombads därför lämna in nya offerter som gick ut på att få arbetet färdigt i år. Ingen lyckades slå Västra Nylands Byggs offert så de fick jobbet som de lovar sköta för 1 925 000 euro.

Priser inom budgetramarna

Lojoföretaget Sähkö-Sinssi valdes till elentreprenör. Elarbetena ska kosta 100 000 euro. Vvs-arbetena gick till ett annat Hangöföretag Hangö Elektriska som lovar utföra dem för 150 000 euro.

- Vi är positivt överraskade eftersom priserna hålls väl inom budgetramarna, säger Siggberg.

Ingå har budgeterat 3,2 miljoner euro för Merituulen koulus mögelsanering och tillbyggnad.

- Flera hundra tusen euro har redan använts för konsultarvoden och rivningsarbeten, uppskattar Siggberg.

Kommunen kommer att träffa byggföretaget inom de närmaste dagarna för att arbetena ska komma igång så snart som möjligt.

Egen övervakare

Ingå samhällstekniska nämnd beslutade också att konkurrensutstätta övervakningen av renoveringsarbetet på Merituulen koulu separat.

En byggnadsövervakare sköter både skolans tillbygge och biblioteksbygget i Ingå. Han har mölighet att delta med en offert om han också vill sköta övervakningen av renoveringsarbetena på skolan, förklarar Siggberg.

Merituulen koulu har haft problem med mögel och skolan är för trång för kommunens finskspråkiga lågstadieelever. De har sedan våren 2013 varit evakuerade till Västankvarn.

Det ska bli lättare för Hangö- och Ekenäsbor att hinna med det tidiga morgontåget från Karis till Helsingfors.

Det lyckas genom att Pohjolan Liikennes buss från Hangö klockan 5.35 startar från Ekenäs klockan 6.05 i stället för 6.10. Då hinner bussen bättre till tåget som går från Karis till Helsingfors.

Ändringen träder i kraft den 16 juni.

Det är Nylands närings-, trafik- och miljhöcentral som fattat beslutet.

Raseborgs stad lägger i höst ned två eftermiddagsklubbar på grund av för få anmälda barn.

Det är eftisen i Snappertuna där det endast fanns fyra anmälda barn för höstens verksamhet
och klubben i Västerby med endast tre anmälda barn.

Staden uppmanar familjerna att i stället ansöka om eftisplats någon annanstans.

Vattnet i Tallbacka i Pojo är avstängt i eftermiddag på grund av tekniska problem. Vattnet stängs av klockan 12 och avbrottet beräknas pågå i mellan fyra och sex timmar.

Tallbackaborna kan under tiden hämta vatten vid lekparken i Tallbacka, meddelar Raseborgs vatten.

Så snart felet har reparerats kopplas vattnet på igen. Det här sker tidigast kring 16-tiden.