Marja-Liisa Vuoristo fortsätter som tf ledande läkare i Hangö tills staden hittar en ny läkare som kan ta över uppgiften.

Hon håller ändå en paus i juni då Jukka Jutila tillfälligt tar över uppgiften som tf. ledande läkare. Vuoristo tar över igen efter Jutila från och med den 1 juli.

Det blev klart på grundtrygghetsnämndens senaste möte.

Hangö stad har haft svårt att besätta tjänsten som ledande läkare sedan Outi McDonald flyttades bort från tjänsten i december.

Stadsstyrelsen i Hangö valde Olli Viitanen till en tidsbunden tjänst som ledande läkare i mars.

Viitanen började på Hangö hälsovårdscentral den första april men meddelade sedan den 7 april att han inte fortsätter.

Hangö stad har också ledigförklarat en tjänst som hälsovårdscentralläkare men ingen har sökt tjänsten. Ansökningstiden gick ut den 29 maj. Grundtrygghetsnämnden beslutade att ledigförklara tjänsten på nytt i augusti.

Den finska skolan Päivärinteen koulu i Sjundeå får pengar till renovering. Sjundeå fullmäktige har godkänt en summa på 160 000 euro.

Päivärinteen koulu har cirka 150 elever i tre olika byggnader.

År 2013 renoverades bara den så kallade stenskolan medan kommunen inte gjorde något åt träskolan.

Nu har ett klassrum i träskolan försatts i användningsförbud.

Summan på 160 000 euro ska användas till arbeten på gården där bland annat matsalens dränering ska repareras.

Stenbyggnadens och matsalens ventilation ska repareras. Fuktskador och golv ska också åtgärdas i skolan. Värmepannorna ska förnyas.

Eleverna får ersättande undervisningslokaler i höst.

Ekenäs Energi ska hitta nya kontorslokaler i staden Raseborgs egna fastigheter. Raseborgs stadsstyrelse säger nej till att energibolaget köper nya lokaler.

Hyresavtalet vid Kungsgatan i Ekenäs går ut i slutet av nästa år.

Styrelsen för Ekenäs Energi skulle vilja köpa en kontorslokal på Björknäsgatan 12.

Det var Miikka Soivio (Saml) som på stadsstyrelsens möte i början av juni föreslog att Ekenäs Energi ska hitta kontorslokaler i stadens egna fastigheter.

Alla styrelsemedlemmar utom Marko Reinikainen (Gröna) röstade för Soivios förslag.

Stadsstyrelsen behandlade ärendet igen i går och nu är det klart att staden säger nej till ett köp utanför stadens koncern.

Det är fortfarande oklart om Centrumplan i Ekenäs får konstgräs. Ärendet remitterades i går på stadsstyrelsens möte i Raseborg.

Stadsstyrelsen vill fortsättningsvis ha mera information, både om finansieringen av arbetet och hur det praktiskt förverkligas.

Centrumplans framtid har diskuterats och bollats mellan olika nämnden och styrelsen en längre tid.

På stadsstyrelsens möte i maj var det meningen att styrelsen skulle fatta ett beslut om konstgräset. Men då remitterades ärendet. Styrelsen ville att alternativa lösningar utreds.

Konstgräset bästa alternativet

Fritidsnämnden behandlade i början av juni de olika alternativen. Nämnden beslöt att föreslå stadsstyrelsen att konstgräs är det bästa alternativet eftersom det är billigast.

Förutom att konstgräset är det billigaste alternativet är användsningstimmarna för konstgräs betydligt fler än för naturgräs.

Här kan du läsa mera om de olika alternativen.

Stadsstyrelsen behandlar konstgräset igen på sitt möte i augusti.

EIF nöjda med konstgräs

Ekenäs IF:s fotbollssektion är positivt inställda till konstgräs på Centrumplan.

- Konstgräs gynnar även våra juniorer medan naturgräs skulle gynna endast herrlaget, säger Peter Haglund.

Haglund ser inga problem i att gräsbeslutet skjuts upp till augusti.

- Frågan hinner bra behandlas ännu i år.

Artikeln uppdaterades den 1 juni kl. 11.56 med kommentar från EIF.

Golfklubben Eke Golf i Ekenäs kämpar med ekonomin och har bett Raseborgs stad att fortsätta med ett lägre årsarrende, men staden vill ha mera information om bolagets ekonomi.

Årsarrendet är 1 000 euro, men stadsstyrelsen vill ännu inte gå med på att fortsätta med årsarrendet. Ärendet remitterades på mötet i går (15.6).

Stadsstyrelsen vill först granska Eke Golfs ekonomi.

Dessutom vill stadsstyrelsen vara på den säkra sidan vad gäller lagenligheten.

Eke Golf är ett privat bolag och ett fortsatt lägre arrende kan tolkas som ett företagsstöd och det får staden inte ge.

Enligt arrendeavtalet skulle årshyran vara 14.800 euro då banan är färdigställd. Under byggnadstiden har arrendet varit 1000 euro per år.

Bolaget Eke Golf har bett staden om att få fortsätta betala 1000 euro per år trots att banan är färdig.

Förslaget inför stadsstyrelsens möte i går kväll var att hyran i år är 2000 euro. Därefter skulle arrendet stegvis stiga till den avtalade nivån under en övergångsperiod på fem år.

Området som golfbolaget arrenderar av staden är ca 109 hektar stort.

Krogars vattenskyddsförening i Hangö har riktat ett offentligt tack till Visko teepaks korvskinnsfabrik.

Föreningen överräckte i lördags ett hedersdiplom där det på latin står Krogars vattenskyddsförening och Sandöfjärden tackar.

- Viskos utsläpp i Sandöfjärden har helt tagit slut i oktober i fjol, säger Max Forsman, ordförande för Krogars vattenskyddsförening.

Tidigare ordförandena Magnus Buchert, Ralf Pauli och Peter Boldt. Magnus Buchert, Ralf Pauli och Peter Boldt. Bild: Yle / Max Forsman

Visko ingick ett avtal med Hangö stad våren 2014. Avtalet betyder att Visko inte renar sitt avlopps- och spillvatten själv, utan det går via Stormossens reningsverk i Hangö.

Nästan 50 år av oro

Arbetet har pågått länge. Krogars vattenskyddsföreningen grundades år 1969 på grund av en oro för vattenkvaliteten i Sandöfjärden.

- Vattenkvaliteten hade försämrats förskräckligt under Viskos tio första år, säger Forsman.

Nu är problemet åtgärdat. Enligt Forsman är det en stor förbättring.

- Den industriella belastningen på Sandöfjärden har upphört. Fjärden är grund och har inga egentliga naturliga utlopp till det öppna havet.

Visko teepak i Hangö. Visko Teepaks fabrik vid riksväg 25 i Hangö. Bild: Visko Teepak

- Under de senaste 20 åren har Visko jobbat ganska aktivt med sin egen avloppsrening och begränsat utsläppen mycket.

Lobbandet tar inte slut

Forsman anser ändå att Krogars vattenskyddsförening fortfarande behövs.

- Våra vattendrag är fortfarande smutsiga och övergödda. Det här gäller ju hela Östersjön.

Bland annat har Krogars vattenskyddsförening besvärat sig till Högsta förvaltningsdomstolen över Forcits utsläpp .

- Det är ett helt annat problem. Forcit har större utsläppsrätter än vad Visko har haft de senaste decennierna, även om man inte utnyttjar rätterna till fullo.

Posten stänger sina kontor i Ekenäs och Lojo. Samarbetsförhandlingarna är slutförda och endast 21 av 98 postkontor blir kvar.

Från början berörde samarbetsförhandlingarna 380 personer men nu har behovet av uppsägningar stannat på maximalt 319 personer.

För de 77 kontor som stänger börjar nu förhandlingar om hur man på de platserna ska övergå till ombudsposter.

Förändringarna sker under de kommande 2,5 åren och de börjar redan i augusti.

Inga konkreta beslut ännu

Enligt Eija Pantti, som är områdeschef i huvudstadsregionen och Västnyland, finns det i dag 12 anställda på postkontoren i Ekenäs, Lojo och Nummela.

- Det finns ännu inget beslut om hur de här personerna kommer att påverkas av förändringarna, säger hon.

Postkontoren i Ekenäs och Lojo kommer tidigast att stängas på hösten.

- Nu inleder vi förhandlingar med eventuella samarbetspartners och går igenom vilka alternativ det finns, säger Pantti.

Posten räknar med att framöver ha 1 500 betjäningsställen runt om i landet, vilket betyder 100 fler än idag.

I följande städer blir postkontoren kvar: Helsingfors (6 st), Vanda (Dickursby), Esbo (Hagalund), Lahtis, Åbo (Eriksgatan), Björneborg, Tammerfors, Jyväskylä, Kouvola, St Michel, Villmanstrand, Vasa, Kuopio, Uleåborg, Rovaniemi, Polcirkeln (Julgubbens postkontor).

Var finns Svenskfinlands bästa midsommar? Berätta om ditt firande i Radio Vega på fredag morgon eller på hashtaggen #ylesommar!

Radio Vega sänder från Helsingfors på midsommarafton. Vi vill gärna höra din midsommarberättalse i sändningen.

Du kan ringa in till våra programledare Helena von Alfthan och Tomas Ek klockan 7-11 på midsommaraftonsmorgonen. Telefonnumret till studion är 0600 11 12 13. Har du en bra historia att berätta om ditt midsommarfirande tar vi med dig i sändningen.

Du kan också berätta om ditt midsommarfirande på Twitter, Facebook och Instagram på hashtaggen #ylesommar.

Åtta matcher i division 1 och inte en enda vinst. Läget är tufft för Ekenäs IF men det finns inga planer på att byta ut tränaren. Spelarna ska istället se sig själva i spegeln.

Starten i ettan har inte blivit den som många hade hoppats på. Lagkapten Johan Estlander säger att det är lite upprörd stämning just nu i EIF.

- Spelarna och ledarna är besvikna på starten. Vi hade hoppats på fler poäng och att vi skulle spela bättre än vad vi har gjort.

Dålig stämning lagkamraterna emellan är det inte. Men Estlander har under de senaste matcherna märkt att lagets självförtroende har fått sig en törn. Nu skulle det vara väldigt viktigt att vinna.

- Det viktigaste är att vi får tillbaka vårt självförtroende.

Johan Estlander berättar att spelarna är ovana att förlora efter två framgångsrika säsonger i division 2. Johan Estlander är lagkapten i EIF Bild: Yle/Patric Westerlund

Inte tränarens fel att det går dåligt

Enligt Estlander har laget orkat bra rent fysiskt under alla matcher. Men laget har problem med det egna spelet.

Det är inte fel på varken tränaren Jens Mattfolk eller taktiken, anser Estlander. Det är spelarna som har det största ansvaret.

- Vi kan inte skylla på tränare eller lagledning. Det är vi spelare som måste skärpa oss.

En tränare kan inte göra så mycket åt personliga missar.― Manager Peter Haglund

Tränarbyte inte aktuellt

Lagledningen har fullt förtroende för både spelarna och tränaren Mattfolk. Något tränarbyte är inte aktuellt, säger manager Peter Haglund.

- Eventuellt kan andre tränare Kari Virtanen stiga mera fram och stöda Jens Mattfolk om det blir tungt.

Jens Mattfolk och Kari Virtanen tränar EIF:s herrlag. Jens Mattfolk, Kari Virtanen Bild: Yle/ Patric Westerlund

- En tränare kan inte göra så mycket åt personliga missar.

Haglund tycker att laget spelar på en bra nivå stundvis men spelarna måste klara av att spela 90 minuter utan misstag.

Regler stoppar eventuella förstärkningar

EIF:s trupp i division 1 är ganska tunn. Enligt lagkapten Estlander skulle det inte vara helt fel med någon ny förstärkning.

Men nya förstärkningar är i dagsläget inte aktuella. Inte för att EIF inte skulle vilja förstärka - utan för att reglerna gör det svårt.

I division 2 kan spelare fritt flytta mellan olika lag under säsongen men i division 1 och ligan är det andra regler som gäller.

- Kontraktlösa spelare som inte spelat sedan 6 maj får flytta till ett division 1-lag men för övriga är fönstret stängt till början av augusti, berättar Peter Haglund.

Manager Peter Haglund. Lagledare Bild: Yle

- Det är bara en tidsfråga när vi vinner första matchen.

Det är lite ovant att förlora.― Lagkapten Johan Estlander

"Mattfolk litar inte på mig"

EIF meddelade på måndagen (15.6) att Fisnik Gerxhaliu och Mergim Bushi lämnar laget. De är inte nöjda med speltiden i division 1.

En stor orsak till varför Bushi lämnade klubben är för att han aldrig fick någon chans att visa vad han går för.

- Tränaren Jens Mattfolk litar inte på mig så jag visste att jag inte hade något att göra i laget, säger Bushi, som annars trivdes bra i EIF.

Bushi har börjat träna med Karislaget BK-46 i division 2 den här veckan. Om han inte platsar i BK tänker han fortsätta träna den här säsongen och sedan se vad som händer nästa säsong.

Mergim Bushi (i vit tröja) har tidigare spelat för BK-46 men också för ESC. Mergim Bushi, ESC Bild: Yle/ Patric Westerlund

Han betonar också att lagets dåliga start på säsongen och det faktum att två spelare lämnar laget inte har med varandra att göra.

Laget behöver stöd av fansen

Spelarna har fått höra en hel del negativa saker nu när det gått dåligt för laget. Johan Estlander förstår att det är lättare att heja på ett framgångrikt lag men laget skulle behöva stöd nu när det går dåligt.

- Vi har haft två säsonger med bara framgångar så det är lite ovant att förlora. De trogna fansen kan man ändå alltid räkna med, säger Estlander.

Eklöven har kritiserats för att vara tystare nu när det går dåligt för herrlaget. Eklöven Bild: Yle/Patric Westerlund

EIF ska skärpa sig med uppdateringarna

EIF har kritiserats för att ge dåligt med information om laget, bland annat på Yle Västnylands webb. Peter Haglund beklagar att situationen är som den är.

- TPS har sju anställda men vi jobbar ideellt. Det här är inget medvetet val, vi har varit trötta.

Haglund lovar att EIF ska bättra sig med uppdateringarna både om herrlaget i division 1 och akademilaget i division 3.

- Vi ska försöka få någon ny att sköta mediasidan.

När det gäller ekonomin så ser allt bra ut, enligt Haglund. Föreningens aktieemission avslutas den här veckan och hur det har gått kommer fram i nästa vecka.

Byggaren Jerker Fagerholm, som har kritiserat byggnadstillsynen i Raseborg, får nu svar på en mängd frågor av staden. Anklagelserna gäller både lögner, bristfällig betjäning och borttappade handlingar.

Jerker Fagerholm undrar i sin skrivelse till staden om det här är nivån på kunskap och betjäning som Raseborg vill ha.

Byggarna Patric Fagerström och Jerker Fagerholm har kritiserat Raseborgs byggnadstillsyn. Patric Fagerström och Jerker Fagerholm. Bild: Yle/Malin Valtonen

Fagerholm undrar också varför stadsstyrelsens ordförande sprider falska rykten om honom och andra företagare. Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) svarar att han inte har framfört sådana rykten.

Krav på betjäning på nolltid

Den bristfälliga betjäningen Jerker Fagerholm klagar på gäller ett fall då kundbetjänaren, enligt honom, vägrade kvittera att bygglovsansökan har tagits emot. Han anser att agerandet är felaktigt och att han bemöttes osakligt.

I svaret från staden kommer det fram att Fagerholm inte hade bokat tid med tillståndsberedaren. Beredaren var upptagen med kundbetjäning per telefon då Fagerholm oanmäld dök upp. I stadens svar nämns att Fagerholm uppträdde burdust, hade hög röst och uppträdde otrevligt.

Blankett för ansökan om bygglov Bild: YLE/Tove Virta

Ville ha tjänstemannens underskrift

Men Jerker Fagerholm vägrade ta emot handlingarna. I stället krävde han att tillståndsberedaren undertecknar hans eget framtagna dokument. Han kom med två alternativ. A) Tillståndsberedaren skriver under att alla handlingar och bilagor är kompletta. B) Tillståndsberedaren skriver under att ansökan är bristfällig och antecknar i dokumentet exakt vad som bör kompletteras.

Men tillståndsberedaren hade telefontid och kunde inte just då fördjupa sig i fallet så som att kontrollera gällande plan och eventuellt diskutera med ledande byggnadsinspektören.

Jerker Fagerholm fortsatte med sina krav på underskrift. I något skede stiger han sedan upp med fart och rusar ut.

Borttappade handlingar?

Under många år har man inom Raseborgs byggnadsinspektion haft tendensen att slarva bort handlingar och till och med bygglovsansökningar, skriver Fagerholm i sitt brev. Därför kräver han numera kvittering på att bygglovsansökningarna är inlämnade.

I brevet, som staden fick i slutet av maj, skriver Fagerholm att en av Fiskarsbolagets ansökningar var borta för några veckor sedan, men efter några dagar hittades den.

Raseborg har gått igenom saken med Fiskars och kommit fram till att alla tillstånd bolaget anhållit om våren 2015 har beviljats inom sex veckor. Fiskars konstaterar att bolaget inte har gett Fagerholm någon allmän fullmakt att sköta deras ärenden.

Byggnadstillsynen ser allvarligt på anklagelserna

Stadens byggnadstillsyn ser mycket allvarligt på beskyllningen att myndigheten skulle ha omfattande problem med inlämnade handlingar som tappas bort och förutsätter att Jerker Fagerholm kommer med bevis.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland (Avi) ger sannfinländaren Petri Palin rätt. Raseborg borde ha konkurrensutsatt saneringen av Lönnbergska fastigheten och Ekenäs trafikcenter.

Revisionsnämnden i Raseborg konstaterade redan i juni år 2013 att staden inte följde lagen om offentlig upphandling då man genomförde renoveringen av Lönnbergska fastigheten i Karis och trafikcentret i Ekenäs.

Nämnden uppmanade staden att gå in för nya rutiner när det gäller upphandling.

Klagade till Avi

I augusti år 2013 skickade i sin tur politikern Petri Palin in en klagan till Avi om Raseborgs upphandlingsmetoder.

Petri Palin. Sannfinländarnas Petri Palin leder partiet i Raseborg. Bild: YLE/Petra Thilman

Staden hade inte konkurrensutsatt de två renoveringsarbetena trots att de översteg gränsvärdena för när det måste göras.

Istället spjälkte staden upp arbetena i mindre delar. Då ansåg staden att flera av arbetsmomenten kunde genomföras utan konkurrensutsättning.

Men det här var fel anser Avi.

Bråttom, bråttom...

För trafikcentrets del konkurrensutsatte Raseborg renoveringsarbetena inne i byggnaden. Däremot gjorde man det inte för parkeringen och gatuområdet.

Renoveringen av själva byggnaden vid Ekenäs trafikcenter konkurrensutsattes, men inte jobben utomhus. Bild: Yle/Tove Virta

Enligt staden var det på grund av den strama tidtabellen som jobben spjälktes upp. Orsaken var inte att man försökte komma undan konkurrensutsättningen.

Under arbetets gång visade det sig också att projektet var mera omfattande än man först hade trott. Därför blev man blev flera gånger tvungen att begära om tilläggsanslag.

Också saneringen av Lönnbergska fastigheten var brådskande. Personalen från tekniska sektorn var utspridd i många olika fastigheter på grund av dålig inomhusluft i Pojo kommunhus där den tekniska personalen tidigare vistades.

Då personalen fanns på många olika platser var jobbet ineffektivt. När staden sedan påträffade fukt i Lönnbergska fastigheten blev personalen orolig och det var viktigt att snabbt och effektivt genomföra renoveringen.

Också när det gäller saneringen av Lönnbergska fastigheten var staden omedveten om hur omfattande arbetet skulle bli. Därför behövdes det tillägganslag hela tre gånger. Slutsumman blev 280 000 euro.

... men inte tillräckligt bråttom

Regionförvaltningsverket köper ändå inte Raseborgs stads förklaringar om brådska.

När det gäller renoveringen av Ekenäs trafikcentrum borde staden ha räknat ihop saneringsjobben inomhus och utomhus. Då kunde man ha sett ifall man måste be om anbud eller om man till exempel kunde ha använt sig av entreprenörer man har ramavtal med.

När det gäller Lönnbergska fastigheten i Karis säger Avi att brådska kan räknas som skäl att kringgå upphandling om renoveringsbehovet har uppstått plötsligt och så att man inte har kunnat förutse behovet inom en rimlig tid. Arbetet ska också vara helt nödvändigt att genomföra.

Avi anser inte att det att personalen på tekniska kansliet befann sig i tillfälliga lokaler är en tillräcklig orsak till att kringgå konkurrensutsättning.

Raseborg har inte heller kunnat bevisa att personalen skulle ha jobbat i lokaler som direkt var förbjudna att användas av hälsoskäl.

Det innebär att Avi slår fast att Raseborg bröt mot lagen om offentlig upphandling.

Öppna frågor

Raseborgs stadsjurist Leila Andersin vill ännu inte uttala sig om staden kommer att ändra sitt upphandlingsförfarande efter Avis beslut.

Enligt henne finns det en del öppna frågor gällande beslutet. Därför vill hon diskutera ärendet med kommunförbundets upphandlingsjurister innan hon för det vidare inom staden.

- Jag vill kolla om det finns möjlighet till olika tolkningar i det här ärendet, säger hon.

Andersin påpekar samtidigt att utgångspunkten naturligtvis är att följa den övervakande myndighetens beslut.

Cykel, hjälm och fysiskt utmanande uppgifter. Det är vad Backgränd hembygdsförening bjuder på i slutet av juli i en ny tävling.

Tidigare ordnade hembygdsföreningen den traditionella Backgränd Cup, där byarna ställde upp egna lag i en lekfull femkamp. Föreningen ordnade också sommarutfärder.

- Nu slår vi ihop dem, säger Sara Wilson som är ordförande för Backgränd hembygdsförening .

Tävlingen kallas The Amazing Race: Backgränd edition.

Starten i tävlingen The Amazing Race: Backgränd edidtion sker vid Backdala föreningshus i Backgränd. Föreningshuset Backdala i Backgränd. Bild: Yle/Robin Lindberg

Hemligt innehåll

Sara Wilson är hemlighetsfull om tävlingen.

- Det behövs en cykel och så är det bra att ha hjälm med tanke på våra sandiga och krokiga vägar. Det är frågan om fysiskt utmanande uppgifter, men de är kluriga så man måste använda skallen.

Tävlingssträckan är cirka tio kilometer lång med olika uppgifter längs med vägen. Deltagarna kan återhämta sig på föreningshuset Backdala där alla kan umgås och få något stärkande i sig.

En tävling för alla

Alla är välkomna till tävlingen, säger Sara Wilson.

- Man måste inte vara Backgrändbo, utan alla får gärna komma hit och bekanta sig med vår by.

Lagen kan bestå av tre till fyra medlemmar. Lagen ska helst anmäla sig före midsommar.

Starten sker den 26 juli klockan 13. Startskottet skjuts vid föreningshuset Backdala.

Raseborg vill sälja sig åt unga vuxna med en helt ny kampanj. Till hjälp tar staden bland annat Instagram och köpt reklamtid på teve och bio.

Kampanjen "Bygg bo i Raseborg" fokuserar på att få barnfamiljer och unga att flytta till Raseborg.

Stadens nyproducerade reklamvideo kommer att synas på MTV3, på biografer i huvudstadsregionen och på Sanomakoncernens och KFS Medias mobila medier. I videon berättar två familjer varför de har valt att flytta just till Raseborg och vad de tycker bäst om med staden.

På Instagram kan man följa med den nyinflyttade raseborgaren Julia Ingo när hon upptäcker sin nya hemort.

Kukas se siellä? Raaseporinainen löytyy nyt myös Raasepori.fi/asuhyvin -sivulta!!! Nu kan ni läsa om mig även på svenska! Raseborg.fi/bobra #bobra #asuhyvin #visitraasepori #visitraseborg #yolo #eipaha

A photo posted by raaseporinainen (@raaseporinainen) on Jun 16, 2015 at 5:35am PDT

Enligt Raseborgs informatör Marie Sandberg finns de potentiella nyinflyttarna i huvudstadsområdet.

- Därför riktas marknadsföringen till sådana mediekanaler där unga vuxna rör sig, säger hon.

Under våren har raseborgare och sommarboende fått säga vad de tycker om staden på Facebook och Twitter. Svaren har också använts som del i den här kampanjen.

Reklamfilmen av New land Pictures

Raseborgs stad säljer skolhuset i Harparskog för 105 000 euro. Huset har stått tomt i ungefär två år.

Staden hade bestämt ett minimipris på 120 000 euro för skolbyggnaden. Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) är ändå nöjd över försäljningspriset.

- Vi har haft den till försäljnig länge och det är marknaden som bestämmer priset. Så det är helt acceptabelt, konstaterar han.

- Det är inte bra om byggnader står tomma länge.

Enligt honom är det hemåt varje gång staden minskar på driftskostnaderna.

Till salu sedan 2013

Fram till sommaren 2013 användes skolhuset som daghem och samma höst kom skolhuset till salu. En privatperson köper området på 0,8 hektar.

Den lekutrustning som finns på gården hör inte till köpet.

Skogby Idrottsklubb får fortsätta hyra den ishockeyrink som finns i närheten av skolbyggnaden, eftersom detta område inte ingår i försäljningen.

I Hangö tog planerna på solkraftverk en ny vändning på måndagen (16.6). Det visade sig att bolaget som ska arrendera mark i östra industriområdet vill ha billigare arrende.

Därför dök saken i sista stund upp på stadsstyrelsens möte.

Företaget Dupont får enligt planerna 50 procent rabatt på markarrendet till slutet av 2017, det vill säga under byggtiden. Men nu önskar företaget att Hangö stad skulle ge samma rabatt för hela arrendetiden, det vill säga till 2040.

Markområdet är utan stubbar och stenar

Det här är något som Hangö inte vill gå med på, berättar stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP). Ärendet bordlades på mötet på måndagen och ska utredas vidare.

Kavander betonar att markområdet är i gott skick, utan stubbar och stenar. Dessutom skapar inte solkraftverket efter byggtiden jobb i någon nämndvärd grad.

Helsingfors stads energibolag Helen Oy ska fatta beslut om att bygga solkraftverket under sommarens lopp.

Granne till Genecor

Det är meningen att solkraftverket ska byggas på en tomt intill enzymtillverkaren Genencor i östra industriområdet i Hangö.

I mars hette det att området skulle utarrenderas till ett bolag som ännu inte har bildats, Hangon aurinko Oy.

Men i början av juni godkände stadsstyrelsen ett förändrat avtal där bolaget Dupont i stället arrenderar det knappt en hektar stora området. Genencor International är ett dotterbolag till Dupont.

Avtalstiden ska ännu behandlas i stadsfullmäktige i höst, eftersom stadsstyrelsen inte har rätt att avtala om arrendetider som är längre än fem år.

Fritidsbåtarna borde få passera under Pojovikens bro vid behov. Samhällstekniska nämnden i Raseborg vill nu ha svar på om processen som har lett till Trafikverkets begränsningar har gått rätt till.

Från och med vårsäsongen 2015 har Trafikverket infört begränsningar för när bron öppnas för fritidstrafik.

Enligt de nya bestämmelserna öppnas den inte enbart för fritidsbåtar på vardagar mellan klockan 6:30 och 8:00 och mellan 16:00 och 18:00.

Oklarheter i processen

Men samhällstekniska nämnden vill nu att Trafikverket ger besked om staden borde ha beretts möjlighet att ge ett utlåtande om begränsningarna. Om så har skett vill nämnden veta vem som har gett det utlåtandet.

- Vi är förvånade eftersom vad vi känner till har varken samhällstekniska nämnden eller stadsstyrelsen beretts tillfälle att uttala sig om förändringarna, säger nämndens ordförande Werner Orre (SFP).

- Vi vill veta hur sådana här saker ska gå till och om allt har gått enligt bestämmelserna.

Inga begräsningar behövs

Fullmäktigeledamoten Ulf Heimberg (SDP) hade lämnat in en motion där han föreslog att bron skulle öppnas för fritidstrafik enligt en viss tidtabell under sommaren.

Men nämnden beslöt enhälligt att motionen inte föranleder några åtgärder.

Enligt Orre är det onödigt att begränsa när bron kan öppnas för fritidstrafik.

- Jag ser inget större behov av det, säger han. Trafikverket finns i Tammerfors och jag undrar hur bra tjänstemännen känner till de lokala förhållandena.

Enligt honom skulle det vara bäst att återgå till det tidigare systemet där bron öppnades vid behov och då det var lämpligt.

Tills frågan är utredd är det i alla fall Trafikverkets tidtabell som gäller.

Hundarna i Ingå har inte varit samlade på ett ställe sedan hundrastgården vid Merituulen koulu fick ge vika för en idrottsplan. Föreningen Pro Ingå vill bygga parken och donera den till kommunen.

Skallen från både hundar, husse och matte har nått Föreningen Pro Ingå vill bygga en ny hundpark i Ingå.

- Det finns mycket hundar i Ingå. Det finns verkligen ett behov av en hundrastgård, säger Camilla Gorbatow, styrelsemedlem i Pro Ingå.

I centrum vid skog

Planerna är ännu i idéstadiet, men Gorbatow och föreningen har visioner om var parken kunde byggas.

- Den borde byggas i centrum. Där finns flervåningshus och de som bor i dem har inget ställe att låta sina hundar springa fritt och leka. Bäst skulle det vara med ett skogsområde, säger Gorbatow som själv har en energisk schäfer på 1,5 år.

En hundrastgård borde vara åtminstone 5 000 kvadratmeter stor. Idealet är att dela gården i tre delar.

- Vi hoppas på att dela in parken i områden för större hundar och små hundar. I den tredje delen hoppas vi på ett område där man kan träna och skola hundar.

Donatorer och talkoarbetare sökes

Kostnaderna ligger kring 30 000 euro. Föreningens tanke är att bygga parken utan offentliga medel.

- Vi försöker i stället samla ihop pengarna med hjälp av donationer, bidrag, stöd och talko.

Även om Pro Ingå står bakom bygget, så vill föreningen ge parken vidare.

- När parken är äntligen färdig någon gång under år 2016 ska vi donera den till Ingå kommun.

Ingådagen

Är du Ingåbo med hund har du möjlighet att berätta om vad du dig önskar av hundrastgården. På Ingådagen ställer Pro Ingå ut med ett tält.

- Kom dit och berätta om dina önskemål. Du kan också anmäla dig som talkoperson, säger Gorbatow.

Möte för sommargäster

Förutom att föreningen vill höra hundägare vill Pro Ingå också höra sommarboende. Den 9 juli ordnar Pro Ingå en träff på Björkudden för sommarboende i Ingå.

- Alla ska få komma med sina åsikter om vad de förväntar sig av Ingå. Vad borde förbättras, vad saknas, hur fungerar trafiken, borde det ordnas dans på Björkudden, alla idéer är välkomna, hälsar Gorbatow.

Både turismen och företagare lider om Pojoviksbron bara öppnas för fritidsbåtar under vissa tider på dygnet. Det säger båtföretagaren Tom Nylund och politikern Werner Orre (SFP).

- Pojoviken är en trumf för regionen. Ju lättare det är för båtturister och invånare att ta sig till och från området, desto bättre är det för regionens attraktionskraft och för turismen överlag, säger Werner Orre, som är ordförande för samhällstekniska nämnden i Raseborg.

Frågetecken kring processen

Nämnden hade möte i går (16.6) och kom då fram till att det finns oklarheter kring de begränsningar som Trafikverket har infört under vårens lopp. Enligt de nya begränsningarna öppnas bron inte enbart för fritidstrafik på morgonen och eftermiddagen under rusningstid. Däremot öppnas den för yrkestrafik.

Nämnden vill nu ha svar på om staden borde ha haft möjlighet att uttala sig om den här trafikförändringen och vem som i så fall har gjort det uttalandet.

Flexibiltet livsviktigt för företag

Tom Nylunds företag Special Marine finns längst inne i Pojoviken i Skuru. Företaget har tio anställda och sysslar med båtförvaring och utför olika slags service på båtar. Enligt Nylund är tidsbegränsningarna ett hårt slag mot hans verksamhet.

Tom Nylund Tom Nylund Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Enligt Nylund är de tio arbetsplatserna i vågskålen om bron inte kan ha flexibla tider för fritidstrafiken under den.

- Konkurrensen är hård och om båtägare har svårt att åka under bron kan det hända att de söker sig till andra företag närmare huvudstadsregionen, säger han.

Dåligt att öka begränsningarna

Samhällstekniska nämnden tog också ställning till en motion av Ulf Heimberg (SDP). Förslaget i motionen var att bron öppnas fem gånger vid vissa bestämda klockslag mellan klockan 6:00 och 18:00 under sommaren. Resten av dygnet skulle bron öppnas på beställning.

Werner Orre tycker inte att det här var ett väl genomtänkt förslag.

Werner Orre Werner Orre Bild: Yle/Christoffer Westerlund

"En kniv i ryggen"

Nämnden beslöt enhälligt att motionen inte föranleder några åtgärder på grund av oklarheterna kring Trafikverkets begränsningar. Tom Nylund är glad över nämndens beslut.

- Motionen var som en kniv i ryggen. Jag hoppas att de övriga instanserna i staden förstår att det här är en stor sak, säger han. Arbetsplatser är verkligen hotade om det blir svårt att hämta sin båt till Skuru.

Både stadsstyrelsen och stadsfullmäktige ska ännu ta ställning till motionen.

Inget problem för bilisterna

Tom Nylund är sedan sex år tillbaka bosatt i Österby och åker alltså regelbundet över Pojoviksbron. Han upplever inte att det är ett problem att bron måste öppnas för båttrafiken.

- Personligen ser jag det inte som ett problem, säger han. Det är en säsongsbetonad verksamhet och det betyder att det är några få veckor på våren och hösten som bron öppnas ganska ofta.

- Jag upplever att det fungerar smidigt då bron öppnas och jag tycker inte att det är speciellt störande.

Werner Orre håller med och tillägger:

- Det är onödigt att ändra ett system som länge har fungerat hyfsat.

Pojoviksbron borde öppnas vid behov

Gymnasieläraren Niklas Kullberg meddelade nyligen på Twitter att han skriver ut sig ur Helsingfors svenska lärarförening och skriver in sig i finska OAJ istället. Orsaken till protesten är att Finlands svenska lärarförbund (FSL) anser att klasslärarutbildningen i Helsingfors skall vara en tillfällig lösning.

OAJ nästa! pic.twitter.com/mzLBBmSbXl

— Niklas Kullberg (@Tor_Niklas) 15 juni 2015

Tidigare berättade Svenska Yle också om gymnasielektor Christina Ruth som lämnade lärarfacket FSL av samma orsak.

”Jag förstår reaktionerna.”

Christina Ruth lämnade FSL i protest. Chrisu Ruth har testat Abitti och tror att det blir riktigt bra. Bild: Yle/Anna Savonius

- Det är svårt att jobba i skolor med ständig omsättning av lärare. Lärare kommer och går i speciellt de lägre klasserna i Helsingforsregionen. Då är det jättejobbigt för de lärare som måste skapa en kontinuitet och ständigt skola upp nya och ibland formellt inkompetenta kolleger, säger Eriksson. Om lärarna upplever att facket inte tar det här problemet på allvar genom att inte tala för en permanent lärarutbildning i söder så kan jag förstå reaktionen.

Mikael Eriksson tycker att FSL borde ta ett större ansvar i lärarutbildningsfrågan. Ekenäs gymnasiums rektor Mikael Eriksson Bild: Privat

- Jag har förståelse för att mina kolleger är bekymrade och att de reagerar så här kraftigt, säger Äikäs. Men som fackanslutna lärare borde vi jobba tillsammans jobba för att förbättra våra arbetsvillkor.

Monica Äikäs betonar att lärarutbildning skall hålla hög kvalitet. Och om man splittrar de finlandssvenska resurserna kan det vara svårt att hålla den nivå som vi vill att utbildningen skall hålla. Hon vill också lyfta fram arbetsgivarens ansvar

- Arbetsgivarna borde också kunna erbjuda något som lockar unga lärare till Helsingforsregionen, säger Äikäs.

Överutbud?

FSL:s ordförande Christer Holmlund förespråkar inte en permanent lärarutbildning i Helsingfors. Christer Holmlund Bild: YLE/Mirjam Heir

- Överutbud är det ord som ofta spökar. Fackligt sätt är det till en fördel om det finns ett underskott på arbetskraft. Då kan du diktera villkoren. Och andra sidan tror jag inte att det är ett problem, säger Eriksson. Alla som har jobbat inom skolsektorn vet att det finns en enorm efterfrågan på de som har lärarutbildning. Också på privata sektorn.

Kan inte ett visst överutbud vara en bra sak?

- Du sätter tummen på den ömma punkten. I en tydligare konkurrenssituation måste du armbåga dig lite och skaffa dig det där lilla extra som ser bra ut på din CV. Och det här gagnar ditt professionella kunnande och det gagnar givetvis också skolorna, säger Misha Eriksson. Det här är absolut inget misstroendevotum mot våra lärare, men alla vinner på en viss alerthet.

Också Monica Äikäs, ordförande för Helsingfors svenska lärarförening, tycker att det skulle vara bra om det fanns en kamp om lärartjänsterna i södra Finland.

- Om jag ser ur Helsingfors synvinkel så skulle vi vinna på ett visst överutbud, säger Monica Äikäs. Ett litet överutbud skulle nog ha en positiv inverkan.

Fackets ansvar

- Det handlar om ett samhällsansvar som FSL borde se tydligare och också axla. Man borde tydligare säga att vi vill bidra till att skapa en bättre situation i söder, säger Misha Eriksson.

Gör inte FSL det?

- Jag har inte sett konstruktiva utspel. Annat än att skolorna borde trissa upp lönen. Och det är kanske inte ok att ställa sådana krav i den samhällssituation vi har idag.

Du har inte tänkt skriva ut dig ur lärarfacket?

- Nej, jag har inte skrivit ut mig. I något skede tänkte jag mig göra det som en tydlig markering, men jag är en vän av facket så det känns lite radikalt, säger Misha Eriksson.

Slager efter tolv på Radio Vega debatterar splittringen inom lärarförbundet på to 18.6.2015. FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund, skoldirektör Birgitta Höglund från Vasa och gymnasielektor Christina Ruth från Helsingfors medverkar.

Ekenäs Sport Club vann över gästande Åbo IFK i Ekenäs. BK-46 från Karis åkte på en rejäl förlust i går på bortaplan i Björneborg. Matcherna spelades i fotbollens division 2.

ESC - ÅIFK 2-0 (0-0).

MuSa - BK-46 4-1 (3-0).

Första halvleken mellan ESC och ÅIFK blev jämn men i den andra halvleken tog ESC över totalt.

Anfallsspelet löpte bra och Åbo IFK gjorde många missar i matchen som spelades på Centrumplan i Ekenäs.

- Vårt anfallsspel var det bästa hittills, säger lagkapten Joni Alho.

Farliga motståndare

ÅIFK var ändå ingen lätt motståndare. Alho beskriver motståndarna som ett lag med tekniska, unga spelare som vänder spelet snabbt.

- De var farliga.

Men slutresultatet var rättvist, ESC hade helt enkelt mycket fler lägen än vad ÅIFK hade.

Enligt Alho skulle ESC ha kunnat göra ännu flera mål om laget hade varit mer effektiva vid målchanserna.

Fint andra mål

ESC:s båda mål kom i den andra halvleken. I den 70:e minuten sköt Jean Silva mot mål men målvakten räddade. Bollen studsade ut på planen igen, Arber Istrefi fick kontroll över bollen och gjorde mål.

Det andra målet kom till sex minuter senare då James Mack gav en passning bakåt åt Jean Silva. Silva sköt sedan ett hårt skott från sextonmeterslinjen som gick rakt in i mål.

- Det andra målet var väldigt fint. Jag är väldigt glad över att vi vann matchen och att vi höll nollan, säger Joni Alho.

ESC klarade matchen utan varningar. I ÅIFK fick Gesim Voca gult kort.

Förlust för Karislaget BK-46

Lika bra gick det inte för Karislaget BK-46 som åkte på en förlust mot Musan Salama i Björneborg. Slutresultatet blev 4-1 (3-0).

Matchen började inte bra för Karislaget BK-46. Redan efter fyra spelade minuter kunde MuSas Sami Rantala näta för första gången.

Knappt 10 minuter senare var Rantala framme igen och gjorde 2-0 för MuSa.

Några bra lägen för Karis

Efter femton minuter vaknade sömniga BK upp. Karislaget kom bra in i matchen och hade några bra lägen.

Men det förekom en del missar i försvaret som MuSa inte var sena att utnyttja.

Innan domaren blåste av första halvleken hann MuSa göra sitt tredje mål när Antti-Pekka Pihlainen sköt bollen i mål.

BK-mål i andra halvleken

BK:s enda mål i matchen kom riktigt i början av andra halvleken.

Christoffer Malmberg spelade fram bollen till Faton Seferi som i sin tur gav ett inlägg till brorsan Fidan Seferi som kunde näta bollen bakom MuSas målvakt.

Innan matchen avslutades hann MuSas Niko Vainionpää göra ett sista mål.

- Det var inte en bra match av oss, vi kan bättre, säger lagledare Kjell Dahlberg.

Bättre skärpa behövs

Enligt Dahlberg krävs det mera skärpa i avsluten.

- Vi måste bli effektivare och göra mål på våra chanser.

BK:s målvakt Tomas Karike var igår tillbaka på plan efter att ha varit skadad en längre tid. Dahlberg berättar att Karike spelade riktigt okej.

BK:s Elbasan Kabashi samt Marko Heino fick varsitt gult kort i matchen.

Spelade och kommande matcher samt serietabellen hittar du på Bollförbundets webbplats.