Ett fordon brann i eftermiddag på Åbo motorväg i Lojo mellan Pitkämäki- och Orosmäkitunnlarna. Nu löper trafiken normalt igen.

Det ena körfältet i riktning mot Helsingfors var avstängt.

Olycksplatsen var ungefär 58 kilometer från Helsingfors.

Det är viktigt att kabeln inte dras i syrelösa bottenmiljöer, säger Raseborg om den nya havskabeln som ska ge snabb datatrafik mellan Finland och Tyskland. Hangö och Ingå har inget att anmärka.

Regionförvaltningsverket vill ha utlåtanden av kommunerna.

Kabeln mellan Tyskland och Finland kommer att ha en kapacitet på 120 terabit per sekund.

Den planerade förgreningen till Västnyland skulle klara 15 terabit per sekund.

Fåra i havets botten

Det ska plogas en fåra i havsbottnen för kabeln.

I syrelösa bottenmiljöer kan plogandet leda till att betydande mängder näringsämnen lösgör sig från bottnarnas övre skikt, skriver Raseborgs stad i sitt utlåtande, som har beretts av miljöchef Gustav Munsterhjelm.

På platser där det inte går att gräva ner kabeln, utan kabeln fästs på bottenytan, måste kabeln fästas ordentligt.

Om kabeln rör sig kommer näringsämnen i bottensedimentet att under längre tider lösa sig i vattenmassan.

Dumpade förråd av krigstida kemikalier

Det är också viktigt att försöka undvika att påverka biologiskt värdefulla bottenmiljöer.

Dessutom får inte eventuella dumpade förråd av krigstida kemikalier påverkas när datakabeln dras, anser staden.

Inga anmärkningar från Ingå och Hangö

Ingå kommun har däremot ingenting att anmärka på kabeldragningen.

I beredningen för byggnads- och miljönämndens möte bedömer miljöchef Patrik Skult att konsekvenserna är i huvudsak små, kortvariga och lokala.

Hangö stad kommer inte heller med några anmärkningar.

Det är viktigt att övervaka grundvattennivåerna kring Ingå kraftverks oljelager, anser Ingå kommun i ett utlåtande till regionförvaltningsverket.

Oljan ligger under grundvattennivån och vatten läcker hela tiden in i bergslagren.

Hur påverkar oljelagren området?

Kommunen betonar att oljans högsta yta alltid måste ligga under grundvattennivån. För tillfället saknas uppgifter om grundvattennivån och hur oljelagren påverkar området.

Den mängd grundvatten som pumpas ut överskrider gränserna för anmälnings- och tillståndsplikt, konstaterar Ingå kommun.

Fortum Power and Heat ansöker om översyn av villkoren i miljötillståndsbeslutet från 2008.

Olja pumpas in i bergslagren

De fyra bergslagren är var för sig 100 000 kubikmeter stora och används för att lagra både tung och lätt brännolja.

Oljan hämtas till Ingå med fartyg och pumpas in i bergslagren. När olja ska användas, pumpas den till tankbilar.

I kontrollerna av vattendragen har man inte konstaterat några negativa effekter i Fagerviken.

Det nya regeringsprogrammet kan vara ett hot mot ortopedin vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs. En minskning skulle vara katastrofal för Västnyland, säger Harry Yltävä från Vänsterförbundet.

Regeringen vill spara in mellan 50 och 100 miljoner euro genom att effektivera specialistvården.

Målsättningen i spartalkot ska bland annat vara att varje distrikt ger ett visst slag av specialistvård i max två enheter.

Var är förnuftet?

I dag finns det ortopedi vid sju sjukhus inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS. Harry Yltävä är medlem i styrelsen för HNS och han är orolig för specialsjukvården vid Västra Nylands sjukhus, VNS.

- Det finns inget förnuft i de här idéerna, säger Yltävä.

- Det är ju möjligt att man i regeringsprogrammet har tänkt på mindre sjukvårdsdistrikt, men HNS ska betjäna 1,5 miljoner invånare och har en annorlunda situation.

Harry Yltävä hoppas att det är de minsta enheterna som är hotade.

Harry Yltävä. HarryYltävä (Vf) Bild: Yle/Maria Wasström

Fördela servicen

Det är i synnerhet äldre människor som behöver ortopedisk kirurgi, till exempel benbrott eller knäoperationer.

Yltävä säger att närservicen är viktig eftersom äldre personer inte kan röra på sig på samma sätt som yngre.

- Det är också viktigt att fördela servicen mellan områdena inom sjukvårdsdistriktet för att undvika allt för långa köer.

Harry Yltävä påpekar att HNS måste kunna motivera varför man inte kan göra så som det föreslås i regeringsprogrammet.

- Till exempel avstånden i Nyland kan vara mycket långa.

HNS styrelse diskuterade regeringsprogrammet då styrelsen behandlade ett ärende om ortopedi. Yltävä anser att det är viktigt att föra fram farhågorna just nu.

HNS förbereder ny modell

Förvaltningsdirektör Gabi Erroll vid Västra Nylands sjukvårdsområde säger att ortopedin är en viktig del av Västra Nylands sjukhus.

- Den verksamhetspalett som sjukhuset har i dag är bra.

HNS förbereder en modell med ett enhetligt sjukvårdsdistrikt som också beaktar situationen i de olika sjukvårdsområdena.

Modellen går ut på att patienterna kommer till en operation lika snabbt oberoende av i vilket sjukvårdsområde de bor. De skulle bli hänvisade till det sjukhus som snabbast kan ta emot patienten.

- Och till samma pris, säger Erroll.

Gabi Erroll Förvaltningsdirektör Gabi Erroll blir också direktör. Bild: Yle/Monica Slotte

Nytt system kan ge besparingar

Gabi Erroll säger att det är möjligt att uppnå besparingar med det nya systemet, om det tas i bruk.

- Om det blir ett system enligt regeringsprogrammet så kan det hända att man på vissa sjukhus blir tvungen att operera utom kontorstid. Det kostar mera än under normal tjänstetid.

Sjukhusen i Ekenäs och Borgå har bättre möjligheter att operera på dagtid, säger Erroll.

- Det kan leda till besparingar.

Invånare i ett småhus i Ingå har klagat till miljöchefen då de förlorar nattsömnen på grund av stickande rök som tränger sig in i huset främst på efternatten.

Det fick miljöchefen och biträdande byggnadsinspektören att rycka ut. De mätte och kontrollerade hos grannen, och det visade sig att det är helt okej att elda.

Familjen anser att grannen eldar fel och dessutom på natten.

De rökdrabbade vill att kommunen förbjuder grannen att elda.

Familjen filmade röken

Det behövs förstås bevis när man anklagar någon annan för att störa nattsömnen.

Familjen har därför videofilmat rökutvecklingen från grannens skorsten och har också använt sig av en värmekamera för att samla bevis. Bostadshusen ligger cirka 70 meter från varandra.

Tjänstemän prövade på att elda

Miljöchefen och biträdande byggnadsinspektören i Ingå tog familjen på allvar och inspekterade pannrummet hos grannen den 3 juni.

Fukthalten i veden uppmättes till mellan 16 och 18 procent vilket tyder på att det är frågan om torr bra ved.

Tjänstemännen anlade till och med en provbrasa under besöket.

Miljöchefen har inte heller under sina två besök på våren märkt av någon röklukt på tomten.

Kommunen har uppmanat den ena grannen föra bok över eldningen och den andra föra bok över röklukter. Protokollen av grannarna visar att tidpunkten för när den ena parten känner röklukt inte tydligt korrelerar med tidpunkten för vedeldningen.

Det kommer röklukt då man eldar

Byggnads- och miljönämnden har också diskuterat grannfejden. Det gjorde nämnden på sitt senaste möte.

Nämnden konstaterade att eldningen är normal och att rökutsläppen inte förorsakar förorening av miljön.

Inspektionen visade att grannen inte bränner nattetid och att det inte förekommer särskilt mycket röklukt kring huset.

Vedeldning medför tidvis röklukt, men det är normalt och hör till livet på landet, konstaterar nämnden.

Caféet Carl de Mumma i centrum av Ekenäs vill ha tak och glasväggar över sin uteservering. Det är NTM-centralen som avgör om det är möjligt. Raseborgs stad kan inte fatta beslutet.

Caféet vill bygga tak och väggar på uteserveringen mot Rådhustorget. Caféet ansöker om undantagslov och ärendet behandlades i planläggningsnämnden i Raseborg tidigare i kväll.

Planläggningsnämnden beslöt enhälligt att förorda undantagslovet.

Väggar och tak för en viss tid

Nämnden diskuterade också Västra Nylands landskapsmuseums utlåtande. Landskapsmuseet förordar undantagslovet, men vill att uteserveringens väggar och tak endast får finnas för en viss tid.

Carl de Mumma anhåller om att få bygga väggen 4,1 meter ut från fastigheten mot Rådhustorget. Landskapsmuseet anser att väggen inte får komma så långt ut från huset.

3,5 eller 4,1 meter

Förslaget till planläggningsnämnden var att undantagslovet förordas, och att väggen får vara högst 3,5 meter ut från fastigheten. Tillbygget skulle också få finnas i högst tio år.

Sven Holmberg (SFP) är ordförande för nämnden och han föreslog att väggen får vara 4,1 meter lång. Förslaget understöddes av Mats Lagerstam (SDP).

Det är Närings-, trafik- och miljöcentralen som avgör om väggarna och taket får byggas på uteserveringen.

Sven Holmberg förklarar att det är NTM-centralen som avgör det eftersom det inte finns någon byggrätt på Rådhustorget.

- Byggnadsinspektionen har bedömt att det handlar om våningsyta då det är frågan om väggar och tak som caféet vill bygga och då kan staden inte fatta beslut i ärendet.

EIF:s fotbollsherrar har tagit sin första vinst i en division 1-match. EIF vann med 1-0 över Mikkelin Palloilijat.

Mamadou Konate gjorde EIF:s mål.

Matchen spelades i S:t Michels.

Läs också:

EIF: en tidsfråga när vi vinner

Ekenäs IF har tagit sin första seger för säsongen i herrarnas division 1 i fotboll. EIF besegrade MP på bortaplan och lämnade därmed Vasa IFK sist i tabellen.

Efter åtta matcher utan en enda seger kom trepoängaren äntligen i S:t Michel. Mamadou Konate stod för onsdagskvällens enda fullträff i den 27:e minuten och EIF åker hem med full pott.

– Enormt lättade och glada spelare i S:t Michel just nu. Första vinsten och inga insläppta i egen bur. Nu jobbar vi vidare, skriver laget på sitt Twitterkonto.

EIF passerar därmed Vasa IFK i tabellen. IFK åkte på storstryk borta mot Haka, som besegrade sina Vasagästerna med hela 6–0 tack vare bland annat två mål av Kalle Multanen.

PS Kemi befäste sin ledning i tabellen tack vare en säker 4–1-hemmaseger över FC Jazz, medan PK-35 och TPS delade på poängen i Vanda.

Resultat:

PK-35 - TPS 0-0
Haka - VIFK 6-0 (2-0)
PS Kemi - FC Jazz 4-1 (3-1)
MP - EIF 0-1 (0-1)

Se tabellen här!

Enormt lättade och glada spelare i St Michel just nu. Första vinsten och inga insläppta i egen bur. Nu jobbar vi vidare!

— EIF (@EIFfotboll) June 17, 2015

Födelsedagen kunde inte slutat bättre, första vinsten i ykkönen med 0-1 mot MP! Även stort tack till våra supportrar Eklöven! #eif #ykkönen

— Benjamin Källman (@KallmanBenjamin) June 17, 2015

En ny byggnad för all kommunal service inklusive skolorna. Det ser ut att vara det bästa men också det dyraste alternativet för Svartå.

På sikt vinner ändå staden på att bygga nytt visar utredningarna hittills.

Bildningsnämnden har fått en lägesrapport om den utredning som ska stå som grund då politikerna väljer mellan fyra alternativa planer för skolorna i Svartå.

En konsult gör tillsammans med stadens interna service en utredning som ska visa vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för respektive alternativ.

Utredningen ska vara färdig senast den 26 augusti då bildningsnämnden behandlar ärendet på nytt.

Fyra alternativ

Det första alternativet är alltså att staden bygger en ny byggnad för Svartås båda skolor, förskolorna, dagvården, biblioteket, ungdomsverksamhet och grundtrygghetens rådgivningar.

Det andra alternativet liknar det första, men utgår från att det finska daghemmet fortsätter i sin nuvarande byggnad.

Alternativ tre går ut på att skolorna fortsätter i sina nuvarande byggnader som renoveras.

Det fjärde alternativet går ut på att Mustion koulu renoveras och byggs ut.

"Dyrast blir billigast"

Det finns knappast ett ekonomiskt lönsamt alternativ, men bildningsnämndens klara mål är att hålla kvar servicen i Svartå, påpekar Risto Räty (SDP) som är vice ordförande i bildningsnämnden i Raseborg.

- En ny byggnad med all service är på sikt det bästa alternativet kostnadsmässigt även om det är det dyraste alternativet då den byggs. Det visar utredningen i det här skedet.

"Vill hålla kvar servicen i Svartå"

Räty tillägger att satsningen på en ny byggnad dessutom står i samklang med stadens strategi att ha livskraftiga byar och en levande tvåspråkighet.

- Det billigaste alternativet hade ju varit att stänga skolorna och flytta eleverna till Karis, men det alternativet begravde vi redan under vårt möte den 24 april, säger Räty.

Tidigare har staden uppskattat att en ny byggnad med all service kostar mellan sju och nio miljoner euro.

Noggrannare kalkyler på hur dyra de olika alternativen blir kommer politikerna att få då den pågående utredningen är färdig.

Svartåbor lobbar för service

I Svartå pågår samtidigt en namninsamling på initiativ av en grupp Svartåbor.

På namnlistorna, som finns i bland annat matbutiken, sägs att Raseborg snart ska fatta beslut om Svartås framtid.

Initiativtagarna skriver att de vill kartlägga invånarnas intresse att ansluta sig till Lojo om Raseborg inte fattar beslut som bevarar livskraften i Svartå.

Yle Västnyland har talat med några av initiativtagarna bakom namnlistorna, men de har inte önskat ställa upp på intervju.

Också på mötet i direktionen för intern service i Raseborg 16.6 diskuterades Svartå. Det var viceordföranden Petri Kajander (SDP) som ledde mötet och han fick intrycket av att alternativet med ett nytt hus med all service på samma plats gillades.

Att flytta elever till Karis i stället för att satsa i Svartå skulle strida mot stadsfullmäktiges strategier, säger Kajander.

Raseborgs centrum flyttar österut?

Han ser potential i Svartå att vara ett tillväxtcentrum med bra läge på bara 10 till 15 minuters köravstånd till Lojo.

Han tror att centrum i Raseborg i något skede börjar röra sig i den riktningen.

Läs också:

Fyra alternativ för Svartåskolor

Sommargäster skulle vara bra för Bergvalla i Ingå, tycker samhällstekniska nämnden. Nämnden vill hellre satsa på fritidstomter än tomter för fast boende.

Planläggningschef Sten Öhman föreslår att det kunde finnas 40 till 50 tomter för fritidsboende och fem till tio tomter för fast boende i Bergvalla.

"Butiken är mer intresant för fritidsboende"

Samhällstekniska nämnden i Ingå tycker att det skulle räcka med 35 fritidstomter och åtta till tio tomter för fast boende.

Ordföranden Peter Siggberg (SFP) säger att nämnden tycker att Öhmans idéer är bra.

- Området är ju köpt för att stöda Barösunds centrum med bybutiken. Vi konstaterade att fritidsbostäder stöder Barösunds centrum mer än fast bosättning. Av de fast bosatta är det få som har jobb i Barösund och då går man kanske till en större butik på vägen hem från jobbet i stället för att handla i bybutiken. Fritidsboende tycker kanske det är mer intressant att handla i Barösund.

Siggberg tillägger också att en större satsning på fritidsbosättning gör att kommunen inte förbinder sig att ordna med kommunalteknik.

"Kommunen ska inte äga parkerna"

Tanken är att fritidstomterna i Bergvalla i Ingå skulle vara mellan 1500 och 2000 kvadratmeter och kosta mellan 35 000 och 50 000 euro.

Det är meningen att också de som inte har råd att köpa dyra tomter ska kunna skaffa sig en tomt.

De områden som inte anvisas som tomter, alltså parker och rekreationsområden, vägar och strandområden med båthamn, skulle ha en annan ägare än kommunen, föreslår Sten Öhman.

Öhman föreslår att områdets tomtägare kunde äga de här områdena och stranden. De kan då äga områdena tillsammans till exempel som ett bolag, föreslår Öhman.

Samhällstekniska nämnden i Ingå diskuterade modeleln för stranddetaljplan i går och nu ska planläggningschefen arbeta vidare på planen.

Hotellet för ekosystem på Tegelbacken i Raseborg verkar fungera. De hotade växtarterna som flyttades till sandgropen i höstas har klarat vintern bra.

Det var i november som ett tjugotal stora jordklumpar grävdes upp av grävskopor vid riksväg 25. Klumparna fördes sedan till branten av en sandgrop ett hundratal meter bort.

Här vid riksväg 25 grävdes jordklumparna upp. Gropar vid riksväg 25 Bild: Yle/Minna Almark

Överraskande bra

Nu är den första vintern förbi och de två hotade arterna stor sandnejlika och backtimjan verkar ha överlevt. Det konstaterar ledande forskare Terhi Ryttäri från Finlands miljöcentral när hon besöker sandgropen för första gången sedan hösten.

- De båda växterna har långa rötter och jag var rädd att de hade skadats när grävskoporna grävde upp jordklumparna. Men växterna verkar må bra.

Den stora sandnejlikan har knoppar. Den stora sandnejlikan har blommor. Bild: Yle/Minna Almark

Osäkert om insekterna trivs

Hur det har gått för resten av ekosystemet är svårt att säga i det här skedet.

- Det är möjligt att det har kommit fjärilslarver eller -ägg med jordklumparna, säger Terhi Ryttäri, men vi vet mera om den saken först senare på sommaren.

Också backtimjan har överlevt vintern. backtimjan har övervintrat på ekosystemhotellet i Tegelbacken. Bild: Yle/Minna Almark

Metoden kan användas på andra ställen

Både den stora sandnejlikan och backtimjan trivs vid vägrenar där det är sandigt och soligt. De är båda hotade arter och därför är det viktigt att hitta nya växtplatser åt dem om man till exempel breddar en väg.

Det finns planer på att i något skede förbättra vägpartiet vid Tegelbacken vid riksväg 25. Tanken med det här försöket är att växterna inte offras när vägen förbättras samtidigt som växterna inte heller ska hota bygget.

Den övre raden med växter har rasat, medan den nedre har klarat sig bra. backtimjan och stor sandnejlika i Tegelbacken i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

Om försöket lyckas, kan växterna flyttas tillbaka när vägarbetena är över och samma metod kan användas också vid andra vägbyggen.

Bättre att flytta än att förstöra

Även om Terhi Ryttäri helst såg att växter fick leva kvar på sin naturliga plats, så tycker att hon att det är bättre att flytta på dem än att de helt och hållet försvinner.

- Eftersom de är hotade är det viktigt att ta hand om dem, säger hon. När vägprojektet är färdigt flyttar vi en del av växterna tillbaka till den nya vägrenen och resten blir kvar här. På det sättet får vi dubbelt så mycket växter.

Sandgropen i Tegelbacken. Sandgrop i tegelbacken i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

Bra för Rudus rykte

Sandgropen där ekosystemhotellet är beläget finns på Rudus marktäktsområde. Eftersom företaget måste göra efterarbete i området i vilket fall som helst, så passar det bra att plantera de hotade växterna där, säger Ann-Maj Suominen-Niemi, som är försäljningschef på Rudus.

- På det här sättet behöver vi inte plantera tallar på området, utan kan fylla det med de här hotade arterna i stället. Det här är också en imagefråga för oss. Vi vill vara med och göra något gott för miljön i Finland.

Ann-Maj Suominen-Niemi från Rudus. Ann-Maj Suominen-Niemi, försäljningschef på Rudus Bild: Yle/Minna Almark

Flera växter till hotellet

Nu går projektet vidare och beroende på hur väl flytten till ekosystemhotellet fungerar kommer flera jordklumpar att flyttas dit.

- Man kan dra de slutgiltiga slutsatserna tidigast om ett år då man ser hur väl växterna har spridit sig, säger Terhi Ryttäri.

- Om det fungerar bra kan vi flytta ungefär tjugo jordklumpar till hit, säger Ann-Maj Suominen-Niemi.

Det har uppstått ett betydande vattenläckage i Bäljarsområdet i Karis. Vattnet stängs av klockan 12 i dag (18.6).

Vattendistributionen i hela Bäljars bostads- och industriområde ända till och med Svedja blir utan vatten tills felet är reparerat.

Raseborgs vattenverk meddelar att det är omöjligt i det här skedet att uppskatta hur länge det tar att reparera felet.

Isac Elliot och Benjamin uppträder på Svenska Talande Klubben i Ekenäs 28.8.

I augusti tar Radio X3M Svenska Talande Klubben till Ekenäs. Platsen är Ekenäs bollhall. På scen står Isac Elliot och Benjamin.

Klubben har ingen åldersgräns. Biljetterna släpps på måndag kl 09.00 via Lippupalvelu.

Isac Elliot

Isac Elliot behöver knappast presenteras. Han släppte sin andra skiva Follow Me 2014. I augusti ställer han sig på scenen i Ekenäs.

Benjamin

Benjamin Peltonen tog Instagram med storm och fick ett skivkontrakt med Warner. Den första singeln Underdogs släppte han i september 2014.

Dokumentären Alaston päiväkirja som Yle gjorde med Benjamin finns fortfarande på Arenan (på finska).

Dörrarna till klubben öppnas 18.00.
Benjamin spelar kl 19.
Isac Elliot spelar kl 20.

Adressen till Ekenäs bollhall är Flemmingsgatan 19.

Svenska Talande Klubben i Ekenäs är ett samarbete mellan Radio X3M, FSU och Live Nation.

Seglarna är ute på sin fritid. De har nog tid att vänta på att bron öppnas. I stället ska bilisterna slippa köa. Det tycker Lea Adolfsson i Torsdagssnack (18.6.). Melinda Lönnberg försöker lösa den rökiga och stökiga grannfejden i Ingå.

Caféet Carl de Mumma vid Rådhustorget i Ekenäs vill glasa in sin uteservering. Raseborgs stad anser att det är okej, men kan inte fatta beslutet. Det är NTM-centralen som bestämmer.

- Det är underligt. Caféet har fått bygga en uteservering med stadens lov, men sedan när den ska få glas och tak så måste NTM-centralen bestämma. Vi behöver företagen och ska inte göra det svårt för dem, säger Lea Adolfsson.

Den andra pratglada snackaren Melinda Lönnberg tar steget vidare. Hon säger att det är ett av Finlands största problem för tillfället.

- Först ska någon säga sitt, sedan en annan och sedan ska någon överklaga. Det blir många papper att vända. Det blir dyrt och det är där vi borde putsa.

Det återstår att se vad statsminister Juha Sipilä (Centern) och hans gäng gör. Regeringen har sagt att man vill ge mera makt och beslutanderätt åt kommuner och städer.

Störande rök från grannen

En familj i Ingå är missnöjd med sina grannar. Grannen anklagas för att förstöra nattsömnen hos familjen då hen eldar tidigt på morgonen och stickande rök tränger sig in i familjens hus.

- Om det är torr och bra ved, så borde det inte vara ett problem. Huset som röken tränger in i kan inte vara bra isolerat. Det är annat om man skulle elda något som man inte får bränna, säger Lea Adolfsson.

Melinda Lönnberg är diplomatisk och funderar på vad fejder åstadkommer.

- Tvister påverkar ett litet samhälle. De ger dålig "fiilis", säger hon.

I små samhällen måste man ha förståelse för varandra, säger Lönnberg.

Det är inte trevligt om kön sträcker sig ända till Leksvall.

- Har man vuxit upp i en storstad är man van att bo nära andra. Men man måste försöka säga hej åt sin granne, också på landsbygden. Det handlar om medmänsklighet och samhörighet.

Lea Adolfsson bor själv i Langansböle i Raseborg och har inte haft problem med grannens rök.

- Alla hushåll har en kakelugn eller en vedeldad bastu. Jag har inte märkt att vår kakelugn har förstört grannens nattsömn. Det är något annat som ligger bakom det här.

Grannfejder är tyvärr inte ovanliga på landsbygden, till exempel orsakar vägar ofta konflikter.

- I synnerhet om det är en liten väg med några hus kan det bli problem. Hur ska man underhålla vägen, vem får köra på den och så vidare. Det är vanliga problem, säger Lea Adolfsson.

Trots att det ibland uppstår konflikter mellan grannar vill Lea Adolfsson lyfta fördelarna med ett samhälle på landsbygden.

- Man känner folk och man vet att grannen har ett vakande öga på ditt hus om du är bortrest.

Segelbåtarna kan fara på glass

Pojoviksbron i Ekenäs diskuteras igen. Hur ofta ska den öppnas för dem som vill vidare med sin fritidsbåt?

- Om bron öppnas när man ska träffa sina kunder och man har startat lite sent, då tänker man nog "voj voj", säger fastighetsmäklaren och företagaren Lea Adolfsson.

Hon tycker det är bra att bron inte öppnas vid de värsta rusningstiderna. Hon stöder alltså Ulf Heimbergs (SDP) motion.

- Det är inte trevligt om kön sträcker sig ända till Leksvall. Hur ska de som kommer från Tenala och Österby komma in i kön? Segelbåten som kommer från Nordcenter kan nog vänta. Seglarna kan vänta och fara på glass till hotell Sea Front, säger Adolfsson.

Regionens invånare borde prioriteras, enligt Melinda Lönnberg.

- Man har stress och bråttom till och från jobbet. De måste prioriteras.

Rätt att locka unga till Raseborg

Raseborg vill locka unga vuxna med en helt ny kampanj. Till hjälp tar staden bland annat sociala medier som Instagram. Dessutom har man gjort en reklamvideo som visas i teve och biografer.

- Jag gillar det här. Vi behöver barnfamiljer till Raseborg, säger Lea Adolfsson.

Hon passar också på att nämna det goda i Raseborg.

- Vi har lugna och fina miljöer här. Dessutom kan man pendla till huvudstadsregionen.

- Och tvåspråkigheten, tillägger Melinda Lönnberg.

Att bygga tidsmaskiner var pop under Pro Artibus konstläger för barn som har hållits den här veckan. Lägret har bjudit på upplevelser för alla sinnen.

I måndags inleddes stiftelsen Pro Artibus årliga sommarläger för barn i Ekenäs.

Efter tre dagar av besök till både Helsingfors och Bromarv avslutades lägret på torsdagen med en utställning för föräldrar på Elverket i Ekenäs.

I år fyller Pro Artibus båda gallerier, Sinne i Helsingfors och Elverket i Ekenäs, tio år. Därför har Tid varit temat för hela stiftelsen i år, så också för sommarlägret.

Simon Solbakken (till vänster) och Edvin Colérus deltagare på Pro Artibus sommarläger för barn. Simon Solbakken (t.v.) och Edvin Colérus (t.h.), deltagare på Pro Artibus sommarläger för barn. Bild: Yle/Lukas Lundin

Tidsmaskinerna var det bästa

Deltagarna fick välja om de vill jobba ensamma eller i par. Elvaåriga Simon Solbakken och nioåriga Edvin Colérus har valt att samarbeta.

För Simon är det första gången på lägret medan Edvin var med redan ifjol. Pojkarna känner varandra från tidigare eftersom de båda går i Mikaelskolan.

När de får frågan om vad som har varit roligast svarar de:

- Att bygga tidsmaskiner!

Egor Rybakov. Egor Rybakov, deltagare på Pro Artibus sommarläger för barn. Bild: Yle/Lukas Lundin

En utställning i två delar

Kia Orama ansvarade för andra gången Kia Orama i år för lägret. Hon säger att Pro Artibus alltid försöker utgå från den utställning de har på Elverket just då när de väljer temat för lägret.

-. I år har vi Hans Rosenströms Ett kluvet hus som är speciell eftersom den är uppdelad i två delar, Den ena har vi här på Elverket och Den andra finns på Sinne i Helsingfors.

Den första delen av utställningen fick deltagarna se redan då lägret startade på måndagen och på tisdagen fick barnen möjlighet att åka in till Helsingfors för att se på utställningens andra del.

Den åtta år gamle deltagaren Egor Rybakov tycker att två skärmar med människor som dansar mellan dem är häftiga.

Sarah Sjöblom. Sarah Sjöblom, deltagare på Pro Artibus konstläger för barn. Bild: Yle/Lukas Lundin

Upplevelser för alla sinnen

Kia Orama berättar att de inte endast har pysslat och tecknat under lägret.

- Vi har också försökt att uppleva saker med olika sinnen, vi har rört på oss, undersökt olika platser med hjälp av rörelse och känsel och så vidare.

Det verkar som om konceptet har gått hem hos deltagarna.

- Jag tycker det har varit jätteroligt, jag tyckte faktiskt om det, säger Sarah Sjöblom, 12 år.

Sjöblom har varit med en gång tidigare och säger att hon gärna vill komma igen. Men alla får inte plats, säger Orama.

- Vi kan ta endast tolv deltagare, vilket gör att några inte kom med utan blev på väntelistan. Men jag hoppas verkligen att de som inte kom med den här gången kommer med nästa år.

Redaktör Lukas Lundin

Galleri Elverket i Ekenäs. Galleri Elverket. Bild: YLE/Malin Valtonen

Det omfattande vattenläckage som gjorde ett vattenförsörjningen var avstängd under torsdagen i Bäljars i Karis är nu reparerat och vattnet läggs på efterhand under torsdag kväll (18.6).

Under torsdag kväll ska allt fungera igen men Raseborgs vatten lägger försiktigt på vattnet, gata för gata och kvarter för kvarter.

- Det var ett normalt vattenläckage, inget speciellt utan troligtvis några grövre sten som orsakade det, säger Tom Törnroos som är Raseborgs vattens direktör.

Läckaget uppstod i närheten av rondellen i Karis, mot Silvers gatukök.

- För tillfället är där en stor grop, säger Törnroos.

Det kan komma en del brunt vatten i kranarna innan läget är normaliserat.

Vattnet stängdes av klockan 12 i dag.

Raseborg vill bygga en underfart till tågbanan i Manngård i närheten av Mjölbolsta. På det sättet går det att få bort fyra plankorsningar.

Det är järnvägsöverfarterna vid Ingvalsby, Vaktstugan, Mangård och Mengels som försvinner. Staden vill genom järnvägsviadukten förbättra säkerheten på riksväg 25.

Tanken är att staden ska betala 356 000 euro under år 2015 för projektet. Helheten beräknas kosta mellan 1,6 och 2 miljoner euro och meningen är att Trafikverket står för resten av kostnaderna.

Förutom underfarten ingår också förbättrandet av vägar.

Om allt går planenligt så kan byggandet inledas under hösten-vintern 2015 och vara färdigt sommaren 2016.

Projektet är en del av den vägplan som ska förverkligas för riksväg 25 i Mjölbolsta och detta gynnar också Hangö-Hyvingebanan.

Vägplanen är ännu inte godkänd utan behandlas just nu hos Trafikverket.

Ett slutligt beslut fattas då alla inblandade parter finansiellt förbundit sig att delta. Förutom Raseborgs stad ska också Nylands NTM-central och Trafikverket vara delaktiga.

Redan år 2009 behandlade staden ärendet med att förbättra riksväg 25 mellan Mjölbolsta och Svartå, bland annat med mitträcken.

Stadsstyrelsen (15.6) och samhällstekniska nämnden (16.6) har gett grönt ljus åt projektet.

Mikael Källman har lämnat arbete som chefstränare för Finlands handbollslandslag. Det är med vemod som han lämnat sin post, men samtidigt känns det skönt efter den mentalt tunga våren.

Det var i mitten av maj som Mikael Källman meddelade att han inte har intresse att fortsätta som landslagstränare. Beskedet överraskade många. Med Källmans ledning hade ju Finland tagit stora framsteg, men det skulle ännu ha funnits en hel det att göra.

– Det blev lite på hälft med det här laget. Vi kom en bra bit på vägen och det skedde bra saker och vi gick framåt hela tiden. Såtillvida är det nog med vemod som jag lämnar landslaget. Men tillika så är det skönt att det blir lite lugnare i livet!

Mikael Källmans sista månader som chefstränaren förr herrlandslaget präglades av dramatik då många lämnade återbud inför viktiga EM-kvalmatcher.

Redan tidigare hade det talats om problem med vissa spelares inställning till landslaget, men den sista droppen var då hela sex Cocksspelare valde att skippa matchen mot Österrike i slutet av april.

– Det hade varit lite från och till med vissa spelare och sedan kom det här med väldigt många bortfall, som nog helt klart också var skador och dylikt. Det blev ganska tungt mentalt, rent ut sagt.

Tidpunkten var dessutom en sådan att det sved ännu mer att inte ha det bästa manskapet med sig.

– Det skedde just då när man tänkte att nu kan det hända för den finska handisen. Vi hade spelat bra mot Spanien och tänkte att vi skulle ha tagit det med, och få det bästa laget mot Österrike och ha chansen att överraska. Så kommer en sådan där grej som är allt annat än positiv. Nog sätter det ju tankar och myror i huvudet på en.

"Landslaget borde alltid vara på plats nummer ett"

Efter att Cocksspelarna tackat nej till landskampsinbjudan florerade rykten om att det skulle ha berott på att det från laget hade kommit en rekommendation att stanna hemma. Kaj Kekki som är både landslagets nya tränare och lotsar Cocks dementerade ryktena genom att säga att han tycker att det är en skam att spelarna nobbade landslaget.

Källman tvivlar inte på Kekkis intentioner, utan riktar istället sin kritik mot de större tupparna.

– Man har lite förstått att det har berättats åt Cocksspelarna att föreningen önskar att, om spelarna är halvskadade, inte så hemskt gärna åker med landslaget. Så det är ju klart att om spelaren känner sig otrygg och lite orolig för sin lön så har man mycket lätt att tacka nej till landslaget. Det har kommit signaler att önskan skulle ha kommit från en lite högre ort inom Cocks, så har jag förstått.

Under sin spelarkarriär var Källman alltid med så det var dags för landskamper. För honom var och är landslaget det viktigaste i handbollen.

– Det gäller att ställa upp då landslaget kallar. Det är ju det största i ett land. Landslaget borde alltid vara på plats nummer ett, det som alla klubbar jobbar för, att få spelare dit.

Mikael Källman skrev på våren ett treårigt kontrakt med ett storsatsande Atlas. Trots att arbetet först kommit igång så medger Källman att det kanske kommer att hända något stort.

Det är inte länge som Mikael Källman varit chefstränare för Vandaklubben Atlas. Nu avslöjar han att han redan hunnit vara i kontakt med en utländsk klubb, något som han ändå inte vill berätta så mycket om.

– Det finns en klubb som är lite intresserad. Vi för lätta diskussioner och så här, men vi får se vart det leder.

Är diskussionerna av den arten att det kan hända något ganska kvickt?

– Ja.

Vill du berätta mera?

– Nej det vill jag inte i det här skedet. Vi har kommit överens med klubben att vi inte ger ut någonting för tillfället.

Är det möjligt att du inte kommer att träna Atlas ens hela den här första säsongen?

– Jag tror nog inte att det leder någon vart det här året. Jag är intresserad att jobba ett par, tre år med Atlas och se vart vi kommer och efter det får vi se vad livet för med sig.

Det blåser nya vindar i Finlands handbollslandslag. Det är inte bara namnet på chefstränaren som ändrats utan det finns även helt nya resurser till förfogande, något som förvånar Mikael Källman.

Från och med den 1 juli är Kaj Kekki officiellt den nya chefstränaren för Finlands herrlandslag i handboll. Om Mikael Källman som lotsat landslaget de senaste sex åren skulle ha fått välja sin efterträdare hade valet knappast fallit på Kekki.

– Det är svårt att säga. Jag tror inte att han är inne på att fortsätta med det här spelet och de systemen som jag har kört med. Men kanske det är bara bra att han kommer med något helt annat.

– Jag hade gärna sett vissa andra namn som jag vet att skulle ha kunnat fortsätta med det här, vidareutveckla och ta det nästa steget med laget. Men Kekki är säkert ett riktigt bra val.

Vilka namn fanns på din lista?

– Jag skulle kanske ha pratat med Tomas Westerlund och Patrick Westerholm. Men jag vet inte alls vad det har förts för diskussioner.

En hurudan tränare får Finland i Kaj Kekki?

– Jag tror de får en tränare som inte går så mycket in på detalj. De får säkert mycket mera friheter och bara gör vissa grundrörelser och så får spelarna sköta resten helt enkelt. Däremot kommer han säkert att träna betydligt mera fysik än vad jag gjorde.

– Var och en måste veta vad man vill göra den där veckan med laget. Vad man vill satsa på när matcherna ligger riktigt nära inpå. Jag har varit av den åsikten att man satsar på de spelmässiga och taktiska sakerna för att så snabbt som möjligt få ihop det paketet.

Nya resurser förvånar

Då Källman tog över som chefstränare informerades han om att förbundet har skulder och att det kommer att vara knaggligt. Någon lyx var det inte att resa med landslaget och personalen var knapp.

– Det var nog några turneringar som vi gärna hade åkt på eller åkt på lite andra träningsmatcher än att bara åka över till Estland eller möta Estland hemma alltid som förberedande. Det har varit begränsningar gällande organisation som man gärna hade utökat, få läkare och andra tränare och så vidare.

Nu är det ändå en annan melodi som gäller. Kekki har berättat att krävt en hel del förnyelser, och senast på onsdagen meddelande förbundet att de anställt John Hollfast som målvaktstränare för landslaget.

– Tydligen så har Kekki nu utlovats helt andra resurser. Där vaknar jag till lite och säger haloo, hur kan det plötsligt ändra så fruktansvärt mycket? Är det jag som inte har förstått att kräva? Men ingen har å andra sidan heller informerat mig om att det tydligen finns bättre ekonomi inom förbundet.

Källman menar ändå att det inte är med bitterhet som han läser om uppsvinget, utan betonar att det ju handlar om goda nyheter.

– Jag har ingen aning om vad det beror på men jag är ytterst glad att det kommer betydligt mera resurser, det är så det ska vara. Men jag är också överraskad.

De förbättrade förhållandena i landslaget kombinerat med den unga truppen tycker Källman att är något som kan resultera i en ljus framtid för landslaget.

– Jag tror att man kan vara optimistisk, speciellt om de får de här resurserna och det verkligen sker det här som har lovats åt Kekki. Att till och med ha läger utomlands, att få fylla ut organisationen på det där sättet och dessutom ha ett lag till sitt förfogande som är jätteungt med trots det erfaret. Jag tror att det här är en riktigt bra grej och att det kommer att bli riktigt bra.