Quantcast
Channel: Västnyland | svenska.yle.fi
Viewing all 24971 articles
Browse latest View live

Regissören som tycker om att tänka ordentligt

$
0
0

Han lever sig in i alla karaktärer och leder arbetet. Många saker ska helst hända på samma gång och det är bra när man måste tänka ordentligt. Möt Jan Korander, regissör och skådespelare.

- För mig innebär regi att jag skådespelar eller lever mig in i alla karaktärer, samtidigt som det är en arbetsledningsuppgift som är väldigt intressant.

Korander tycker om då det händer många saker samtidigt omkring honom.

- Då blir man tvungen att tänka och planera riktigt ordentligt. Som skådespelare har man en betydligt mindre tomt att sköta om, så att säga.

Skådespelarfamiljen Korander

Jan Korander borde veta vad han talar om. Efter mer än ett decennium i skådespelarbranschen har han erfarenhet av det mesta.

Det har blivit många teateruppsättningar för den 37 år gamla skådespelaren från Karis och mellan varven har han också medverkat i både film och TV.

Just nu är han tillsammans med sina syskon Willehard och Julia Korander aktuell med TV-serien "Lola uppochner", filmatiseringen av Monika Fagerholms bok med samma namn.

Men det var på Raseborgs sommarteater som allting började.

- Mitt teaterintresse väcktes här på Raseborg när jag var med som statist för första gången. Sedan dess har Raseborg varit en viktig scen för mig och därför är det extra roligt för mig att få vara här och regissera.

Lundéns ersättare

Sedan "Robin Hood" sattes upp på Raseborg år 2010, med Korander i huvudrollen, parkerade kritikerrosade Bobo Lundén på platsen som regissör med ett kontrakt som sträckte sig ända fram tills i år.

Fjolårets föreställning "En midsommarnattsdröm" blev dock Lundéns sista då han valde att avsluta kontraktet ett år i förtid.

Jan Korander som redan hade varit intresserad av regi ett längre tag, valde att söka jobbet som ersättare och gick hem hos styrelsen för Västnyländska Ungdomsringen.

Nio månader och många övningar senare och med en premiär som väntar runt hörnet tycker Korander att det ser bra ut.

- Förberedelserna har gått riktigt bra, vi har ett jättefint gäng som alla jobbar hårt och vi börjar redan ha struktur på saker. Det blir nog en fin premiär.

Ingen nykomling

Det må vara första gången som Korander regisserar en berättelse av Astrid Lindgren, men han är ändå ingen nykomling i hennes värld.

Redan 2002 medverkade han på sommarteatern då "Bröderna Lejonhjärta", en annan av Lindgrens berättelser, lades upp. Då spelade han huvudrollen som den äldre brodern Jonathan.

De första kontakterna med författarinnan fick han dock långt tidigare.

- Hon har varit en del av min och många andras uppväxt och jag brukar också läsa hennes böcker för mina egna barn. Jag tycker att hon på ett fint sätt skildrar karaktärer och händelser.

Yrkesskådespelare

Intresset för skådespeleri och teater är Jan Korander inte ensam om i sin familj.

Både hans lillebror Willehard och lillasyster Julia är också skådespelare och alla tre har gått på Teaterhögskolan.

För Jans del föddes tanken på att bli yrkesskådespelare i samband med amatörteaterföreställningen "Värmlänningarna" i Ekenäs som regisserades av Rosie Westerlund.

Det var Rosie och Roland Näse som kom med den idén. Näse har gjort musik till sommarteatern på Raseborg ett antal gånger och är för tillfället kantor i Hangö svenska församling.

Tanken var helt ny för Korander.

- Jag hade aldrig tänkt på det utan gick istället hästskötarlinjen i Brusaby, men efter att Roland hade planterat fröet i huvudet på mig så började det hända någonting där inne.

Korander valde att försöka sig på inträdesprovet och efter mycket hårt jobb lyckades han också få en plats på skolan.

- Jag gick igenom förhandsuppgifterna samtidigt som jag körde i skogen med hästarna. Läste dikter och tyckte det var hemskt pinsamt att hålla på med sådant.

- Jag kämpade hårt på inträdesprovet och kände mig en aning utanför då jag märkte hur kunniga de andra var. Att de valde att ta in mig var en stor överraskning, men jag är väldigt tacksam för det.

Vill fortsätta regissera

Nu, mer än tio år efter att han blev klar med sin utbildning, har Jan Korander testat på det mesta. När han får frågan vad som har varit roligast funderar han en stund innan han svarar.

- Det svåraste och värsta, men samtidigt det bästa jag har varit med om var då föreställningen "Morbror Vanja" lades upp på Klockriketeatern med Andriy Zholdak som regissör. Det var en hård utmaning.

Efter att han nu har testat både på skådespeleri och regi så menar Korander att han tycker att båda är lika roliga, men han medger att han är väldigt intresserad av regi för stunden. Någon fortsättning utesluter han inte.

- Jag kommer säkert att fortsätta att regissera. Samtidigt som jag regisserar här får jag också många nya idéer inför framtiden.

Han verkar också vara på det klara med vad det är han skulle vilja regissera.

- Helt ärligt skulle jag gärna göra någonting med kungar, prinsessor, häxor och stora slott. Jag har barn i en sådan ålder att de skulle uppskatta det och eftersom jag också lever genom dem så skulle det vara kul med en riktig sagovärld just nu.

Känner ingen press

"Emil i Lönneberga" spelades på Raseborgs sommarteater 1995 och den gången gjorde den succé med Sven Sid som regissör och 19 000 besökare.

Endast "Sound of music" från 1993 är bättre med sina 20 000 åskådare. När han får frågan om han känner någon press att leverera skrattar Jan Korander och svarar på äkta västnyländskt vis:

- Jonej. Men inte kan vi ju tänka på det, det är en helt ny 'show' med ett helt nytt gäng. Jag tror att det kommer riktigt bra med folk ändå.

- Vi har program både före föreställningen och i pausen, så det blir en fin helhetsupplevelse och själva pjäsen kommer att bli lyckad. Vi har fina skådespelare och tillsammans med Pertti Horttanas scenografi och Teddy Granroths musik så kommer det att bli riktigt bra. Har man inte varit till Raseborg tidigare så lönar det sig att komma i år.

Lukas Lundin


Lönnbergska fastigheten kanske behåller rappad fasad

$
0
0

Slopa inte den rappade fasaden på Lönnbergska fastigheten i Karis, säger direktionen för intern service i Raseborg. En arkitektbyrå är skeptisk till att fastigheten ska ha en rappad fasad.

Arkitektbyrån Schauman Arkkitehdit har skissat upp olika alternativ för ny fasad och anser att rappning inte är det bästa alternativet. Byrån påpekar att huset lever och rör på sig så att också en ny rappning skulle få sprickor.

Hus med en fasad i olika färger.
Det här är ett av förslagen på hur Lönnbergska fastigheten kunde se ut, anser en arkitektbyrå. Hus med en fasad i olika färger. Bild: Raseborgs stad/ Arkitektbyrå Schauman

Direktionen för intern service behandlade ärendet den här veckan (vecka 25) och slutsatsen blev att staden ytterligare borde utreda om huset trots allt kunde få en ny rappad fasad när det renoveras.

Viceordföranden Petri Kajander (SDP) ledde ordet under mötet.

- En rappad fasad är vacker och att behålla samma slags fasad som huset nu har skulle betyda att husets yttre karaktär bevaras, förklarar han.

Kappsäcksfabriken i Karis piffas upp

Nej tack till brygga för 100 båtar i Barösund

$
0
0

Det blir inget av planerna på en brygga för omkring 100 båtar på Bjurs friluftsområde på Orslandet.

Vasa förvaltningsdomstol har förkastat regionförvaltningsverkets beslut om att Vanda stad får bygga en L -formad 115 meter lång och nästan tre meter bred pontonbrygga mitt i Bjursviken.

Både grannar och Ingå kommun besvärade sig för två år sedan över beslutet till domstolen.

Ingå anser att bryggbygget skulle strida mot generalplanen och kunde påverka miljön negativt.

Regionförvaltningsverket har utan motivering struntat i kommunens åsikter, enligt Ingå kommun.

Områdets karaktär skulle ändra med brygga

Grannar anser bland annat att bryggan och båtarna skulle medföra oskäligt stor skada för både grannar och vattenmiljön. Båttrafiken kunde leda till mindre trivsel och lägre värde på fastigheterna.

Vasa förvaltningsdomstol konstaterar att den planerade båtbryggan skulle strida mot strandgeneralplanen. Området är till för friluftsbruk och inte för båtförvaring.

Domstolen slår också fast att den nytta båtbryggan skulle medföra inte är betydande jämfört med de negativa konsekvenserna.

Områdets karaktär skulle nämligen ändras på ett betydande sätt.

"Bergvalla blir för tättbebyggt"

$
0
0

Det är med blandade känslor Barösundsborna tar emot de nya planerna för Bergvallaområdet. Ingå kommun vill nu satsa på sommarboende i Bergvalla eftersom det skulle stöda den lokala butiken bättre.

Enligt samhällstekniska nämnden i Ingå skulle det finnas plats för 35 fritidstomter och fem till tio tomter för fast boende i Bergvalla.

Erik Holmberg, som är ordförande för Barösunds byaråd, tycker att det är alldeles för många för det 40 hektar stora området.

- Jag ställer mig tvivlande till att det blir ett område som folk trivs i, säger han. Lite främmande låter det nog i mina öron med så här tät bebyggelse.

Billigare för kommunen

Han förstår att Ingå vill satsa på fritidstomter eftersom det är i kommunens intresse att det inte ska uppstå för mycket fast boende i periferin.

- Då uppstår till exempel behov av skoltransporter, som blir dyrt för kommunen. Fast boende medför vissa åtaganden för kommunen då planen görs upp och det vill man nu undvika.

Butiken behöver stöd på vintern

Enligt samhällstekniska nämnden i Ingå är det befogat att satsa på tomter för fritidsboende eftersom sommargäster stöder den lokala butiken bättre än de som bor där året runt.

Erik Holmberg.
Erik Holmberg Erik Holmberg. Bild: Yle/Minna Almark

Erik Holmberg förstår logiken, även om han tycker att den delvis haltar.

- Det är klart att fritidshus stöder den lokala butiken. Men de stöder butiken enbart under sommaren, medan butiken borde få stöd speciellt om vintern.

Satsa på framtiden

Ingå kommun köpte det 40 hektar stora Bergvallaområdet för över 30 år sedan. Då var det meningen att där skulle byggas hus för fast boende och Erik Holmberg önskar att kommunen höll fast i de premisserna.

- Det är klart att tomter för fast boende inte går åt så snabbt, men jag ser inte heller något hinder för att kommunen skulle ha en reserv av tomter för småhus. Jag tycker att man borde satsa på framtiden också och inte bara försöka få ut det mesta möjliga därifrån.

En skamfläck

Emil Wiberg är företagare bosatt i Barösund. Han är rätt trött på att planerna för Bergvalla aldrig verkar bli till något.

Emil Wiberg.
Emil Wiberg Emil Wiberg. Bild: Yle/Minna Almark
- Det är bra att det äntligen görs något åt området. Det börjar bli en skamfläck om det inte börjar hända något.

Enligt honom är det förståeligt att kommunen vill satsa på fritidstomter.

- Fritidsboende behöver privata tjänster, inte kommunens tjänster och tomternas värde blir högre.

Finns behov av tomter för fast boende

Men enligt Emil Wiberg skulle det ändå löna sig att locka flera familjer att flytta permanent till Barösund.

- Jag har bekanta som funderar på att bygga hus och letar efter tomter på landsbygden. Jag kan tänka mig att kommunen kunde sälja tio tomter på tio år. Det är inte så mycket, men det är betydligt mera än vad som sålts på många år.

Kajander: Bra att Raseborg prickades om upphandlingen

$
0
0

Det är riktigt bra att Regionförvaltningsverket har slagit fast att Raseborg bröt mot lagen om offentlig upphandling då staden inte konkurrensutsatte saneringen av Lönnbergska fastigheten i Karis och Ekenäs trafikcenter. Det säger Petri Kajander (SDP), viceordförande i direktionen för intern service i Raseborg.

Han fick intrycket under direktionsmötet den här veckan (vecka 25) att det också var den allmänna uppfattningen på mötet, som diskuterade saken.

Staden får ta lärdom

Om det finns orsak att ge en anmärkning så ska den ges, och så får staden ta lärdom av detta, säger han.

Att Ekenäs trafikcenter blev flera gånger dyrare än man räknade med från början är inte heller acceptabelt, enligt Kajander.

Budgeten håller bättre

Men förmågan att från början av ett projekt komma fram med bättre beräkningar av de totala kostnaderna har blivit bättre i staden, anser Kajander. Under det här året har projekten hållit sig ganska bra till budgeten.

Det finns fortfarande brister, men utvecklingen går åt rätt håll, enligt Kajander.

SDP:s Petri Kajander i Raseborg
Petri Kajander SDP:s Petri Kajander i Raseborg Bild: YLE/Petra Thilman

Flera inbrott under midsommar i Västnyland

$
0
0

Tre småhus i Karis fick besök av tjuvar under midsommarhelgen. Även i Ingå har ett inbrott ägt rum. I övrigt har midsommarhelgen förlöpt lugnt på hela Raseborgspolisens område.

Midsommaren var lugnare än vanligt för Raseborgspolisen, som håller ordning i Hangö, Raseborg och Ingå.

– Firandet var relativt lugnt, troligen på grund av det ostadiga vädret, säger äldre konstapel Fredrik Huldén.

En hel del ungdomar samlades i Hangö. Helgen förlöpte ändå lugnt på Silversands campingområde.

Det grövsta brottet som ägde rum mellan torsdag och söndag var inbrott. Brotten är jämnt utspridda över alla fyra dagar.

Tjuvar i farten i Karis

Under midsommar skedde tre inbrott i centrum av Karis. Polisen misstänker att det handlar om samma gärningsmän.

Tjuvarna kom in i småhusen genom att krossa fönster. Tjuvarna plockade åt sig åtminstone smycken.

Det första inbrottet skedde på torsdagmorgon och det andra natten mellan lördag och söndag. Det är oklart när det tredje inbrottet ägt rum eftersom ägarna varit borta. Inbrottet rapporterades på lördagen.

Tjuvarna är fortfarande på fri fot.

Granne märkte inbrottstjuvarna i Ingå

Tre tjuvar bröt sig in i ett småhus i Ingå natten mellan fredag och lördag.

En granne märkte att det var liv och rörelse i huset trots att husets ägare var bortresta. Grannen lade också märke till en bil i närheten av huset. Grannen ringde polisen och gav registernumret till den okända bilen.

Tack vare informationen kunde tjuvarna sedan gripas i Sjundeå av en patrull från Kyrkslätt. Stöldgods från huset hittades i bilen. Tjuvarna är nu i Esbopolisens förvar.

Fem rattfulla i trafiken

Flera rattfyllerister har rört sig på vägarna under helgen. Polisen fick fast fem rattfyllerister varav två misstänks för grovt rattfylleri.

Tre rattfyllerister togs fast på natten mellan torsdag och fredag på Baggövägen i Ekenäs, Pojoviksbron i Ekenäs samt på Esplanaden i Hangö.

De två förarna som misstänks för grovt rattfylleri togs fast under natten mellan fredag och lördag. Den ena körde på Österbyvägen i Ekenäs och den andra på Läppgatan i Karis.

Pepparspray i Casinoparken

Sex fall av misshandel har rapporterats. Tre fall rubriceras som lindrig misshandel.

Under natten mellan fredag och lördag använde en man född 1997 pepparspray i Casinoparken i Hangö. Han misstänks för misshandel.

En annan misshandel ägde rum i ett privat hem i Pojo.

Natten mellan lördag och söndag skedde två fall av lindrig misshandel i Ekenäs. Den ena i ett privat hem och den andra på en bensinstation i Österby.

En misshandel och en lindrig misshandel skedde samma natt i Hangö.

Raseborgspolisen har också fått vetskap om en hel del skadegörelse och snatteri.

Bastu brann i Karis

$
0
0

En bastu stod i lågor i Karis på midsommarafton. Alarmet till Alviksvägen gick vid halv sex-tiden på kvällen.

Det var fråga om en vedeldad bastu och branden fick sin början bredvid bastuugnen.

Elden från den 40 kvadratmeter stora bastun spred sig även till terrängen runt bastun.

När räddningsverket kom till platsen hade ägaren på egen hand lyckats släcka de största lågorna med hjälp av en skumsläckare och en trädgårdsslang.

Brandmännen rev golv och väggar och avslutade släckningsarbetet.

Ingen människa skadades i branden men egendomsskadorna beräknas uppgå till mellan 10 000 och 15 000 euro.

Segelbåt på grund i Ekenäs skärgård

$
0
0

Sjöbevakningen hade få uppdrag i Västnyland under midsommarhelgen. Ett av de få uppdragen handlade om en mindre läcka i en segelbåt som hade gått på grund.

Sjöbevakningen har inte märkt av att västnylänningarna har firat midsommar. Helgen var överraskande lugn till sjöss.

Igår på midsommardagen fick sjöbevakningen ett larm om dykare i nöd vid gränsen mellan Ingå och Kyrkslätt.

Dykarna hade inte kommit upp till ytan vid den avtalade tiden. Det visade sig ändå inte vara någon panik. Dykarna hade bara överskridit dyktiden och larmet drogs tillbaka.

Segelbåt läckte in vatten

På kvällen fick Ekenäs sjöräddare rycka ut på ett uppdrag vid ön Matgruvan i Ekenäs skärgård. En segelbåt hade gått på grund och börjat ta in vatten.

Det visade sig att det handlade om en liten läcka och vattnet pumpades ur båten. Sjöräddarna hjälpte sedan till att bogsera båten iland.


Karis centrum kan växa så det knakar

$
0
0

Parkeringsplatsen mitt i centrala Karis invid Centralgatan kan framöver bli fyra stycken våningshus, parkeringshus och Betelförsamlingens nya lokaliteter. Får invånarna välja så skulle området bli park.

Området mellan Centralgatan och Högbergsgatan mitt emot Fokushuset är delvis mycket naturskönt och en del av det är parklikt. Ett gäng ungdomar sitter i ett hörn av parken och njuter av solgasset.

En jättelik lönn tornar upp sig mitt på området. På båda sidor om lönnen finns två mindre natursköna parkeringsplatser.

Till den Feldtska tomten har i tiderna planerats både ämbetshus och affärshus. Det har också funnits tankar på ett minnesmärke i form av en triumfbåge. Också Andelsbankens huvudkontor skulle en gång byggas här.

- Andelsbanken Raseborg har ägt de tre tomterna via ett fastighetsaktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Under den här tiden har det funnits olika planer som inte har förverkligats. Nu verkar den största efterfrågan vara på bostäder, säger Andelsbanken Raseborgs vd Lars Björklöf.

Feldtska tomten i Karis.
Naturskön miljö präglar delar av området. Feldtska tomten i Karis. Bild: Yle/Tove Virta

Raseborgs stad och Andelsbankens bolag Fastighets Ab Karis bankhus förhandlar nu om att göra något helt annat av grön- och parkeringsområdet invid Betelförsamlingens träkyrka och vill ha en detaljplaneändring.

Bostäder och lite affärer

Området är 4 530 kvadratmeter stort. Målsättningenen är att placera fyra flervåningshus med en trappa på området.

- Vi hoppas på att byggrätten kunde vara cirka 5 000 kvadratmeter, gärna föredelat på fyra hus. Sannolikt är att cirka tio procent ska bli affärslokaler, säger Björklöf.

Det betyder att ett hus skulle ha bli cirka 1 200 kvadratmeter stort och innehålla ett tjugogtal bostäder.

- Det är ungefär den efterfrågan det finns per år på en ort som Karis, säger han.

Området invid Betel i Karis planeras.
Så här ser de nuvarande skisserna ut för området. Området invid Betel i Karis planeras. Bild: Raseborgs stad

För att komma igång med bygget så måste cirka 50 procent av bostäderna var reserverade.

- Därför kan man inte ha allt för stora huskroppar då man gör upp planer, säger Björklöf.

Feldtska tomten i Karis.
Feldtska tomten i Karis. Bild: Yle/Tove Virta

Husen byggs ett i taget efter de behov som finns. Det är ett projekt som kommer att ta många år.

- Vi säljer sannolikt byggrätten åt ett byggföretag som bygger och sedan säljer ut bostäderna.

Betel vill i något skede bygga nytt

Betelförsamlingen äger tomten invid och den har också behov av större lokaliteter vilket beaktas i den nya planen. Betel önskar bland annat få en ny samlingssal.

Men för församlingen är det inte aktuellt att bygga ut just nu, resurserna är begränsade, men den hoppas kunna göra det i framtiden.

Betel kyrka bredvid Feldtska tomten i Karis.
Byggnaden i grönt som skymtar bakom träden är Betelskyrkan. Betel kyrka bredvid Feldtska tomten i Karis. Bild: Yle/Tove Virta

- Det är viktigt för oss att tomten planeras för framtiden, att planeringen för området inte låser oss. Reservationen bör finnas för att kunna bygga ut någon gång, säger Kenneth Grönroos som är pastor i Betelförsamlingen.

Den nuvarande kyrkan är byggd 1911 och den kunde fungera mer som en sidobyggnad till det nya om bygget blir av, för exempelvis barn- och ungdomsarbete. Därför är en samlingssal samt exempelvis toaletter inritade i den nya byggnaden.

Församlingen vill också att det nya bygget ansluts med den gamla träbyggnaden så att de har förbindelse med varandra så att man obehindrat kan gå mellan byggnaderna.

Invid Betel finns planer på att bygga en sorts scen.
Så här planeras det hus som ligger invid Betel se ut. Invid Betel finns planer på att bygga en sorts scen. Bild: Raseborgs stad

Andelsbanken och Betelförsamlingen skulle tillsammans verka i ett av de fyra husen invid Betel.

Historien bakom Feldska tomten

Många hus revs på 70-talet i Karis centrum i tron att det skulle byggas nytt i stället, vilket har lett till att det i Karis har funnits flera centrala tomma tomter. Feldtska tomten, som den också kallas, är en av dem.

Grundstenen till Feldtska tomten.
Rester av en husgrund. Grundstenen till Feldtska tomten. Bild: Yle/Tove Virta

Platsen andas en historia som syns på området. Invuxet i gräset finns stenar som liknar en husgrund, rester av det Feldtska huset.

Här har Fredrik Feldt bott med sin fru Aina. Han var med om att grunda den finska arbetarrörelsen i Karis i början av 1900-talet och stod också bakom Folkets hus i Karis. Han hörde till de tre Karisbor som arkebuserades i Västankvarn år 1918.

1974 såldes huset till staden och det revs år 1978, vilket i vissa kretsar klassades som en skandal.

Läs mer om områdets historia här i den lokalhistoriska tidsskriften Ta plats.

Grönt önskas

Då Yle Västnyland frågade vad invånarna skulle önska på området så blev svaren främst att de vill bevara området grönt och utveckla det till en vacker park, en grön oas i centrum.

Ungdomarna som hade slagit sig ner i gröngräset ogillade också skarpt tanken på höghus här.

- Mer grönområden istället så att alla kan ha det bra, säger en kille.

- Det får inte byggas hus här, det blir betongdjungel i staden. Det finns redan nu för lite parker och grönområden, säger en annan.

Feldtska tomten i Karis.
Ett gäng ungdomar njuter i gröngräset. Feldtska tomten i Karis. Bild: Yle/Tove Virta

Också några andra invånare ogillar tanken på höghus här, andra tycker det är bra och en föreslog parkering. En dam önskade också att det köpcentrum som nu planeras till Ekenäs istället kunde placeras här.

De invånare som Yle Västnyland talade med önskade behålla området grönt. Går det att ta i beaktande, Lars Björklöf?

- Det kommer säkert att beaktas. De förväntningarna förstår jag. Man har blivit van vid att området delvis är grönt och delvis parkering.

Planerna ska utvecklas

De byggplaner som finns för området är föråldrade, från 1979.

De skisser som nu finns är inte slutliga. Men strävan är att detaljplaneändringen kan godkännas under år 2016.

Nu förs en dialog med staden om hur området ska planeras.

- Vi ser gärna att man beaktar marknadens förväntningar. Om vi inte planerar på ett sådant sätt att det går att bygga så förblir tomterna igen obebyggda under en lång tid, säger Björklöf.

Invid Betel plneras två högre hus.
Planerna för området sett från Centralgatans sida. Invid Betel plneras två högre hus. Bild: Raseborgs stad

En tanke med den nya planeringen är att bevara rutterna för lättrafik i området och bibehålla antalet parkeringsplatser.

- Staden har egna förväntningar på området som vi kanske har en annan åsikt om. Så som då det gäller parkering, genomfarter för fotgängare eller parkområden.

Ingår i planläggningsprogram

En mer omfattande planering av Karis centrum pågår och det här projektet är en del av det.

Det är Raseborgs stad som tagit initiativ till detaljplaneändringen på basis av ett större planläggningsprogram.

Fullmäktige godkände planläggningsprogrammet för åren 2015-2019 för Karis centrum och Köpmansgatan och den här detaljplaneändringen ingår som ett led i det.

Målsättningen är att öka invånarantalet på området från 300 till cirka 400 personer.

Lars Björklöf är vd för Andelsbanken Raseborg
Andelsbanken Raseborgs vd, Lars Björklöf. Lars Björklöf är vd för Andelsbanken Raseborg Bild: Yle/Annika Laaksonen

Länk till Raseborgs stads planläggningsprogram.

Wiman fjärde och åttonde i Daytona

$
0
0

Pojobon Joni Wiman placerade sig på en fjärde och en åttonde plats i veckoslutets två deltävlingar i Global Rallycross Championship-serien i USA. Rallycrossloppen kördes i Daytona i delstaten Florida.

Joni Wiman kör för det svenska stallet Olsbergs MSE.

I den första starten på lördagen var amerikanen Tanner Foust snabbast. Austin Dyne körde i mål som tvåa och svensken Sebastian Eriksson som trea.

Eriksson vann den andra starten som kördes på söndagen. Ken Block var tvåa och Steve Arpin trea.

Eriksson toppar poängtabellen efter tre deltävlingar före amerikanen Ken Block.

Den fjärde deltävlingen körs den femte juli på militärbasen nära Jacksonville i delstaten North Carolina.

Resultaten finns på GRC:s hemsida.

Krister Holmberg skjuter i EM

$
0
0

Raseborgs Skyttar Krister Holmberg representerar Finland i de europeiska mästerskapen i skytte i slutet av juli. Skytteförbundet publicerade igår (21.6) namnen på de 35 skyttarna som valdes till laget.

Krister Holmberg skjuter i rörligt mål i tävlingarna i Maribor i Slovenien 18.7 – 1.8. Inga andra västnylänningar valdes denna gång med i landslaget.

Landslaget presenteras på Skytteförbundets hemsidor.

Hon vill luckra upp fördomar om psykisk ohälsa

$
0
0

Ingen ska behöva känna skam över sin mentala hälsa och varför är det fortfarande tabu att öppet prata om det? Det frågade sig Jennifer Granqvist i Jakobstad och sökte svaren i ett projekt om psykisk ohälsa.

På grund av sin svåra panikångest fick Jennifer Granqvist i Jakobstad höra att hon hade dålig attityd och att hon var lat. Det här ledde till att hon började fundera på varför psykisk ohälsa är tabubelagt. Den tanken blev startskottet till hennes projekt.

Under ett års tid har Granqvist intervjuat 15 personer i åldern 18-30 år om deras erfarenheter av psykisk ohälsa. Hon har åkt runt i hela Svenskfinland, hört människor öppna sig och berätta sådant de tidigare inte vågat.

- Många känner skam och rädsla över att berätta om sina problem. Man vet inte hur människor i ens omgivning ska reagera. Jag tror att de som intervjuades kände en trygghet när de också visste om mina egna erfarenheter, säger Granqvist.

Kring psykiska problem finns fördomar som Granqvist vill slå hål på. Att hyscha, inte tala högt om det och känna skam är inget som ska vara förenat med psykisk ohälsa.

- Min förhoppning är att projektet ska öppna upp lite mera. Många av de som jag intervjuat har efteråt berättat att de känt lättnad och att de nu vågar prata om sina problem.

Många vill berätta om sin hälsa

Granqvist valde medvetet att lägga upp projektet över en längre tid och ta lite i taget. En del intervjuer har varit psykiskt tunga att genomföra.

- Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har påverkats av projektet.

Projektet skulle till en början bestå av sju intervjuer, men intresset var stort och utökades därför till 15. Än i dag får Jennifer Granqvist meddelande från personer som har hört om projektet och vill delta.

Granqvist studerar till fotograf vid yrkeshögskolan Novia. Projektet om psykisk ohälsa gör hon vid sidan av studierna.

”Amerikansk fotboll kan kännas invecklat”

$
0
0

För dem som är insatta i spelet är reglerna i amerikansk fotboll förstås inte invecklade. Tony Andersson säger att amerikansk fotboll är en väldigt taktisk gren.

- Någon gång i tiderna har amerikansk fotboll kallats för gräsplanens schack, men jag tycker inte att det är något schack. Amerikansk fotboll är en fysisk sport.

Tony Andersson som gästade Sportmåndag 22.6.2015 tränar Hangölaget Sun City i den amerikanska fotbollens division 2.

Han kallar amerikansk fotboll för ”game of tackling and blocking”. Det handlar om tacklingar och om att blocka motståndarna.

- Meningen är ju att löpa med bollen i mål eller kasta bollen till en medspelare som är i målområdet, förklarar han.

Spelarna har sina egna uppgifter

Tony Andersson säger att spelet baserar sig mera på taktik än traditionell fotboll. Varje spelare har sin uppgift såväl i anfalls- som försvarsspelet.

- Så här på lägre nivå kan en och samma spelare ha flera roller på planen. En spelare kan alltså vara tvungen att komma ihåg flera olika taktiska kombinationer.

Det är givetvis väldigt viktigt att veta vad spelkamraterna gör.

- Spelaren måste kunna lita på sina spelkamrater, säger han.

Trög inledning för Sun City

Sun City har hittills spelat tre matcher i division 2 den här säsongen. Saldot är en seger och två förluster.

I sin första match förlorade Sun City mot Steelers från Kuopio 0-34. I S:t Michel förlorade Hangölaget med Bouncers14- 29. Mot Oakmen från Reso blev det sedan en seger på hemmaplan med siffrorna 58-17.

Tränaren Tony Andersson är inte nöjd med säsongstarten. Han säger att inledningen har gått trögt.

- Vi kunde ha förberett oss bättre än vi gjorde, säger han.

Finalplats i fjol

Han konstaterar att laget har tappat fjorton spelare från fjolårslaget. Sun City har fått fyra nya spelare och två återflyttare. Truppen består av 28 spelare, vilket är i minsta laget.

- Att ersätta de nyckelspelare som försvann från fjolårets lag är ingen lätt uppgift.

I fjol lyckades Sun City nå final i division 2. I finalen var Huskies bättre i Tavastehus med siffrorna 35-8.

- Vi ska se om vi lyckas med det i år igen. Det kommer nog att kräva verkligen mycket jobb av oss, eftersom starten gått så trögt som den gjort.

ECG på lördag i Hangö

På lördag (27.6) spelar Sun City sin följande seriematch. Den spelas på Rukki Arena i Hangö mot East City Giants.

Sun Citys coach Tony Andersson säger att han lagt mycket tid och energi på att analysera motståndarlaget.

- Jag tror att jag aldrig har förberett mig så här noggrant inför en match. Jag kommer att analysera ECG:s spel ännu före vår sista träning inför matchen.

Andersson säger att det inte borde komma några överraskningar från motståndarnas sida.

Ingen stor sport utanför USA

Det är svårt för amerikansk fotboll att någonsin bli en stor sport utanför USA:s gränser. Han säger att sporten utanför USA är någorlunda stor endast i Japan.

- Japanerna är faktiskt ganska duktiga i amerikansk fotboll, säger han.

Han säger att amerikansk fotboll nog är en marginalsport utanför de amerikanska gränserna.

- Det finns visserligen några europeiska proffslag också, men förutom i Japan är grenen inte så stor.

Var är det bäst att ta i land i Västnyland?

$
0
0

Yle Västnyland kartlägger gästhamnar och bryggor i regionen. Dela med dig av dina smultronställen med hashtaggen #ylebryggan! Du kan också e-posta tips och bilder till radiovega.vastnyland@yle.fi.

Vi besöker också olika gästhamnar i vår radioserie Bryggan. Serien hör du varje tisdag mellan klockan 9 och 10.

Först ut av gästhamnarna är Sandnäsudd i Snappertuna, Raseborg. Vi sänder därifrån på tisdag 23 juni.

Hans skådespelardröm blev sann

$
0
0

Christoffer Westerlund från Karis är allt från helare till skådespelare. Just nu är han aktuell som drängen Alfred i Emil i Lönneberga på Raseborgs sommarteater.

Christoffer Westerlund har alltid varit intresserad av att stå framför publik och var konferencier på alla julfester och andra tillställningar redan i lågstadiet.

- På femman skrev jag en uppsats om en slumpmässigt vald bild av en filminspelning. Resultatet blev så bra i jämförelse med mina andra friskrivningar att min lärare uppmanade mig att ta kontakt med Raseborgs sommarteater.

Läraren märkte att Westerlund hade ett speciellt intresse för film och skådespeleri.

Det här var våren 1991. Sommarteaterns repetitioner hade det året framskridit så långt att han inte kunde vara med det året.

- Jag kom med först året efter. Det var första gången jag stod på en stor scen och då insåg jag att det här var någonting jag ville hålla på med resten av mitt liv.

Så blev det också för Christoffer Westerlund, idag 37 år gammal. Han är just nu bosatt i Ekenäs. I år medverkar han på Raseborgs sommarteater för elfte gången, som drängen Alfred i föreställningen Emil i Lönneberga.

Bakom sig har han ett antal år inom både tv, film och teater.

Drömmen om Teaterhögskolan

Westerlund hade en dröm om att gå Teaterhögskolan. Men att han skulle ta det steget beslöt han sig definitivt för ett par år senare.

Raseborgs sommarteater medverkade hösten 1993 med ett potpurri från The Sound of Music på Nyländsk Afton på Finlandia-huset.

- Där träffade vi en grupp ungdomar från musikalen Hype som skulle läggas upp på Svenska Teatern följande år. När jag sedan såg föreställningen blev det helt klart för mig att jag ville utbilda mig till skådespelare och göra sådan teater.

Följande år sökte han för första gången till Teaterhögskolan, 17 år gammal. Två år senare kom han in.

- Jag har efter det varit på audition för Svenska Teaterns produktioner ett flertal gånger och väntar ännu, redo för att någon ska erbjuda mig en roll.

Christoffer Westerlund
Westerlund berättar om Island i Yle Fems serie Mitt nya land. Christoffer Westerlund Bild: Yle

På Teaterhögskolan gick han sedan tillsammans med barndomsvännen Jan Korander, precis som Westerlund hemma från Karis.

De gick i låg- och högstadiet tillsammans, tränade båda judo och spelade basgitarr.

I år jobbar de tillsammans på Raseborgsscenen, Christoffer som skådespelare och Korander som regissör. Det är ändå första gången de jobbar på det här viset.

- Jan Korander har tidigare jobbat en del med fria grupper och konstiga regissörer och jag tycker att Janne själv alltid har varit lite konstig och konstnärlig vilket är bra eftersom det behövs för att bryta deras bekvämlighetszon. Och livet är ju konstigt.

Westerlund tror att alla får ut mycket av att jobba med Jan Korander.

- Janne är en fräsch vind, har mycket visioner och är bra på att jobba med människor, speciellt sådana som inte har stått så mycket på scen tidigare. Själv har jag också lärt mig en hel del av samarbetet och jobbar gärna med Janne i framtiden.

Gillar förberedelserna allt mer efter hand

Hittills har förberedelserna inför föreställningarna gått bra, tycker Westerlund.

- Jag har varit mycket ute på åkrar och ängar här i trakterna och gjort gratisarbete, stiftat bekantskap med drängar här. Det finns ju inte många kvar nuförtiden, skrattar han.

Förberedelserna är en process som ändras beroende på vem som regisserar och vilken pjäs det handlar om.

- När jag blivit äldre har jag börjat njuta mera av förberedelserna. Tidigare tyckte jag mer om att spela föreställningarna men nu har jag börjat gilla repetitionerna mer och mer.

Tantracoach Christoffer Westerlund mediterar, Dan stör.
Westerlund som tantracoach. Tantracoach Christoffer Westerlund mediterar, Dan stör.

Han uppskattar att hitta karaktären, lära sig replikerna och allt annat arbete som pågår innan man till slut går upp och spelar föreställningarna.

Bra relation till Astrid Lindgren

Att spela med i en berättelse av Astrid Lindgren borde inte heller vara något större problem för Christoffer som berättar att han har vuxit upp med att hans mamma läste Lindgrens böcker för honom.

- Emil läste vi givetvis men min personliga favorit är Bröderna Lejonhjärta som jag faktiskt var med och spelade i på Raseborg 2002.

Han hade ända sedan han var liten drömt om att spela Skorpan.

- När berättelsen äntligen spelades på Raseborg var jag redan för gammal för den rollen. Janne Korander spelade Jonatan i den föreställningen och jag fick gestalta revolutionsledaren och hjälten Orvar.

Han säger att hans relation till författaren Astrid Lindgren är bra.

- Hennes sagor är sådana att vem som helst kan relatera till dem oberoende av varifrån man kommer, hur gammal man är och så vidare.

Skådespelare och företagare

Förutom skådespelararbetet driver också Westerlund ett eget företag. Han har jobbat som bland annat producent, regissör, konferencier och helare på olika håll i världen. Han är också tantracoach.

Just nu kan man också se Westerlund i Yle Fems program Mitt nya land där han bor på Island.

Som bäst förbereder han några av höstens produktioner. Han försöker ändå just nu koncentrera sig på skådespelararbetet på Raseborg. Hans förväntningar på Emil i Lönneberga är höga.

- Den tilltalar alla sorters människor, där finns någonting för var och en. Vi försöker alltid välja sådana pjäser på Raseborg som tilltalar så många som möjligt och i år kanske framförallt yngre.

En scen ur Shakespeares "En midsomamrnattsdröm" omgjord av Bobo Lundén.
Chrstoffer Westerlund vid Raseborgs sommarteater 2014. En scen ur Shakespeares "En midsomamrnattsdröm" omgjord av Bobo Lundén. Bild: Yle/Tove Virta

Han hoppas att en så bekant pjäs som Emil också lockar finskspråkiga.

- Det finns en fräsch ny vinkling på den här föreställningen, så jag tror att också sådana som har sett Emil tidigare hittar någonting nytt.

Vill fortsätta resa världen runt

Westerlund har många bollar i luften men han anser att han inte har något större behov av fritid.

- Jag skiljer väldigt lite på min fritid och mitt arbete eftersom jag faktiskt tycker om det jag gör. Jag känner att allt jag gör också livnär mitt arbete så jag tycker om att läsa, se på film, motionera eller laga mat.

Han ser att han har väldigt lite behov av ett socialt liv på fritiden eftersom han träffar så mycket människor i arbetet.

- Familjen är ändå väldigt viktig för mig och vi umgås en hel del.

På frågan om vad han vill göra i framtiden svarar Christoffer Westerlund att han vill göra samma sak som han gör idag, men större och mer.

- Jag vill göra stora roller både i film, tv och teater, jag vill fortsätta göra stora produktioner som regissör och producent och resa runt i världen.

Redaktör Lukas Lundin


Cykelväg planeras mellan Karis och Pojo

$
0
0

Det kan snart vara möjligt att cykla på en gång- och cykelväg från Karis till både Skuru och Pojo centrum. Rutten skulle till stor del gå längs den gamla banvallen mellan Billnäs och Skuru.

Planen är att rutten förverkligas i två etapper.

Gång- och cykelvägen skulle börja vid Karis idrottscenter och fortsätta genom Billnäs bruk till Påminne. Den skulle främst följa den gamla banvallen.

För att det här ska vara möjligt måste ett nytt brodäck byggas på järnvägsbron över Svartån. Broreparationen uppskattas kosta runt 50 000 euro.

Raseborgs samhällstekniska nämnd har godkänt tekniska centralens förslag att den här etappen tas med i de kommande årens investeringsprogram. Förverkligandet kräver också markägarnas lov.

Samarbete med NTM-centralen

Från Påminne skulle rutten sedan fortsätta till Tallbacka längs med landsväg 111. Planen är att det här avsnittet förverkligas som ett samprojekt med Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM), som redan tidigare har gjort en behovsutredning för det här området.

Raseborgs stad ska nu aktivt jobba för att projektet blir av, så att det skapas en enhetlig gång- och cykelväg från Karis till Pojo och vidare till Fiskars.

Från Påminne till Skuru

Den andra etappen går längs med den befintliga banvallen från Påminne via Skuru stationsområde vidare till Gamla Åbovägen. Den här biten förverkligas i ett senare skede.

Avsnittet mellan Karis-Pojo reningsverk och Walter Bergmans väg är extra krävande med naturskydd, tunnelavsnitt och mjuka terrängförhållanden.

Det är fullmäktigeledamoten Oskari Sundström (De gröna) som har tagit inititativ till motionen att utreda om det är möjligt att utnyttja den gamla banvallen som en gång- och cykelväg.

Vasa IFK slog Ekenäs IF i målrik drabbning

$
0
0

En fruktansvärd målvaktstavla av EIF-keepern Ville Viljala avgjorde måndagens (22.6) division 1-match på centrumplan i Ekenäs till Vasa IFK:s fördel. Fotbollsmatchen bjöd publiken på över tusen personer på hela sju mål.

Vasa IFK fick jubla fyra gånger på centrumplan
Fyra gånger fick Vasa IFKs spelare jubla i matchen mot EIF. Vasa IFK fick jubla fyra gånger på centrumplan Bild: Yle/ Patric Westerlund

Slutresultatet skrevs 3-4 (1-0).

Viljalas dundertabbe kom med dryga fem minuter kvar av ordinarie speltid. Situationen kom då Markus Nordman stressade EIF-målvakten vid kortlinjen strax utanför straffområdet.

Viljala försökte sig på en konstig nedtagning och rensning med högerfoten vilket resulterade i att bollen träffade Nordman. Bollen fick en skruv som tursamt förde den i mål.

VIFK:s Lasse Linjala träffade ännu bollen då den gått över mållinjen, men Nordman antecknades som segermålsskytt i matchprotokollet. Samme Nordmans match i maj på centrumplan mot EIF slutade förövrigt tidigt i andra halvlek med en utvisning.

EIF-målvakten Viljala kunde ha rett upp situationen genom att sparka bollen över sidolinjen med vänstrefoten eller genom att låta vänsterbacken Zacharias Ekström ta hand om bollen. Viljalas lösning resulterade i årets målvaktstavla på centrumplan, en tavla som blev dyr för hemmalaget.

Bra första halvlek

Som siffrorna säger var hemmalaget Ekenäs IF det bättre laget i den första halvleken. Ivorianen Mamadou Konate gjorde halvlekens enda mål, snyggt frispelad av Ville Sevon redan i den femte matchminuten.

Den andra halvleken fick en katastrofartad inledning för hemmalaget. Vasa IFK kom starkt efter pausvilan och lyckades kvittera efter dryga två minuters spel.

Gästernas och matchens bästa lirare, Lasse Linjala i VIFK, nickade totalt omarkerad in kvitteringsmålet. Inlägget kom av Andreas Strandvall.

Knappa tio minuter senare fällde Vasalagets Matias Träskback hemmalagets Juuso Aalto med straffspark som följd.

EIF-kaptenen Johan Estlander förvaltade straffsparken bergsäkert. Han sköt bollen i ligameriterade VIFK-målvakten Janne Henrikssons vänstra nedre hörn. Målet var Estlanders första i division 1.

Fem minuter senare gjorde i paus inbytta Hugo Willför i sin tur sitt första mål på den här nivån. Han nickade in bollen otagbart bakom Viljala i EIF-målet.

Ekström på returen

I 73:e matchminuten fick EIF en frispark ungefär 25 meter från gästernas mål. Lucas Kaufmann sköt ett hårt skott som Henriksson parerade rakt framför målet.

EIF:s Zacharias Ekström var först framme och slog returen i mål. Igen ledde hemmalaget, nu med siffrorna 3-2.

Men igen fick hemmalaget och hemmapubliken se Vasa IFK utjämna. Tre minuter efter Ekströms ledningsmål föste Andreas Strandvall in kvitteringen från nära håll. Också det målet kom efter ett inlägg från kanten.

EIF-kaptenen och högerbacken Johan Estlander var väldigt ledsen efter matchen.

- Vi kan inte annat än be om ursäkt av våra fans och vår publik för det usla försvarsspelet i andra halvleken, sa Estlander.

Timoska är viktig

Estlander konstaterade att laget måste bli bättre på att förhindra motståndarna att ge inlägg.

- De gjorde tre mål på inlägg från kanterna och det är oförlåtligt, sade EIF:s lagkapten.

Estlander sade att det att Sampsa Timoska nu börjar vara i spelskick är mycket viktigt för laget.

- Han är en otroligt viktig spelare för oss på många olika sätt.

Nöjd Kärkkäinen

VIFK-tränaren Tomi Kärkkäinen hade svårt att dölja glädjen på presskonferensen efter matchen.

- Vi stod för en heroisk insats. Tre gånger steg vi jämsides från underläge och till slut lyckades vi vinna matchen.

Enligt Kärkkäinen förtjänade hans lag segern eftersom laget skapade mera framåt. Det påståendet kunde inte EIF-tränaren Jens Mattfolk låta bli att kommentera.

- Jag undrar om ”Kärde” (Tomi Kärkkäinen) och jag alls såg samma match. Vi hade betydligt flera och bättre målchanser, fastslog Mattfolk.

På rätt väg

Mattfolk konstaterade att tre gjorda mål på hemmaplan ska räcka till seger.

- Vi är på rätt väg, vilket segern på MP (17.6) visade. Nu gäller det för oss att komma igen och resa till Björneborg på söndag för att kämpa om seriepoängen, sade EIF-tränaren.

Vasa IFK:s Hugo Willför konstaterade att segern var väldigt viktig för självförtroendet inom laget.

- Vi har haft lite si och så med självförtroendet och förlorat flera matcher därför, sade den unga målskytten.

På söndag (28.6) reser alltså EIF till Björneborg för att möta FC Jazz. Vasa IFK tar sig an Vandalaget PK-35 i Vasa samma dag.

Division 1: EIF – VIFK 3-4 (1-0), 5 min Mamadou Konate 1-0, 48 min Lasse Linjala 1-1, 57 min Johan Estlander 2-1 (str), 62 min Hugo Willför 2-2, 73 min Zacharias Ekström 3-2, 76 min Andreas Strandvall 3-3, 84 min Markus Nordman 3-4.

Spelade matcher, serietabell och kommande matcher finns här.

EIF: Ville Viljala; Zacharias Ekström, William Lindqvist, Etchu Tabe, Johan Estlander; Lauri Bergström, Ville Sevon (87 min Sampsa Timoska); Juuso Aalto (66 min Samu Suoraniemi), Lucas Kaufmann, Benjamin Källman; Mamadou Konate (79 min Casper Källberg).
VIFK: Janne Henriksson; Jonas Pitkäkangas, Artur Lemanowicz (v), Christian Ingo, Kevin Peth; Jesse Jääskeläinen (v) (46 min Matias Träskbäck), Travis Cantrell; Andreas Strandvall (v) (81 min Ilari Anttila), Markus Nordman, Nicolas Sievers Laine (46 min Hugo Willför); Lasse Linjala.

Sommarquiz: Pleppo

$
0
0

Fem snabba frågor om Pleppo! Hur många rätt får du?

((vis:944502))

Exklusiva ting grävdes fram vid Raseborgs slott

$
0
0

Under årets utgrävningar på Slottsmalmen har arkeologer hittat nya fynd som gör att forskarna än en gång får revidera sina teorier om hur livet på slottet var under medeltiden.

Bit från ett glaskärl från Medeltiden.
Glasbit från medeltiden. Bit från ett glaskärl från Medeltiden. Bild: Yle/Lukas Lundin

Årets utgrävningar vid Raseborgs slott är över och arkeologerna fortsätter nu analysera de föremål som grävts fram. Utgrävningarna har varit lyckade, enligt arkeologerna.

Det som varit mindre bra i år är det regniga vädret, som försvårat utgrävningarna.

Årets utgrävningar har skett alldeles invid fjolårets utgrävningsplats på den så kallade Slottsängen öster om slottet.

Arkeologerna har i år funnit en massa spår av olika slags aktiviteter från den tiden då Raseborgs slott var i användning, det vill säga medeltiden.

Skärvor av glasbägare

Det som är värdefullt för arkeologer är de lager av avfall som man funnit. Det handlar om både avfall från bebyggelsen runt slottet och avfallslager från själva slottet.

- Mest handlar det om benmaterial men också annat material från slottet, berättar Georg Haggren som är forskningschef för projektet.

För Haggren har de värdefullaste fynden varit de skärvor av glasbägare som man funnit. Glasbägarna är importvaror från Böhmen. Exklusiva ting kallar han dem.

Forskare och arkeolog Elina Terävä.
Elina Terävä är forskare vid Helsingfors univeristet. Forskare och arkeolog Elina Terävä. Bild: Yle/Lukas Lundin

Bland fynden finns också en bordskniv och en pilspets från en pil för armborst. Dessutom har man hittat bitar av keramik och stengods.

- Man har verkligen funnit en hel del glasbitar just i Raseborg, kanske mera än vid andra borgar i både Finland och Sverige, berättar forskaren och arkeologen Elina Terävä.

Själv är Terävä mest intresserad av vapen så pilspetsarna är hennes favoriter bland alla fynd.

Ändrade teorier - igen

Georg Haggren säger att årets fynd igen har betytt att man blir tvungen att redigera sina teorier om livet kring slottet.

- Det hör till forskningen. Mera kunskap gör gamla teorier föråldrade. Helhetsbilden av tiderna blir hela tiden bättre.

Redan senaste sommar upptäckte en husgrund, som ligger alldels för lågt enlig vad man trott kunde vara möjligt. Det här på basen av de uppskattningar av höjdkurvor som gjorts för olika tidsåldrar i Finland.

- Husgrunden har gett forskarna huvudbry, säger museichef Dan Lindholm vid Västra Nylands landskapsmuseum.

Orsaken till den låga platsen och vad byggnaden användes till kommer kanske fram när arkeologerna nu så småningom börjar analysera resultaten av utgrävningarna.

Liknande lågtliggande socklar har man också hittat i Åbotrakten, men någon teori om varför sådana förekommer vill Lindholm inte komma med ännu.

Hur stor var traktens befolkning?

Georg Haggren säger, att det generellt är svårt att uppskatta befolkningens storlek i Raseborgs slott och i trakten runtom. Men från mitten av 1500-talet finns det bra räkenskapsmaterial som berättar att det i slottet bodde 20-30 personer ungefär ett halvdussin personer vid ladugården och några få personer i Snappertuna kyrkoby.

De här siffrorna år från tiden då slottets blomstringstid var förbi. På 1400-talet bodde det säkert betydligt mera folk både i borgen och i trakten runtom, säger Haggren.

- År 1558 stängdes slottet när den gamla ölkällaren rasade och man byggde den nya kungsgården i Ekenäs. Så ölkällarens fall blev också slottets fall, kan man säga, säger Georg Haggren.

Intresserade har fått vara med

Det är inte bara yrkesfolk som deltagit i sommarens vetenskapliga utgrävningar. En grupp deltagare i en kurs från Hangö sommaruniversitet har också varit med.

Utgrävningar vid Raseborgs slottsruiner.
Kim Björklund deltar i utgrävningarna. Utgrävningar vid Raseborgs slottsruiner. Bild: Yle/Lukas Lundin

Två som tagit chansen att delta är Pia Forsell och Kim Björklund. De har vanan inne efter att redan tidigare somrar varit med, om inte i Raseborg så på andra platser.

- Det är spännande och givande att vara med, fastän man först blir öm i låren och sedan i knäna av de obekväma ställningar man har när man gräver sig fram med en liten murslev, säger Pia Forsell.

Björklund har tidigare grävt fram stenåldersfynd, så medeltiden som det handlar om i Raseborg är ny och intressant med alla metallföremål man finner där.

- Att gräva upp föremål som legat i jorden i flera hundra år ger en kick att fortsätta, säger Björklund.

Att det dessutom finns arkeologer på plats som kan berätta om de föremål man gräver upp, gör allt bara mera intressant, enligt Björklund.

Det intressanta med just Raseborgs slott är att det finns föremål från 1400-, 1500- och 1600-talet på samma ställe, tillägger Forsell.

Båda är på det klara med att de nog fortsätter med sitt intresse också nästa sommar.

Fortsättning följer nästa år

Utgrävningarna på Slottsängen öster om Raseborgs slott påbörjades år 2008 och fortsatte sommaren 2009.

Där grävde arkeologer efter fynd ifjol liksom i år.

- Nästa sommar fortsätter utgrävningarna, säger forskningschef Georg Haggren

Storkalas för storkparet

$
0
0

Storkparet i Koskis i Egentliga Finland har lyckats med häckningen. Det är sannolikt första gången den vita storken har lyckats med sin häckning i Finland.

Det finns åtminstone två ungar i boet, men det är svårt att se om det finns fler eftersom storkhonan i regnet noga skyddar sina ungar.

Storken får oftast två till fem ungar, så det kan finnas fler ungar i boet, och det kan ännu kläckas fler ungar.

Den vita storken häckar regelbundet i Estland. Man har byggt konstgjorda bon för storkar på olika håll i södra Finland.

Storken är allätare och äter bland annat grodor, insekter och små däggdjur.

Här kan du följa med vad som händer i boet: http://tl-turvatekniikka.fi/haikarakamera.html

Viewing all 24971 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>