Raseborgs Skyttars Joni Stenström placerade sig på en femtonde plats i en luftgevärstävling i Gyor, Ungern på lördagen (28.11). Serbiens Milutin Stefanovic vann finalen.

Tävlingen Hungarian Open, de öppna ungerska, sköts på tio meters bana med luftgevär. I grundserien sköt varje deltagare sammanlagt 60 skott.

Joni Stenström sköt resultatet 617,1 poäng. Han kom inte till final. Stenström tävlar för första året i herrklassen.

Ekenässkyttens serie var 103.2, 102.9, 104.0, 101.1, 103.5, 102.4.

Grundseriesegern gick till Istvan Peni från Ungern, 630 poäng, före Jeremy Monnier från Frankrike. Monniers resultat var resultat 627,5 poäng. Finalen skjuts senare i kväll.

I finalen var Serbiens Milutin Stefanovic bäst. Marco de Nicolo från Italien var tvåa.

Joni Stenström var nöjd

Stenström var nöjd med sin tävling.

- Det här var mitt säsongsbästa resultat och det bästa resultatet jag skjutit på ungefär två år. Det visar att jag är på rätt väg.

Ännu får jag förbättra några svaga stunder eftersom koncentrationen släppte ibland, sade Stenström efter tävlingen.

Stenströms landsman Aleksi Leppä var tolfte, 619,3 och Aleksi Jaarva var 22a med resultatet 608,3.

På söndag tävlas en ny tävling. Joni Stenström är med också då.

- Jag väntar mig ett bättre resultat då, sade han.

Resultaten från tävlingarna finns på ungerska skytteförbundets webbsidor.

HC West från Grankulla var enormt nära att ta ikapp Helsingfors IFK:s ledning då de möttes i handbollsligan på lördagen. Matchen slutade 27-26 till HIFK.

I halvtid ledde HIFK med 14-10 och höll ledningen matchen ut. Det var ändå väldigt nära att West skulle kvittera. Med två och en halv minut kvar gjorde Oscar Berglund 27-26, men närmare än så kom hans lag aldrig.

Mest mål gjorde HIFK:s Niclas Ahlgren som stod för hela tio fullträffar. HIFK är nu fyra i handbollsligan. Tre poäng efter HC West.

Dicken krossade BK-46 – Modig satte tio bollar

Karisklubben BK-46 hade inget att hämta i Britas i Helsingfors då de mötte Dicken i herrarnas handbollsliga. Matchen slutade 34-20 till hemmalaget.

Christoffer Modig var matchens bästa målskytt med hela tio fullträffar, sex i den första halvleken och fyra i den andra.

I halvtid ledde Dicken med ruskiga 19-6. Den andra halvleken var således jämn, men matchen avgjordes redan tidigt.

Bästa målskytt i Karisklubben var Janne Korpimäki med sex mål.

I och med segern passerar Dicken serieledande Cocks. Riihimäkiklubben har en match mindre spelad.

Atlas vann i Åbo

Atlas tog med sig två poäng hem till Vanda på lördagen. Åbo IFK klarade inte av att ta sin andra seger för säsongen.

Atlas vann med 28-23 och bästa målskytt var Sebastian Säkkinen med sju fullträffar. Topias Laine i hemmalaget stod också för sju mål. Han leder också hela handbollsligans skytteliga.

Också HIFK:s damer vann

Helsingfors IFK:s damer besegrade ÅIFK med 28-19 på bortaplan.

De drog ifrån i andra halvlek och Johanna Hilli var matchens bästa målskytt.

Serienykomlingen Ekenäs IF spelade oavgjort mot RaKe/YJ på lördagen (28.11) i damernas division 2 i futsal. Matchen spelades i Esport i Hagalund i Esbo.

Slutresultatet skrevs 1-1 (0-1).

I mitten av den första halvleken gjorde Rajamäen Kehitys/YJ matchens första mål. EIF kvitter i den sjunde matchminuten i den andra halvleken.

EIF:s mål kom efter ett ribbskott av Jenny Sundblom. Hanna Kultanen sköt returen i mål.

EIF:s spelande tränare Ann-Sofie Nyholm sade efter matchen att Ekenäslaget spelade aningen knaggligt och nervöst på lördagen.

- Vi hade lite svårt att hitta vårt eget spel. Men det var jätte skönt att vi kämpade till oss kvitteringsmålet och lyckades hålla 1-1 matchen till slut, sade Nyholm.

Kultanen – Sundblom bra

Hon berömmer anfallsparet Hanna Kultanen – Jenny Sundblom för en pigg insats i matchen.

EIF har nu spelat tre matcher i division 2 och är ännu utan vinst. Leget har spelat två gånger oavgjort och har förlorat en match. För RaKe/YJ var poängen på lördagen den första i serien.

Sin följande match spelar EIF söndagen den 13.12 mot PK-50 från Vanda. Matchen spelas i K3 Sport Arena i Esbo.

Serietabellen finns på det nyländska fotbollsdistriktets resultatsidor.

Det görs mycket musik i Svenskfinland. Om man skulle tro Svenska kulturfondens årliga stöd till musikinspelningar. Men vad händer om man vill få tag på alla dessa inspelningar som har fått sammanlagt hundratusentals Euro i stöd?

Så en gång till: Det görs mycket musik i Svenskfinland. Eller görs den?

Hundratals finlandssvenskar skriver just nu ansökningar till Svenska kulturfonden tills fingrarna blöder. Många söker understöd för inspelning av musik. Och många kommer nästa år på våren att få den glada nyheten att deras skivprojekt får pengar. Allt mellan 500 och 8000 Euro. Till ett sammanlagt värde av över 200.000 Euro.

Nästa steg är att rekvirera pengarna. Vad tror du att det händer sen? Att arbetet med inspelningarna börjar?

Det är stipulerat att Bidraget ska utnyttjas under det kalenderår för vilket det har beviljats (Ur Svenska kulturfondens Allmänna riktlinjer). Saken är biff! Eller är den det?

Ger Kulturfonden understöd på alltför lösa boliner?

Det har ryktats länge att Svenska kulturfonden är ganska släpphänt gällande understöd för musikinspelningar. Att det är relativt lätt att få bidrag. Att den efterföljande redovisningen är ingenting att frukta. Att uppföljningen är näst intill obefintlig. Bara man har fått pengarna på kontot så...

Vi ville undersöka dessa rykten. Vad gjorde vi?

Vi försökte få tag på musikinspelningarna som fick understöd år 2012 och 2013. Sammanlagt över 150 projekt. Det var lättare sagt än gjort. I veckor har vi varit på jakt efter den finlandssvenska musiken. Ganska snart blev det klart att det var en jakt på den försvunna finlandssvenska musiken.

Lite svinn kommer det alltid att finnas. Det är bara att acceptera. Men när kommer väggen emot? Vid 10 procent? 20 procent? 30 procent? Då talar vi redan om summor som närmar sig 100.000 Euro årligen.

Dagen D

Måndagen den 30 november är Dagen D för de flesta finlandssvenska kulturarbetarna. Den sista ansökningsdagen för en av de åtråvärda stipendierna. Den är också Dagen D för vår undersökning.

Vad tror du vi har kommit fram till? Hur tror du vi har lyckats i vår jakt på den försvunna finlandssvenska musiken?

Tror du att rykten besannades? Eller tror du att Svenska kulturfonden kommer att rentvås? Du får svar från och med den sista november. Dagen D. Här på svenska.yle.fi/kultur-och-noje. Eller under #fondfyrkfinns2015. Är du redo?

Svenska kulturfonden Bild: Yle/Peter Lüttge

Urmakaren Anders Blomqvist bjuder i år vid jultider in allmänheten till sitt hem i Borgargården på Ekenäs museicentrum Ekta. På det här sättet får museibesökare bekanta sig med julfirandet för 150 år sedan.

Julutställningen ”På julbesök i Ekenäs” inleddes med vernissage den 28 november.

- Bild: Yle/Veronica Montén

Förutom Anders Blomqvist med fru har du i samband med julutställningen möjlighet att också träffa barnflickan Hilda Stark. Hon är en försiktig och tillbakadragen 16-åring som jobbar hos familjen Blomqvist.

- Bild: Yle/Christoffer Westerlund

- Bild: Yle/Christoffer Westerlund

- Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Julutställningen pågår fram till den 3 januari 2016 och är öppen från onsdag till söndag.

Stort som smått såldes bort i dag på det gamla stålindustriområdet i Lappvik i Hangö. Jari Häkkinen från Lojo gjorde dagens största köp när han ropade in FN-steels gamla lok.

Mängder med människor tog tillfället i akt och besökte industriområdet i Koverhar på söndagen. Arrangören, rivningsföretaget Delete, uppskattar att 1500 personer fanns på plats under auktionen.

Människor strömmar in på området. En hel hop med människor går längs med en väg. Bild: Yle/Malin Valtonen

Allt från truckar och arbetsmaskiner till kylskåp och städredskap auktionerades ut i snabb takt av auktionsmäklaren Aki Palsanmäki.

Lojobor kämpade om att få köpa loket

Många väntade på att auktionen av det gamla, men fungerande loket skulle börja. Efter att 86 andra objekt hade sålts var det äntligen dags.

Auktionsmäklare Aki Palsanmäki auktionerar ut loket. Auktionsmäklare Aki Palsanmäki. Bild: Yle/Malin Valtonen

Jari Häkkinen drog det längsta strået och loket blev hans för 6500 euro.

- Antikviteter måste bevaras. De får inte förstöras, motiverar Häkkinen sitt beslut.

Loket ska han transportera hem med hjälp av en lastbil. Sedan ska det tvättas och målas.

- Jag hoppas att jag får lov av VR att köra loket mellan Lojo och Lappvik, säger Häkkinen och skrattar.

"Det mesta är skrot"

Många tittade sig omkring utan att köpa något. En del verkade vara mer nyfikna av själva området än sakerna som auktionerades ut.

Deletes personal fick flera gånger springa efter personer som blivit lite väl ivriga och gått in i byggnader som låg bakom avskärmningsbanden.

Ekenäsbon Alexander Boström kom till auktionen för att han tidigare jobbade på området.

- Jag tror inte jag kommer att buda på något. Det mesta är så gott som skrot.

Alexander Boström var en av många som besökte auktionen. Alexander Boström från Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen

Dubbelt mera besökare

Arrangören Delete var förvånad över hur många som hade kommit till auktionen. På förhand hade företaget trott att maximalt 700 personer skulle komma – nu blev det över dubbelt upp.

- Försäljningen har gått jättebra. Vi har sålt nästan allt som vi hade satt fram, säger arbetsledare Alexandra Forsén vid Delete.

Matsalen fylldes med folk när auktionen kom igång. Människor sitter på en auktion. Bild: Yle/Malin Valtonen

- En del grejer har sålts vidare till större kunder. I vår kanske vi arrangerar en auktion till med föremålen som finns kvar.

Många personer ville ta sig en titt på området innan det är jämnat med marken. En person står och tittar på en hög med bråte framför en gammal stålfabrik. Bild: Yle/Malin Valtonen

- Under nästa år är allting borta, säger Forsén.

Mera bilder från auktionen i Koverhar

Joni Stenström från Raseborgs Skyttar lyckades inte skjuta ett lika fint resultat på söndag som han gjorde på lördagen i öppna ungerska luftvapentävlingarna. Tävlingarna gick av stapeln i staden Gyor i nordvästra Ungern.

På lördagen var Stenström 15e, men på söndagen noterades han för en 28e placering i tävlingen för luftgevär. Bäst i grundserien på tio meters bana, 60 skott var Istvan Peni från Ungern.

Finalen skjuts senare i kväll.

Peni var bäst också i lördagens grundserie. Finalsegern gick till serben Milutin Stefanovic.

Resultaten finns på ungerska skytteförbundets resultatsidor.

På söndagen sköt Joni Stenström resultatet 613,4 poäng (101,4, 102,4, 101,5, 103,1, 102,4, 102,6). På lördagen sköt han säsongsbästa resultatet 617,1 poäng.

Finlands Aleksi Leppä var 24e med resultatet 616,1 poäng.

Joni Stenström var besviken

Ekenässkytten Stenström var besviken efter tävlingen på söndagen.

- Idag gick det dåligt, fick inget flyt på skjutandet. Det var jobbigt hela tävlingen igenom. Det finns inte så mycket mera att kommentera, sade han.

Vad problemen egentligen berodde på kunde han inte säga.

- Det var väl ingenting speciellt, de började bara inte löpa ordentligt i något skede i tävlingen överhuvudtaget. Den sista växeln uteblev, sade Stenström.

Han tävlar näst gång om två veckor i Åbo. Då står Kupittaan kisat i turen.

En riktigt dålig andra period fällde FBC Raseborg Knights i innebandymatchen mot SBS Kings på söndag kväll. Esbolaget vann matchen som ingår i herrarnas division 2, zon 1.

Slutresultatet i matchen som spelades i Påminnehallen i Pojo blev 4-6 (2-1, 0-4, 2-1).

En riktigt dålig andra period fällde Knights på söndagskvällen. Matchens första period gav löften om en bra match för hemmalaget.

Knights lyckades ta en 2-0 ledning i första perioden. Målskyttar var Janne Holopainen (Ville Puotila) och Teemu Manninen (Matias Loskin).

Femton sekunder före paussignalen reducerade Kings genom Ari Huopalainen.

Andra perioden 0-4

I den andra perioden gjorde gästerna fyra mål. Markus Olkkonen gjorde två mål, Jouni Olkkonen och Saku Sintonen lyckades en gång överlista Fredrik Holsten i Knightsmålet.

I början av andra perioden missade hemmalagets Wilhelm Wainio ett straffslag.

Halvvägs in i sista perioden gjorde Knights två snabba mål då Wainio och Holopainen träffade rätt. Holopainen och Wainio fick var sitt passningspoäng i målen.

Dryga fem och en halv minuter före slutet fastställde Kings Saku Sintonen matchens slutresultat.

Fåordig tränare

Knights tränare Jan Malm var fåordig efter matchen.

- Det var den usla andra perioden som var orsaken till förlusten. Vi hade alla möjligheter att komma i kapp i sista, men den här gången lyckades det inte, sade han.

Malm sade att förlusten inte var alldeles katastrofal med tanke på resten av säsongen, många matcher återstår ännu att spela.

Knights spelar sin följande match den 4.12 i Påminnehallen mot KGB Agents från Helsingfors.

- Motståndet är kanske lättare då, men vi kan inte gå in i den matchen dåligt förberedda, sade Jan Malm.

Spelade matcher, serietabell och kommande match finns på innebandyförbundets webbsidor.

Lojoklubben Lohjan Salibandys herrar tog en värdefull seger i innebandytvåan på söndag (29.11) kväll. LoSB slog PSS i Borgå.

Slutresultatet blev 7-10 (0-4, 3-1, 4-5).

LoSB fick en flygande start i matchen. Efter första perioden var ställningen 4-0 till gästerna.

I den andra perioden knappade hemmalaget in LoSB-ledningen en aning. I den sista fick LoSB igen fart på målskyttet och vann till slut den målrika matchen.

Lojolagets bästa poängplockare var Rasmus Hellström 2+2 och Niclas Fromholz 2+1. I hemmalaget var Robert Sainio och Erkko Vainiala effektivast. Båda gjorde ett och passade till två mål.

LoSB spelar sin följande match den 11.12 mot Helsingfors IFK i Tennarihallen i Lojo. Serietabellen i division 2, zon 2, finns här.

Hangon Hyrskyts damer förlorade mot Grankulla IFK i en turnering i innebandyns division 2 på söndagen (29.11). Turneringen spelades i Masaby i Kyrkslätt.

Hangon Hyrskyts damer förlorade sin enda match för dagen. Grankulla IFK var bättre med siffrorna 3-0 (1-0, 1-0, 1-0).

Marika Pulliainen från Hangölaget säger att lagets samspel inte fungerade som det brukar.

- Vi hade ganska många mållägen, men lyckades inte den här gången göra mål.

Hon berömmer Paula Huikko och Mariette Hägglund för bra insatser i matchen.

Matchresultat, serietabell och kommande matcher finns på innebandyförbundets webbsidor. Den 19.12 står Hangon Hyrskyt värd för följande division 2-turnering.

Förmännen inom seniorservicen i Sjundeå ska börja delta i det kliniska arbetet. På det sättet planerar kommunen att spara pengar.

Då vårdsamarbetet Lost avslutades den sista december 2012 beslöt Sjundeå att alla enheter inom seniorservicen ska ha egna förmän.

Eftersom verksamheten har stabiliserats är det nu möjligt för förmännen att delta i det kliniska arbetet en till två dagar i veckan.

På det här sättet vill Sjundeå stärka resurser och kunnande, samtidigt som behovet av vikarier minskar. Totalt 50 000 euro borde sparas in av vikarieanslagen inom seniorservicen.

Familjearbete med egna resurser

För att spara pengar ska också personalen från dagverksamheten sköta om åldringarnas rehabilitering enligt behov inom hemvården, boendeenheterna och på bäddavdelningen. Rehabiliteringsarbetet sker i samarbete med fysioterapeuterna.

Socialvårdens familjearbete ska också i större utsträckning skötas med egna resurser. Därför har det i budgeten för år 2016 reserverats pengar för att inrätta en familjearbetarbefattning.

Familjearbetaren kan tillsammans med den nuvarande familjehandledaren tillgodose en stor del av familjearbetet och bara en liten del sköts med köptjänster. Besparingarna beräknas bli 160 000-180 000 euro.

Ingå kan trots allt börja samarbeta med hjälpmedelscentralen vid Västra Nylands sjukhus (VNS) i Ekenäs.

Kommunen har diskuterat ett samarbete med Lojo, Sjundeå och Kyrkslätt. Men det finns inga reella möjligheter till ett gemensamt samarbete just nu.

Samarbetet med VNS inleds från och med den första januari 2016 och kostar Ingå ungefär 100 000 euro per år.

Ingå var med och planerade

Hjälpmedelscentralen vid Västra Nylands sjukhus har funnits sedan år 2010.

Ingå deltog i planeringen, men på grund av vårdsamarbetet Lost med Lojoregionen kunde Ingå inte delta.

Ett annat alternativ skulle vara att Ingå kompletterar den egna verksamheten och anställa en person som sköter mindre reparationer och koordinerar servicen av hjälpmedlen.

Det är nu fysioterapin vid Ingå hälsocentral som lånar ut, servar och reparerar hjälpmedlen.

Mera enhetliga kriterier behövs

Ingå kommun har själv haft hand om hjälpmedelsservicen sedan år 2002. Då Ingå var med i Lost följde kommunen samma kriterier som i Lojonejden.

Utlåningskriterierna för hjälpmedel ska nu förenhetligas så att de är samma i hela landet.

Hjälpmedlen behövs för att personer med rörelsehinder ska kunna klara sig i det egna hemmet.

Nu ska också Lojo stad utreda möjligheten att erbjuda ett motionskort till äldre Lojobor. Det önskar fullmäktigeledamot Ilkka Lähteenmäki (Saml.) i en motion till stadsfullmäktige.

Han vill att stadsstyrelsen utreder möjligheten att erbjuda ett gratis elektroniskt motionskort till Lojobor över 68 år. Kortet kunde göra det möjligt för äldre Lojobor att använda simhallen och konditionssalar gratis.

Lojo stadsstyrelse ska nu bereda frågan om motionskortet som Lähteenmäki i sin fullmäktigemotion kallar "68+Sporttikortti".

I Raseborg utreder bildningskansliet möjligheten att erbjuda ett motionskort för äldre raseborgare.

Tennisföreningen i Lojo, Lohja-Tennis, får lägre hyra för klubbverksamhet. Föreningen har besvärat sig över hög hallhyra.

30 euro i timmen är för hög hyra för en gymnastiksal, anser föreningen Lohja-Tennis i Lojo.

Tennisföreningen har besvärat sig över hyrorna för gymnastiksalarna i Metsola, Tytyri och Ojamo skolor.

Föreningen poängterar att deras verksamhet handlar om att främja motion och social samvaro bland skolelever, inte om att göra vinst.

Med en så hög hyra är det omöjligt att fortsätta med verksamheten.

Nämnden för fostran och utbildning i Lojo beslöt att införa en ny användargrupp som anses stöda skolornas verksamhet.

Hyran är då 10 euro i timmen för användandet av festsal, gymnastiksal eller matsal och 7 euro i timmen för klassrum.

Det här innebär att tennisföreningen kan räkna med lägre hyra i framtiden.

Nästa år kan man inte längre köpa tågbiljetter vid luckan på stationen i Karis.

Karis station är en av 13 stationer som upphör med biljettförsäljningen senast den 10 januari 2016.

Biljettförsäljningen fortsätter endast vid nio stationer. Bland platserna där biljettluckan stänger finns också stora stationer som Böle i Helsingfors.

Beslutet innebär att VR till en början säger upp över 150 anställda. VR motiverar beslutet med att allt färre köper sin biljett vid luckan. Bolaget vill också spara pengar för att kunna sänka biljettpriserna och locka fler passagerare.

Vid Karis tågstation jobbar fyra personer som sägs upp, säger Maisa Romanainen som är direktör för passagerartrafiken vid VR.

Hittills har Karis station varit den som säljer den rabatterade västnyländska pendlarbiljetten. VR meddelar senare var man i framtiden kan köpa den här biljetten, säger Romanainen.

För tillfället finns inga planer på att sälja stationsbyggnaden, säger Romanainen.

Här stänger biljettluckan

Biljettförsäljningen upphör i början av året förutom i Karis på följande stationer: Böle i Helsingfors, Vasa, Karleby, Tavastehus, Joensuu, Kouvola, Kuopio, Villmanstrand, S:t Michel, Riihimäki, Rovaniemi och Seinäjoki. Biljettförsäljningen i Kemijärvi upphör också under 2016.

Böle station ska helt o hållet byggas om eftersom det byggs bostäder kring stationen. Under bygget bildas en tillfällig station för passagerarna. I Böle jobbar sex personer med biljettförsäljning och utgångsläget är att de sex sägs upp, säger Romanainen.

Här fortsätter biljettförsäljningen

Möjligheten att köpa biljett över disk finns framöver endast på nio stationer: Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Dickursby, Hyvinge, Jyväskylä, Träskända, Lahtis och Uleåborg.

Vid de stationer som blir kvar kommer öppettiderna sannolikt att ändra, säger Romanainen.

VR uppger att 85 procent av biljetterna numera köps någon annanstans än vid en biljettlucka. I huvudsak köper tågresenärer sina biljetter på nätet.

Tågbiljetter fortsätter efter årsskiftet säljas också på tågen, i automaterna på stationerna och i R-kioskerna.

Väntesalarnas öppettider påverkas inte av ändringarna i biljettförsäljningsnätet, uppger VR.

Hangon Hyrskyt kommer att börja med innebandy för juniorer. Klubben vill på så sätt få flera innebandyspelare till staden.

I Hangö finns för tillfället 90 registrerade innebandyspelare. Antalet har minskat drastiskt. För ett antal år sedan fanns det omkring 200 licensspelare i staden.

- En del av spelarna har flyttat bort, men vi har inte satsat tillräckligt på juniorverksamheten, slår innebandyspelaren Marika Pulliainen fast.

Pulliainen gästade Sportmåndag den 30.11 tillsammans med lagkamraten Neea Kotkanoja. Båda spelar innebandy i Hangon Hyrskyts damlag.

För tillfället har Hangon Hyrskyt ingen juniorverksamhet.

- Vi har planer på att starta tre – fyra juniorlag för nästa säsong. Lag för både pojkar och flickor.

Knagglig start på säsongen

Hangon Hyrskyts innebandydamer som spelar i division 2 har haft en knagglig start den här säsongen. Spelarna Marika Pulliainen och Neea Kotkanoja säger att laget nog så småningom får sitt spel att löpa bättre.

Problemet har varit och är att vi inte har träningspass tillsammans, säger Neea Kotkanoja.

- Vi tränar två gånger i veckan tillsammans med vårt andra lag. Många av första lagets spelare bor på annan ort, så det är svårt att ordna gemensamma träningar, säger hon.

HaHys andra lag spelar i division 4.

På söndagen (29.11) spelade Hangödamerna en match mot Grankulla IFK. Det blev förlust för HaHy med siffrorna 0-3.

- Vårt samspel fungerade inte riktigt och vi gjorde inte mål på de lägen vi hade. Ingen av oss kom upp till den nivå vi brukar, summerar Neea Kotkanoja förlustmatchen.

HaHy under nedflyttningsstrecket

Att HaHy efter sju spelade matcher ligger under nedflyttningsstrecket känns inte bra, säger hon.

- Vårt största problem har varit att vi inte har varit tillräckligt med folk på matcherna. Vi har haft för få bytesspelare, inte tillräckligt många anfallskedjor och backar, förklarar Kotkanoja.

- Vi har alltför ofta haft bara tre backar och knappt två anfallskedjor.

Andra lag mera samspelta

Neea Kotkanoja säger att de övriga lagen som spelar i samma zon är mera samspelta än HaHys damlag.

För att komma bort från nedflyttningsstriden har hon ett enkelt recept.

- Vi talar med varandra och kommer överens att vi vinner de kommande matcherna och så går det bra sedan.

Neea Kotkanoja som spelar anfallare i HaHy säger att det för hennes lag i de kommande matcherna gäller att skapa flera målchanser och att sedan utnyttja dem.

Turneringar i division 2

I innebandy har varje lag fem utespelare och en målvakt samtidigt på plan.

I damernas division 2 spelas en dags turneringar där varje lag normalt spelar två matcher.

Marika Pulliainen säger att man nog orkar spela två matcher om dagen med reducerat manskap.

- Då spelar man på ett lite annat sätt. Som back anfaller man inte lika aktivt som man gör om man har tre kedjor, säger Pulliainen.

Tvåan blir hårdare hela tiden

Marika Pulliainen säger att skillnaden mellan division 1 och division 2 är relativt stor.

- Tvåan blir hårdare hela tiden men ettan är nog ganska hård serie fast samma lag har spelat där ganska länge redan.

För att bli en riktigt bra innebandyspelare krävs enligt Marika Pulliainen snabbhet, uthållighet, en bra teknik och bollöga.

Äldre och yngre spelare

HaHys innebandylag består av äldre och yngre spelare. I laget spelar till exempel också en mamma med sina två döttrar.

Sissi Vilkmans två döttrar Matilda och Emilia Nikander spelar i laget.

Marika Pulliainen säger att hon väntar på att hennes dotter ska bli så stor att hon kan spela i HaHys damlag.

- Jag hoppas det sker före jag pensionerar mig från innebandyn, skrattar hon.

Division 1 är inte aktuellt

För ett tiotal år sedan spelades det daminnebandy på division 1-nivå i Hangö. Sledgehammer Ladies kvalade till och med till ligan i slutet av 1990-talet.

Marika Pulliainen säger att det inte är aktuellt med division 1-spel för HaHy på länge.

- Att spela i division 1 skulle kräva betydligt större satsningar från vår sida. Serien spelas som enskilda matcher och resorna är mycket längre till bortamatcherna.

- Ekonomin måste vara i skick, tillägger hon.

Dessutom kräver division 1-spel gemensamma träningar för laget annars lyckas det inte, säger Marika Pulliainen.

En tredjedel av de skivor som borde ha gjorts med pengar av Svenska kulturfonden finns inte att lyssna på fyra år senare. Det visar en granskning som Svenska Yles kulturredaktion har gjort.

Årligen delar Kulturfonden ut 30 miljoner euro till många små och några stora projekt. Vad görs egentligen med pengarna?

Eftersom antalet kulturprojekt som årligen understöds är stort, dryga 8000, avgränsade vi vår utredning till att handla om musik, närmare bestämt skivinspelningar och musikvideor. Vi valde först år 2013, med tanken att det rimligtvis borde finnas en del färdigställda skivor att hitta. Eftersom man kan få redovisningsuppskov med ett år insåg vi snart att vi behöver ett jämförelseår, och valde då även år 2012.

Så här gjorde vi

Alla som fått bidrag av Kulturfonden finns listade i en öppen databas på Kulturfondens webbplats och vi har använt oss av den information som finns att hämta där.

Syftet var att kartlägga hur många skivor som går att finna några år efter att understödet betalats, och vad som eventuellt är orsaken till att skivan inte blivit av. I praktiken handlade det om att googla efter skivor, kolla när personerna eller grupperna på listan publicerat någonting samt kontakta dem med frågor om hur det går med skivinspelningen, i fall det inte fanns någon skiva.

Vi hittade både rock, pop och klassisk musik, en del av internationell kaliber. Vi hittade de mest spännande och obskyra projekt. Men en del hittade vi inte alls.

En tredjedel på vift?

Man kan ansöka om bidrag som arbetsgrupp eller som privatperson. En del arbetsgrupper är titulerade så att det är omöjligt att veta vem som står bakom projektet – alltså är det omöjligt att veta vem som fått bidraget. Informationen i databasen var det enda vi hade att tillgå. Eftersom Kulturfonden inte kan ge ut namn och kontaktuppgifter till någon av de listade, finns det alltså ett mörkertal i vår statistik. Det är möjligt att några av de arbetsgrupper vi inte lyckats identifiera eller privatpersoner som inte svarat i telefon faktiskt har gjort en skiva.

Statistik över skivinspelningsprojekt som inte gick att finna Bild: Yle / Johan Lindström

Sju projekt håller fortfarande på och förväntas bli färdiga skivor tidigast under år 2016.

Sammantaget kan man säga att en tredjedel av de totalt 88 projekt som skulle leda till en skivinspelning eller en musikvideo som Kulturfonden gav understöd till i mars år 2012 inte finns att lyssna på 3,5 år senare i november 2015.

Statistik över musikprojekt som Kulturfonden understött men som inte gått att finna Bild: Yle / Johan Lindström

Sammanlagt är det också en tredjedel av de totalt 95 projekt som skulle leda till en skivinspelning eller en musikvideo som Kulturfonden understödde år 2013 som inte går att lyssna på i dag.

Plump i protokollet

Varje person eller arbetsgrupp som fått understöd måste senast ett år efter utbetalningen redovisa för hur de använt pengarna.

Men vad händer om projektet inte blir av? Kräver Kulturfonden någonsin tillbaka sina pengar?

- Vi har som huvudregel att man skall redovisa ett år efter det att man har lyft pengarna, säger kulturombudsman Annika Pråhl. Om redovisningen inte efter första påminnelsen kommer in gör vi ännu en påminnelse. Om ingenting händer då blir det ett plump i protokollet.

Det innebär att man får svårare att få ett nytt understöd i framtiden. Anmärkningsvärt är att pengarna väldigt sällan krävs tillbaka. Vi har inte i vår utredning hört om ett enda fall. Varför?

- Det lönar sig inte att sätta hemskt mycket arbete på det hela eftersom summorna är relativt små, säger Annika Pråhl. Vi har inte resurser för att ringa upp folk. Vi skulle behöva vara betydligt flera personer här.

Om skivan inte blir av kan man komma överens om att göra något annat musikrelaterat för pengarna. Men granskas ändringar av sakkunniga?

- Nej, det görs inte. Varje ansökan har en ansvarig tjänsteman. Efter diskussion med den kan man komma överens hur man gör, säger Pråhl.

Kulturfonden betalar aldrig för hela skivan

Vi har ringt och pratat med närmare 100 människor. Vi har diskuterat med dem om varför skivor inte blir av och vad som ligger bakom. För många handlar det om att livet kommer i vägen. Det är projekt som får gå i träda när familjen har fått barn, bandmedlemmar fått jobb i andra städer eller så har man bara inte haft tid för att koordinera en skivinspelning bland allt annat som ska göras i vardagen.

Vi har också pratat med många ambitiösa personer som önskar att de kunde slutföra sina skivprojekt, men inte har kunnat göra det då pengarna de fått av Kulturfonden inte har räckt till. Därför är en del projekt inte färdiga än eller lagda på is på obestämd tid. Projekt som Kulturfonden har godkänt i stället är till exempel allmän verksamhet, konserter, lokalhyra och dylikt.

- Jag vill understryka att vi ger ett bidrag, vi finansierar aldrig en hel skiva. Annars skulle det kunna klassas som ett beställningsverk, säger kulturombudsman Annika Pråhl.

Redovisning via djungeltrumman

En del skivor lyckades vi spåra efter idogt ringande. Då vi fick tag på upphovspersonerna visade det sig att skivan visst har spelats in, men att den finns att få om man råkar känna personen ifråga. Andra finns till salu vid specifika evenemang, men har inte distribuerats för bredare spridning. Var går gränsen mellan stöd till amatörmusiker och att betala för någons privata hobby?

- Vi ska inte stöda privata hobbyprojekt. Ifall det har skett har vi blivit lurade. I ansökan ska det komma fram på vilket sätt musiken ska vara tillgänglig, säger Pråhl.

Vi ställde henne frågan hur man på Svenska kulturfonden ser på att en del projekt inte blir klara. Det verkar som att djungeltrumman är ett redovisningsverktyg i Svenskfinland:

- Svenskfinland är väldigt litet, säger Annika Pråhl. Kulturfonden har drygt femtio förtroendevalda runtom i Svenskfinland. De allra flesta hör om det är någon som missbrukar nånting på något sätt. Väldigt mycket vet vi bara så här, icke officiellt, så att säga.

- Vår uppgift är ju inte att hålla ordning på att den här personen gör absolut det som det är meningen att den ska göra, utan det viktiga är ju att vi vill stöda musiken.

Fortsättning följer i morgon med en intervju av musikern Fredrik Furu.

Beskedet om att biljettluckan vid Karis tågstation stänger tas emot med bestörtning av västnyländska tågresenärer. – Det är viktigt med personlig service, säger de.

I eftermiddags ställdes ett tåg till Åbo in på grund av att det gått sönder. Tre Åbobor som har pendlat tillsammans i flera år stod på perrongen i Karis och funderade på vad de skulle göra i väntan på nästa tåg.

Tuula Bergqvist, Anna-Karin Heinonen och Carola Gröndahl pendlar mellan Åbo och lärarjobben i Karis. Gröndahl jobbar vid Axxell, Heinonen vid Karis svenska högstadium och Bergqvist vid Västra Nylands folkhögskolas modelinje.

De uppskattar alla tre den personliga servicen vid biljettförsäljningen på Karis station och är ledsna att den ska stänga.

Tuula Bergqvist köper sällan biljetter i Karis eftersom hon brukar köpa seriebiljetter på förhand. Men hon brukar gå in på järnvägsstationen i Karis ibland. Speciellt sådana dagar när tågturer är inställda behövs den.

Anna-Karin Heinonen, Tuula Bergqvist och Carola Gröndahl. Anna-Karin Heinonen, Tuula Bergqvist och Carola Gröndahl pendlar till Karis från Åbo. Bild: Yle/ Helena Rosenblad

- I sådana här fall skulle man behöva någon människa som svarar på ens frågor. Det hjälper inte att man läser att tåget är inhiberat. Man är osäker om det följande tåget kommer och vad man ska ta sig till. Ska man gå tillbaka till jobbet och göra något nyttigt eller står man och väntar?

Värdefullt att prata med en människa

Precis som Tuula Bergqvist pendlar Anna-Karin Heinonen mellan Åbo och jobbet i Karis fyra gånger per vecka. Heinonen jobbar som lärare i Karis svenska högstadium.

- Jag brukar köpa biljett här i Karis, de har varit så trevliga i biljettkassan. Det har varit väldigt bra och värdefullt när det finns en människa att tala med

Heinonen kunde tidigare köpa biljetter vid Kuppis station i Åbo, men där har biljettluckan redan stängt. Nu vet hon inte var hon ska köpa sina biljetter i framtiden.

I januari stänger biljettförsäljningen för gott i Karis. Stängd biljettlucka vid Karis järnvägsstation. Bild: Yle/ Helena Rosenblad

Också Carola Gröndahl köper ibland biljetter vid biljettluckan i Karis och ibland på nätet.

- Det är jättebra att den här stationen finns. En gång glömde jag min väska på tåget och då fanns det ingen annanstans att ringa. Man kunde komma in här och de spårade den och fixade så att följande gång när tåget kom hit så var väskan min här. Allt sådant försvinner ju sedan.

Gröndahl tror att hon i framtiden endast kommer att köpa sina biljetter på nätet. Hon brukar skriva ut biljetterna i biljettautomaten på Kuppis station. Men automaten fungerar inte alltid och är ibland stängd.

- Då borde telefonservicen fungera bättre så att man ändå kan få tag i folk. VR:s information på nätet är ganska bristfällig, säger Carola Gröndahl.

"Jag har alltid fått hjälp"

Inkeri Grönqvist sitter på en bänk och väntar på nästa tåg till Åbo inne på tågstationen i Karis. Hon brukar köpa sina biljetter i biljettförsäljningen i Karis eller i Åbo. I framtiden kommer hon att köpa dem i Åbo. Hon är ledsen för att den personliga servicen försvinner från stationen i Karis.

- Det är otroligt tråkigt, det har varit så himla trevliga människor. Jag har alltid fått hjälp om jag har behövt

Jonna Engström-Öst från Ekenäs åker ibland till Åbo på grund av sitt jobb. Hon brukar för det mesta köpa sina biljetter på nätet, men säger att andra familjemedlemmar använder sig av biljettförsäljningen.

Jonna Engström-Öst

- Det är klart att det är jättesynd om den stänger.

Engström-Öst är oroad över planerna på tågtrafik via Lojo. Om de planerna blir verklighet är hon rädd att det kan innebära slutet för tågtrafiken i Karis.

"Måste väl köpa med kort"

Också Karisborna Isa Ekström och Christina Kaltiokallio är oroade över att tågen i framtiden kan susa förbi Karis och inte stanna där. De brukar alltid köpa sina tågbiljetter på Karis station.

- Vi åker ett par, tre gånger i månaden till Helsingfors och Åbo.

Isa Ekström och Christina Kaltiokallio Isa Ekström och Christina Kaltiokallio på Karis järnvägsstation. Bild: Yle/ Helena Rosenblad

Ekström och Kaltiokallio vet inte hur de ska köpa sina biljetter när biljettluckan i Karis stänger i början av nästa år.

- Men vi är väl så illa tvungna att köpa dem med kort.

Ekström och Kaltiokallio var på måndagen på Karis järnvägsstation för att följa Christer Lundqvist till tåget. Han är på väg hem till Sverige och uppskattade den personliga servicen han fick vid biljettluckan i Karis.

Dessutom är han glad över att han kunde köpa tågbiljetten kontant så att han blir av med sina euron.

Bara en liten del av alla de 30 000 flyktingar som sökt asyl i Finland i år har fått ett beslut. Endast en tredjedel av besluten är positiva. Därför är irakiern Omar Hasan en lycklig man i dag när han viftar med sitt färska uppehållstillstånd.

– Jag känner mig som pånyttfödd! säger Hasan, skrattar hjärtligt och poserar för kameran.

Han bor kvar i asylmottagningsenheten i Evitskog i Kyrkslätt, letar efter bostad, läser finska och håller kontakt med sin fru och sina barn som är kvar i Bagdad. Oron för dem är stor, eftersom de lever som sunnimuslimer i ett shiastyrt område.

– Jag måste ringa dem minst fyra gånger om dagen för att veta att de är i skick, säger Hasan medan han bläddrar bland glada barnansikten på sin telefon.

Finlands rykte upp och ned

Yle Nyheter träffade Hasan för första gången i augusti när han precis hade anlänt till Finland efter en lång och tung resa genom Europa. Han hade sålt sin egendom och betalat tiotusen dollar åt smugglarna som hade lovprisat Finland.

– Nej, nej, jag vill inte till Sverige, inte till Tyskland, bara till Finland. Det är det bästa landet för flyktingar, sade Hasan i somras.

Samma rykte hade nått även andra irakier. Hittills i år har drygt 17 500 irakier sökt asyl i Finland men nu vill inte alla längre stanna. Under de senaste två månaderna har över 700 irakier dragit tillbaka sin asylansökan.

Omar skulle inte kunna tänka sig att återvända.

– Det är någonting konstigt med att folk återvänder. Det är en lång och dyr resa och dessutom väldigt otryggt i Irak, säger Hasan.

Migri: "Ganska svår situation"

Det har hittills i år kommit över 30 000 asylsökande till Finland och fortfarande väntar 26 500 på sitt beslut. För tillfället tar det i snitt drygt fyra månader att fatta ett beslut, berättar Esko Repo från Migrationsverket.

– Det är en ganska svår situation just nu men det är möjligt att försnabba beslutsprocessen, säger Repo.

För att effektivera arbetet anställer Migrationsverket flera hundra nya personer. I februari 2016 kommer 500 personer vid Migrationsverket att arbeta med asylprocessen, jämfört med 73 året innan.

Hittills har endast 27 procent av alla asylbeslut varit positiva i år, medan motsvarande siffra i fjol var 39 procent.

Vid Migrationsverket påpekar man att man inte ska dra för långt gående slutsatser av de första siffrorna. Det kan ändå ge en fingervisning om de nya strängare kriterierna för beviljande av asyl i Finland.

Det har stormat idag, speciellt i södra Finland. Dessutom har vattenståndet varit högt. Men för surfarna har vädret varit bra och många tog sig också längre ifrån till Hangö för att surfa i stormen.

I Hangö blåste det under förmiddagen kring 25 meter i sekunden. Träd har också fallit och det har förekommit elavbrott.

I Hangö hamn uppmättes som mest över 27 meter i sekunden idag. Båtarna bogserades också in i Hangö hamn idag på grund av den hårda vinden.

Ett trafikmärke hade slitits loss i stormen på Pojoviksbroarna i Ekenäs. ETt trafikmärke ligger på en landsväg efter en storm. Bild: Yle/Tove Virta

Också vattenståndet är högt. I morse var det över 70 cm men har sjunkit under dagen.

Tog ledigt från jobbet

För surfarna är dagens stormiga väder det bästa möjliga och många av dem kommer också längre vägar ifrån just till Hangö för att surfa.

- I Finland finns inte så många bra platser men det här är en av dem, säger Helsingforsbon Mika Roiha som tillsammas med Ville Sillanpää tagit ledigt från jobbet för att surfa i Hangö idag. De brukar också surfa i Borgå eller Björneborg.

Det är kanske ett tiotal gånger per år som vädret är lämpligt för surfning.

- Vinden ska komma från rätt håll och den ska vara tillräckligt stark. Tyvärr är det ofta rätt vind nattetid men nu råkade det börja blåsa redan i natt.

Ville Sillanpää har surfat i tre år, Mika Roiha i tio.

- Det är inte en farlig sport, säger Roiha trots att vinden är hård.

Men för säkerhets skull brukar de alltid vara två.

- Det blir kallt i något skede, men ett par timmar går bra att vara i vattnet. Vi rör på oss hela tiden i vattnet och det värmer, säger Ville Sillanpää.

Det råder fortfarande stormvarning på västra Finska viken, norra Östersjön östra delen och Skärgårdshavet. Meteorologiska institutet varningar också för svår sjögång, på västra Finska viken och norra Östersjön kan den signifikanta våghöjden överstiga 4 meter.