Inom några veckor öppnas två flyktingmottagningscentraler i Ingå. Igår fick Ingåborna ställa frågor och ventilera sina farhågor på ett informationsmöte i kyrkbyn. Omkring hundra personer mötte upp i ett fullsatt Wilhelmsdal (eller gamla biblioteket).

Överkonstapel Nina Pelkonen från Esbopolisen, Mari Manninen och Heidi Juslin-Sandin från Röda Korset och kommundirektör Jarl Boström informerade och svarade på frågor.

Ingen vet ännu det exakta datumet då asylsökandena flyttar in men tanken är att omkring fyrtio 16-17-åringar flyttar in på Ingahemmet så snart det är färdigställt och inrett. På Heimgård placeras barn som är under 16 år. De flesta väntas vara pojkar och män från främst Afghanistan och Irak.

På mottagningscentralerna kommer det att finnas omkring tjugo anställda, varav flera är Ingåbor.

Respektfullt beteende i båda riktningarna

Några av de närvarande på informationsmötet uttryckte rädslor av olika slag inför mötet med de nyinflyttade ungdomarna.

- När folk behandlas med respekt brukar saker och ting förlöpa väl, säger Manninen som är chef för Harjulinna mottagningscentral i Sjundeå.

Också överkonstapel Pelkonen manar till lugn:

- Förstås finns det risker av olika slag men man kan inte stämpla en hel grupp om en beter sig illa.

Hon avråder också på det bestämdaste från att sprida rykten på sociala medier.

- Det är vi som lär dem hur man beter sig hos oss. Om man misstänker något ska man ta kontakt med mottagningscentralen eller polisen. Facebook är definitivt fel adress, betonar Pelkonen.

Finns plats för dig

Frivilligverksamheten kommer sannolikt att koordineras av Röda Korsets lokalavdelning i Ingå men också bland annat Marthorna och en del privatpersoner har visat intresse att hjälpa till.

- Det är oftast äldre kvinnor som ställer upp som frivilliga. Jag efterlyser fler män till frivilligverksamheten, säger Camilla Laiho från Röda Korsets Ingåavdelning.

Den som är intresserad av att höra mera om frivilligverksamheten kan skicka e-post till Ingåavdelningens e-postadress: ingainkoo@gmail.com

Röda Korset kommer inom kort att ordna en tre timmar lång kvällskurs som introduktion till frivilligarbetet med asylsökande.

Läs också:
Asylsökande till Ingå inom tre veckor
Ingahemmet ger Ingå nästan 100 000 euro i årshyra

Den berömda fotografen Claire Aho är död. Den 90-åriga Aho, en banbrytare för finländsk fotokonst och färgfotografering, omkom söndagen den 29 november i en eldsvåda i sitt hem i Stockholm.

Det var vid elvatiden på söndag förmidag som den våldsamma branden bröt ut i Ahos lägenhet, belägen i bottenvåningen i ett gammalt hus på Sveavägen i Stockholms centrum. Branden spreds snabbt i huset, och de omkring 30 invånarna måste skyndsamt evakueras.

Åtta personer fördes till sjukhus på grund av rökskador, men Aho var den enda som miste livet. Det är ännu oklart vad som vållade branden.

Claire Aho (Brofeldt) var född i Helsingfors den 2 november 1925. Hon var dotter till fotografen och filmaren Heikki Aho, och hennes farföräldrar var författaren Juhani Aho och konstnären Venny Soldan-Brofeldt.

Claire Aho inledde sin fotografkarriär redan på 1940-talet, då den manliga dominansen i branschen var i det närmaste total. Själv sa hon senare att det var hennes farmor som lärde henne att komponera en bild.

Själva yrkeshantverket lärde hon sig av fadern Heikki Aho och farbrodern Björn Soldan, även han en berömd fotograf och filmare. Brödernas firma Aho & Soldan var under decennier en institution inom finländsk fotokonst.

Claire Aho publicerade sin första bild i Suomen Kuvalehti som 15-åring, år 1941.

Fångade femtiotalets färger

Claire Aho fascinerades i ett tidigt skede av fotografering i färg. Heikki Aho ansåg att färgfotot inte stod på tillräckligt hög nivå i Finland, och dottern satte i gång med att utveckla tekniken.

Som specialist på både studio- och utomhusfotografering blev Claire Aho en färgfotografiets pionjär i Finland. På 1950- och 60-talen tog hon reklam- och omslagsbilder och gjorde bildreportage i tiotals veckotidningar, som Suomen Kuvalehti, Viikkosanomat, Anna, Eeva, Me Naiset och Avotakka.

Utöver människor, mode, inredning och natur var i synnerhet hemstaden Helsingfors ett kärt motiv för Aho. 1957 utkom boken Helsingfors, Östersjöns dotter med bilder av Aho och texter av Eino E. Suolahti. En mängd av såväl dotterns som faderns bilder publicerades i verket Helsingfors i 1950-talets färger, som kom ut 2014.

Claire Aho var också en framstående filmare. Tillsammans med sin far skapade hon dokumentärfilmen Laulu meren kaupungista till Helsingfors 400-årsdag år 1950, och hon skildrade (som enda kvinna) OS år 1952.

Efter att Sovjetunionen återlämnade Porkala i januari 1956 tog Aho utan tillstånd sig in på området för att dokumentera scenerierna.

Flyttade till Stockholm

Efter Heikki Ahos död 1961 upphörde firman Aho & Soldan med sin verksamhet, men Claire Aho fortsatte karriären på egen hand. Åren 1971-77 ordnade hon utställningar i sitt galleri Atelier Beckasin på Fabriksgatan. År 1974 slog hon sig ner i Stockholm för gott, och tog bilder på uppdrag av bland annat Hufvudstadsbladet, Nordiska museet och Sverigefinska Riksförbundet.

Aho fortsatte med fotograferandet sedan hon gått i pension. Hon reste runt i Finland för att presentera en vandrande utställning av hennes bilder från Medelhavet, och hon anlitades för en mängd projekt som gällde både henne själv, Aho & Soldan samt farföräldrarna Juhani Aho och Venny Soldan-Brofeldt.

- Jag gjorde ju ingenting speciellt. Jag tog bara bilder och det var roligt, sa Claire Aho till Helsingin Sanomat i oktober i år.

Nu är det klart att sprängämnestillverkaren Forcit i Hangö får släppa ut dubbelt mera svavelsyra i havet än tidigare. Högsta förvaltningsdomstolen har förkastat den lokala vattenskyddsföreningens besvär.

Miljölovet för Forcit justerades 2013. Fabriken fick då bland annat lov att släppa ut 200 ton svavelsyra i havet per år. Det är dubbelt mera än gränsen i det gamla lovet.

I praktiken har utsläppet i havet legat mellan 3 och 16 ton de senaste fem åren. Forcit ville höja gränsen till 200 ton som en säkerhetsåtgärd som endast utnyttjas vid specialsituationer.

- Ifall det händer någonting i processen som skulle kräva ett tillfälligt utsläpp av svavelsyra så skulle vi då ha en möjlighet att göra det. Då talar vi naturligtvis inte om 200 ton utan betydligt mindre mängder, sade vd Ulf Sjöblom till Yle Västnyland 2013.

Praxis: Forcit säljer svavelsyran och kvävet

I praktiken säljer Forcit svavelsyran som uppkommer vid produktionen till andra företag som använder den. Ifall det här inte längre är möjligt, ska Forcit enligt villkoren i tillståndet meddela myndigheterna två veckor i förväg.

Om svavelsyra släpps ut i havet ska den spädas ut så att syran är högst treprocentig.

Krogars vattenskyddsförening tyckte att en mycket högre utsläppsgräns för svavelsyra rimmar illa med dagens miljötänk.

- Vi anser att en fördubbling av utsläppen inte är en rimlig utveckling då vi kommit så här långt in på 2000-talet, sade Max Forsman från Krogars vattenskyddsförening år 2013.

Plan senast 2022

Besväret gällde också avloppsvatten som innehåller mycket kväve. Forcit säljer också det avfallet till utomstående aktörer.

Det nya lovet tillåter 200 kilogram kväve per dygn och högst 40 ton per år, dock helst under 5 ton per år.

HFD gjorde endast en så kallad teknisk korrigering i ett av tillståndsvillkoren. Det innebär att Forcit inom en viss tid måste göra upp en plan - tidigare fanns ingen tidsfrist. Men nu kräver HFD att Forcit senast 1.10.2022 måste ha en plan för när fabriken börjar leda sina kvävehaltiga avsloppsvatten till Hangö stads vattenreningsverk samt vad det kostar.

Hangö stadsstyrelse fattade inget beslut om försäljning av stadens fastigheter i går (30.11). Casino drogs bort från försäljningslistan.

Enligt stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP) berodde det på ett missförstånd att Casino fanns med på den senaste försäljningslistan.

Han säger att frågan om Casino kommer upp på nytt när den nya detaljplanen för området är klar.

Stadsstyrelsen beslöt att remittera listan på fastigheter som Hangö stad kan sälja för ny beredning.

Listan ska nu kompletteras med mera detaljer. Det behövs mera information om försäljningsvillkoren och användningen för bland annat Orrmans, Glonäset och Rydjeberg.

Det är fortfarande oklart var de svenska småbarnen i Lojo ska ha sitt daghem i framtiden. Stadsstyrelsen vill att ärendet fortsätter att beredas.

Stadsstyrelsen föreslår fullmäktige att de två finska daghemsgrupperna som nu finns i Gunnars ska fortsätta där. Styrelsen remitterade ärendet om var daghemmet Laban ska finnas.

Det var Toni Hägg (VF) som kom med det nya förslaget då styrelsen möttes i går (30.11). Han understöddes av Hannele Maittila (Meidän Lohja). Ingen i stadsstyrelsen protesterade mot detta.

Beredningen föreslog inför mötet att de svenska daghemsbarnen skulle flytta från Lojo centrum till Gunnars. De finska daghemsbarnen skulle flytta till nya lokaler i Ojanittuhuset då det är klart.

För dyrt att bygga nytt daghem

Lojopolitikerna fick nyss veta att två stora centrumskolor måste rivas och ersättas med nybyggen.

Tjänstemännen har nu utrett om det är möjligt att bygga ett helt nytt svenskt daghem samtidigt som det byggs nya skolor i centrum. Men slutsatsen är att det blir för dyrt.

Beredningen föreslog att daghemmet Laban flyttar till Gunnars i augusti 2016. Medborgarinstitutet Hiiden Opisto skulle då ta i bruk Labans hus. Institutets eget hus rivs så att staden kan placera baracker för de stora centrumskolornas elever på tomten.

Biblioteket samt ungdoms- och idrottsverksamheten i Hangö behöver inte nästa år skära ned så mycket som man tidigare befarat. Orsaken är att staden får högre hyresinkomster än beräknat tack vare flyktingförläggningen som öppnar nu i december.

Röda Korset kommer att betala 60 000 euro i hyra till Hangö stad för Satamaruokala. Satamaruokala på Nycandergatan kommer att fungera som träffpunkt för de asylsökande som främst bor i stadens hyreshus.

Det här innebär att biblioteksväsendet inte behöver spara ytterligare 10 000 euro som stadsstyrelsen tidigare önskade.

Ungdomssektorn och idrottssektorn får vardera ha 5 000 euro högre utgifter nästa år i jämförelse med vad stadsstyrelsen tidigare hade krävt.

Tack vare hyresintäkterna från Röda Korset kommer Hangös budget dessutom att visa ett litet plus för nästa år.

Det sker stora förändringar inom yrkesutbildningen i Åboland, då Axxell säger upp lärare i Pargas och dessutom varslar om samarbetsförhandlingar.

Många har frågat var politikernas ansvar ligger, men utbildningschef Ulrika Lundberg säger att våra åboländska politiker inte kan påverka utbildningen särskilt mycket, eftersom Axxell är ett privat aktiebolag.

Ulrika Lundberg. Ulrika Lundberg, utbildningschef i Pargas Bild: Yle/Johanna Ventus

- Kommunerna kunde påverka då vi hade Åbolands yrkesskola och Åbolands yrkesinstitut, som var små skolor, men tiden har gått förbi den storlekens upprätthållare av yrkesutbildning, påpekar Lundberg. Inför Axxells övertagande gjordes inga större förändringar i utbildningsutbudet och -strukturerna. Det måste göras nu.

Lundberg är tillsammans med Kimitoöbon Mikael Söderholm de enda åbolänningarna i Axxells styrelse, men de företräder inte kommunerna. Lundberg sitter på Svenska Folkskolans Vänners mandat, medan Söderholm representerar Svenska småbruk och egna hem Ab. De bevakar de regionala intressena, men då Axxell har utbildningar ända från huvudstadsregionen till Lappfjärd, kan man inte tänka enbart regionalt.

- Det handlar om en stor utmaning att få helheten att fungera, säger Lundberg. Just nu har vi många dyra fastigheter, samtidigt som statsstödet minskar. Utöver det har vi för få elever.

Samma dörr som tidigare ledde till ÅYI leder nu till Axxell, men de åbländska kommunerna kan inte påverka särskilt mycket längre. Bild: YLE Åboland

"En regional utvecklingsgrupp borde bildas"

Men enhetschef Susanne Karlsson i Pargas anser att man kan och bör utveckla utbildningen på regional nivå, och hon föreslår att en utvecklingsgrupp bildas med dem som förstår och behöver andra stadiets utbildning.

- Där kunde exempelvis arbetsgivare, studiehandledare och utbildningsdirektörerna ingå, säger Karlsson, för yrkesutbildningen är viktig både lokalt och regionalt, och det borde föras fram till beslutsfattarna, säger Karlsson.

Enhetschef Tomas Björkroth i Kimito ser två viktiga saker för ett existensberättigande i Åboland; samhällets behov och det egna arbetet.

Om utbildningen svarar mot samhällets behov, så är dess existens berättigad, anser Tomas Björkroth. Bild: Yle/Monica Forssell

- Vi ska svara på det behov som samhället och arbetslivet har, säger Björkroth, och då måste vi vara så attraktiva att ungdomar lockas att utbilda sig inom de branscher där de behövs.

Björkroth ser inte att det i första hand skulle vara politikernas uppgift att vara aktiva och lobba för yrkesutbildning på den egna orten.

- Men om någon vill ta sig an den svenska och tvåspråkiga yrkesutbildningen i Åboland, så är det ett stort arbetsfält att börja jobba med.

Axxell står inför stora utmaningar

Förra veckan blev det klart att två kocklärare vid Axxell i Pargas mister jobbet som ett resultat av lokala förhandlingar. Dessutom går en anställd frivilligt ner i deltid.

Samtidigt meddelar Axxell att man efter årsskiftet inleder nya samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. Samarbetsförhandlingarna kommer att omfatta alla Axxells enheter på alla orter, också Pargas fastän man just haft förhandlingar där. Axxell har i dag 350 anställda.

- Alla linjer ligger på samma streck inför samarbetsförhandlingarna och kommer att behandlas likvärdigt, framhåller Axxells rektor Lena Johansson.

Situationen ser stabil ut för Åbos del, där sjöfartsutbildningen fortsätter att locka elever. Enligt Johansson är situationen för Kimito och Brusabyenhetens del mer bekymmersam.

Fler studerande skulle få gå in till Axxells utbildningar. Bild: YLE/Monica Forssell

- Det skulle behövas fler elever till Brusaby, säger Johansson. I synnerhet lant- och skogsutbildningarna drar sämre, medan häst- och djurskötarlinjen har ganska god beläggning.

Orsaken till samarbetsförhandlingarna är minskade statsandelar. Axxell fick i slutet av november veta hur mycket statsandelarna sjunker. I år använder Axxell ungefär 16,5 miljoner euro för ungdomsutbildningarna. Men 2016 finns det endast 15 miljoner för samma ändamål.

Det handlar om nästan 10 procent eller knappt 1 000 euro mindre per år och studerande.

Polisen jagade en bilist från Karis till Ingå på måndagskvällen. Det hann hända mycket innan flykten slutade i diket.

En bilist tankade först sin skåpbil på Shell vid riksväg 25 i Karis. Mannen lämnade macken utan att betala. Han mötte snart en polisbil och försökte köra undan den. Han körde med hög hastighet på såväl bilvägar som gång- och cykelbanor i Karis centrum.

Polisen fick inte fast mannen genast utan flykten fortsatte längs stamväg 51 österut mot Ingå. Snart var det flera polispatruller som jagade skåpbilen. En av polisbilarna kilade till slut in skåpbilen på Bölevägen i Ingå så att den hamnade i diket.

Mänskorna klarade sig utan skråmor, endast skåpbilen och polisbilen skadades vid avkörningen.

Körde påverkad av starka droger

Det visade sig att föraren var en 39-åring från Raseborg. Han var påverkad av amfetamin som stimulerar det centrala nervsystemet. Mannen hade dessutom körförbud.

Han misstänks nu för bland annat grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattonykterhet och snatteri.

Ett stort avloppsläckage uppdagades på tisdagen i Hangö. Avloppsvatten läckte ut på Plagens strand. Staden visste ännu vid 13-tiden inte hur mycket avloppsvatten som hunnit rinna ut.

Läckaget fanns i tryckavloppet som samlar allt avloppsvatten från Hangö centrum till Stormossens reningsverk.

Vattenverket fick anmälan om läckaget kring halv niotiden på morgonen.

Vattnet rann rakt ut i havet. Avloppsvatten rinner från en läcka ut i havet. Bild: Börje Takolander

Vid 13-tiden uppgav vattenverkets chef Sanna Varjus att reparationsarbetet pågår.

- Orsaken till läckan klarnar under arbetets gång, trodde hon.

Kunderna påverkades inte av läckaget, uppgav Varjus.

Svårt att reparera

Reparationsarbetena väntades bli svåra på grund av det höga havsvattenståndet. Staden blir antagligen tvungen att utföra grävarbeten under havsvattenytan.

- Tidtabellen för när vi är färdiga klarnar senare.

Varjus kunde heller inte uppskatta hur mycket avloppsvatten som runnit ut eller hurdana skador avloppsvattnet hunnit orsaka.

- Vi vet inte när det har börjat läcka. Men det rör sig mycket motionärer på Plagen så knappast har det hunnit läcka länge, uppgav Varjus via sms till Yle Västnyland.

En ytterligare utmaning var att personal samtidigt behövdes vid en annan läcka på Nycandergatan.

Stadsdirektör Denis Strandell fick information om läckaget på förmiddagen mitt under en pressinformation som gällde budgeten för år 2016.

Den traditionella adventskalendern, chokladkalendern och webbkalendern i all ära, men vad sägs om en livslevande julkalender med programpunkter fram till jul?

I Svartå får byborna i år igen dagligen öppna kalenderluckor i form av arrangerade program. Kalenderluckorna är utspridda på olika håll i byn.

I dag, den första december, är det dags för lucka nummer 1 vid brandkårshuset. Där är det öppet hus med överraskningsprogram.

- Bild: -

Kaisa Ylimys-Ahlroth och Katariina Tuominen är två av de sex bybor som håller i trådarna och ser till att julkalenderna blir av. Yle Västnyland träffar dem på badstranden i Svartå där lucka nummer 13 kommer att öppnas.

Kalenderlucka nummer 24 öppnas i Svartå kyrka med julbön.

Fjolårets kalender var populär

Programmet ordnas av enskilda bybor, föreningar eller andra organisationer.

Svartåborna har tagit väl emot julkalendern berättar Katariina Tuominen.

- Vi ger möjlighet för byborna att sprida glädje åt varandra. Det här har blivit populärt. Redan i augusti frågade de första om de får reservera en lucka.

Julkalendern arrangeras i Svartå för andra året i rad.

Levande julkalender också i Degerby

I Degerby har byarådet också satsat på en motsvarande levande julkalender. Kalenderlucka nummer 1 i Degerby är en tvåspråkig gudstjänst i Degerby kyrka.

Nu kör X3M Julkalender igång! Varje dag fram till jul återupplivar vi en strålande video från forna år. Vi inleder med en guldklimp från 2012: Baywatch förlagt till Hangö.

Följ med X3M Julkalender på en nostalgitripp och blicka tillbaka med oss på några av de ultimata guldklimparna vi producerat videoväg under åren. Varje dag öppnar vi en ny lucka, det vill säga en ny fantastisk video som är allt för bra för att glömmas bort.

Vi inleder med en video från vår favoritserie Serien som aldrig blev av där vi skapat vinjetter för tv-serier som underligt nog aldrig gjordes. Låt oss presentera - Baywatch Hangö. Hangö är det naturliga alternativet för en finlandssvensk livräddarserie. Med Jucci Hellström som biffig Hasselhoff och storheter som Janne Grönroos och Amie Borgar i de andra titelrollerna kan inget gå fel. Eller?

Amie kommer knappast någonsing att glömma den här videon.

- Trots att det är snart fyra år sedan vi filmade in den här videon kommer jag ihåg inspelningsdagen som igår. Jag menar, det går inte att glömma rekvisitörens min när jag sade att jag vill ha alla badbollar han har, eller jakten på ett par röda badbyxor åt Jucci Hellström, berättar Amie.

Är tiden mogen för Kyrkslätt, Sjundå och Ingå att bilda Porkala stad?

- De tre kommunerna har liknande demografi och vi har en gemensam historia, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz (Sfp). Nu skulle det vara ett bra läge att bjuda på ett alternativ till huvudstadsregionen. Vi har alla förutsättningar att profilera oss som ett annorlunda, attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ.

Ja tack till Porkala säger Anders Adlercreutz Anders Adlercreutz Bild: Yle/Mattias Fagerholm

Sjundeåborna öppna för förslag

- Jag är öppen för det här förslaget, säger kommunfullmäktigeordförande Arja Alho (SDP) i Sjundeå. Och jag tror att sjundeåborna också är öppna. För det finns ett behov av att ordna demokratin och närservicen på ett annat sätt.

Vilka fördelar ser du med Porkala?

- Vi har en gemensam historia. Vi har samma kulturlandskap och tvåspråkigheten, säger Alho. Det finns möjligheter, men vi vill nog veta hur det går med social- och hälsovården. Vi vill gärna ha Lojo sjukhus kvar.

Arja Alho skjuter inte ner Porkala stad. Arja Alho i slaget efter tolv,

Porkla dög för ryssen

- Jag har jobbar för den här sammanslutningen i 15 år säger, Thorolf Sjölund (Saml) som sitter i kommunfullmäktige i Kyrkslätt. Vi tvingades ju arrendera Porkala år ryssarna för en ganska lång tid. Så Porkala måste ju vara bra om det dög åt ryssarna.

Thorolf Sjölund säger ja tack till Porklala. Thorolf Sjölund Bild: Yle/Mattias Fagerholm

Se videklipp: Ja tack eller nej tack till Porkla?

Nylands brigad letar nu efter avtalssoldater för marinens nya båtar, Jehuna. Avlönade soldater behövs eftersom beväringstiden inte räcker till när man utbildar manskap för de nya stora strids- och landstigningsbåtarna.

Nylands brigad erbjuder nu 16 avtalssoldater möjlighet till en ettårig sjöfartsutbildning med lön. Det är frågan om ett nytt system.

- Vi skapar på det här sättet en resurs och har inom en snar framtid bemanning för alla tolv båtar, berättar kaptenlöjtnant Mikael Jensén vid Nylands brigad.

Utbildningen ges också för uppgifter på Jurmo-båtar och G-båtar.

Tolv Jehubåtar behöver personal. De första överläts till marinen i Ekenäs i somras. Finländska marinens U-700 "JEHU" (Watercat M18 AMC), överlåtelseceremoni i Ekenäs Bild: Yle/Robin Lindberg

- Målet är att få dem i aktiv tjänst och kunna anställa dem på ett femårskontrakt som är normalt för underofficerare. Om det inte lyckas har vi ju ändå kompetent befäl till de här båtarna i reserven, fortsätter Jensén.

Beväringstiden för kort

Att utbilda beväringar till uppgiften är inte ett alternativ eftersom tiden helt enkelt inte räcker till.

Jehu-klassen är så pass mycket större än den tidigare Jurmo-klassen. Det krävs en högre kompetens än den man hinner ge under beväringstiden, förklarar Jensén.

- Beväringarna har ändå begränsad tid. Hela beväringstiden kan inte användas till utbildning i sjöfart.

De 16 som söks får sin utbildning vid Nylands brigad, Sjökrigsskolan och Kustflottan och de får arbeta på olika fartyg inom marinen.

Lönen är cirka 1 400 euro per månad plus ett individuellt tillägg.

Lyckat tidigare pilotprojekt

Finska vikens marinkommando har testat utbildningssystemet med avlönade soldater i ett pilotprojekt för två år sedan. Då fick man mer arbetskraft till missilbåtarna.

- Då anställde man också 16 avtalssoldater. Av dem fortsatte 60 till 70 procent i tjänst efter utbildningsåret.

De tre första Jehu-båtarna överläts till marinen i somras. Allt som allt har marinen beställt tolv stycken Jehu-båtar.

I Hangö har man tagit i med hårdhandskarna för att uppnå en nollbudget första gången på många år. I slutändan lyckades man göra det utan permitteringar men det kommer att råda fortsatta strama tider för Hangö.

Stadsbudgeten för 2016 är stadsdirektör Denis Strandells första budget. Han är lättad över att kunna presentera en budget utan underskott till fullmäktige.

- Ursprungligen låg den fyra miljoner euro på minus, men ledningsgruppen och sektorerna gjorde ett oerhört gott arbete och vi uppnådde en så kallad nollbudget, säger han.

Till en början med övervägde man även permitteringar.

- Vi utgick ifrån att inget var heligt och gick igenom alla möjliga och omöjliga alternativ, men till all lycka lyckades vi undvika permitteringar, säger Strandell.

- Det är alltid ett tråkigt alternativ som drabbar de anställda och dessutom kan det gott och väl hända att man inte gör de besparingar man räknat med, fortsätter han.

Krafttag mot arbetslöshet och färre platser på bäddavdelningen

Med hjälp av åtstramningar och omstruktureringar har man lyckats uppnå den nuvarande budgeten. Den främsta omstruktueringen kommer att ske inom omsorgen. På så sätt räknar man med att kunna spara upp till 800 000 euro.

- Vi ändrar en av bäddavdelningarna till ett effektiverat serviceboende, skär ner på köptjänster och hjälper människor att bo hemma med hjälp av ett rehabiliteringsteam, berättar grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.

Genom att flytta över den rehabiliteringspersonal som finns på bäddavdelningen och fortbilda en del av vårdpersonalen ser man till att ingen behöver permitteras.

Denis Strandell ser både mörker och ljusglimtar i Hangös framtid. Denis Strandell i Hangö Bild: yle/Nicole Hjelt

En annan åtgärd som ska hjälpa att få Hangö på fötter igen är att minska på arbetslösheten. För tillfället har staden en högre arbestlöshetsnivå än landet i genomsnitt.

- Vi ska anställa en person vars arbetsområde kommer att bli att koordinera alla myndighetsinsatser med vilka man kan påverka långtidsarbetslösheten, berättar Strandell.

Syftet är att åtgärda de straffavgifter på 600 000 euro som Hangö räknar med att vara tvunga att betala då de inte lyckats råda bot på långtidsarbetslösheten.

Hamnen ger och tar

När det gäller Hangös ekonomiska framtid finns det både ljusglimtar och orosmoln.

En av de dystrare nyheterna är att Hangö efter att den nya kommunallagen träder i kraft kommer att uppfylla nya krav för att klassificeras som kriskommun. I och med den nya lagen måste kommunen räkna med sina dotterbolag i sina skulder.

- Vårt största dotterbolag är Hangö hamn. Det har en del lån som då måste räknas med som stadens skulder. Det gör att vi antagligen kommer att uppfylla en del av de kriterierna för att klassas som kriskommun.

Trots att hamnens skulder kan ställa till det så bidrar den också med klirr i kassan.

- Hangö hamn går väldigt bra, och hamnen jobbar som bäst med att skapa förutsättningar för hamnverksamhet i Koverhar. Det är en hamnverksamhet som inte konkurrerar med den vi har i Västra hamnen utan kompletterar den, berättar Strandell.

Utvidgning sänder positiv signal

En annan positiv trend är att en del industrier, så som läkemedelsfabriken Fermion, meddelat att de kommer att utvidga sin verksamhet i Hangö.

- Det kommer inte att skapa våldsamma mängder arbetstillfällen men det är positivt att de investerar och på så sätt sänder en signal att de satsar på Hangö, förklarar han.

På det stora hela vågar Strandell se positivt på framtiden.

- Det kommer att vara tufft men Hangö har också massor av möjligheter, att utvidga turismen till exempel. Trots att vi har ett tufft ekonomiskt klimat i Finland just nu så ser jag positivt på Hangös framtid.

Ett vägavsnitt längs Salovägen är i så dåligt skick just nu att bilisterna endast får köra 30 kilometer i timmen. Vägkanterna längs en bro har satt sig och man får köra endast mitt på bron.

NTM-centralen har följt med läget en tid och konstaterar att vägen sätter sig snabbare än man trott. De här arrangemangen gäller tills en omväg byggts och sedan ska det dåliga vägavsnittet repareras senast våren 2016.

Bron finns på Salovägen då man kör från Ingå till Salo, området där det dåliga avsnittet finns hör till Lojo. Tung trafik uppmanas med hjälp av skyltar att köra till Salo längs riksväg 25.

Vad spelar det för roll för klimatet om du slutar äta kött eller börjar cykla till jobbet? Märks det någonstans om alla i hela Malax gör det?

Vi har gjort en räknare där du enkelt kan se hur dina val påverkar koldioxidutsläppen och vad som ska till för att Finland ska nå sina klimatmål.

Det är lätt att man drabbas av klimatångest. Det känns som om våra vardagliga insatser är en droppe i havet. Vår mätare visar hur dina och andras insatser kan hjälpa Finland att nå sina klimatmål.

((vis:1008815))
Finland har redan minskat utsläppen med cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mätaren räknar därför med 10 miljoner ton plus resultatet av de valda klimatmålen.

Det märks om alla gör något

Om bara du låter bli att flyga till södern kommer mätaren knappast att röra sig men om du får med dig hela kommunen börjar saker hända.

År 2014 reste finländarna till länder utanför Europa 709 000 gånger. Det innebär 892 miljoner kilo koldioxidekvivalenter (ekvivalenter är en måttenhet som beskriver effekten av olika växthusgaser omräknat i koldioxid). Den mängden utgör 3 procent av 28,4 miljoner ton.

Om vi helt och hållet låter bli att åka någonstans med flyg och väljer något annat transportmedel för de över 3,4 miljoner resor vi åker på till Europa minskas utsläppen med i 9 procent av Finlands klimatmål för 2030.

Av de faktorer vi har räknat med hör flygresorna till dem som förorsakar mest koldioxidutsläpp, privatbilismen och nötköttet är de andra. Vi har medvetet försökt ta med faktorer som förorsakar stor utsläpp.

Om alla i hela landet lät bli att flyga, valde cykel i stället för bil, bytte till förnybar el, blev vegetarianer, badade bastu (elbastu) bara en dag i månaden, bytte ut riset till potatis och sänkte inomhustemperaturen med en grad då kunde vi komma halvvägs till målet för 2030.

Att bara byta ut glödlamporna och sedan åka till södern har dessvärre inte så stor inverkan på koldioxidutsläppen. Om vi ska få ner koldioxidutsläppen kommer det att betyda att var och en måste ge avkall på något.

28,4 miljoner ton koldioxid ska bort

Just nu sitter politiker och miljöpåverkare från hela världen och försöker komma överens om hur världen ska få ner sina koldioxidutsläpp.

Finland deltar i EU:s gemensamma löfte om att minska på koldioxidutsläppen med 40 procent från nivån år 1990. För oss betyder det att vi ska släppa ut 28,4 miljoner ton mindre koldioxid per år.

2008 släppte Finland ut 71 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Redan nu har vi kommit en bit på vägen, förra året släppte Finland ut dryga 60 miljoner ton.

En minskning med 40 procent fram till 2030 är det klimatlöfte EU går in i förhandlingarna i Paris med. Vad EU:s slutgiltiga mål kommer att landa på vet vi inte ännu.

Förutom att vi deltar i EU:s mål har Finland dessutom eget nationellt mål som är ännu mer ambitiöst.

Finland har för egen del förutsatt sig att få ner koldioxidutsläppen med 80 procent fram till 2050. Det betyder att vi år 2050 ska släppa ut 57 miljoner ton mindre koldioxid än år 2008.

Invecklad matematik

Det här testet är en medveten generalisering. Redan det faktum att klimatmålen fokuserar på producenternas utsläpp medan vi har fokuserat på konsumenterna innebär att det är svårt att räkna.

mätaren ger ändå en ganska bra bild av vilka saker som har betydelse

- Det är klart att man kör rakt i en del kurvor här, men mätaren ger ändå en ganska bra bild av vilka saker som har betydelse, säger miljöråd Magnus Cederlöf på miljöministeriet.

De absoluta utsläppen är omöjliga att beräkna exakt, det finns många skolor inom det här området. Om du till exempel byter ut griskött och potatis mot höna och ris, kommer du snabbt upp i samma utsläppsnivåer igen.

Elförbrukningen är svår att räkna

Magnus Cederlöf har själv minskat på köttet Miljöråd Magnus Cederlöf Bild: Yle/Malin Ekholm

- Elförbrukningen är knepig eftersom många redan köper grön el. Till exempel Ekenäs energi producerar sin el av flis som är en förnybar källa och inte förorsakar koldioxidutsläpp som vi räknar med, säger Cederlöf.

Naturligtvis åker inte alla i Malax eller Raseborg till både Thailand och europeiska städer varje år. Orterna är valda eftersom de till sin storlek representerar en medelstor kommun med runt 5 000 invånare och en medelstor stad med ungefär 30 000 invånare.

Vi tar oss friheten att låtsas att alla Malaxbor är ivriga resenärer och att ingen i Raseborg har grön el för att kunna belysa vilken effekt det skulle ha om de stannade hemma eller bytte till grön el.

Så gjorde vi

Mätaren baserar sig i huvudsak på uppgifter om koldioxidutsläpp som förekommer i två test som är framtagna av Valonia och Finlands miljöcentral. Vi har valt de poster som gav upphov till mest koldioxidutsläpp per år och multiplicerat dem med antalet invånare eller hushåll i orterna som fungerar som exempel. Resultatet har vi ställt i förhållande till Finlands klimatmål.

När det gäller utsläppen för resor, bilism och matvanor har vi räknat utsläpp per person. I frågorna som berör el, bastu och temperatur har vi räknat med utsläpp per hushåll.

I Malax bodde 5 457 personer år 2014 och det fanns 2 505 hushåll. I Raseborg fanns 27 930 invånare och 13 646 hushåll. För Huvudstadsregionen var antalet invånare år 2014 1 441 381 och hushållens antal var 698 824. I hela landet bodde det år 2014 5 351 173 personer i 2 617 780 hushåll.

Vi har kompletterat med uppgifter om t.ex. Finlands totala köttkonsumtion och det totala antalet resor från statistikcentralen.

Källor: www.pieniatekoja.fi, www.ilmastodieetti.fi, WWF, Finlands miljöcentral, Statistikcentralen.

Kosthållet kan eventuellt konkurrensutsättas i Hangö. En arbetsgrupp har tillsatts för att gå igenom kosthållets funktioner.

Arbetsgruppen ska ha utredningen färdig den 1 juni nästa år.

Anja Roos (Saml) är ordförande för gruppen.

I gruppen ingår också Pekka Tuunanen (Sannf), Bengt Lindholm som är chef för intern service, servicechef Eivor Lundqvist, Sirpa Råberg representerar grundtryggheten och Karl-Erik Gustafsson bildningsväsendet. En facklig representant ska också vara med.

Andra sakkunniga kallas vid behov till mötena.

Eero Koli (C) föreslog i stadsstyrelsen att man inte tillsätter en arbetsgrupp som utreder kosthållets funktioner. Hans förslag fick inget understöd.

Lojo ger sig inte i tvisten om den gamla kexfabriken i centrum.

En ny detaljplan gör det möjligt att riva huset och bygga nytt i stället, men många tycker fortfarande att byggnaden borde skyddas.

Lojo: huset är inte unikt

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral kräver nu att Lojo tänker om och förser huset med en skyddsbeteckning.

Lojo stadsstyrelse säger nej till NTM-centralen med samma motivering som tidigare: Staden anser att huset inte är så unikt att det behöver bevaras.

Det har dessutom inte hittats någon ekonomiskt lönsam verksamhet som gör det möjligt för ägaren att ta hand om och bevara huset. Ägaren vill sälja tomten till byggföretaget Lemminkäinen.

Stadsstyrelsen röstade om det här efter att Hannele Maittila (Meidän Lohja) föreslog att huset ska skyddas. 10 röstade för att huset inte behöver bevaras, tre röstade för motförslaget.

En byggnadsstil som snart försvinner

Det så kallade sundmanska huset från början av 1950-talet har inhyst bland annat ett bageri och bostäder samt förråd.

Byggnaden representerar enligt utredningar en byggnadsstil som håller på att försvinna. Den är i gott skick. Lagen kräver att vi värnar om den byggda miljön.

Huset står på en tomt som ligger i hörnet av Karnaisgatan, Paikkarigatan och Pellervogatan.

Vattenverket i Hangö misslyckades igår (1.12) med att reparera läckaget som gjorde att avloppsvatten rann ut på Plagens badstrand. Reparationsarbetena blev färdiga runt elvatiden i dag (2.12). Vattenverket kontrollerar nu att rören fungerar som de ska .

Läckaget fanns i tryckavloppet som samlar allt avloppsvatten från Hangö centrum till Stormossens reningsverk. I dag fortsätter reparationsarbetena berättar vattenverkets chef Sanna Varjus.

- Vi hade nästan allt färdigt vid fyratiden i går eftermiddag. Alla reservdelar var på plats men det visade sig att rörstorleken var fel. Rörstorleken var större än i ledningskartan.

Nu väntar staden på reservdelar som ska levereras av ett Hangöföretag, berättar Varjus. Hon hoppas att reparationsarbetena ska vara färdiga under dagens lopp.

En sugbil sög i går upp avloppsvatten från stranden.

Artikeln uppdaterades den 2 december klockan 13.08 med information om att rören torde fungera som de ska.

I Hangö, såsom på många andra ställen, bor allt fler äldre hemma i stället för på institution. Trots stram ekonomi satsar staden lite extra på att de hemmaboende äldre ska hållas i gott skick och klara av vardagen.

I planerna finns ett nytt så kallat rehabiliteringsteam som gör en extra insats under en viss tid i den äldres hem.

- I teamet satsar man på att tillsammans med den äldre främst upprätthålla muskelstyrka och balans. Det betyder att man stöder den äldre för att den ska klara sig bättre hemma i de dagliga sysslorna, säger Elisabeth Kajander som är grundtrygghetsdirektör i Hangö.

Rehabiliteringsteamet ska vara ett mångprofessionellt team som består av olika yrkesgrupper, till exempel fysioterapeuter, sjukskötare och närvårdare. De jobbar tillsammans för att upprätthålla den äldres funktionsförmåga.

- I Finland har man har varit lite dålig på att ha rehabilitering i hemmen. På många platser finns det inte ens en fysioterapeut inom äldreomsorgen. Det här måste vi bli bättre på, säger Kajander.

Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör i Hangö. Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander Bild: Yle/Helena Rosenblad

- Rehabilitering ska göras kontinuerligt och där är hemvården en väldigt viktig kugg att uppmuntra den äldre att orka fortsätta.

Flytt av resurser

Hangö gör en så kallad nollbudget nästa år. Man har nått den genom hård budgetdisciplin, åtstramningar och omstruktureringar. Det här betyder att omsorgen ska spara 800 000 euro. Så hur ska resurserna räcka till ett nytt rehabiliteringsteam?

- Det gäller att prioritera inom vården med de knappa resurser vi har. Då måste vi titta på vad som är det allra viktigaste. Och när vi ser på hemmaboende äldre så är det just att kunna leva och verka i sitt eget hem. säger Kajander.

Vissa resurser flyttas alltså till den här verksamheten.

Hangö utbildar i stället för att säga upp personal

I Raseborg har man valt att säga upp personal inom äldrevården, men inte i Hangö.

- Hangö har regionens största arbetslöshet och då ville vi inte gå in för att säga upp eller permittera personal. Det skulle ytterligare öka problemen och kostnaderna.

Hangö valde i stället att lösa det hela genom att i stället utbilda personalen för nya uppgifter.

- På det sättet kan man ändå nå målet med besparingarna och samtidigt få både bättre kvalitet och verksamhet, säger Elisabeth Kajander.