PÄ fredag smÀller det. DÄ Àr det dags för final i svenska Idol och Simon Zion med rötter i EkenÀs Àr en av tre deltagare som kÀmpar om vinsten.
Vad vill du sÀga till Simon inför finalen i Globen?
Skriv din hÀlsning i en kommentar sÄ levererar vi alla hÀlsningar till honom inför finalen.
Simon Zion tÀvlar mot Amanda Winberg och Martin Almgren.Simon Zion, Amanda Winberg och Martin Almgren.Bild: Tv4/Annika Berglund
HÀr kan du se en video nÀr Simon Zion sjunger lÄten Losin it som har specialskrivits för honom. I Idolfinalen kommer Simon Zion att upptrÀda med lÄtar av Nirvana och Rage Against The Machine.
TvÄ till tre grader i luften och vattnet Àr inga problem. Det Àr bara att klÀ sig i baddrÀkt och mössa och kasta sig i det kalla vattnet. Vinterbadarna i IngÄ har inlett sÀsongen.
Ska man i vattnet sÄ ska man, sÀger vinterbadaren Eivor Wilkman. Hon och Anette Lindholm vinterbadar ett par gÄnger i veckan i smÄbÄtshamnen i IngÄ kyrkby.
- Jag fÄr en kick, förklarar Wilkman, jag tycker att jag kan göra vad som helst efter ett dopp.
BÄde Lindholm och Wilkman sÀger att de Àr friska tack vare vinterbadet.
- Jag har en liten influensa nÄgon gÄng, men jag har inte varit borta frÄn jobbet pÄ mÄnga Är, sÀger Anette Lindholm som vinterbadat i nÀstan sju Är.
Bra kvalitet trots grumligt vatten
SÀsongen för vinterbadarna i smÄbÄtshamnen i IngÄ kyrkby inleddes den 23 november. Kommunen tog vattenprover innan badplatsen öppnades.
Proverna visar att vattenkvaliteten Àr bra trots att vattnet Àr grumligt, sÀger IngÄ kommuns controller, Ilkka Rissanen.
HÀr gÀller det att vara försiktig om det Àr halt. Vinterbadplatsen i IngÄ smÄbÄtshamn har vacker utsikt.Bryggan till IngÄbornas vinterbadplats i smÄbÄtshamnen i kyrkbyn.Bild: Yle/Tove Virta
Det ser ÀndÄ frÀschare ut Àn tidigare, sÀger Eivor Wilkman.
- PÄ vÄren brukar det bli smutsigt dÄ det flyter in brÄte i hamnen.
En dykare kollar alltid botten innan vinterbadet börjar.
Kollar nÄgon att vinterbadarna kommer upp?
Kommunen ser till att vinterbadarna har en barack dÀr de kan byta om. Baracken finns vid KyrkfjÀrdens skola om somrarna och föreningar kan dÄ anvÀnda den som omklÀdningsrum.
Vinterbadplatsen i IngÄ finns i smÄbÄtshamnen, vid den stora piren.Vinterbadarnas plats i smÄbÄtshamnen i IngÄ.Bild: Yle/Tove Virta
Ilkka Rissanen poÀngterar att man inte ska vinterbada ensam trots att badplatsen Àr i kyrkbyn, vid den stora piren.
Anette Lindholm tycker att det Àr bra att vinterbadplatsen Àr centralt belÀgen.
- Det Àr bra om nÄgon i köpcentret hÄller ett öga pÄ oss och kollar att vi kommer upp igen.
Karl Auguston frÄn Tenala Àr ute pÄ vÀgarna igen. Han sitter för 312:e gÄngen i sin lastbil som Àr lastad med förnödenheter till dem som behöver det mest.
Augustson startade tidigt pÄ onsdag morgon. Innan han Äkte skrev han pÄ Facebook:
Klockan Àr 05.00. Bilen Àr lastad och Country Express;s "On The Road Again" ligger pÄ tallriken och resan mot Slavonski Brod i Kroatien kan börja. Tusen tack till er alla för all hjÀlp!
Augustson sÀger att han lyssnar pÄ allt frÄn Beethoven till Alf Robertson nÀr han kör i Europa. Nu Àr han pÄ vÀg till Slavonski Brod som Àr en stad i landskapet Slavonien i östra Kroatien.
Allt frÄn rullstolar till blöjor delas ut
Auguston Äker cirka 2 000 kilometer i tre till fyra dagar innan han Àr framme vid mÄlet.
I lastbilen finns bland annat rullstolar, klÀder, mat, blöjor och tvÀttmedel.
- Jag har kört nÀstan 4 000 kilometer hÀr i landet för att fÄ ihop denna last.
Det Àr Caritas, en internationell katolsk hjÀlporganisation, som tar emot gÄvorna. Augustson har fÄtt kontakt med den lokala organisationen via Caritas i Sverige.
Första resan gick till Polen
Karl Augustson förmedlar gÄvorna inte enbart med lastbil. Han anvÀnder skÄpbil dÄ det Àr frÄgan om kortare resor, sÄ som till Baltikum.
Augustson har varit bistÄndsarbetare sedan 1983 dÄ den första resan gick till Polen.
Det regerande mÀstarlaget Cocks har tagit över ledningen i herrarnas handbollsliga.
Cocks vann över Atlas pÄ onsdagskvÀllen, men Vandalaget bjöd upp till kamp pÄ hemmaplan. I halvtid ledde Cocks med 11-9 och med knappa tio minuter kvar var skillnaden fortfarande tvÄ bollar.
Men pÄ slutet drog RiihimÀkigÀsterna ifrÄn och vann till slut över tabellfemman med 25-21. Cocks passerade dÀrmed Dicken i toppen av tabellen med en poÀngs marginal.
Teemu Tamminen gjorde sex mÄl för Cocks, medan hemmalagets Milos Maksimovic kom upp i Ätta fulltrÀffar. Serben Aleksandar Janicijevic gjorde tre mÄl i sin debut för Atlas.
HIFK nÀrmar sig Dicken
I damernas FM-serie knappade HIFK in pÄ Dickens serieledning. HIFK vann hemma över SjundeÄ IF med 29-21.
AvstÄndet mellan ettan Dicken och tvÄan HIFK Àr nu fyra poÀng efter nio omgÄngar.
BÄde HIFK:s Linda Cainberg och SjundeÄs Madeleine Lindholm trÀffade rÀtt sju gÄnger.
I kvÀllens andra match delade BK-46 och Sparta pÄ poÀngen i Karis. GÀsternas Sara JÀntti kvitterade kampen till 26-26 med 42 sekunder kvar pÄ klockan.
Skytteligaledaren Pamela Degerman var sin vana trogen vassast i mÄlvÀg med tio fulltrÀffar, medan Inka JÀntti kom upp i sju mÄl hos bortalaget.
Sparta befÀster tredjeplatsen i tabellen, medan Sparta stiger upp pÄ samma poÀng som seriefemman à IFK.
Resultat, herrligan:
Atlas â Cocks 21-25 (9-11) MĂ„lskyttar, Atlas: Milos Maksimovic 8, Mikk Vainikk 4, Heikki Laitinen 3, Aleksandar Janicjevic 3, Sebastian SĂ€kkinen 2, Nikko Kinos 1. MĂ„lskyttar, Cocks: Teemu Tamminen 6, Gheorghe Safronii 5, Jani Tuominen 3, Roni SyrjĂ€lĂ€ 3, Vitalie Nenita 3, Andrei Novoselov 2, Kristian Jansson 1, Jurij Lukjantjuk 1, Robin Sjöman 1.
Daghemmet Laban mÄste kanske flytta till tillfÀlliga lokaler tills man hittar en permanent lösning, sÀger bildningsdirektör Katri Kalske. Helt klart Àr ÀndÄ att Laban pÄ lÄng sikt inte kan vara kvar pÄ nuvarande stÀlle eftersom byggnaden Àr för liten.
Stadsstyrelsen sade i mÄndags (30.11) enhÀlligt nej till en rockad inom dagvÄrden. Tanken var att daghemmet i Gunnars skulle flytta till nybygget Ojaniittu nÀr det stÄr klart.
Daghemmet Laban skulle sedan ha flyttat in i lokalerna i Gunnars och man hade pÄ sÄ sÀtt kunna lösa bristen pÄ rum inom den svenska dagvÄrden.
Politikerna i stadsstyrelsen var ÀndÄ av annan Äsikt och nu gÀller det att hitta en ny lösning för den svenska dagvÄrden.
Dyrt bygga nytt
Lojo stad har i över ett Ärs tid jobbat med en lösning för den svenska dagvÄrden.
Man har bollat med möjligheten att bygga ett helt nytt svenskt daghem i centrum. Men nu mÄste Lojo sanera tvÄ skolor för dyra pengar och ett nybygge för ett daghem skulle kosta omkring 3 miljoner euro.
- Det kan hÀnda att det helt enkelt blir för dyrt, sÀger Katri Kalske.
En möjlighet som staden har utrett Àr ett samarbete med den lÊstadianska Fridsföreningen. Tanken Àr att Fridsföreningen bygger en lokal för ett daghem som staden sedan hyr. Föreningen behöver sjÀlv lokalerna bara under helger och kvÀllar sÄ det Àr en lyckad lösning för alla parter.
- Vi har bekantat oss med ett likadant samarbete i Tavastehus och dÀr fungerade det vÀl, sÀger Kalske.
Samtidigt understryker hon att alla bollar Àr i luften och inget Àr avgjort Ànnu.
Hiiden opisto behöver Laban
I den ursprungliga planen fanns en tanke om att dÄ Laban flyttar ut kan Lojos medborgarinstitut Hiiden opisto flytta in i de tomma lokalerna.
- Det Àr fortfarande meningen eftersom Laban behöver en ny lösning. Men Hiiden opisto kan flytta in i kÀllaren i gymnasiet och kan stanna dÀr en tid tills vi löser lÀget för Laban, sÀger Kalske.
Hon sÀger att Laban kanske mÄste flytta till tillfÀlliga lokaler tills man hittar en ny lösning för daghemmet.
Ett alternativ Àr att flytta barnen i Laban till Ojaniittuhuset.
- Det Àr ÀndÄ ingen lÄngsiktig lösning eftersom vi vill öppna ett öppet daghem i Ojaniittu. Med den nya dagvÄrdslagen som begrÀnsar möjligheterna för barn med förÀldrar hemma att fÄ dagvÄrd behöver det finnas andra lösningar sÄ som ett öppet daghem, sÀger Kalske.
Hon understryker ocksÄ att lÀget inom den svenska dagvÄrden i Lojo just nu Àr kritiskt.
- Alla platser Àr fulla. Vi kan inte ta emot flera barn just nu, sÀger Kalske som ÀndÄ poÀngterar att ingen Ànnu har blivit utan dagvÄrd pÄ svenska i Lojo.
Lojo har daghem i Virkby och i centrum. Det Àr sÀrskilt i centrum och i norra Lojo antalet svensksprÄkiga ökar i antal. Daghemmet Laban har plats för 47 barn.
I offentligheten har SFP-politikern Anders Adlercreutz frÄn KyrkslÀtt varit den som mest har talat sig varm för Porkala stad, det vill sÀga att slÄ samman KyrkslÀtt, IngÄ och SjundeÄ. Det som inte har kommit lika tydligt fram Àr att konsultbyrÄn MDI och kommunikationsbyrÄn Kreab ocksÄ driver projektet. Under onsdagskvÀllens invÄnarmöte blev det i alla fall tydligt.
Mötet leddes av Janne Antikainen frÄn konsultbyrÄn MDI. Samma konsultbyrÄ har ocksÄ gjort den rapport om Porkala stad som presenterades i somras.
KonsultbyrÄn hade flera personer pÄ plats under onsdagskvÀllens öppna möte och det hade ocksÄ kommunikationsbyrÄn Kreab. Förutom dessa tvÄ byrÄer deltog lokalpolitiker frÄn samtliga berörda kommuner och nÄgra vanliga invÄnare i onsdagskvÀllens seminarium i kommunhuset i KyrkslÀtt.
En grupp skulle fokusera pÄ markanvÀndning, boende, trafik och service, en annan pÄ nÀringsliv och livskraft och en tredje pÄ aktivitet och identitet.
Gruppen som funderade pÄ markanvÀndning, boende, trafik och service kom bland annat fram till att om Porkala stad fanns skulle inte tÄgstationer i omrÄdet lÀggas ner.
- Gemensamma trafikprojekt för alla dessa kommuner Àr utvecklandet av vÀg 51 och av tÄgbanan, sade Henrik Strömberg.
Staden skulle ha en naturlig tvĂ„sprĂ„kighet och ha möjlighet till sprĂ„kbad pĂ„ svenska.â Matti Saarinen
Gruppen föresprÄkade mindre byrÄkrati och föreslog ocksÄ att alla sommarstugor inom de tre kommunerna ska ha rÀtt att fördubbla byggrÀtten.
Gruppen som fokuserade pÄ nÀringsliv och livskraft lyfte fram sprÄkbad och tvÄsprÄkigheten i Porkala.
- Staden skulle ha en naturlig tvÄsprÄkighet och ha möjlighet till sprÄkbad pÄ svenska, sade Matti Saarinen vid kommunikationsbyrÄn Kreab.
Heikki A. ReenpÀÀ Àr en av de affÀrsmÀn som stöder projektet ekonomiskt.Heikki A. ReenpÀÀ talar, Anders Adlercreutz sitter ner.Bild: Yle/ Christoffer Gröhn
Adlercreutz vill ha cykeltÀvling genom Porkala
Riksdagsledamoten och lokalpolitikern Anders Adlercreutz (SFP) var nöjd efter seminariet.
Det hÀr seminariet samlade ÀndÄ inte de stora massorna. Vad borde göras för att engagera invÄnarna mer?
- Jag Àr nöjd med uppslutningen. Jag tycker vi var mÄnga. NÀr vi fÄr igÄng evenemang kring det hÀr aktiverar vi fler, men uppslutningen övertrÀffade mina förvÀntningar.
Du föreslog sjÀlv som ett konkret evenemang Giro di Porkala, det vill sÀga en cykeltÀvling genom alla tre kommuner. NÀr ordnas det för första gÄngen?
De första bestÀllningarna pÄ superelbilen Toroidion frÄn Pojo i Raseborg har lÀmnats in. Om allt gÄr vÀgen kan bilen börja serieproduceras nÀsta höst och dÄ verkar produktion i Raseborg vara ett alternativ.
Hur mÄnga bestÀllningar Toroidion har fÄtt vill företaget inte sÀga. Det handlar i alla fall om nÄgra stycken.
- NÄgra Àr allvarligt intresserade av bilen och tekniken.De har varit pÄ provkörning med vÄr konceptbil. NÄgra chassinummer finns Ànnu tillgÀngliga i den första serien, vi förhandlar som bÀst, sÀger Toroidions vd Pasi Pennanen.
Bilen har provkörts.Insidan frÄn en Toroidion-elbil.Bild: Toroidion
Kontrakt Àr ocksÄ undertecknade.
FĂ€rdig bil till Finlands 100-Ă„rsjubileum
Konceptbilen vÀckte sÄ mycket uppmÀrksamhet i vÀrlden att företaget beslöt produktifiera den.
- Det Àr Ànnu mÄnga bitar som ska falla pÄ plats, men strÀvan Àr att den kommersiella versionen lanseras till Finlands 100-Ärs sjÀlvstÀndighetsfirande hösten 2017, sÀger Pennanen.
Han pÄpekar att bilen ocksÄ ska levereras till tidiga kunder dÄ.
Exteriören yppar inget om det stora framtidshoppet inne i hallen.I den hÀr ansprÄkslösa hallen i Pojo har gÀnget bakom Toroidion byggt och uppfunnit superelbilen.Bild: Yle/Tove Virta
Företaget siktar pÄ att inleda serieproduktionen hösten 2016, alltsÄ om ett Är, förutsatt att allt gÄr vÀl med förhandlingarna om finansieringen.
- Det betyder i sÄ fall att en enorm produktutveckling inleds under vÄren 2016. Prototyperna tillverkas under sommaren och under hösten inleds den egentliga produktionen, sÀger Pennanen i en tv-intervju för Kauppalehti.
Tillverkas i Raseborg?
Tanken Àr att bilarna ska produceras i Finland. Raseborg verkar vara ett sannolikt alternativ. Företaget verkar ocksÄ nu i Pojo i Raseborg dÀr bilen har utvecklats.
- VÄra nuvarande lokaliteter i Pojo motsvarar nÄgorlunda Toroidions behov just nu. Men det Àr svÄrt att sÀga nÄgot noggrannare om framtiden, sÀger Pennanen till Yle VÀstnyland.
Kauppalehtis reporter Harri VÀnskÀ frÄgar Pasi Pennanen om bilarna ska tillverkas i Nystad, den enda bilindustrin i Finland med inriktning pÄ personbilar.
- Vi har ju Raseborg, replikerar Pennanen snabbt. I regionen EkenÀs, Karis och Fiskars som Àr Sisu Autos hemstad sedan 100 Är tillbaka. DÀr finns vi ju ocksÄ, i den finska industrins vagga.
Studion i Pojo Àr 400-600 kvadratmeter stor.HÀr i Pojo har den första konceptbilen Toroidion skapats.Bild: Yle/Tove Virta
Pennanen nÀmner ett par förebilder pÄ hur en bilindustri kan fungera, företagen Koenigsegg i södra Sverige och Lotus i England.
- De Àr goda exempel pÄ en idealisk miljö. VÀsentligt Àr ocksÄ att underleverantörerna finns pÄ nÀra hÄll. De sammantagna sysselsÀttande effekterna för ett sÄdant omrÄde kan vara mycket stora, sÀger han.
Redan i somras fanns planer pÄ serietillverkning
Det verkar ÀndÄ redan i somras ha funnits en del planer pÄ serietillverkning ocksÄ om mycket har hÀngt pÄ att fÄ finansieringen ordnad.
I början av juli dÄ Yle VÀstnyland var pÄ plats i Toroidions studio i Pojo nÀmnde Pennanen serietillverkningen.
- Vi startar smÄningom upp planeringen av en ny serie och uppdaterar konceptbilen. Det gÄr nu mot mer industriell produktion och vi jobbar med en produktionsmodell samtidigt som vi produktifierar tekniken, sade Pennanen till Yle VÀstnyland.
En förutsÀttning för produktion Àr finansieringen.Toroidion har skapats i en studio i Pojo.Bild: Yle/Tove Virta
I juli lÀt inte heller finansieringen omöjlig att ordna.
- Det hÀr ser nu ut att gÄ frÄn en dyr hobby till en industri som krÀver dyra investeringar. En del av vÄra inkomster kommer frÄn kunder och en annan del frÄn kapitalinvesteringar.
Företaget har fÄtt nÄgra nya finansiÀrer under resans gÄng, frÀmst frÄn de egna leden i form av arbetare och slÀktingar.
Konkurrenskraftigt sjusiffrigt pris
Priset pÄ en bil blir sjusiffrigt men inga officiella summor har nÀmnts.
Toroidion sÀgs vara konkurrenskraftig i pris eftersom den Àr en aning billigare Àn en motsvarande bil producerad med traditionell förbrÀnningsmotor samtidigt som prestandan Àr bÀttre.
Fördelar Àr naturligt nog att bilen Àr utslÀppsfri och den Àr ocksÄ skattefri i en del lÀnder.
Framtiden Àr oklar men receptet Àr klart, konstaterar Pasi Pennanen. Nu förs diskussioner med fordonsproducenter.
- Vi har skapat exklusiva försÀljningskanaler och skapar fler, sÀger Pennanen kryptiskt.
Samtidigt Àr företaget förstÄs ocksÄ intresserat av att skapa försÀljning kring den patenterade lösning som byggts in i bilen.
Lösningen handlar om elektrisk kraftöverföring och sÀgs kunna revolutionera hela elbilsbranschen bland annat tack vare sin lÀtthet, effektivitet och sÀkerhet.
Det finns revolutionerande teknik i bilen, sÀger Pennanen.Knapparna för instrumentpanelen Àr utskrivna med en 3D-printer.Bild: Yle/Tove Virta
Fler liknande skyddsmekanismer som patent, kommer att skapas dÄ arbetet framskrider.
MÄl: 800 000 sÄlda bilar per Är
Till en början rÀknar företaget med att den nya tekniken finns endast i dyra bilar.
- Ingen har kapacitet att producera en tillrÀcklig mÀngd för att fÄ ner priset, men smÄningom sÀnks priset genom större volymer, sÀger Pennanen.
Den patenterade tekniken ska ocksÄ lÀmpa sig för alla slags elfordon, inte bara bilar.
DÄ man ser tio Är framÄt i tiden kan Pennanen se att tekniken ocksÄ anvÀnds i vanliga personbilar, om allt gÄr vÀgen.
- En noggrannare tidsram Àn sÄ gÄr Ànnu inte att gissa sig till.
Toroidions mÄl Àr att nÄ en marknadsandel pÄ en procent, det vill sÀga 800 000 sÄlda bilar per Är, enligt Kauppalehti. Globalt sÀljs 80 miljoner bilar Ärligen.
Toroidion hoppas att försÀljningen tar mer fart efter att företaget tillverkat den första ordentliga prototypen som kunderna kan provköra.
Den bil som nu finns Àr en teknisk prototyp, en konceptbil.
Regerande EuropamÀstaren i spjut, Antti Ruuskanen, inleder sin tÀvlingssÀsong i Karis nÀsta Är. Han deltar i friidrottstÀvlingen Karis Telefon Games.
Det hÀr betyder att spjuttÀvlingen antagligen blir den mest intressanta under Karis Telefon Games.
TÀvlingen ordnas den 12 juni och Ruuskanen Àr den första toppidrottaren som bekrÀftat sitt deltagande.
Karis Telefon Games ordnas i serien StjÀrntÀvlingar (TÀhtikisat).Spjutkastningen pÄgÄr i Karis Telefon Games.Bild: YLE/Bubi Asplund
Arrangörsföreningen IF Raseborg Àr vÀldigt glad över att Ruuskanen vill tÀvla i Karis.
- Det Àr en roligt att han tror pÄ tÀvlingen och uppskattar den sÄ mycket att han deltar, sÀger föreningens verksamhetsledare Glenn Lignell.
Ruuskanen har ett vÀldigt spÀckat schema i nÀsta Är nÀr det Àr aktuellt med bÄde EM i Amsterdam och OS i Rio de Janeiro.
Viktigt med stora namn
IF Raseborg hoppas kunna locka mÄnga andra bra friidrottare till Karis.
- Det Àr viktigt med stora namn. Det drar publik men det Àr ocksÄ attraktivt för de som tÀvlar, sÀger Lignell.
Raseborgs tidigare stadsdirektör MÄrten Johansson, kyrkoherde Anders Laxell i Hangö samt professor Harri Vasander i Lojo fÄr förtjÀnsttecken av presidenten i samband med sjÀlvstÀndighetsdagen.
De tilldelas förtjÀnstmedaljen riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros orden.
Ett stilrent kuvert med texten "Republikens president" uppe i ena hörnet damp ner i författaren Maria Turtschaninoffs postlÄda. Hon Àr en av dem som fÄr fira sjÀlvstÀndighetsdagen med dans pÄ presidentens slott i Helsingfors.
- Det kÀndes vÀldigt mÀrkligt att fÄ ett brev som kom frÄn "Republikens president". Inbjudan var mycket högtidlig med finska flaggan som frimÀrke pÄ kuvertet, berÀttar Karisbon Maria Turtschaninoff.
Maria Turtschaninoff ser fram emot festligheterna pÄ söndag.maria turtschaninoff
VÀstnylÀndsk design pÄ balen
Med en lokalt designad klÀnning Àntrar hon slottet pÄ söndag.
- Det Àr Saaga Design i EkenÀs som har gjort min otroligt vackra klÀnning i rÄsiden, avslöjar Turtschaninoff.
A photo posted by Maria Turtschaninoff (@turtschaninoff) on
HandvÀskan hon tar till slottet Àr ocksÄ köpt i EkenÀs.
- Det Àr en gammal handvÀska som jag har haft pÄ en annan tillstÀllning. Den passar perfekt i fÀrgen till min nya klÀnning. Saaga Design har sedan lagt in en detalj som ocksÄ finns pÄ klÀnningen.
Det kan bli trÄngt
Turtschaninoff gÄr inte pÄ bal för att spana in kÀndisar. De facto sÀger hon sig vara dÄlig pÄ att kÀnna igen finlÀndska kÀndisar.
- Jag vet inte om man kan rÀkna med att trÀffa folk dÀr eftersom det Àr sÄ trÄngt. Man kanske knappt ser vem som Àr pÄ plats.
PÄ fest med öppet sinne
SÀrskilt nervös inför sjÀlva festen verkar Turtschaninoff inte vara. Hon erkÀnner ÀndÄ att hon innan klÀnningen var fÀrdig var lite nervös över hur den skulle sitta.
- Nu Àr jag lite nervös över frisyren som först görs pÄ söndag. Jag hoppas det ska bli trevligt och högtidligt. Det Àr vÀl bÀst att gÄ dit med inte allt för höga förvÀntningar och i stÀllet ser hur det blir.
Jobb pÄ fest
Det finns de som gÄr pÄ bal som presidentens gÀster och sÄ finns det de som jobbar under sjÀlvstÀndighetsbalen.
Tiina Grönroos Àr med i Yles team som kommer att finnas pÄ plats pÄ presidentens slott den 6 december. Hon hÄller sig bakom kulisserna och rapporterar till referenterna vem av gÀsterna som Àr pÄ intÄgande vid ingÄngen vid Mariegatan.
Tiina Grönroos hÄller reda pÄ gÀsterna som kommer in vi Mariegatan.Tiina Grönroos med en bunt papper. HÀr stÄr namnen och hÀr finns bilderna pÄ riksdagsledamöterna.Bild: YLE/Malin Valtonen
Det hÀr betyder att hon Àr tvungen att kÀnna till en hel massa namn och koppla ihop rÀtt namn med rÀtt person.
- Jag har pluggat namn. Jag gör som vid studentskrivningarna: Jag rÄlÀser.
SÀndningen frÄn slottsbalen kör igÄng klockan 18.50 pÄ Yle Arenan och Yle Fem. Se den ocksÄ pÄ Svenska.yle.fi.
Raseborgs vatten gÄr ut med en varning till invÄnarna i Raseborg.
NÄgon ringer nÀmligen fastighetsÀgare i Raseborg och erbjuder VVS-tjÀnster i Raseborgs vattens namn.
Vattenverkets chef Tom Törnroos berÀttar att han i dag fick höra om det hÀr. En person ringde Törnroos och berÀttade att ett VVS-företag ringt och nÀmnt om ett samarbete med Raseborgs vatten.
- Det har vi inte, dÀrför beslöt vi oss genast för att varna fastighetsÀgarna.
Tom Törnroos vill att den som blir kontaktad av ett VVS-företag som nÀmner Raseborgs vatten ska kontakta honom.
- DÄ fÄr vi en bÀttre bild av vad som hÀnder och kan besluta om vi gör en brottsanmÀlan.
Raseborgs vatten tar kontakt med sina kunder, men det Àr frÀmst vid mÀtarbyten.
Raseborgs stad tar inte i dagslÀget emot fler kvotflyktingar. En del av de asylsökande som bor i Raseborg och beviljas uppehÄllstillstÄnd kan dÀremot beviljas en kommunplats.
Det Àr stadsfullmÀktiges svar pÄ de gröna lokalpolitikernas vÀdjan att Raseborg ska ta emot kvotflyktingar.
Enligt ett avtal med NTM-centralen tar staden emot kvotflyktingar vart tredje Är. Den senaste gruppen kvotflyktingar kom för drygt ett Är sedan.
Raseborgs Grönas fullmÀktigegrupp ville i sin motion att Raseborg tar sitt ansvar och meddelar att staden tar emot fler kvotflyktingar.
RidÄn rivs ner och en ny sida visas. PÄ det sÀttet ska EkenÀsbördige Simon Zion klara av fredagens final i svenska Idol.
Simon Zion, Amanda Winberg och Martin Almgren kÀmpar om segern i Globen i Stockholm.
Simon Zion, Amanda Winberg och Martin Almgren.Simon Zion, Amanda Winberg och Martin Almgren.Bild: Tv4/Annika Berglund
Simon Zion sÀger att han har mycket att lÀra sig de hÀr sista dagarna.
- Det Àr en ny scen och nya kameror. Scenen i Globen Àr större, sÄ mycket handlar om kondition. Det första numret Àr explosivt sÄ jag ska orka studsa runt pÄ scenen och sjunga samtidigt.
I en bubbla i ett hotell
Det Àr mycket som förÀndrats sedan Simon Zion kom till hotellet den 13 september tillsammans med alla andra deltagare i Idol. Han sÀger att han levt som i en bubbla sedan dess.
- Jag har haft bra kontakt med vissa andra idoler, det har varit jÀkligt bra hÀng. Och det blir mera och mera jobb ju fÀrre som Àr kvar.
Idol gÄr inte ihop med familjelivet
Simon Zion Àr gift med Annica och paret har en liten dotter. Zions Àger att Idol inte gÄr sÄ bra ihop med familjelivet.
- Jag sade Ät produktionsgruppen att familjen mÄste fÄ vara med mig pÄ hotellet. Min fru har dessutom hand om mina klÀder och det Àr hon som planerar showen.
Det var Annica Zion som uppmuntrade honom att delta i Idol.
- Jag var för ett Är sedan pÄ vÀg till Alperna för att spela med en duo dÄ hon skickade ett meddelande om att jag Àr bokad till Globen om ett Är. Jag tog det inte riktigt pÄ allvar just dÄ.
Ingen kör med Simon Zion
Simon Zion hade tÀnkt pÄ Idol dÄ han var yngre, men hade avfÀrdat tanken vid det hÀr laget.
Nu har Idol varit hans liv sedan tidigt i höstas.
- Jag har varit litet pÄ min vakt, det Àr man ju nÀr man gör nÄgot nytt. Man kan inte köra med mig nu nÀr jag Àr Àldre, jag sÀger till om nÄgot inte passar mig.
Byter dialekt och sprÄk
Det Àr mÄnga i Finland som hejar pÄ Simon Zion som vÀxte upp som Simon Reinikainen i EkenÀs. Finland Àr hemma Àven om han inte bott hÀr som vuxen.
- Jag har med Ären insett att jag inte har mycket kvar i Finland lÀngre, men det kommer alltid att vara hemma. Jag kÀnner mig inte som svensk Àven om jag bor i Sverige.
De som följt med Idol mÀrker att Simon Zion galant pratar det som vi i Finland kallar rikssvenska. Han har gÄtt i skola i UmeÄ och lÀrt sig den dialekten.
- Jag flyttade till UmeÄ i en sÄdan Älder att det var lÀtt att hÀrma polarna i skolan som pratade pÄ ett visst sÀtt. Jag kunde inte prata sÄ dÀr hemma, sÄ dÀr kom den finska delen av mig fram.
Vilket syns i att han pratar finlandssvenska med Svenska Yles reporter och han pratar finska med sin dotter.
NÀr folk Àr intresserade av hans bakgrund sÄ sÀger Simon Zion att han ursprungligen Àr frÄn Finland, men hemma i UmeÄ.
- Men jag besöker inte UmeÄ, jag kÀnner ingen dÀr lÀngre. Alla vÀnner har flyttat och min familj bor i Finland. Det Àr vemodigt pÄ nÄgot sÀtt att inte höra hemma nÄgonstans.
Galen publik i Finland
Simon Zion sÀger att det kÀnns stort att ha stöd av fans i Finland.
- Jag Àr glad över att de inte bokade biljetterna till Globen förgÀves. Jag har lust att komma till Finland och spela för dem som hejar pÄ mig. Den finska publiken Àr galen.
- Det Àr bra drag pÄ finska gigs, folk Àr mottagliga för olika sorters musik.
FolkkÀr snubbe och proffsig Amanda
Vad gör Simon Zion om han vinner svenska Idol? Han sÀger att oddsen Àr pÄ Martins och Amandas sida.
- Martin Àr den folkkÀra snubben i Sverige och Amanda Àr vÀldigt proffsig i sina framtrÀdanden.
Det Àr hÀr ridÄn och nya sidor ska rÀdda Simon Zion.
- Det första jag ska göra Àr att riva ner ridÄn och skaka om litet. Jag ska visa en sida som ingen kanske sett. Och förhoppningsvis fÄr jag sÄ mÄnga röster att jag ocksÄ fÄr sjunga de tvÄ andra lÄtarna i finalen.
Hittills har 10 vÀstnylÀndska företag fÄtt strukturomvandlingsstöd och runt 40 nya jobb skapas tack vare det. Ansökningstiden gÄr ut vid Ärsskiftet och det finns Ànnu 300 000 euro kvar att dela ut.
Efter FN-steels konkurs sommaren 2012 beviljade regeringen 1,5 miljoner euro i strukturomvandlingsstöd till Hangö, Raseborg och IngÄ. Tanken var att stöda frÀmst den tillverkande industrin, sÄ att det skulle skapas flera arbetsplatser i regionen.
Men det gick inte sÄ enkelt som man kanske hade trott. Dels pÄ grund av okunskap, dels pÄ grund av dÄliga ekonomiska tider, sÀger Roy Sjöblom som Àr företagsrÄdgivare pÄ Novago företagsutveckling.
- Vi mÀrkte att mÄnga företag som först var intresserade att etablera sig i regionen inte hade resurser att göra det dÄ deras orderstock minskade.
DÄlig kunskap pÄ ministeriet
Det var meningen att minimistödet skulle vara mellan 100 000 och 200 000 euro. Men den dÄliga efterfrÄgan gjorde att kriterierna Àndrades. DÀrför har ocksÄ enskilda företag som till exempel har köpt en ny maskin för en mindre summa fÄtt stöd.
FöretagsrÄdgivare Roy Sjöblom frÄn Novago.FöretagsrÄdgivare Roy Sjöblom frÄn Novago företagsutveckling. Bild: Yle/Minna Almark
NÀrings- och trafikministeriet fÄr ocksÄ kritik av Sjöblom.
- I början fanns dÀr en stor okunskap. Ministeriet hade ingen som beredde vÄra Àrenden och ingen kunde fatta beslut om stöden. Nu Àr saken i ordning, men det Àr tyvÀrr först i slutet av ansökningstiden.
Han menar ocksÄ att det inte Àr förvÄnande att stödet inte gick snabbare Ät.
- Det Àr en lÄng process dÄ ett företag gör investeringar och de ekonomiska tiderna har varit dÄliga. För ett företag med högst femtio anstÀllda Àr strukturomvandlingsstödet 20 procent av investeringskostnaderna och den övriga finansieringen kan vara svÄr att fÄ.
40 nya jobb
Roy Sjöblom har diskuterat om strukturomvandlingsstöd med ett femtiotal företag. Av dem ratades 30 stycken i relativt snabb takt eftersom de inte var kvalificerade att fÄ stödet. Ett kriterium Àr att företaget mÄste locka kunder utanför regionens grÀnser.
Totalt 19 företag har ansökt om att fÄ strukturomvandlingsstöd och 10 av dem har beviljats det.
Det största stödet har blöjtillverkaren Delipap i EkenÀs fÄtt. Företaget investerade i en ny tillverkningslinje och fick 450 000 euro i investeringsstöd. NÀr den nya produktionslinjen gÄr pÄ full kapacitet kan det innebÀra upp till 10 nya jobb. Hittills har investeringen resulterat i fyra nya jobb.
PÄ sikt kommer runt 40 nya jobb att skapas i regionen tack vare strukturomvandlingsstödet.
BÄtförvaringsföretaget AG Marine fick 200 000 euro i strukturomvandlingsstöd dÄ det investerade i en ny hall i HorsbÀck. Samtidigt flyttade företaget en stor del av sin verksamhet frÄn huvudstadsregionen till Raseborg.
AG Marine i HorsbÀck har fÄtt 200 000 euro i stöd.BÄtförvaring i HorsbÀck EkenÀs, AG Marine.Bild: Yle/Minna Almark
Filterpak, som tillverkar pÄsfilter i Hangö, har ocksÄ fÄtt 100 000 euro i strukturomvandlingsstöd.
Hemlig information
De övriga sju företag som har beviljats stöd Àr dÀremot hemliga. Enligt Roy Sjöblom beror det pÄ att investeringsprocesserna Ànnu Àr pÄ hÀlft.
- De vill inte berÀtta för konkurrenterna att nÄgot Àr pÄ gÄng.
Han konstaterar i alla fall att 60 procent av det utbetalade stödet har gÄtt till tillverkande industri. Utöver det har bland annat en restaurang och ett tvÀtteriföretag fÄtt stöd.
Företagen tjatar
MÄnga företagare har kritiserat processen att fÄ strukturomvandlingsstöd. Enligt dem mÄste de sÀtta ner mycket tid pÄ att fylla i blanketter för att eventuellt fÄ ett nekande svar.
Enligt Roy Sjöblom mÄste företagaren göra en affÀrsverksamhetsplan, en projektplan och en budget. Han menar att ett företag som fÄr ett stöd pÄ 60 000 euro de facto sÀtter ner ungefÀr sju timmar pÄ att skriva de hÀr planerna.
- Novago kan hjÀlpa till med det mesta. Företagare fÄr tjata pÄ oss, men de ska nog kunna skriva sina namn och vad företagen sysslar med.
Alla pengar ska gÄ Ät
För tillfĂ€llet finns det fyra företag frĂ„n VĂ€stnyland som har ansökt om pengar av det resterande strukturomvandlingsstödet pĂ„ 280 000 euro. Roy Sjöblom har dessutom 6 â 7 ansökningar pĂ„ sitt bord.
- Pengarna ska nog komma till anvÀndning, försÀkrar han.
Ansökningarna kan lÀmnas in till Ärets slut och de sista besluten kommer troligtvis att fattas i början av nÀsta Är. Roy Sjöblom har nu förhoppningar om att regionen skulle beviljas nytt strukturomvandlingsstöd.
- Men vi konkurrerar med resten av landet. Novago har kommit överens med myndigheterna att vi i första hand slutför det hÀr projektet och delar ut de sista pengarna.
Enligt honom Àr det synd att informationen om stödpengarna spreds sÄ lÄngsamt.
- MÄnga företag har först nu börjat ta kontakt med oss.
Strukturomvandlingsstöd
Till företag som investerar och skapar flera jobb i regionen.
För till exempel maskiner och byggnader.
20 procent av investeringskostnaderna:
Mikroföretag med fÀrre Àn 10 anstÀllda och högst 2 miljoner omsÀttning per Är.
SmÄföretag med fÀrre Àn 50 anstÀllda och högst 10 miljoner omsÀttning per Är.
10 procent av investeringskostnaderna:
Medelstora företag med 20 â 249 anstĂ€llda och högst 43 miljoner euro i Ă„rsomsĂ€ttning.
Raseborgs stad kÀmpar med svag ekonomi, men inom Raseborgs kyrkliga samfÀllighet ser det ljusare ut. SamfÀlligheten mÄste investera de kommande Ären, men klarar det helt utan att ta lÄn.
De tre senaste Ären har varit bra för samfÀlligheten, sÀger ekonomidirektör Christer Lindvik. Före det hade samfÀlligheten nÄgra kÀmpiga Är dÀr man blev tvungen att se över verksamheten och osthyvla för att fÄ balans i ekonomin. à r 2014 höjdes skatteprocenten.
Nu klarar man investeringarna med hjÀlp av Ärsbidraget och pengar som finns i kassan sedan tidigare. Budgeten landar pÄ ett nollresultat.
Totalt investerar samfÀlligheten i nÀsta Är för 800 000 euro. Lika mycket finns i planen för Är 2017 medan 2018 ska vara ett lugnare Är med investeringar för 300 000 euro.
Krematoriet kostar
Den största investeringen de kommande Ären Àr luftreningen vid krematoriet i Karis. Krematoriet slÀpper ut för mycket partiklar i luften och det behövs ett nytt dyrt filter.
Hela investeringen gÄr lös pÄ en miljon euro.
- Det Àr en stor satsning. Vi mÄste bland annat bygga till för att fÄ plats för filtret, sÀger Lindvik.
Krematoriet i Karis anvÀnds flitigt. Det anlitas av Lojo, Salo, Hangö och Raseborg.
- Vi har över 900 kremeringar per Är. Senast sommaren Är 2017 mÄste vi ha nytt filter.
Ăvriga investeringar
Under de tre kommande Ären ska Raseborgs kyrkliga samfÀllighet ocksÄ investera i mindre renoveringar i församlingshemmen i EkenÀs och Karis. För EkenÀs reserveras 200 000 euro och för Karis 100 000 euro.
BÄrhuset vid Ramskulla kapell ska ersÀttas med ett nybygge pÄ 20 kvadratmeter i anslutning till kapellet. Det berÀknas kosta drygt 200 000 euro.
- Nuvarande bÄrhus Àr oÀndamÄlsenligt, sÀger Lindvik.
PÄ sikt ska ocksÄ kyrkan i EkenÀs renoveras, med det blir aktuellt först om nÄgra Är eftersom samfÀlligheten nu har sÄ stora investeringar.
- Renoveringen av EkenÀs kyrka Àr förhÄllandevis enkel dÄ det till exempel inte finns mÄlningar som ska restaureras. Men det rör sig antagligen ÀndÄ om nÀrmare en miljon euro, sÀger Lindvik.
Lindvik understryker att samfÀlligheten inte vill ta lÄn.
Kostnaderna 130 euro per medlem
Raseborgs kyrkliga samfÀllighet bestÄr av tre församlingar.
Den största med omkring 10 000 medlemmar Àr EkenÀsnejdens svenska församling. De tvÄ övriga församlingarna, Karis-Pojo svenska församling och den finska församlingen i Raseborg, har bÄda cirka 6 000 medlemmar.
Driftskostnaden per församlingsmedlem ligger strax under 130 euro per Är.
Driftsbudgeten gÄr lös pÄ cirka 6 miljoner euro. Av den summan betalar församlingsmedlemmarna 5,4 miljoner genom skatterna. Resten kommer till församlingen genom statsandelar.
Byggnads- och miljönÀmnden föreslÄs sÀga ja till företaget Sandmalm som vill fortsÀtta med sin marktÀkt i Rundmalm by.
Enligt villkoren Àr det Àr viktigt att omrÄdets grundvatten inte tar skada eftersom dÀr i framtiden kan bli en vattentÀkt för IngÄborna.
Produktionen kan bli 500 kubikmeter vatten per dygn. Provpumpningar visar att kvaliteten Àr tillrÀckligt god för hushÄllsvatten.
GrundvattennivÄn mÄste mÀtas fyra gÄnger per Är.
IngÄs enda backsvalor
MarktÀktsföretaget mÄste ocksÄ beakta backsvalan som hÀckar i rasbranterna pÄ omrÄdet.
Arten klassas i Finland som sÄrbar. Kolonin Àr den enda i hela IngÄ och bestod Är 2013 av 30-50 par.
En brant ska varje Är avsÀttas för backsvalan sÄ den kan hÀcka ostört.
I övrigt mÄste företaget i sin planering beakta att backsvalan Àr fridlyst enligt naturvÄrdslagen och att bon och ungar inte fÄr skadas.
Sju Ă„r till
TÀktverksamheten började redan Är 1988. Nya lov har beviljats tre gÄnger, senast Är 2007.
Den hÀr gÄngen vill företaget avsluta verksamheten pÄ drygt tre hektar och fortsÀtta pÄ knappt tre hektar.
Det berÀknas finnas över 30 000 kubikmeter sand kvar pÄ omrÄdet och nÀstan tvÄ tredjedelar av det gÄr Ät till att ÄterstÀlla de hittills tömda omrÄdena dÀr det finns sÄ lite mark kvar att grundvattnet hotas.
NÀr omrÄdet ÄterstÀlls mÄste grundvattnet skyddas med ett tvÄ meter tjockt jordlager.
Den statliga myndigheten, NÀrings-, trafik- och miljöcentralen (NTM), föresprÄkar striktare villkor för tÀkten Àn IngÄ kommun.
NTM-centralen vill inte tillÄta jordbruk pÄ omrÄdet i framtiden eftersom gödsel och bekÀmpningsmedel kan hota grundvattnet.
IngÄ ser inte jordbruk som ett problem. NTM-centralen föreslog ocksÄ att tillstÄnd bara beviljas för fem, Är men IngÄs förslag Àr sju Är.
Den som bekÀnner sin fattigdom högt fÄr vara beredd pÄ omgivningens pekpinnar och förmaningar. En till synes rik person kan dÀremot ha skulder större Àn tillgÄngarna utan att det uppstÄr en moralisk diskussion om saken.
- Den rike har rÀtten att definiera vad som Àr rÀtt eller fel i den fattiges liv, sÀger Mathias Rosenlund efter egen erfarenhet.
NĂ€r han kom ut med sin sjĂ€lvbiografiska roman KopparbergsvĂ€gen 20, som skildrar just fattigdom, blev kritiken av boken lika mycket en kritik av Mathias som person. Recensenterna skrev bland annat att Mathias Ă€r fattig men dĂ„lig och att han borde ha skaffat begagnade cyklar Ă„t barnen istĂ€llet för att drömma om nya. Ăven lĂ€sarna hörde av sig med tips. En av dem gav honom en utskĂ€llning för att han rökte och lade sina pengar pĂ„ cigaretter.
- En annan ringde och erbjöd mig hypnos, sÀger Mathias. För att jag skulle lÀra mig att tÀnka rÀtt.
Mathias överraskades av mÀngden personer som ville berÀtta hur just han kunde bli kvitt fattigdomen.
- Som om fattigdom bara var mitt dilemma och inget strukturellt problem.
Enligt Mathias innebÀr den attityden att mÀnniskor med mera pengar ocksÄ kan förneka den fattige vissa val i livet.
- Den fattige har inte samma rÀtt att vÀlja, sÀger Mathias. I precis varenda liten detalj borde den fattige följa pengarna, annars Àr det valet kategoriskt fel. En fattig ska inte spendera 30 euro pÄ krogen, till exempel.
Och en fattig ska inte studera litteratur, för det genererar inga pengar. Det har jag minsann fĂ„tt höra. Ăven om litteraturen betyder massor för mig och Ă€ven om den Ă€r nĂ„got jag vill Ă€gna mitt liv Ă„t.
Mathias har upplevt den vÀrsta fattigdomen i sitt vuxna liv, men tycker ÀndÄ att den hÀngt med Ànda frÄn början.
- Jag gick inte runt och tÀnkte att oj, vad jag Àr fattig, nÀr jag var liten. Men jag sÄg flera saker i mina kompisars liv som verkade helt ouppnÄeliga för oss.
Det handlade om simbassÀnger, pappor som arbetade utomlands, mÀrkesklÀder och fina bilar.
- Som barn slog det mig aldrig att det fanns klasskillnader, sÀger Mathias. Eller att det fanns en massa annat som ocksÄ uttryckte klasstillhörighet. Som sprÄkbruk och socialt sjÀlvförtroende.
- Att svordomar och slang var tecken pÄ arbetarklass var inget jag tÀnkte pÄ.
Eller det hÀr med att kÀnna till olika författare och kompositörer. Eller att veta vem som varit viktig pÄ teatern under en viss tid. Att vissa fick det pÄ köpet. Att ens förstÄ att den vÀrlden finns.
Senare, som vuxen och ung tvÄbarnspappa med studier och smÄjobb vid sidan om, fanns det en annan slags medvetenhet om situationen.
- Jag tvingades gÄ till socialen ofta och skÀmdes för det, sÀger han.
Man uppfattas som lat om man lever pÄ bidrag, sÀger Mathias. Och som lite dummare ocksÄ.Mathias Rosenlunds profil i nÀrbildBild: Yle/Hanna Klingenberg
- Men dÄ jag insÄg att jag faktiskt gjort allt jag kan, sÄ blev jag arg istÀllet. Att varför ska jag behöva skÀmmas?
RÀkningarna strömmade in och efter dem betalningspÄminnelserna och efter dem ibland Àven indrivningsfakturorna. Den ena summan högre Àn den andra.
- Det kan bli vÀldigt dyrt att vara fattig, sÀger Mathias. Och det Àr ju ganska obehagligt ocksÄ att det Àr helt kosher i dagens samhÀlle att förlÀnga skuldsatta mÀnniskors tid i skuld pÄ det hÀr sÀttet.
Kulturellt kapital istÀllet för pengar
Med Ären började skrivandet och lÀsandet betyda allt mer.
- Att fÄ gÄ in i den vÀrlden.
Den första kolumnen han skrev handlade om Jesus som den perfekta socialisten, och i samma veva som han skrev den lÀste han ocksÄ ApostlagÀrningarna.
- Och det har slagit mig nu efterÄt, hur mycket solidaritet det finns i ApostlagÀrningarna. Alla tog hand om alla och ingen lÀmnades utanför.
Den solidariteten saknar han i samhÀllet idag och det Àr bland annat dÀrför han kÀnt behovet att skildra fattigdom i sina böcker. Efter debuten fick ocksÄ uppföljaren SvallgrÀnden 5 stor uppmÀrksamhet och Mathias blir stÀndigt inbjuden till nya stÀllen för att prata.
- SÄ pÄ tal om kapital har jag ett kulturellt kapital idag som öppnar mÄnga dörrar för mig, sÀger han. Mitt sociala kapital Àr ocksÄ stort, det har det alltid varit.
Mathias Rosenlund tilbringar ofta eftermiddagarna i Arcadia Bookshop i Helsingfors. HÀr tillsammans med vÀnnen Kei Saito.Mathias Rosenlund lyssnar pÄ Kei Saito som spelar gitarrBild: Yle/Hanna Klingenberg
Men enligt Mathias Àr det ekonomiska kapitalet fortfarande oförÀndrat och det kan han vara lite bitter över ibland. Han tÀnker sig att han lÀtt kunde ha fÄtt ett riktigt jobb för 100 Är sedan, dÄ det uppskattades att kunna tala belevat om de klassiska författarna.
- Den markören var viktigare förr, inbillar jag mig. Den gjorde att man ocksÄ kunde klÀttra ekonomiskt.
- Men idag Àr det ingen som imponeras av att jag droppar ett klassiskt citat. Ingen som tÀnker att skÀrpt kille! Honom ska vi ha i vÄr firma!
Hangö kommer att vara en lika sÀker stad som hittills trots att verksamheten i polisstationen minskar. Det lovar Jari Liukku, polischef vid VÀstra Nylands polisinrÀttning.
- Polisstationen i Hangö kommer inte lÀngre att ha statusen polisstation utan blir ett servicekontor. Lokalerna förvaltas ocksÄ i framtiden av polisen.
Liukku lovar att polisen kommer patrullera i Hangö precis pÄ samma sÀtt som tidigare. Patrullerna har stationen i EkenÀs som utgÄngspunkt.
De utredare som hittills jobbat i Hangö flyttar till polishuset i EkenÀs. Polisförhör kan ÀndÄ vid behov hÄllas i servicekontoret i Hangö.
Precis som tidigare mÄste kunderna reservera tid för att sköta tillstÄndsÀrenden i Hangö, sÀger Liukku.
Effektivitet som mÄl
Indragningen av verksamheten i polisstationen i Hangö beror pÄ inbesparingskrav.
- Vi, liksom andra polisdistrikt, Àr tvungna att spara pÄ utgifterna för vÄra verksamhetslokaler. VÄrt förslag Àr att verksamheten i polisstationen i Hangö kunde minskas, förklarar Liukku.
FramstÀllningen i Àrendet har getts till polisstyrelsen som har fört det vidare till Inrikesministeriet. Ministeriet ska i sin tur höra de berörda.
- Det Àr inrikesministern som fattar det slutliga beslutet i Àrendet.
Att det Àr just polisstationen i Hangö som berörs har sin förklaring, sÀger Liukku.
- Vi strÀvar efter största möjliga effektivitet och dÄ arbetsbördorna borde delas jÀmlikt betyder det att vi centraliserar utredarkrafterna till polishuset i EkenÀs.
Eftersom alla utraderare, utredningsledningen, Äklagaren, polisarresten och domstolen finns i EkenÀs gör det arbetet enklare och effektivare, sÀger Jari Liukku.
PÄ fredag kvÀll nÄs Finland av en ny storm. Meteorologiska institutet varnar för vindar pÄ upp till 20 meter per sekund i landets södra delar.
Redan under förmiddagen tilltar nederbörden i södra Finland och pÄ eftermiddagen ökar vindstyrkan rejÀlt. Meteorologiska institutet har utfÀrdat högsta möjliga varning för hÄrd sjögÄng pÄ de sydliga havsomrÄdena.
- SÄdana hÀr varningar utfÀrdas inte ens varje Är. Nu Àr det frÄgan om den första varningen i den hÀr klassen det hÀr Äret, sÀger Yles meteorolog Matti Huutonen.
PĂ„ vĂ€stra Finska viken och Norra Ăstersjön varnar Meteorologiska institutet FMI för storm med en vindstyrka pĂ„ 23 meter per sekund. Vindriktningen Ă€r vĂ€stlig till sydvĂ€stlig.
OcksÄ pÄ à lands hav och SkÀrgÄrdshavet vÀntas det blÄsa över 20 meter per sekund frÄn och med eftermiddagen.
PĂ„ Finska viken och Norra Ăstersjön blir sjögĂ„ngen svĂ„r pĂ„ eftermiddagen och den signifikanta vĂ„ghöjden överstiger 4 meter.
I Ăsterbotten vĂ€ntas rikliga snöfall eller snöblandat regn under natten till lördagen. Det kan komma 15â20 centimeter snö i Ăsterbotten, Kajanaland och Norra Karelen.
PÄ grund av de lokala snöstormarna finns det en risk för elavbrott.
FMI varnar ocksÄ för att vÀglaget försÀmras avsevÀrt i landets mellersta delar pÄ grund av snöfallen.
Stormen i sydvÀstra Finland har redan orsakat strömavbrott Ätminstone i à bo. Strömavbrott rapporteras ocksÄ frÄn Kimitoön och Sagu.
Den förra stormen, som i mÄndags drog över Finland, orsakade strömavbrott pÄ flera hÄll i Nyland. Som mest var nÀrmare 4500 hushÄll utan el.
FMI:s vÀderanimation visar hur vindstyrkan utvecklas fram till lördag morgon.
InstÀllda resor till Tallinn, taxfree-produkter lindas in i plastfolie
Meteorologen Matti Huutonen berÀttar att enskilda vÄgor pÄ havet kan vara över tio meter höga.
- I genomsnitt Àr vÄghöjden sju meter, sÀger Huutonen
FÀrjebolaget Linda Line som trafikerar mellan Helsingfors och Tallinn har stÀllt in alla sin avgÄngar under fredagen. Rederierna med större fÀrjor har inte stÀllt in avgÄngar.
DÀremot har de stora rederierna Tallink Silja Line och Viking Line förberett sig för stormvÄgorna. Bland annat har man lindat in tax-free-produkter och restaurangernas kÀrl med plastfolie för att förhindra att sakerna faller i golvet.
För kryssningspassagerarna kan resan kÀnnas obekvÀm, men för de stora kryssningsfartygen handlar stormen om en rÀtt sÄ vanlig höststorm.
- Vi uppmanar passagerarna att inte gÄ ut pÄ dÀck och vissa programnummer kanske stÀlls in för att garantera artisternas sÀkerhet, sÀger kommunikationschefen Marika Nöjd pÄ Tallink Silja.
Kommunikationschefen Johanna Boijer-Svahnström pÄ Viking Line sÀger att vÀdret kan pÄverka fartygens tidtabeller idag och imorgon.
- I stormvÀder kan det hÀnda att fartygen tar sig fram lite lÄngsammare sÄ att gungandet inte Àr för kraftigt och resan blir mer bekvÀm för resenÀrerna. Det hÀr kan orsaka nÄgra förseningar, sÀger Boijer-Svahnström.
Stormen Helga drog in över Sverige
Stormen Helga har i sin tur dragit in över den svenska vÀstkusten pÄ fredagen med regn och mycket kraftiga vindar pÄ flera hÄll i Sverige.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI har utfĂ€rdat flera klass 2-varningar för stormbyar i Ăstergötland, Ărebro och delar av vĂ€stra Götaland.
Helga har bland annat orsakat att tiotusentals hushÄll Àr utan el och ett flertal tÄgförseningar. Alla SJ:s tÄgavgÄngar frÄn Stockholm söderut Àr instÀllda förutom strÀckan Malmö-Göteborg, skriver SVT.
Vindhastigheten har nÄtt orkanstyrka pÄ flera hÄll.
Bild och video frÄn Eirastranden: Dimitri Qvintus
