Minns du de östnyländska platsikkirurgerna som spred sig på sociala medier för något år sedan? Eller Arkitekt-Patte från Västnyland? Nu är de tillbaka, i serien Reality i Svenskfinland.

-Det här är en tittarupplevelse där vi kikar in i fyra olika finlandssvenska realityserier. Serierna utspelar sig i Österbotten, Västnyland, Östnyland och huvudstadsregionen, berättar en av seriens huvudförfattare, Thomas Perret.

Utöver Perret är André Wickström en av hjärnorna bakom serien.

Spelar på regionala stereotypier

Reality i Svenskfinland dyker upp på Yle Arenan fyra lördagsmorgnar i rad med start 5.12. Varje lördag publiceras tre nya avsnitt ur fyra fiktiva realityserier i Svenskfinland.

Först ute är realityserien ”På kommun” som utspelar sig i Österbotten.

Håkan Omars som Svante, kommundirektören som SKA vinna titeln som årets kommun. Håkan Omars som Svante i realityserien På kommun Bild: Yle

Vi får träffa Svante, som är kommundirektör någonstans i Österbotten, och hans närmaste medhjälpare, kultursekreteraren Malena, och följa deras kamp om att vinna tävlingen ”Årets kommun 2016”. Svante spelas av Håkan Omars och och Malena av Sussie Marins.

I gästande cameoroller ser vi Linn Jung, Patrik Back och Janne Hyöty. Ifall Svante är en ny bekantskap för dig, så kolla in honom exempelvis här:

Veckan därpå, 12.12, går resan till en reality i Västnyland ”Arkitekt-Patte”. Efter det följer ”Östnyländska plastikkirurger”, och sist ”Finlandssvenska ljud” som utspelar sig i huvudstadsregionen.

-Idén till dem kom ur en vilja att göra något regionalt, så här är de, konstaterar Perret.

Arkitekt-Patte i Västnyland lär bland annat ut kreativitet på Västra Nylands Folkhögskola. Max Forsman som Arkitekt-Patte i Reality i Svenskfinland Bild: Yle

Den som i tiderna följde med tv-serien Gamla onsdag med Wickström och Perret kanske minns att det var där de här realityserierna första gången dök upp.

Dra på smilbanden lär man i varje fall få. Var de olika figurerna i realityserierna kommer från kan Perret inte svara på.

-Svårt att säga. Plötsligt var de bara där.

Lördagsgodis på Arenan

Reality i Svenskfinland publiceras på Yle Arenan enligt följande

5.12 kl. 8.00 På kommun
12.12 kl. 8.00 Arkitekt-Patte
19.12 kl. 8.00 Östnyländska plastikkirurger
26.12 kl. 8.00 Finlandssvenska ljud

Fredagssnackare och fastighetsmäklare Lea Adolfsson från Raseborg ser att bostadsmarknaden piggnat till en aning i höst. Hon tror att det beror på att västnylänningarna vågar lita på sin ekonomi mer än tidigare.

- Ljusglimtar syns. Hösten har varit bra. Det har varit bättre än i våras, säger Adolfsson under veckans fredagssnack.

- Man har börjat våga lita på sin ekonomi mer än tidigare. Efter valet trodde jag att det berodde på den nya riksdagen. Men enligt dem är ju läget dystert och dåligt.

Trots det syns det alltså små positiva tecken på olika håll i samhället att tiderna kan bli bättre.

- Inte kan det ju vara dåligt hur länge som helst.

Gänget bakom dagens fredagssnack: från vänster Tove Virta, Dan Idman, Lea Adolfsson och Veronica Montén. Fredagssnackarna tillsammans med dagens studiovärdar. Från vänster Tove Virta, Dan Ifman, Lea Adolfsson och Veronica Montén. Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Billigare med rörligare äldre

Fredagssnackarna diskuterade också bland annat Hangös satsning på äldre som bor hemma. Trots stram ekonomi satsar Hangö lite extra på att de äldre ska hållas i gott skick och klara av vardagen genom stöd av ett nytt rehabiliteringsteam. Teamet får extra resurser trots att ekonomin är skral.

- Det är klart att det blir billigare för kommunen med ett sådant team istället för att de äldre behöver en plats på anstalt, säger Lea Adolfsson.

- Så länge som de äldre är rörliga och själv kan handla så behöver staden inte anställa någon som ska fara till butiken. Eller om de kan städa så behöver inte staden ha någon annan som hinner vara på plats bara tre minuter på ett ställe innan den ska skynda vidare, säger dagens andra fredagssnackare, scenartist Dan Idman.

- Den äldre känner sig också friskare om den själv kan sköta sina sysslor, säger Adolfsson.

- Det är bra om det kommer nytänkande med då det kommer ny personal, säger Idman.

Tre fjärdedelar av finländarna stöder det nuvarande systemet med taxilov. Ifall man slopade systemet så skulle glesbygden lida, säger en taxiföretagare.

Bilens pris är bara cirka 5-7 procent av omkostnaderna. Pengarna går åt till löner och försäkringar.― Taxiföretagaren Kai Andersson

Att luckra upp systemet med taxilov i huvudstadsregionen är ändå inte att rekommendera, säger taxiföretagaren Kai Andersson.

- Då skulle alla i närheten lockas hit till den här honungsburken, och till exempel skulle man riskera att bli helt utan taxin i Sjundeå.

Man ser vem som plockar upp en kund eller en kompis

Kai Andersson och hans drängar kör främst i Esbo, men han är medveten om att taxitjänsten Uber har landstigit i Helsingfors.

Då Yle Huvudstadsregionentidigare intervjuade polisen i frågan var de förtegna om hur man får fast Uberchaufförer.

Då skulle alla i närheten lockas hit till den här honungsburken, och till exempel skulle man riskera att bli helt utan taxin i Sjundeå.

- Man ser ju på hur passageraren hoppar in i bilen, det ser inte likadant ut som när man plockar upp en kompis. Och så lär man ju sig känna igen bilarna.

Här har svarttaxin inget att hämta. Taxiskylt Bild: Yle/Sarah Haglund

Konkurrensen inte ”ouberkomlig”

Kai Andersson leder Nylands taxiföretagare och för ett flertal taxibilisters talan. Han är inte orolig för att Uber skulle konkurrera ut den traditionella taxin.

- Det handlar snarare om att alla ska spela med samma spelregler.

En skillnad mellan Uber och traditionell taxi är priset. De som kör Uber använder sin egen personbil, så länge den är mindre än tio år gammal. Taxibilar är ofta stora och dyra bilar.

Uber kopplar ihop bil och kund utan en taxicentral som mellanhand. Uber-taxi applikation

- Bilens pris är bara cirka 5-7 procent av omkostnaderna. Pengarna går åt till löner och försäkringar, säger han.

Såhär gick det till på 1960-talet ifall du ville bli yrkeschaufför:

Polisen har inte larmats särskilt många gånger till flyktingförläggningarna i västligaste Västnyland. Polischef Jari Liukku säger att alkohol har spelat en viss roll då frustationen på förläggningarna har gått över styr.

- Vi följer givetvis med utvecklingen, men utryckningarna till förläggningarna här har blivit lite fler i samma takt som storleken på enheterna har ökat, säger Jari Liukku, polischef i Västra Nylands polisinrättning.

Polisen samarbetar aktivt i den här frågan med migrationsmyndigheterna och de operatörer som upprätthåller förläggningarna.

- I första hand ansvarar Migrationsverket och de lokala operatörerna för ordningen på förläggningarna. Vi åker dit först då vår hjälp och våra befogenheter behövs, understryker polischef Jari Liukku.

De gånger som polisen har ryckt ut till flyktingförläggningarna i Raseborg har det handlat om lindriga fall av misshandel och egendomsbrott.

- Polisen har hittat några eggvapen på förläggningarna. Dem har vi konfiskerat.

Frustration och ovisshet

Eftersom behandlingstiderna är långa blir de människor som väntar på beslut på sina asylansökningar lätt frustrerade. Därför skulle det vara viktigt att behandlingstiderna skulle vara kortare, säger polischefen.

- Det skulle vara till fördel för både oss och givetvis för de människor som väntar på beslut för sina ansökningar. Den tid människor vistas i förläggningarna skulle bli kortare och ovissheten skulle försvinna.

Ovissheten ökar risken för frustration och om behandlingstiden av ansökningarna blir längre ökar det risken för oroligheter på förläggningarna, säger Liukku.

Asylsökande binder polisresurser

Den stora mängden asylsökande binder mycket polisresurser i Västra Nylands polisinrättning. Av inrättningens över 500 anställda jobbar 28 poliser enbart med asylansökningsärenden.

Det betyder mera jobb för polisen då det har grundats och kommer att grundas många flyktingförläggningar för asylsökande, säger polischef Jari Liukku.

Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) har sagt att flyktingförläggningar som ligger för långt borta från polisstationer kan dras in. Liukku säger att det är Migrationsverket som bestämmer var flyktingförläggningarna placeras.

- Egentligen är det därför inte min sak att kommentera det, men ur polisens synvinkel skulle det vara önskvärt om flyktingförläggningarna skulle placeras på sådana områden där polisen annars också patrullerar, säger polischef Liukku.

På det sättet skulle polisens övervakning också täcka de områden där förläggningarna finns, säger han.

- Om de däremot ligger på områden där polisen normalt inte patrullerar, gör det polisens alarmberedskap sämre.

Ingen resursökning till Hangö

Den planerade placeringen av asylsökande till Hangö, påverkar i detta skede inte polisens resursfördelningar.

- Om det kommer asylsökande flyktingar till Hangö, kommer polisen att delta i planeringsarbetet av lokalerna dit flyktingarna placeras. Utgångsläget är ändå det, att Migrationsverket svarar för sina egna arrangemang och för säkerheten i förläggningarna, säger Jari Liukku.

Polischef Jari Liukku. Jari Liukku är polischef i Västra nylands polisinrättning. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Han tillägger att Hangös möjliga mottagande av flyktingar nu är under beredning och därför väntar också polisen på att ärendet framskrider.

Mest asylsökande per capita

Jari Liukku säger att Västra Nylands polisinrättning har mest asylsökande per capita i hela landet. För tillfället finns det ungefär 3 300 asylsökande inom polisinrättningens område.

- Cirka 1 100 av dem har ännu inte fått sin ansökan behandlad, säger polischefen.

Västra Nylands polisinrättnings område sträcker sig från Hangö i väst till Esbo i öst. Till området hör också Vichtis, Högfors och Lojo.

Under våren kommer migrationsmyndigheterna att ha huvudansvaret för behandlingen av asylansökningarna.

- Polisen kommer också i framtiden att stöda Migrationsverket i saker som berör asylsökanden, säger Jari Liukku.

Finlands Naturistförbund, föreningen Luonnonmukaiset och Finlands Naturistklubb vill också i fortsättningen ha nakenbad på Tulluddens sandstrand i Hangö.

Tekniska nämnden i Hangö ska på onsdag (9.12) behandla ansökan. De två år stranden har funnits på Tulludden har staden beviljat tillstånd för ett år i taget.

Nu önskar föreningarna få ett längre avtal än så.

Enligt nämndens instruktioner kan lov beviljas för två år i taget och förslaget till nämnden är att stranden ska få fortsätta till slutet av år 2017.

Naturisterna förfogar bara över en del av stranden.

Traditionell finländsk och fransk ost tillverkas i ett litet ysteri i Fiskars. Där framställer Thierry Jung finländsk bondost och fransk crotin-ost.

Ysteriet Fiskarsin Juustola började sin verksamhet i Fiskars i somras. Då tog Thierry Jung över som ostmästare vid det som tidigare varit Veikkolan Perinnejuusto.

Samtidigt flyttade ysteriet från Lojo station till Fiskars i Raseborg och bytte namn och innehavare.

Crotin-osten säljs på flera håll i Västnyland. Ostmästare Thierry Jung visar färdig crotin-ost vid Fiskarsin Juustola. Bild: Yle/Helena Rosenblad

Jung hade redan för några år sedan bekantat sig med Veikkolan Perinnejuusto. I våras såg hans finländska flickvän en annons där företaget sökte en ny ostmästare.

Jung sökte jobbet, fick det och jobbar nu som ostmästare i Fiskars. Han flyttade till Finland och Fiskars i somras.

Från alperna till Fiskars

Bakom sig lämnade han hemgården i Savojen i de franska alperna. Där hade han tidigare en bondgård med getter och tillverkade egen ost som han sålde till turister. Han har också jobbat med att tillverka skidor.

Jung visar bilder på hemgården som är flera hundra år gammal och ligger vackert omgiven av höga bergstoppar. Närmaste granne fanns på två kilometers avstånd.

I närheten av hemmet i Savojen finns ett av värdens största skidområden – Paradiski – med 250 skidpister på sammanlagt 450 kilometer. Där finns 20 skidorter på mellan 1 200 och 3 250 meters höjd över havet. Skidorten närmast Jungs hem är på 2 000 meters höjd.

I närheten av Jungs nya hem i Fiskars finns Finlands sydligaste skidcenter Påminne i Pojo. Där finns det fem pister, varav den längsta är 550 meter. Höjdskillnaden är 85 meter.

Påminnebacken i Pojo. Bild på skidbacken Bild: Yle/Bubi Asplund

Också i Fiskars är turismen viktig för byn. Här är det fullt med människor på sommaren, medan det i Savojen är högsäsong under vinterhalvåret.

Språket försvinner

Naturen är väldigt annorlunda, men Jung tycker om den finländska naturen med stora skogar och många sjöar. Han upplever också att finländarna bryr sig mera om naturen och tar bättre hand om den än fransmännen.

Runt halsen har Thierry Jung tatueringar med text som manar till att frige Savojen. Han är kritisk till den franska centraliseringspolitiken.

Savojen blev en del av Frankrike så sent som år 1860. Jungs mor- och farföräldrar pratade ett regionalt språk, men i och med att de äldre generationerna går i graven har språket nu så gott som försvunnit.

Självständigt jobb

Tillbaka till Fiskars. Jung jobbar i en liten lokal vid Åkerraden, i närheten av Rekolan Panimo. Han jobbar i stort sett ensam.

Han tillverkar osten och kör ut den till affärer och restauranger i regionen. Bland annat Delitukku i Pojo, M-market Centrum i Ekenäs och Köttkontrollen i Karis säljer Fiskarsostarna.

Fiskarsin Juustola finns vid Åkerraden i Fiskars. Fiskarsin Juustola ligger vid Åkerraden i Fiskars. Bild: Yle/Helena Rosenblad

Jung har en person som ibland hjälper honom, främst när det gäller kunder som pratar finska eller svenska. Själv pratar han franska och engelska.

Osten görs på färsk mjölk

Bondosten, Perinnejuusto, tillverkas enligt samma recept som Veikkolan Perinnejuusto har använt i 20 år. Den innehåller komjölk, löpe och salt. Bondosten har redan en kundkrets från tidigare.

Jung tillverkar bondosten av färsk komjölk. Mjölken som Valio levererar kommer direkt från västnyländska mjölkgårdar. Jung pastöriserar mjölken i sitt ysteri och tillverkar sedan osten. Han använder upp till 500 liter mjölk per gång.

Det tar ungefär en arbetsdag att tillverka osten. Dagen efter att Thierry Jung har fått mjölken är osten färdig och levereras till kunderna. Eftersom den inte innehåller tillsatsämnen är också hållbarheten rätt så kort.

Thierry Jung mäter temperaturen på mjölken som han pastöriserar. Den ska användas till bondost. Ostmästare Thierry Jung mäter temperaturen på mjölken i Fiskarsin Juustola. Bild: Yle/Helena Rosenblad

Dessutom tillverkar Jung en fransk crotin-ost vid Fiskarsin Juustola. Den görs traditionellt av getmjölk och i mindre satser på bondgårdar. Men eftersom det är svårt att få tag i så pass stora mängder getmjölk som det ändå behövs gör Jung osten av komjölk.

Jung använder ungefär 80 liter mjölk per sats crotin-ost. Osten tillverkas i formar och vänds många gånger manuellt under hela mognadsprocessen. Det tar över en vecka för osten att mogna. När den är klar har den betydligt bättre hållbarhet än bondosten.

Den får en starkare smak ju längre den mognar. Man ska helst äta den i rumstemperatur. Det går också att steka den och använda i sallader.

Thierry Jung använder mer salt i osten som han tillverkar i Finland än den han gjorde i Frankrike. Det här gör han helt enkelt för att smaken ska falla finländarna i smaken. Han tycker överlag att finländarna använder mycket salt.

Nej till industriell ost

Jung anser själv att de enda rätta ostarna är de som tillverkas småskaligt med traditionella metoder. Han ger inte mycket för industriell ost, varken i Finland eller i Frankrike.

Han säger att kring 84 procent av de franska ostarna är industriella och att det i Finland är svårt att få tag i riktig fransk ost.

Jungs privata ostkällare i Fiskars. Thierry Jungs privata ostkällare i Fiskars. Bild: Yle/Helena Rosenblad

Jung föredrar själv ost gjord på opastöriserad mjölk. Fiskarsin Juustolas ostar görs på mjölk som Jung själv pastöriserar. I Finland är lagstiftningen betydligt striktare än i Frankrike. Om mjölken kommer från flera olika gårdar så måste den pastöriseras i Finland, säger Jung.

Egen ostkällare

Vid sidan om tillverkningen vid Fiskarsin Juustola har Thierry Jung ett eget privat ostexperiment i Fiskars. I en källare i ett berg en bit ifrån ysteriet har han gjort olika ostar som han låter mogna.

Vissa ostar är mer täckta av mögel än andra. Han rör ostarna med känsla och värme och säger att möglet på ostarna inte är något att vara rädd för. Och riktiga ostar ska lukta, poängterar han.

Jung följer med mognadsprocessen och låter vänner och bekanta provsmaka ostarna så att han ska få veta vad som går hem i Finland. Än så länge tillverkar ostmästare Thierry Jung två ostar i Fiskars, men i framtiden kanske det dyker upp nya ostar vid ysteriet.

Nu är luciarösterna räknade i Västnyland och det är klart vem av kandidaterna som ska sprida ljus i sin egen by eller stadsdel.

Karis och Pojo

Maria Hellberg maria hellberg Bild: Fotosto

Ekenäs

Katharina Koschinski Katharina Koschinski, Ekenäs lucia 2015. Bild: Fotofabriken

Ingå

Lotta Alho - Bild: Kuvakauppa Hymykuoppa

Sjundeå

Roberta Eskola Rooberta Eskola Bild: Ville Lindfors

Hangö

Laine Young Laine Young Bild: Foto: Kristoffer Nöjd/Hangö tidningen/KSF

Lojonejdens lucia

Carolina Malmström

Tenala och Bormarv

Sista chansen att rösta 4.12.2015

Artikeln uppdateras när vi får bilder på luciorna från Lojo och Tenala-Bromarv.

FBC Raseborg Knights åkte på sin andra förlust på raken i herrarnas innebandytvåa på fredag kväll (4.12). Marko Vaittinen i KGB Agents gjorde fem mål och såg till att hans lag for iväg med seriepoängen.

Matchen som spelades i Påminnehallen i Pojo slutade 8-9 (1-2, 3-4, 4-3).

Senaste söndag förlorade Knights mot topplaget SBS Kings i hemmahallen med 4-6. Nu mötte Raseborgslaget Helsingforslaget KGB Agents som inte hör till topplagen i serien.

Före fredagens drabbning hade KGB Agents vunnit endast två av sina nio matcher i serien. Trots segern parkerar Helsingforslaget på en kvalplats i serietabellen.

Flunsa däckade spelare

Hemmalagets tränare Jan Malm ville egentligen inte skylla försluten på flunsan som däckat flera spelare, men konstaterade att det ändå märktes.

- Vi hade många spelare, bland annat fyra backar, borta i dag. Dessutom var flera spelare inte helt friska från flunsan utan spelade halvkrassliga, sade han.

Den mycket besvikna Knightstränaren Jan Malm sade att den gångna veckan inte heller var bra.

- Vi lyckades endast hålla ett träningspass, eftersom så många spelare varit sjuka.

I övrigt fanns det enligt honom inte så mycket att säga om matchen.

- Vi var dåliga. Vi hade endast stundtals bra rörelse på planen. För det mesta var rörelsen dålig, sade Jan Malm.

Händelserik match

Matchens första mål gjordes av Knights Andre Artzén. Simo Kettunen gav passningen till målet.

Under de sista fem minuter av den första perioden gjorde KGB Agents två mål. Marko Vaittinen och Matti Peltonen sköt bollen bakom Kristian Kilis i Knightsmålet.

Niklas Malm och Andre Artzén gjorde var sitt mål och nio minuter in i den andra perioden ledde Knights med 3-2. Marko Vaittinen lyckades emellertid kvittera i den 32a matchminuten.

Under andra periodens sista minut gjorde hela tre mål. Marko Vaittinen och Aki Rimpeläinen gjorde mål för gästerna, Niklas Malm (Teemu Manninen) reducerade till 4-6 för hemmalaget.

Spännande slutminut

Genast i början av den tredje perioden lyckades Wilhelm Wainio göra 5-6 på Janne Holopainens assist. Marko Vaittinen gjorde sitt fjärde mål i matchen id en 48e spelminuten och förde gästerna i en ny två måls ledning.

Inom loppet av en minut gjorde Knights två mål då Niklas Malm (Henrik Himmelroos) och Janne Holopainen (Wilhelm Wainio) träffade rätt.

Niklas Malm var hemmalagets bästa poängplockare då han gjorde tre mål. KGB Agents Marko Vaittinen stod för sex (5+1) börspoäng.

Med knappa sex minuter kvar att spela lyckades Petteri Vennelä föra gästerna i ledning i numerärt underläge.

Matchens sista minut blev händelserik då Marko Vaittinen gjorde sitt femte mål för kvällen med en minut och en sekund att spela. Också det målet kom i numerärt underläge.

Tjugofem sekunder före slutsignalen gjorde Teemu-Petteri Tuovinen 8-9 på Teemu Manninens assist.

Publiksiffran i den målrika matchen var 163 personer.

Sin följande match spelar Knights nästa veckas lördag (12.12) mot Blackbirds i Campo sport i Vanda. Spelade matcher, serietabellen och kommande matcher finns på innebandyförbundets webbsidor.

Simon Zion, med rötter i Ekenäs, föll ut efter första ronden under finalkvällen i svenska Idol och slutade som trea. Segern gick till Martin Almgren.

Det blev en extra spännande start på den direktsända Idolfinalen i svenska TV4 i år.

För en vecka sedan bestämde nämligen juryn att alla tre semifinalister skulle gå vidare till finalkvällen i Globen. Dessutom meddelades att de tre sångarna skulle få uppträda med bara en låt innan en av dem åkte ut. Rösterna från semifinalen följde med och kombinerades med finalkvällens röster.

Från vänster Simon Zion, Amanda Winberg och Martin Almgren klarade sig alla vidare till finalkvällen i Globen. Idolfinalisterna i scenklädsel. Bild: TV4/Annika Berglund

Simon Zion sjöng låten Bulls on parade, av amerikanska rapmetalbandet Rage against the machine. Trots att publiken röstade ut Zion fick han idel beröm av juryn efter sitt uppträdande.

– Du bara tokkör! Du har ju inte direkt valt en pantertant- eller en sjuttiofemplussarlåt. Men de som känner till den här låten ser vad du gjorde. Du är helt makalöst bra! sade Anders Bagge.

– Hur mycket röst finns det egentligen i den där lilla kroppen? Det är som ett helt motorcykelgäng som sätter fart, sade Laila Bagge, och fortsatte:

– När du kom in i juryrummet för första gången så visste vi att du kommer att gå väldigt långt i den här tävlingen.

"Så här tar man en arena!"

Alexander Bard inledde sin kommentar med ett jubelrop.

– Så här tar man en arena! Sen får man se om det här med rapmetal går hem i stugorna men jag kan inte ge mer än fem av fem för insatsen. Den är klockren!

– Alltså här är nån som har fattat vad Globen är för nånting. Jag trodde först att vi hade hamnat i ett dammigt servicehus med coverband, och så hade vi en liten olyckshändelse häremellan. Men nu kom Simon Zion in och ställde ner skåpet på helt rätt ställe, sade Bard.

Olyckshändelsen som Bard syftade på ägde rum under Amanda Winbergs inledande uppträdande, när sångaren satte röken i halsen på grund av den pyroteknik som användes under den låt hon valt, Holy grail av Jay Z och Justin Timberlake. Winberg måste tidvis avbryta sången på grund av hostattacker. Winberg klarade trots det sitt nummer galant och fick beröm av juryn.

Martin Almgren, som uppträdde med Journeys åttiotalsklassiker Don't stop believing, fick däremot ett mera ljummet mottagande efter första låten, av framför allt just Alexander Bard.

Dammigt servicehus eller inte, kommentaren hindrade inte publikfavoriten Martin Almgren att utgå med segern. Efter att Zion fallit ut nollställdes räkneverket och de återstående finalisterna fortsatte kämpa om segern i Idol 2015. Efter att Winberg och Almgren uppträtt med ytterligare två låtar per man visade det sig att publiken röstat fram lastbilschauffören från Lindesberg som segrare.

Martin Almgren firade sin seger i Globen. T.v. Simon Zion. Segraren i Idol Sverige 2015 Martin Almgren jublar på scen med Simon Zion i bakgrunden. Bild: TV4/Annika Berglund.

Längtar efter att åka ut på spelningar

Simon Zion samlade sig snabbt efter att han fått beskedet att han inte fick vara med och kämpa om segern.

– Ärligt talat känner jag mig som en vinnare, sade Zion i tv-sändningen.

Han skickade också hälsningar till sina fans.

– Ni har skjutsat mig ända till Globen. Massor av er har kommit hit för att titta på mig i kväll. Jag längtar efter att få gigga för er ute i livet, resten av livet.

Idol 2015 har pågått i tio veckor. Tv-formatet går ut på att en deltagare åker ut varje vecka.

Reinikainen blev Zion

Simon Zion, 26, hette ursprungligen Simon Reinikainen. Han är uppvuxen i Ekenäs men familjen flyttade till Umeå när sonen var 9 år gammal. Familjen flyttade tillbaka några år senare men efter ett tag återvände Simon Reinikainen ensam till Sverige för att studera och stannade kvar där, med undantag av ett halvårs studier i Australien. Nu bor han i Stockholm, men föräldrahemmet finns fortfarande i Ekenäs.

Simon Zion har fortfarande starka band till Ekenäs. Bland annat firade han och hustrun Annica bröllop på legendariska Ekenäskrogen Knipan. Det var efter att de gift sig de tog det gemensamma, nya efternamnet Zion. Paret har en tvåårig dotter.

Hyllades på audition

Zion har under Idoltävlingens gång ofta framstått som en juryfavorit som tidvis fått översvallande beröm av juryn.

Simon Zion på audition för Idol 2015. Simon Zion.

– Du har en sån bra röst. Visst, looken är för mycket rivningskåk och för lite catwalk, men det kan vi jobba på, grejen är bra, sade Alexander Bard.

– Jag tycker det ska vara ännu mera rivningskåk, det är skitbra, så där tycker vi olika, men en sak har vi båda gemensamt, vi älskar dig! sade Anders Bagge.

– Nu måste jag vara helt ärlig. Klart den bästa killen hittills på de senaste två åren, var Laila Bagges kommentar efter första mötet med Simon Zion.

Juryn: Anders Bagge, Laila Bagge och Alexander Bard. Tre Idoldomare poserar för kameran. Bild: TV4/Pär Bäckstrand

Texten uppdaterad 4.12.2015 kl. 23.40 med domarkommentarer och information om vem som utgick med segern i Idol 2015.

Fredagskvällens och nattens storm har dragit förbi, och enligt Meteorologiska institutet var stormen denna gång kraftigare än den vi hade för en vecka sedan, åtminstone till lands.

De kraftigaste vindbyarna ute till havs uppmättes utanför Hangö i Nyland. Där uppmättes nästan 30 meter per sekund i vindbyarna. Också utanför Tallinn rasade stormen hårt.

Yles metorolog Matti Huutonen säger att enskilda vågor kunde bli över tio meter höga. Den genomsnittliga våghöjden låg vid sju meter, säger han.

Vid Helsingfors-Vanda flygplats var vindhastigheten som högst 24,5 meter per sekund.

Högt vattenstånd ger problem

Havsvattenståndet är högre än normalt. Meteorologen varnar för mycket högt vattenstånd särskilt på östra Finska viken och Skärgårdshavet.

I natt steg vattennivån med över en meter i Helsingfors. Räddningsverket är redo att placera ut sandsäckar och pappersbalar om vattnet stiger över Salutorget i Helsingfors.

I Åbo steg vattnet i passagerarhamnen så hamnområdet delvis måste stängas för trafik på fredag kväll.

På lördag morgon var läget särskilt svårt i Kotka. Enligt Kymmenedalens räddningsverk har det kommit in många anmälningar om översvämmade vägar och diken.

Nu börjar havsvattenståndet ändå sjunka.

Elavbrott på många håll

Träd har fallit över elledningar på många håll i södra Finland, med elavbrott som följd. På natten mot lördagen var 4 200 hushåll utan el vid kusttrakterna i södra Finland.

Det är närmast Carunas och Elenias kunder som är strömlösa. Följ med läget på deras webbsidor.

Trafiken grötade till sig i trakten av Uleåborg på fredag kväll på grund av tär snöyra, och plåtskadorna var många. Det har ändå inte kommit in rapporter om allvarliga skador.

En ny storm väntas dra in över landet i kväll, med vindhastigheter på 23 meter per sekund.

De har jobbat i närmare tio år i en gammal fabrikshall. Ett litet företag i Pojo har utvecklat ett världsunikt pansarfordon. Allt har skett i hemlighet. Men nu är tiden inne för att visa upp "Misun".

Dörren till garaget i den rätt så förfallna fabriksbyggnaden öppnas och hela öppningen fylls av ett grönt jättefordon. Enbart däcken är så stora att de når mig till midjan. Jag försöker lyfta blicken för att se hela fordonet i garaget men väggarna kommer emot så det är svårt.

Själva hallen ser ut precis som vilket större garage som helst. Maskiner här grejer där, lite allmänt stökigt. Verktygen som hänger på väggarna är ändå av lite större modell än för normala bilar.

Här har ett unikt utvecklingsarbete av ett nytt pansarfordon för krishanteringsuppdrag pågått i ett tiotal år. Nu finns en prototyp av det som officiellt heter Protolab PMPV 6x6.

I garaget i en hall i Pojo har oräkneliga arbetstimmar lagts ner på Misun. PRotolab har utvecklat ett pansarfordon för manskapstransport i ett garage i Pojo. Bild: Protolab

- Tanken har varit att bygga en enkel men mångsidig och mycket säker terränglastbil, förklarar Jukka Kemppainen som är styrelseordförande för företaget Protolab som utvecklat bilen.

Det krävs ofta många kompromisser då man bygger så här mångsidigt användbara grejer.

- Men vi har försökt undvika kompromisser.

Pansarterränglastbilen har också en låg vikt jämfört med liknande fordon.

Misu

Fordonet har med åren fått ett smeknamn, Misu. Det kommer från ordet miinasuojattu, minskyddad på svenska. Misun ska användas för transport av manskap precis som Pasin, som fick sitt namn av ordet panssarisisu, ungefär bepansrad sisu.

I Misun används ett speciellt material, exote, som gör att fordonet får speciella egenskaper och gör att den är lätt. Det patentbelgada exote är mycket starkt och stoppar exempelvis skott som vanligtvis går genom bepansring, avfyrningar från pansarvagnar och splitter. Den är hård eftersom metall blandas med keramer på ett speciellt sätt.

Hårdmetallen kan användas inom försvarssektorn men också för person- och fordonsskydd, såsom i skottsäkra västar eller i verktyg.

Medan vi ser på den superskyddade bilen dyker snart den ena mannen efter den andra upp i verkstaden, mer eller mindre overallklädda. De ser nyfiket undrande på mig men verkar ha en god stämning och nära till ett leende.

- Har ni alls några kvinnor med er här, frågar jag. De skakar på huvudet och ler lite.

Ett nyuppfunnet material blev en bil

- Tanken att bygga en sådan här bil föddes ur en galen idé, säger Protolabs Jukka Kemppainen, ursprungligen hemma från huvudstadsregionen. Han har blivit företagets ansiktet utåt. De andra är inte så pigga på det.

Kemppainen blickar bakåt i tiden och förklarar hur det kommer sig att bilen alls blivit till. Han hör nämligen också till samma team som utvecklat exote-materialet.

- Jag hade i tiderna vänner i Hangö där vi i slutet av 1990-talet hade en gemensam maskinverkstad. Där började vi tillverka och uppfinna exote.

I början av 2000-talet fortsatte alltså det då nygrundade företaget Exote Oy produktutvecklingen av supermetallen tillsammans med Teknologiska forskningscentralen VTT. VTT konstaterade att de tror att det nya materialet kommer att ha en stor betydelse speciellt inom EU och att marknadspotentialen är enorm.

Gänget bakom ville sedan utnyttja sin uppfinning på bästa sätt men kom till att det i hemlandet finns endast en kund, försvarsmakten. Samtidigt är branschen svår att nå utomlands. Materialet i bepansrade fordon slås fast tidigt i processen, redan i planeringsstadiet. Material byts sällan ut i efterskott.

För Exote-teamet fanns då bara en lösning.

- Vi beslöt att tillverka produkten själv och lägga in vårt specialmaterial i den. En avgörande faktor just då var också att vi fick frågan om det är möjligt att ta fram ett fordon som kunde ersätta de Pasi-fordonen (XA-serien) som för tillfället används för manskapstransport.

Företagen verkar invid varandra

De grundade sedan företaget Protolab och beslöt sig för att utveckla ett militärfordon som kan exporteras. Ekonomiskt har det varit tufft.

- Det ovanliga är att ett privat företag överhuvudtaget genomför ett sådant här projekt. Det vill säga så att staten inte är inblandad eller att det finansieras via statliga stöd eller av försvarsmakten, säger Kemppainen som också är styrelseordförande i företaget Exote.

Exote finns nu i en hall strax invid Protolab i en avkrok av Pojo. I Esbo finns ett planeringskontor. De två företagen har verkat i Pojo sedan år 2005. Protolab grundades officiellt år 2007.

Ny cellstruktur

Jag åker med hela Protolab-gänget mot Horsbäck i Raseborg där försvarsmaktens övningsområden finns. Färden går mitt genom Karis centrum, längs trånga gator och under lunchtrafikens rusning. Det är trångt mellan alla parkerade bilar och där jag sitter i min egen bil tänker tanken att jag kanske borde skaffa en liten Smart-bil.

- Misun är smidig i stadstrafik, säger Kemppainen. Jag inser att allt är relativt.

Vi åker vidare in i skogen i Horsbäck och tar oss en närmare titt på Misun och dess egenskaper. Protolabs vd Riku Lehtonen sätter sig vid ratten och kör ner i en djup sandgrop med hård fart och upp tillbaka längs en brant sluttning. Han vänder också bilen mer eller mindre på stället. Ljudet är maffigt.

- Den största uppfinningen i bilen finns i strukturen, den har en sorts cellstruktur. Den är utvecklad tillsammans med dåvarande stålföretaget Ruukki, nuvarande SSAB i Brahestad. SSAB har varit med från början tillsammans med Villmanstrands tekniska universitet. Man har utvecklat olika svetsningsparametrar och hur stålet behandlas, säger Kemppainen.

En del av lösningarna i bilen är patenterade. Manskapets stolar dämpar stötar mot kroppen vid minsprängningar. De får inte fotograferas eller filmas.

- Vill du köra? Nu är det din tur. Jukka Kemppainen ser frågande på mig.

- Vågar ni verkligen låta mig köra, frågar jag.

- Det värsta som kan hända är att några träd går sönder. Det är omöjligt att något händer med bilen, försäkrar männen omkring mig.

Jag stiger inte in, jag klättrar in i bilen. Får hjälp med att få fast fempunktsbältet och hörlurar med mikrofon placeras på huvudet. De skyddar mot ljudet och fungerar som kommunikationskanal till den som sitter bredvid eller finns utanför, lite som i en helikopter. Som tur får jag assistans av företagets vd Riku Lehtonen som sitter på passagerarsätet.

Som en vanlig bil

Terränglastbilens formgivning kan kallas aggressiv men den har utvecklats för att skapa bästa möjliga skydd vid minsprängningar eftersom manskapet är placerat bakom den främre axeln. Korgens kantiga former är också billigare att framställa och förenklar byggandet. Det har varit viktigt för teamet att försöka hålla nere priset.

Innanför är det rätt trångt men instrumentpanelen liknar långt en vanlig bils. Kilometermätaren visar ungefär 1200 kilometer.

Misu har kameror istället för sidospeglar. På Protolabs nya pansarfordon finns kameror istället för sidospeglar. Bild: Yle/Tove Virta

- Den här fungerar som en vanlig, automatväxlad bil. Du har en pedal att gasa med och en att bromsa med. Det finns en växel framåt och en bakåt. Här är handbromsen, säger Lehtonen.

Jaha, det lät ju ovanligt lätt. Jag sneglar dock på den rad med ett tiotal analoga knappar på en panel invid och på de hundra ledningar framför Lehtonen, ett projekt som tydligen ännu är ett projekt på hälft.
Men för att bara köra så behöver man inte använda varken knappar eller ledningar. Knapparna finns till för att kunna utnyttja bilens kapacitet maximalt genom att utnyttja alla olika möjligheter med hur många hjul som drar, på vilket sätt, belysning, med mera. Det finns också teknik i bilen också för framtida tekniska behov, exempelvis att ladda apparatur.

Trots alla möjliga finesser så har den här bilen inga svarta, datorstyrda boxar som finns i så gott som alla dagens bilar. I Misun har de valts bort eftersom de är så känsliga för fel.

- Den här bilen ska kunna repareras med enkla, lättillgängliga verktyg, säger Kemppainen.

Ungefär som en gammal Lada, frågar jag.

- Jo, just så, skrattar han.

Tur det ifall något händer när jag kör.

Bra simmare

Jag trycker på gasen och det där maffiga ljudet växer. Skulle jag ta bort hörlurarna skulle ljudet vara öronbedövande.

Först går det sakta eftersom det är trångt på sandvägen, mellan träden. Jag har ingen känsla för storleken på det här enorma fordonet. Alla bilar vi kom hit med står dessutom parkerade invid vägen jag kör på.

- Se i kamerorna så vet du exakt var du har bilen, säger Lehtonen.

Långsamt börjar jag förstå mig på det här jättefordonet. Det är egentligen rätt kul, att köra. Upp och ner i sandgropen. Mellan träd, i i lös sand och i vattenpölar så det bara strittar.

Ja, bilen är också ovanligt simduglig. I mycket större vatten än vattenpölar.

- Den simmar rätt bra och tanken har varit att den ska simma bättre än Pasin.Den är så lätt så den kan vara helt skyddad medan den simmar, vilket är unikt, säger Kemppainen.

Misun är testad i Patrias simbassäng för fordon i Tavastehus.

Misun har två stora propellrar baktill. Propeller på Protolabs nya pansarfordon. Bild: Yle/Tove Virta

De officiella sprängningstesten är ännu ogjorda. Min-, skottskydds- och splittertest ska utföras i Storbritannien.

- Men vi har redan gjort dem eftersom vi hela tiden har provat vad som fungerar bäst.

Företagen Exote och Protolab har nämligen en egen provskjutbana i en hall invid garagen i Pojo.

- Det betyder att vi genast kan testa nya lösningar också med kraftiga typer av skott.

Minsprängningar har gjorts i samarbete med försvarsmakten.

-Den borde alltså klara av också de officiella testerna.

Kemppainen hoppas att de ska få en godkänd stämpel eftersom varje nytt test kostar dem cirka 100 000 euro.

- Om man inte lyckas betyder det nya kostnader för 100 000 euro.

Om det inte går vägen så måste fordonet repareras eller byggas om och sedan ska hela resan göras på nytt för att göra om testerna.

Jag avslutar min tur med Misun, en redaktörsupplevelse i sig. Gänget av grabbar står och skrattar lite.

- Du körde ju lika hårt som vi. Inte trodde vi att en redaktör genast skulle våga gasa på så mycket.

Jag tror de hade mig som en villig provkanin. Alla ska ju kunna köra Misu. Och jo, jag tryckte gasen i botten flera gånger på en av Finlands säkraste bilar.

Det här är den första delen i en tredelad serie om Protolab. Följande artiklar publiceras på söndag 6.12 och på måndag 7.12.

Den Steinerpedagogiska Mikaelskolan i Ekenäs blir allt populärare och behöver mera rum för att klara av elevantalet. Nu planerar skolan ett helt nytt kök.

Mikaelskolans kök tillreder i dag mat för 150 personer trots att köket är planerat för 100 portioner mat.

- Hälsomyndigheten har påtalat problemet redan en längre tid, säger rektor Thomas Metzner.

Han understryker att det är viktigt för skolan att ha ett eget kök.

- Maten kommer från lokala producenter och tillreds i skolan. Den har en viktig funktion i den pedagogiska helheten.

Nybygge

Skolans styrelse och höstmötet har beslutat utreda möjligheten att bygga ett nytt kök invid ladugårdsbyggnaden.

I ladugårdsbyggnaden finns sedan tidigare ett kök som används inom undervisningen i hushållslära.

- En del av ladugården kan bli matsal. Ett nytt skolkök skulle kunna byggas i en skild byggnad intill ladugården. De två byggnaderna planeras förenas med en gång, säger Metzner.

Det nya köket beräknas kosta 300 000 euro. Vad ombyggnadsarbetena i ladugården kostar är inte ännu klart.

Mikaelskolan flyttade till sin nuvarande plats vid Västerby gård för 20 år sedan.

- Då hade vi 90 elever. Nu är antalet elever mer än 120 och också personalstyrkan har ökat, säger Metzner.

Har byggt ut också tidigare

I augusti 2014 invigde skolan en helt ny skolbyggnad med en budget på 2,3 miljoner euro. Den finansierades delvis av Raseborgs stad och av staten. Resten av bygget finansierades med lån och med hjälp av stöd och pengar från sponsorer, stiftelser och fonder.

Vad som händer med lokalerna där nuvarande kök finns är inte klart.

I dag verkar Steinerskolans daghem, Rosengården, i hyrda lokaler i Knipnäs nära Ekenäs centrum medan skolan är i Västerby.

En naturlig fråga är om daghemmet också kunde flytta till Västerby, inte minst av logistiska skäl med tanke på föräldrar som måste föra sina barn till olika platser. Om man bygger nytt för köket blir lokaler tomma i området.

Rektor Thomas Metzner vill ändå inte spekulera i en eventuell flytt av dagisbarnen utan konstaterar bara att inga beslut i frågan har fattats.

Lojoklubben Lohjan Hikis herrlag åkte på sin tionde förlust på lika många matcher i herrarnas division 2 i innebandy. På lördagen (5.12) var det Helsingforslaget Valtti som besegrade serienykomlingen.

Matchen som spelades i Ladugårdens idrottshall i Helsingfors slutade 9-5 (3-0, 3-2, 3-3).

LoHi som förlorat de senaste matcherna med fula siffror lyckades bättre i sitt försvarsspel mot Valtti. Hemmalagets seger var ändå aldrig hotad i matchen.

Hemmalagets Risto Remes och Jukka Tanska lyckades bägge två göra tre mål och var sitt lags bästa målskyttar. Också Antti Mähönen noterades för tre (2+1) börspoäng i matchen.

Teemu Närhi gjorde tre och passade till ett mål för LoHi. Jami Karjanmäki fick två (1+1) börspoäng i matchen.

Sin följande match spelar Lojolaget på lördag (12.12) i Tennarihallen i Lojo. Då kommer SBS Kings från Esbo på besök.

Matchprotokollet finns på innebandyförbundets webbsidor.

Sjundeå IF:s handbollsherrar förlorade knappt mot Helsingfors IFK i FM-ligan på lördagen (5.12). Matchen spelades i Sjundeå bollhall.

Slutsiffrorna blev 31 – 34 (15 – 16).

Gästernas Roman Protsenko gjorde elva mål och prisbelönades som matchens bästa spelare. Han var också matchens bästa målskytt.

Hemmalagets Patrik Grönberg gjorde sju mål och var sitt lags näst bästa målskytt. Grönberg belönades som matchens näst bästa och SIF:s bästa spelare i matchen. SIF:s bästa målskytt Taavi Tibar gjorde åtta mål.

SIF fortsätter på en åttonde plats i serietabellen. HIFK ligger på fjärde plats.

Sjundeå IF:s herrar tar nu paus över jul- och nyårshelgerna och spelar sin följande match 20.1.2016. Då möter SIF Åbo IFK i Sjundeå bollhall.

Målgörarna i matchen SIF – HIFK:
SIF: Taavi Tibar 8, Patrik Grönberg 7, Ian Martin 4, Gustav Svanbäck 3, Albert Rehnberg 3, Vidar Cabell 2, Kaj Hagman 2, Vincent Voutilainen 1, Theo Westerlund 1.

HIFK: Roman Protsenko 11, Niclas Ahlgren 5, Rasmus Hallbäck 4, Nicola Zujic 4, Christoffer Eneberg 3, Alexander von Numers 3, Antti Koskela 2, Sheva Shevchenko 2.

Efter fyra raka segrar fick Hangölaget HFC se sig besegrade mot tabelltvåan Marmiksen Kuula från Helsingfors på lördag kväll (5.12). Matchen som ingår i herrarnas division 2 i futsal spelades i Hangö idrottshus.

Slutresultatet blev 8 – 12 (3 – 5).

Hanko Futsal Clubs lagledare Johan Sommardahl sade att motståndaren MaKu har ett bra lag som ändå inte är omöjligt att besegra.

- Jag tror att det var säkert första matchen den här säsongen de hade alla "bästa" spelarna med.

Sommardahl sade att siffrorna ger en aningen fel bild av matchens gång.

- De avgjorde på våra misstag. Tyvärr skadade vår målvakt Roy Åkerlund igen sitt knä.

Hur länge Åkerlund blir borta är oklart.

Taktikändring hjälpte lite

Matchen var tuff och fartfylld och känslorna gick stundtals heta.

- I första halvleken följde vi inte det vi diskuterat före matchen. I andra halvleken spelade vi med en annan taktik som fungerade bra ända tills halva halvleken var spelad.

- Efter det blev svårare och aningen råddigare för oss eftersom vi hela tiden låg några mål efter.

Marko Lahti spelade ypperligt och var matchens lirare i vårt lag, sade Sommardahl.

Publiksiffran var lite över 40 personer.

Sin följande match spelar HFC mot tabellettan Kiffen i Ladugårdens idrottshall i Helsingfors lördagen den 19.12.

Serietabellen finns på Bollförbundets nyländska distrikts webbsidor.

Poängplockarna i matchen:

HFC: Patrik Lahti 3+0, Marko Lahti 2+0, Mergim Bushi 2+0, Zakaria Kibona 0+2, Tom Enberg 1+0, Henri Hallgren 0+1.

MaKu: Jari Demidovits 4+2, Sergei Jegorov 3+1, Evgeni Tolppa 1+3, Sakari Rantala 1+1, Andrei Berngardt 0+2, Juri Artemkin 1+0, Oleg Guralevich 1+0, Juho Honkanen 1+0, Christos Zavros 0+1.

Företagarföreningen i Tenala-Bromarf har valt Tomas Strandberg till Årets företagare. Strandberg kör skogsmaskiner och utför även grävmaskinsarbeten och snöjobb.

Tomas Strandberg kör skogsmaskin större delen av året. Hans verksamhetsområde sträcker sig över Hangö och Raseborg till Finby i Salo. Strandberg grundade sitt företag 1999.

Satsade på maskiner

För att ha tak över sina maskiner köpte Tomas Strandberg en maskinhall på 400 kvadratmeter ur sitt fars dödsbo år 2005.

Strandberg skaffade sig en ny skogsmaskin i april i år. Med den har 1 000 arbetstimmar redan utförts. På årsnivå blir det ungefär 2 000 timmar arbete i skogen.

Största delen av året anlitar Tomas Strandberg två personer som inhyrd arbetskraft.

Det som var hans ursprungliga yrke är i dag en hobby och han odlar spannmål på 96 hektar.

Först vid Tenala universitet

Tomas Strandberg påbörjade sin livsbana vid "Tenala universitet", som han själv uttrycker det.

Han studerade till kock vid yrkesskolan i Karis och gick efter avslutad militärtjänstgöring vidare till agrologstudier vid lantbruksläroverk.

I slutet av 1990-talet utförde han skogsarbeten som anställd av Henry Brunström på Skåldö i Raseborg.

Duktig doldis

Företagarföreningen i Tenala-Bromarf motiverar valet av Tomas Strandberg med att han är en kunnig och pålitlig företagare som jobbar i det tysta i en bransch som inte är så synlig.

- Tomas Strandbergs företag har bredd. Arbeten med skogsmaskinen utgör i dag huvudsysslan men han utför också grävmaskinsjobb och snöröjningsuppdrag. Han visar prov på ett stort kunnande inom sin egen bransch, säger föreningens ordförande Synnöve Lindholm.

Protolabs pansarfordon kan bli en ny, finländsk exportprodukt. Det har varit en utmaning att utveckla terränglastbilen i många år utan att kunna sälja den. Men förhoppningen är att den kan skapa många nya arbetstillfällen i Finland, kanske i Raseborg där den tagits fram.

- Vi hoppas få igång något nytt i Finland och kanske på det här området, säger styrelseordförande Jukka Kemppainen från företaget Protolab i Pojo.

Protolab har jobbat med sitt pansarfordon sedan mitten av 2000-talet. Fordonet Protolab PMPV 6x6 har bland annat patentbelagda skyddsegenskaper och använder specialmetallen exote som tillverkas av företaget Exote i hallen invid.

Planeringen av den så kallade Misun började på allvar år 2009. Sedan dess har antalet anställda på Protolab rört sig mellan 5-10 på heltid och sammanlagt har ett hundratal personer varit involverade i projektet allt enligt de arbetsskeden som varit på gång. En prototyp finns nu färdig.

Utöver det har företaget haft många underleverantörer, främst från mellersta Finland, Åbo, Träskända. Men att tillverka en specialprodukt som företaget velat hålla helt finländsk så har inte varit helt lätt.

- Då det gäller underleverantörer så finns oftast inte så många alternativ att välja mellan, oftast mellan en och tre, säger Kemppainen.

Utvecklingen kostat tiotals miljoner

Det har kostat stora summor att utveckla Misun. För ett sådant här fordon handlar utvecklingsarbetet om tiotals miljoner euro. Själva fordonets pris rör sig runt en halv miljon euro.

- Men vi har fått det mycket billigare då en stor del gjorts på talko, skrattar Jukka Kemppainen och pekar på företagarens vardag. Vi har gjort det till ett helt annat pris än en vanlig fordonstillverkare skulle göra det för. I praktiken har vi egentligen betalat själva.

Hur har företaget klarat sig ekonomiskt under många år utan försäljningsinkomster?

Misun syns då och då på de västnyländska vägarna. Det nya pansarfordonet från Protolab kör utanför Socis i Karis. Bild: Yle/Tove Virta

Det har handlat om mindre projekt för försvarsmakten och gränsbevakningen. De har till exempel byggt kanontorn till Finlands internationella trupper och uppgraderat minskydd på vagnar som används av fredsbevararna.

- Grejerna har behövts rätt snabbt. Vi har varit ett företag i rätt storlek för att kunna tillverka något tiotal minskydd. Dessutom har vi kunnat leverera tillräckligt snabbt. Det här har varit små projekt som gett pengar. Alla de pengarna har vi sedan lagt på utvecklingen av Misun.

Norska pengar

För ett par år sedan fick företaget ett finansieringspaket som gjorde att de kunde tillverka fyra Misu-fordon.

- Av dem är den prototyp som nu finns färdig det första fordonet, de två följande sprängs i bitar då de testas och den fjärde blir sedan ett fordon färdigt för produktion. Vi klarar oss just nu ekonomiskt så långt att vi får de här bilarna färdiga. Men sedan borde affärerna börja löpa.

Vem är finansiär?

- Jag kan inte exakt säga men det är en norsk finansieringskälla. Pengarna kommer genom arrangemang med motköp, säger Kemppainen som verkar nöjd med överenskommelsen.

Jukka Kemppainen talar om en industriell investering som är ovanlig för ett litet företag.

- Men för oss är det idealiskt. Vi har fått pengarna, det vill säga de är inte delägare och har inga krav på oss. Alla rättigheter förblir också hos oss. Vår enda plikt är att producera sådana fordon vi lovat i projektplanen så långt att de är produktionsfärdiga.

Den första bilen ska finnas i maj 2016 och produktionen kan starta i slutet av år 2016.

Finsk exportprodukt

I huvudsak är allt på bilen finländskt och strävan är att också behålla bilen så. Också företagets ägare är finländska privatpersoner. Nästa steg är att få bilen såld som en ny, finländsk exportprodukt.

- Men exportmarknaden tuff.

Självklart önskar Kemppainen att man också i hemlandet är intresserad.

- Vi skulle förstås önska att vår enda finländska kund försvarsmakten skulle köpa. Men vi har inget avtal, tillsvidare har vi inte lovat något och de har ingen skyldighet att köpa något, säger han.

Jukka Kemppainen samtalar med dagens testchaufför. Jukka kemppainen står vid Protolabs nya fordon. Bild: Yle/Tove Virta

Företaget kan ändå inte sälja sina produkter fritt till alla länder eftersom Finland har exportrestriktioner till vissa länder. Länder där det pågår någon form av kris är ofta belagda med exportförbud.

- Vi har inlett förhandlingar med bland annat internationella fordonstillverkare i Europa och USA. Då handlar det om licenser, i första hand säljer vi vårt kunnande till dem. Fordonen kan sedan produceras tillsammans med samarbetsparter i just det landet.

Bilproduktion i Västnyland?

Helst skulle företagen vilja behålla så mycket som möjligt av verksamheten i hemlandet, inte minst av säkerhetsskäl.

- Genast om vi för en sådan här teknik ut i världen så försvinner den från oss, oavsett hur mycket patent det finns, säger Kemppainen.

Han hoppas därför att så mycket som möjligt kunde tillverkas i Västnyland.

- Om det går riktigt bra så betyder det att de ungefär 1000 Pasin som är i bruk i Norden, de baltiska länderna och Nederländerna behöver uppgraderas inom en nära framtid. När det gäller just de här länderna så borde det vara möjligt att tillverka Misun i Finland. Mycket sannolikt just i Västnyland. Till och med här i Pojo har vi möjlighet att tillverka dem, men det beror förstås på hur mycket och hur snabbt de ska tillverkas.

Företaget uppger att de har en beredskap på att tillverka 50-100 fordon per år.

Är det möjligt att tillverka Misun tillsammans med Sisu som ju har en lång erfarenhet av att tillverka militärfordon?

- Sisu kan vara en möjlig samarbetspart. Men det är ännu öppet, säger han och pekar på att mycket beror på statsmaktens syn och önskningar.

I Nystad är det lättare att tillverka större serier.

- Valmet Automotive är också en möjlig framtida samarbetspart och tillverkare, säger Jukka Kemppainen som tillsvidare vill hålla alla möjligheter öppna.

Det här är andra delen i en serie på tre om Protolab. I morgon 7.12 publiceras den tredje artikeln.

Metallbandet Sacred Dimension är årets kulturpristagare i Hangö. Staden delar ut priset i dag då man firar landets självständighet.

Sebastian Lindström, Sebastian Wickman, Tony Helander och Oscar Cavonius har spelat musik tillsammans sedan barnsben.

Nämnden för kultur- och medborgarverksamhet motiverar sitt val med att Sacred Dimension främjar musiklivet och ungdomskulturen i Hangö.

Målmedvetet jobb med musiken

Bandet har utvecklats och hittat sin stil inom melodisk metall. Bandet jobbar målmedvetet med sin musik och bandmedlemmarna skriver och tonsätter sina låtar själva.

Sacred Dimension deltog i år i Hard Rock Cafés och Radio Rocks nationella tävling Hard Rock Rising och tog hem vinsten.

Bandet ställer också ofta upp på spelningar i Hangö.

Hans Mecklin uppmärksammas också

Nämnden för kultur- och medborgarverksamhet beslöt även att uppmärksamma en annan musikpersonlighet med ett hedersomnämnande.
´
Hans Mecklin har i 17 år lett Hangö Manskör och under hans ledning har kören vuxit och fått fler medlemmar.

Nämnden vill på det här sättet tacka Mecklin för det mångåriga arbetet han gjort för stadens körverksamhet.

De anställda har nästan bara positiva saker att säga om samjouren i Raseborg. Samarbetet löper utomordentligt, men datatrafiken orsakar lite huvudbry och alla vill se kortare väntetider.

Kristian Granström jobbar som triageskötare vid samjouren i sjukhuset i Ekenäs. Begreppet triage uppkom redan under napoleonkrigen och står för bedömning av patientens vårdbehov.

Granström är nöjd med det mesta med samjouren.

- Vi har kommit bra i gång och det är en stor fördel att vi har verksamheten på samma ställe.

Han tror att de flesta kunder eller patienter har varit nöjda med samjouren.

- Jag har inte fått några klagomål, men jag kan tänka mig att väntetiderna ibland kan kännas irriterande.

Nästan tomt i väntrummen

Då Yle Västnyland besöker samjouren på förmiddagen en vanlig vardag är väntrummet till primärvården tomt. I väntrummet för specialsjukvård sitter ett par patienter och väntar på sin tur.

Kristian Granström säger att just den här dagen har varit ovanligt lugn.

- Det finns förstås inte två helt likadana dagar, säger han.

Att köerna vissa dagar kan vara flera timmar långa kan bero på många olika faktorer.

- Vissa dagar kommer många patienter på en gång och då blir det ju köer. Har någon patient akuta problem kan behandlingstiden bli längre och då kan någon annan vara tvungen att vänta, säger Granström.

Laboratorieprov, röntgenundersökningar skjuter fram tidschemat för alla patienter som är i kö, förklarar han.

Motiverad personal

Carola Lindholms titel är egentligen chef för den somatiska avdelningsgruppen, men hon föredrar att bli kallad överskötare. Hon säger att hon är speciellt nöjd över hur bra samarbetet mellan Raseborgs stads och Västra Nylands sjukhus personal har löpt under den första månaden.

- Personalen har varit väldigt motiverad. Alla har jobbat väldigt bra för ett gemensamt mål, det vill säga att patienten ska få ta del av en så smidig vård som möjligt, säger hon.

Hon säger att det förstås finns saker som kan bli bättre och förbättras.

- Smidigheten i processerna kan bli bättre, vi måste få väntetiderna kortare. Patienterna ska få den rätta vården så snabbt som möjligt, sammanfattar hon.

Det är knappast möjligt att någonsin komma till ett sådant läge där väntetider helt går att undvika, säger Lindholm.

- Man behöver vänta på laboratorieresultat, röntgenbilder, kanske på någon konsultation, räknar hon upp.

Det är mycket som sker kring en patient innan man tar det slutliga beslutet, säger hon.

Fem timmars väntetid förbryllar

Yle Västnyland har hört om en patient som hade en bokad tid och väntade fem timmar på att läkaren skulle ta emot patienten. Efter fem timmar fick patienten besked att det tar ytterligare två timmar.

Överskötare Carola Lindholm är förbryllad och har svårt att tro att patienten inte skulle ha fått någon som helst vård eller tillsyn under den tiden.

- Jag har, tyvärr får jag väl säga, inte hört om detta fall. Det skulle vara väldigt bra till förmån för den här utvecklingen om alla typer av respons, men i synnerhet negativ respons, skulle komma sjukhuset till del.

På det sättet här vi på individplan möjligt att titta på fallet och se vad som har hänt i den här processen, säger Carola Lindholm.

- Det ärr svårt för mig att kommentera det här enskilda fallet utan exakta uppgifter. Nu kan det ju förstås hända att den här patienten har träffat en sjukskötare som gjort en första bedömning.

Möjligt är att sjukskötaren har konsulterat en läkare och man har sedan suttit och väntat på vidare åtgärder, säger hon.

- Eller så har det då varit frågan om maximal otur och det har varit en väldigt skyndsam dag med väldigt många patienter. Ändå tycker jag att fem timmar låter som en orimligt lång tid.

Bokade tider ska hålla

Carola Lindholm säger att bokade tider ska hålla ganska bra.

- Det kan hända att det sker flera bokningar på samma tid. Det försöker vi givetvis undvika, men här har vi haft vissa barnsjukdomar som vi försöker rätta till.

Hon säger att det kan komma in patienter som är i sådant skick att de måste gå före en bokad tid.

- Patientens vårdbehov och skyndsamhetskrav avgör.

De personer som vill ge samjouren feedback önskar Carola Lindholm att ska vända sig direkt till personalen på plats.

- Av personalen kan man be att få en blankett för respons med det samma. Man kan också ringa mig och det är också möjligt att ge respons på HNS webbsidor.

HNS står för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Snart öppnar Ekenäs hälsostation

Den 14.12 öppnar Ekenäs hälsostation vägg i vägg med samjouren. Carola Lindholm ser det som en bra och positiv sak att hälsostationen finns ännu närmare.

- Ju mera service inom social- och hälsovården det finns på ett och samma ställe desto bättre är det ur patientens synpunkt.

Enhetschef Susanna Nordström och personalen vid hälsostationen i Ekenäs flyttar som bäst till sjukhuset. Enhetschef Susanna Nordström i Ekenäs hvc. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Hon är i full fart med att tillsammans med personalen på Ekenäs hälsostation flytta saker från hälsostationen till den gamla barnavdelningen i sjukhuset.

Hon säger att personalen väntar ivrigt på att få flytta in i de nya lokalerna.

- Vi kommer att få bättre rum där. Platsen och inomhusluften är bättre och ytorna är nyare.

Också hon säger att samarbetet har löpt väldigt bra i samjouren.

- Det är helt klart att det finns saker som inte fungerar riktigt optimalt ännu. Vi diskuterar och funderar mycket och förbättrar nästan dagligen våra system, säger Nordström.

Ring först, kom sedan

Tidigare har kunder eller patienter uppmanats att komma direkt till samjouren.

Nu vill såväl Carola Lindholm, Susanna Nordström som Kristian Granström påpeka att det alltid är bättre att ringa först.

- Det är inte helt förbjudet att komma direkt till samjouren, men det är bättre att ringa först, säger Grandström.

Susanna Nordström konstaterar att en sakkunnig person alltid svarar på telefonnumret 019-289 3300.

Skilda datasystem försvårar

Att HNS och Raseborgs stads social- och hälsovårdssektor har två skilda datasystem har irriterat personalen i åratal. Samjour eller inte så hittar de två dataprogrammen ännu inte heller varandra. De kommer heller aldrig att göra det.

Det verkar inte heller som om ett gemensamt dataprogram kunde tas i bruk inom en snar framtid.

- Det så kallade Apotti-systemet har man upphandlat kring en lång tid och vad jag har hört och läst så har ett besvär gått till marknadsdomstolen. Det står säkerligen stilla en tid på den fronten, säger Carola Lindholm.

Hon säger att det kan gå upp till fem år innan datasystemet tas i bruk.

Ett gemensamt system skulle underlätta det dagliga arbetet oerhört mycket.

- Det kan gå åtskilliga timmar till att bland annat utreda patienternas hemmedicinering. Därför hjälper det oss väldigt mycket om patienten har en tydlig lista över sin medicinering.

Triageskötare Kristian Granström säger att det ändå är positivt att personalen har tillgång till de båda databaserna.

- Det underlättar vårt arbete en hel del.

Den utvidgade samjouren med verksamhet 24 timmar i dygnet, sju dagar i veckan för Raseborgs har nu fungerat i en månads tid. I flera års tid har sjukhuset haft samjour för hela regionen under veckosluten.

De kommuner som har förbundit sig till att sänka koldioxidutsläppen med 80 procent före år 2030 är på god väg. Hangö hör till dem som har lyckats sänka utsläppen allra mest.

Bland de 27 kommunerna som är med i projektet kolneutrala kommuner har Hangö lyckats minska koldioxidutsläppen näst mest. Mellan år 2007 och 2013 har utsläppen i staden sjunkit med 44 procent.

Hangö hamn är en av dem som har dragit sitt strå till stacken.

Förra året byttes bevakningslamporna i hamnen ut mot energisnålare ledlampor.

Flermetallamporna i hamnen har ett vitt sken i stället för gult. Belysning från flermetallampa i Hangö hamn. Bild: Yle/Minna Almark

De 30 meter höga masterna fick också flermetallampor, som har bättre verkningsgrad än de tidigare natriumlamporna.

- Ljuset från hamnen blev samtidigt behagligare eftersom det nu påminner om månsken, säger hamnens tekniska chef Björn Peltonen. Förut använde vi natriumlampor som gav ett gult, industriaktigt sken. Men eftersom vi är mitt i centrum ville vi ha ett sken som smälter bättre in i stadsbilden.

Björn Peltonen. Björn Peltonen, teknisk chef i Hangö hamn. Bild: Yle/Minna Almark

Ingen belysning i onödan

Samtidigt som lamporna byttes ut mot energisnålare och effektivare lampor installerades också ett nytt kontrollsystem. På det sättet kan belysningen justeras så att den är på då den verkligen behövs.

- Vi lyser inte i onödan. Tidigare gick det inte att släcka belysningen i masterna utan att dra ut säkringen från stolpen, säger Peltonen.

Nu släcks belysningen automatiskt från en kontrollpanel. Belysningen kan också styras manuellt, så att den kan anpassas efter arbetet i hamnen.

Belysningen styrs från en kontrollpanel. Kontrollpanel som styr belysningen i Hangö hamn. Bild: Yle/Minna Almark

Tack vare lampbytet har hamnens koldioxidutsläpp minskat med 166 000 kilogram per år. Det är lika mycket som en bil släpper ut om den kör 30 varv runt jorden.

Samtidigt blir hamnens elräkning blivit 60 000 euro billigare om året. Investeringen på 300 000 euro har en beräknad återbetalningstid på fem år.

De nya lamporna kräver dessutom mindre service och sparar på det sättet också energi.

Koverhar nästa

Som nästa projekt ska lamporna kring Engelska magasinet och yttre hamnen förnyas, säger Björn Peltonen.

- Belysningen i Koverhar hamn är också gammal och den ska vi byta ut till ännu nyare teknik än i Västra hamnen. Eftersom ingen annan har gjort det här så är man alltid en provkanin, vi får själva bygga upp systemen.

Miljö och ekonomi går hand i hand

Tillsammans har de 27 kommunerna som är med i projektet kolneutrala kommuner minskat koldioxidutsläppen med 22 procent sedan starten 2007. Målet är en minskning på totalt 80 procent före år 2030.

- Vi är stolta och nöjda över att Hangö har klarat sig så bra, säger stadens tekniska direktör Jukka Takala. Vi har mycket industri i Hangö och de är också villiga att vara med.

Jukka Takala Hangös tekniska chef Jukka Takala. Bild: Yle/Minna Almark

Enligt Jukka Takala går miljösträvan ofta hand i hand med de ekonomiska strävandena.

- Därför är det ofta en viktig sak för industrin och det är många saker som går i samma riktning.

Industrin har övergått till flis

Den största koldioxidminskningen står just industrin i Hangö för. Deras koldioxidutsläpp har halverats från 88 kiloton per år till 40 kiloton sedan år 2007.

Allra mest har enzymtillverkaren Genencor International DuPont minskat sitt koldioxidutsläpp. Fabriken, som hör till DuPont koncernen, övergick år 2010 från fossilt bränsle till flisenergi. Tack vare det har koldioxidutsläppet minskat med 18 kiloton per år.

Energiföretaget Adven har byggt flisverket vid Genencors fabrik. Advens flisverk vid Genencors fabrik i Hangö. Bild: Yle/Minna Almark

Enligt Genencors fabrikschef Stefan Ekbom fanns det flera fördelar med att övergå till flis.

- Priset på energin var konkurrenskraftigt och bränslet var lokalt vilket kunde betyda arbete för lokala företagare.

Dessutom möjliggjorde projektet en effektivare energiåtervinning i fabrikens process.

Också Visko teepak övergick år 2013 till flisenergi och har minskat utsläppen av växthusgaser med lite på 6 kiloton per år.

Långtradarna kör smidigare genom staden

Enligt Hangös tekniska direktör Jukka Takala kan staden inte minska koldioxidutsläppen lika mycket som industrin. Men det finns många små saker som tillsammans har en betydelse för miljön.

Bland annat har staden ändrat trafikarrangemangen så att långtradarna från hamnen smidigare kan köra genom staden.

- Jag har kalkylerat att det sparar 20 ton diesel årligen om man tänker att 500 långtradare varje dag kör fram och tillbaka genom staden, säger han.

Långtradarna från hamnen har förkörsrätt i korsningen mellan Korsmansgatan och Appelgrensvägen. Långtradare från Hangö hamn har förkörsrätt i korsningen av Appelgrensvägen och Korsmansgatan. Bild: Yle/Minna Almark

Enligt honom är det mycket som staden ännu kunde göra – problemet är att resurserna inte är speciellt stora. Det man ändå planerar är energirådgivning för stadens invånare.

- Alla har sitt ansvar att göra det man kan och vi har möjligheter att göra mer än vi hittills har gjort.

Också de andra västnyländska kommunerna har minskat koldioxidutsläppen en hel del mellan år 2007 och 2013. Lojo har minskat utsläppen av växthusgaser med 22 procent och Raseborg med 20. I Ingå har minskningen varit 17 procent och i Sjundeå 13.