Asylboendena blir fler och säkerhetskraven höjs. Det här kan leda till väktarbrist. I Vasa har de som studerar inom säkerhetsbranschen garanterat jobb.

Behovet av väktare är stort. Det är något som man märker även på utbildningarna. Vasa yrkesinstitut har ett treårigt program som ger grundexamen inom säkerhetsbranschen.

Christian Heikkilä från Vasa och Angelica Bodbacka från Pedersöre går utbildningen. De hoppas båda kunna sommarjobba som väktare trots att de då har ett år kvar av studierna.

- Jag fyller 18 år i maj så jag hinner förhoppningsvis jobba i sommar, säger Angelica Bodbacka.

Christian Heikkilä och Angelica Bodbacka ska ta grundexamen inom säkerhetsbranschen. Christian Heikkilä och Angelica Bodbacka ska ta grundexamen inom säkerhetsbranschen. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Vilka signaler får ni från branschen. Finns det gott om jobb för väktare?

- Vad jag har läst så finns det massor, säger Christian Heikkilä.

- Vi har tre stycken i klassen som jobbar som väktare eller ordningsvakt medan de studerar, säger Angelica Bodbacka.

Det går alltså att kombinera jobb med de här studierna?

- Jo, det går hur bra som helst. Man har möjlighet att vara i fält och räkna det som skoltid. Det fungerar som praktik, säger Angelica Bodbacka.

Väktarföretag utökar personalen kraftigt

Bo Heinström äger väktarföretaget Sydbevakning i Ekenäs. Under det senaste året har man utökat väktarstyrkan från 80 till 120, och nu söker man ytterligare 20 väktare.

- Det är en ovanlig situation just nu eftersom asylboenden öppnar i så snabb takt i landet, säger vd Bo Heinström.

Är det en väktarbrist på kommande i landet?

- Nog kan det bli en sådan situation i framtiden, ja. Det är ju helt beroende på hur många asylsökande som kommer till Finland, säger Heinström.

Tar tid att få väktarkort

Sydbevakning ansvarar för säkerheten på 20 mottagningscentraler i södra Finland. Säkerheten har skärpts, vilket innebär tätare patrullering.

Ett problem som man dras med just nu är att många av de sökande inte har jobbat som väktare på fem år. De måste gå en 40 timmars kurs och därefter ansöka om nya väktarkort, vilket är ett krav för att få jobba.

- Där har det dragit ut på tiden en del. Som värst har det tagit en hel månad innan myndigheterna har utfärdat väktarkorten, säger Bo Heinström.

Platserna räcker inte till för de sökande

Det råder ingen tvekan om att utbildningen på Vasa yrkesinstitut är populär, särskilt på finska sidan där man har tre gånger fler sökande än vad man kan ta emot

- På finska sidan är det ganska bra drag. På svenska sidan däremot finns det nog utrymme för fler. Men vi har lyckats få ihop till en grupp varje höst, säger Johan Silander, ansvarig lärare på Vasa yrkesinstitut.

Johan Silander är lärare på utbildningen som ger grundexamen inom säkerhetsbranschen. Johan Silander är lärare på utbildningen som ger grundexamen inom säkerhetsbranschen. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Så det är en bransch som mår bra?

- Ser man på de finska utbildningarna så har vi motsvarande program i Kurikka och Karleby och vi i Vasa är här mitt emellan. Och alla tre utbildningarna mår bra, säger Johan Silander.

Först placerades superelbilen Toroidion Pojo på världskartan. Sedan visar det sig att också ett supermilitärfordon tillverkats ett stenkast ifrån Toroidion. Också supermetallen exote tillverkas här. Det är ingen slump, långt ifrån. Här finns sedan länge tillbaka ett organiserat kompetenscentrum inom högt utvecklad bilindustri som verkat i närmare tio år. I all tysthet.

Två osannolika finländska bilprojekt från Pojo i Raseborg träder nu fram efter år av hemlighetsmakeri och tystnad.

Världens starkaste elbil Toroidion visades för första gången upp på den exklusiva bilutställningsmässan Top Marques i Monaco i april 2015 och gjorde världssuccé.

För ett par månader sedan dök följande finska världsunika fordon upp som gubben ur lådan - utvecklat ett stenkast från Toroidions studio. Då var det dags för företaget Protolab att presentera sin bepansrade terränglastbil, Protolab PMPV 6x6.

Protolabs bil utnyttjar supermetallen exote som tillverkas hos granne Exote.

De här företagen har mycket mer gemensamt än ett nära avstånd till varandra.

Allmänheten fick i våras vetskap om att Toridion byggts i Pojo under flera år. Här i Pojo har den första konceptbilen Toroidion skapats. Bild: Yle/Tove Virta

- Det vi har här är det mycket omtalade nätverkandet i praktiken, säger Protolabs styrelseordförande Jukka Kemppainen. På ett litet område finns fordonskunskap av alla de slag.

Kunskapen samlad i kompetenscentrum

Företagen Toroidion, Protolab och Exote har tillsammans med Sisu Auto i Karis sedan många år ett gemensamt kompetenscentrum. Ett kompetenscentrum som sysslar med kunskap inom fordon, skydd och fordonsteknologi. Det handlar också om formgivning, ny teknologi och företagen med någon uppfinning och globala patent i bakgrunden.

- Det har varit en idé vi haft från början, att få hit ett kompetenscentrum där vi gör specialgrejer, säger Jukka Kemppainen.

Ett liknande kompetenscentrum inom bilindustrin känner Kemppainen inte till att existerar i Finland.

- Hur länge sådana existerar och fungerar beror på människorna. Vi har säkert rätt typs människor eftersom vi kommit så här långt och verkat så länge.

Protolab använder exote

Exote har sedan år 2005 verkat i Pojo. Officiellt grundades Protolab år 2007. Det rätt okända företaget Exote tillverkar en superstark hårdmetall med unika egenskaper som är grunden i Protolabs militärfordon.

Superelbilsföretaget Toroidion flyttade in i en hall i närheten år 2011 men Pasi Pennanens bildesignfirma verkade redan tidigare i Västnyland, sedan år 2004.

Pennanen har bland annat haft Sisu Trucks och Sisu Defence som kunder och han var med under produktutvecklingen av Defence-lastbilarna år 2004. Toroidions modellerare Mikko Tikkanen har också jobbat på Sisu Trucks.

Samma ägare i företagen

Företagen i kompetenscentrumet har också gemensamt att de först uppfunnit något och sedan jobbat vidare för att skapa en produkt kring sin uppfinning.

- Vi har också samma ägare. Det håller ihop den här helheten.

Företagens ägare äger också delar av varandras bolag.

Han vill inte säga mer om ägarna men det är privatpersoner som äger företagen.

Personalen växlar mellan företagen

Företagen är små, inte minst om man jämför med hur det ser ut på andra håll i Finland och i världen där man tillverkar fordon.

- I våra kärnteam har vi mellan 5 och 15 personer per företag som ansvarar för bilens formgivning, planering och som driver projektet, säger Kemppainen.

Resten av personalen cirkulerar mellan de olika företagen, allt efter behov. Personalen jobbar än för det ena företaget, än för det andra.

- Just nu har vi till exempel personal från Sisu här. Då de igen behövs där så far de tillbaka, säger Protolabs Jukka Kemppainen.

Jukka Kemppainen, styrelseordförande, Protolab. Jukka Kemppainen från Protolab. Bild: Yle/Tove Virta

Förutom att företagen delar personal så utnyttjar de också varandras maskinpark och kunskap.

- Ibland kommer Toroidions gäng hit då de behöver våra maskiner och tvärtom. Och vårt gäng gör jobb åt dem. De gör kanske formgivningsjobb åt oss istället.

Sisu-samarbete

Sisu Auto i Karis är en gammal bekant inom fordonsindustrin och ligger 10 kilometer ifrån de andra företagen. Sisus kärnkunskap är centrerat kring lastbils- och militärfordonsutveckling och produktion. Företaget har i dagens läge ett hundratal anställda i Karis.

Timo Korhonen på Sisu Auto känner att det är för tidigt att tala om ett kompetenscentrum men medger att de har en hel del samarbete.

Korhonen ser att ägandet är en gemensam nämnare. Han är själv en av Protolabs fem ägare.

Också Sisu är med i kompetenscentrumet och växlar personal mellan företagen. Industriarbetare i Sisus lastbilsfabrik i Karis. Bild: Yle/Malin Valtonen

Korhonen påpekar att det är olika nivå på verksamheterna eftersom Sisu sysslar med produktion och de andra prototyparbete.

Han tror på Protolabs produkt och ser den som konkurrenskraftig.

- Den har väckt starkt intresse inom branchen.

Sisu och Karis räknas som en av tre knutpunkter inom finländsk bilindustri.

- Det finska bilkunnandet är i princip uppbyggt kring Valmet Automotive i Nystad, Patria i Tavastehus, Sisu i Karis och nu också i Pojo, säger Jukka Kemppainen.

Dagligt samarbete

Samarbete pågår så gott som dagligen mellan de olika parterna.

Båda superfordonen är finskbyggda och många västnyländska företag har varit involverade i bilindustrin i Pojo, då speciellt i Toroidions utveckling, exempelvis Special Mobil och Color Team.

Special Mobils ägare Tom Nylund är bland annat också en av Toroidions delägare.

Verkar i det tysta

Företagen uppger att de var mer eller mindre en slump att de placerade sig i Pojo.

- Vi började leta efter en lämpligt stor hall och åkte runt i Finland, bland annat till Tammerfors. Men vi var bekanta med Timo Korhonen från Sisu och han hade en hall åt oss i Pojo. Så det blev här, säger Jukka Kemppainen.

- Vi bara råkade hitta den här gamla fabriksbyggnaden. Den passade bra in i vår budget, med ordet budget då satt inom citattecken, sade Toroidions skapare Pasi Pennanen till Yle Västnyland i en tidigare intervju.

Hallarna de verkar i ser anspråkslösa ut på utsidan, en del till och med sjabbiga. Företagens namn syns heller ingenstans och det är svårt att hitta fram för utomstående.

Superfordonen är utvecklade i anspråkslösa och anonyma fabrikshallar. Misun utanför hallen där den är byggd, i Pojo. Bild: Yle/Tove Virta

Gemensam produktionshall?

Både Toroidion och Protolab har nu kommit så långt att de vill komma igång med produktion inom något år. Båda verkar ha en önskan om att tillverka fordonen i Västnyland. Det låter som ytterligare en möjlighet till samarbete, men om det blir en gemensam produktionshall vill Kemppainen just nu inte spekulera något mer kring.

Pasi Pennanen uppgav att de skrivit de första kontrakten då de gäller Toroidionbilar och strävar efter att kunna leverera dem på hösten 2017.

Samtidigt tror också Pennanen att den nya elbilstekniken också kan finnas i en vanlig familjebil om tio år, om allt går vägen.

De tre företagens visitkort påminner också om varandra. Toroidions, Protolabs och Exotes visitkort Bild: Yle/Tove Virta

Från ingenting har alltså uppstått en avancerad bilindustri i Pojo-Karis som är unik i Finland. Vilken har din roll varit, Jukka Kemppainen?

- Min uppgift har varit att springa runt och samla in idéerna och då man har idéer som blir projekt så kommer det ofta mer. I slutändan får jag se om jag fastnat för rätt eller fel initiativ, skrattar han.

Han konstaterar att det i Finland görs få bilar och endast av ett litet gäng. Är det för dyrt?

- Man kan nog göra bilar i Tyskland också, säger Jukka Kemppainen.

Det här är tredje delen i en serie om militärfordonet Protolab PMPV 6x6.

Det öppnas ny linjetrafik mellan Gdynia i Polen och Hangö. Det är frågan om tre avgångar per vecka i båda riktningarna.

Finnlines Oyj och Hangö hamn Ab har ingått avtal om att öppna ny linjetrafik från och med dem 1 januari 2016.

Hangö Stevedoring Ab fungerar som stuveri.

Trafiken till Rostock fortsätter som förut.

Sjöfart och hamnverksamhet hör av tradition intimt ihop med livet i kusttrakterna, men vilken är deras betydelse för livet i Svenskfinland i dag?

Dennis Finnberg har arbetat fjorton år som stuvare i Hangö hamn.

Han har varit med om både nedgångar och uppsving för de finländska hamnarna.

Arbetsdagen i Hangö hamn börjar med att Dennis öppnar datorn och går igenom dagens jobb. Antalet stuvare ska stämma överens med antalet fartyg på väg in och ut för att arbetet ska flyta. Efter det bär det av ut till containrar, lastrum och båtar.

Hangö hamn går bra i dag. Trafiken ökar och arbetssituationen är god. De tre senaste åren har kurvorna bara pekat uppåt.

Så har det ändå inte alltid varit. För några år sedan hängde hotet om permittering och uppsägningar tungt över personalen. Tillsammans lyckades ändå personal och ledning tillsammans vända trenden. Trots Hangös svaga ekonomi har hamnen inte drabbats.

- Vi införde helt egna system för några år sedan. De har visat sig vara bra, säger Dennis Finnberg.

Vi har jobbat för fullt här i hamnen. Det ska vi också fortsätta med.

Statsik över trafiken i Hangö hamn 2012 - 2015 Statistik över trafiken i Hangö hamn 2012 - 2015

Stuvarna, som hör till bil- och transportarbetarförbundet AKT, har gjort sig kända för att vara strejkbenägna. Dennis Finnberg, som också är huvudförtroendeman för stuvarna i Hangö, förklarar det här med behovet av att försvara sina rättigheter.

- När importen och exporten står stilla så då står ju allt stilla. Dessutom har stuvarna ofta försökt hjälpa någon annan arbetsgrupp.

”Utan hamn finns inget Hangö”

Hangö hamn grundades 1871, tre år före staden Hangö kom till. Från första början har staden och hamnen gått hand i hand. I dag står Hangös ekonomi på tre ben; hamnen, turismen och övrig industri. Enligt stadsdirektören Denis Strandell är hamnen viktig för hela Västnyland.

- Vi är den hamn som är närmast Europa, säger han. Hangö är den näststörsta trailerhamnen. På trafiken till Tyskland är den störst. Tyskland är en stor import- och exportpartner för Finland.

Hamnens betydelse ökar när ekonomin haltar, säger Denis Strandell. Denis Strandell i Hangö Bild: yle/Nicole Hjelt

Kombi lastfartyget Plycos från Antwerpen lägger ofta till vid kajen i Hangö hamn. Vattnen är välkända för kaptenen G.F.P Hollender. Han besöker Hangö föera gånger i månaden. Fartyget kör rutten Antwerpen, Hangö, Raumo, Antwerpen.

Den stora utmaningen för framtiden är i prissättningen.

- Stora logistiska förändringar är på gång i Östersjöområdet, säger stadsdirektör Denis Strandell. Inte heller Hangö hamn kan vara säker på sin position.

Rysslandsexporten går via Karleby

Längst norrut i Svenskfinland ligger landets tredje största hamn, Karleby hamn. Lite beroende på hur man räknar är det bara Helsingfors och Fredrikshamn-Kotka som är större.

Under 2000-talet har hamnen tredubblat sin trafik. Fjolåret var ett rekordår med 8,6 miljoner ton. I år väntas resultatet bli något mindre.

Djuphamnen är en av de djupaste i Finland och farleden på trettio meter gör det möjligt att ta emot riktigt stora fartyg. Dessutom finns det en allvädersterminal där fartyg vid behov kan köra in för att lastas och lossas inomhus.

Den största kunden finns i Ryssland.

Karleby hamn kan växa och utvecklas allt efter behov, säger Torbjörn Witting. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

För Karleby hamn är det inte bara fråga om Finlands ekonomi utan om Europas och världsekonomin. Kina spelar en stor roll för den trafik som går via Karleby.

- I år kommer vi att köra en bra trafik som är lite mindre än i fjol, säger hamnkaptenen Torbjörn Witting.

Vi tar sats på nästa uppgång. När det blir vet vi inte men vi är beredda på den när den kommer.

Transporterna via Karleby hamn kommer från Ryssland och går till mellan- och sydeuropa. Karta över transporter via Karleby hamn

Hamnarna måste samarbeta mera i framtiden

Det finns ett 50-tal hamnar i vårt land. De tio största står för omkring 80 procent av all trafik.

Av de mellan 90 till 100 miljoner ton varor som rör sig i de finska hamnarna står importen och exporten för ganska exakt hälften var.

18 miljoner resenärer reser från våra hamnar. Sedan 1990-talet har Sverigeresenärerna hållit sig på samma nivå med ca 9-10 miljoner resenärer årligen. Sedan 90-talet har Estlandsresenärernas antal stadigt ökat och ligger nu på samma nivå som resenärerna till Sverige.

Specialforskare Tapio Karvonen håller ögonen på hur hamnarna mår och utvecklas. specialforskare Tapio Karvonen

Sköldvik är den hamn som har den största trafiken av godstrafik. Nivån har de senaste tre åren legat på 20 miljoner ton årligen.

Nästaktivaste hamnen är fusionen Kotka-Fredrikshamn som har två fysiska hamnar men ett gemensamt hamnbolag.

I antal varor kommer Helsingfors på tredje plats, Karleby på fjärde och Raumo på femte plats. Ser man enbart till exporten var Karleby ännu förra året tredje aktivast i landet före Helsingfors.

Vid forsknings och skolningscentralen för sjöfart vid Åbo universitet följer man noga med de finländska hamnarnas situation.

De tio största hamnarna räknat i mängden gods. Karta över de tio största hamnarna i Finland.

Specialforskaren Tapio Karvonen är övertygad om att alla hamnar behövs, men de allmänna hamnarna borde samarbeta bättre.

- Fredrikshamn och Kotka är ett bra exempel på två hamnar som bildade ett gemensamt företag. De har båda ännu trafik men gemensamt styre. Jag tror det skulle passa bra även på andra orter, speciellt på västkusten.

I Hangö fortsätter Dennis Finnberg och de andra stuvarna arbetet i hamnen. Stuvaren är än så länge spindeln i nätet för att lasttrafiken ska fungera. Hur länge det är så kan ingen svara på. När tekniken går framåt och allt sköts maskinellt från terminalen kan det hända att stuvarna inte längre behövs.

Nu fortsätter i alla fall arbetet fullt ut. Inte har vi några andra grejer i horisonten fast solen skiner. Det passar nog bra att fortsätta med detta.

Närbild i Yle Fem måndag 7.12.2015 kl 20.00
Programmet sänds också tisdag 8.12.2015 kl 17.25

För 16 år gamla Janina Kvarnström är ridning mer än en hobby. I år har hon valts med i landslaget för 16 – 18 år gamla ryttare.

Janina Kvarnström s mamma Riikka Kvarnström hade en häst när Janina var liten. Hästen hette Kalle. Janina och Kalle blev kompisar när hon var riktigt liten.

- Jag har egentligen aldrig valt ridning till min sportgren, utan jag föddes till ridning. Mamma satte mig på hästryggen när jag var liten och därifrån började det, säger hon.

Janina Kvarnström. Janina Kvarnström i Sportmåndag 7.12.2015 Bild: Yle/ Christoffer Westerlund

- Ridning är bara bäst, säger hon lakoniskt.

I dag är Janina Kvarnström landslagsryttare. I år har hon skördat framgångar som inte går av för hackor. Hon vann bland annat juniortouren i Helsinki International horse show och var åttonde i junior-FM.

- Det är jätteviktigt för mig att komma med i landslaget. Det här är inte en hobby längre utan en livsstil, säger hon.

GP-tävlingarna gav gnistan

Janina Kvarnström säger att det var klart att hon vill satsa på ridning redan från den stund hon fick sin första ponny.

- Då fick jag delta i mina första GP-tävlingar i banhoppning i lite högre klasser.

Hennes gren har också varit banhoppning från första början. Dressyrritt kändes för tråkigt.

- Banhoppning är mycket mera spännande, säger hon.

Väldigt motiverad

Janina Kvarnström säger att hon är väldigt motiverad att rida och träna.

- Jag rider ju varje dag. När jag kommer hem från skolan går jag till stallet.

Trots att hon har två egna hästar och en egen ponny räcker tiden också för att hålla konditionen uppe och för att studera i gymnasiet.

OS någon vacker dag

Det att familjen har ett eget stall (Stall Björkkärr) underlättar förstås massor hennes träningsmöjligheter. På gården invid finns också en manege där Janina Kvarnström kan rida då vädret så kräver.

Klart är att Janina Kvarnström vill utvecklas och gå längre i sin karriär.

- Om några år skulle jag väldigt gärna delta i Grand Prix-tävlingar utomlands. Jag skulle vilja göra det till en karriär där utomlands, säger hon.

Hon sticker inte heller under stol med det, att hon någon dag skulle vilja tävla i de olympiska spelen.

- Det tar nog säkert flera år tills det är aktuellt med OS, det är svårt att komma till de tävlingarna.

Raseborgs stadsfullmäktige klubbade på måndagen igenom budgeten för nästa år samt ekonomiplanen för 2016-2018 med rekordfart. Nedan kan du läsa vår liveblogg från mötet.

Det blev strid om platserna i ungdomsfullmäktige i Raseborg för nästa år. Det fanns 25 kandidater för 15 platser.

På måndagen samlades ungdomar för det årliga ungdomsparlamentet i Borgkila i Karis. Totalt 53 unga fanns på plats.

Av dem ville 25 vara med och påverka i ungdomsfullmäktige.

- Det är väldigt positivt att intresset för ungdomsfullmäktige växer, konstaterar ungdomssekreterare Fredrika Åkerö.

Åtta killar, sju tjejer

Kandidaterna var mest killar, men könsfördelningen blev sist och slutligen jämn i fullmäktige.

Efter att ungdomarna hade röstat blev det klart att följande personer sitter med i ungdomsfullmäktige i nästa år:

Isak Slöör, Mikael Karenius, Emilie Jäntti, Melissa Cukurs, Milton Bäcksbacka, Teemu Björkqvist, Max Kopra, Jessica Tünn, Kristina Golovan, Emil Thuesen, Ulriikka Leino, Isabelle Hyytiäinen, Rebecka Lönnqvist, Valtteri Räty och Aku Heinonen.

Teemu Björkqvist har varit ordförande för ungdomsfullmäktige i år. Vem som leder fullmäktige i nästa år kommer att klarna under det nya ungdomsfullmäktiges första möte.

En okänd mängd dieselolja läckte ut på ett område norr om Lojo motorväg på måndagen (7.12). Bränslet kommer antagligen från något fordon.

Dieseloljan hade läckt ut på en flera hundra meter lång sträcka av vägen Koivuranta i Lohiranta. Området ligger cirka nio kilometer öster om Lojo centrum.

Räddningsverket kallades till platsen och spred ut ett medel som suger upp dieseloljan. Eventuella tilläggsåtgärder kommer att ske imorgon, tisdag.

Tjänstemännen i Raseborg är inte beredda att ge sig inför vårdföretaget Attendo som knep hyresavtalet om äldreboendet Villa Pentby i Karis framför näsan på staden. De föreslår istället att Raseborg själv tar tag i saken och ordnar egna lösningar.

Politikerna i grundtrygghetsnämnden i Raseborg får på torsdag (10.12) ta del av ett förslag om att konkurrensutsätta vården som ges på Villa Pentby i väntan på att ett nybygge blir klart.

Strid om hyresavtal

I början av november kallade Raseborgs stad till en presskonferens för att berätta att man kände sig lurad av Attendo.

Raseborg hade ett skilt serviceavtal om vården med Attendo och ett skilt hyresavtal för fastigheten med bolaget Tyvene.

Staden hade tänkt fortsätta hyresavtalet med Tyvene och antigen sköta vården i egen regi i byggnaden eller upphandla den på nytt. Ett stenkast från platsen bygger staden mera platser för äldre och det hade skapat en naturlig helhet.

Tanken var ett långt hyresavtal som innebär att klienterna inte behöver flytta trots att vårdbolagen byts ut i samband med konkurrensutsättningar.

Men i sista stund meddelade Tyvene att man bara knyter hyresavtal med Attendo.

Nu kände sig staden utpressad och lurad eftersom man i praktiken inte har andra möjligheter än att fortsätta avtalet med Attendo ifall man vill stanna kvar i nuvarande Villa Pentby.

Men nu kommer alltså tjänstemännens motdrag, ett nybygge och upphandling i flera bitar.

Flera aktörer kan dela på kakan

I klartext betyder förslaget till grundtrygghetsnämnden att stadens tjänstemän är beredda att flytta de äldre från Villa Pentby till andra lokaler.

Det finns 60 platser på Villa Pentby i Karis. Nuvarande avtal med Attendo löper ut den sista augusti och då behövs nya avtal.

Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen säger att man går in för ramavtal där delanbud godkänns.

- Då kan flere aktörer ge anbud på mindre platser än 60, säger hon.

Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen i Raseborg. Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

Nybygge

Upphandlingen skulle gälla 1 september år 2016 till 31 augusti år 2018.

Under tiden skulle staden utreda var man kunde bygga ett servicehus med cirka 60 platser.

Tanken är att det är ett byggbolag som bygger huset och staden hyr fastigheten med ett långt hyresavtal. Samma modell används för nybygget för äldre vid Karis hälsovårdscentral.

- Platsen är inte ännu klar. Vi måste fundera på helheten och se om någon annan stadsdel är i ytterligare behov av platser, säger Kirsi Ala-Jaakkola som är chef för omsorgstjänster.

Hittills handlar allt ändå bara om förslag. Grundtrygghetsnämnden ska alltså på torsdag ta sig en första titt på ärendet och det finns många frågetecken på vägen.

- Jag måste säga att jag inte alls vet hur det går i det här ärendet. Jag kan inte kommentera frågan på förhand, säger grundtrygghetsnämndens ordförande Karl von Smitten (SFP).

Två bilar krockade i Hangö på självständighetsdagen (6.12). Den skyldiga bilisten smet från platsen men kunde spåras tack vare ett vittne.

Krocken skedde i korsningen mellan Kapellhamnsvägen och Hangöbyvägen. Den andra chauffören skadades lindrigt.

Ett vittne såg krocken och memorerade registernumret på bilen som smet från platsen.

Polispatrullen åkte till adressen där bilen var registrerad och hittade en 56-årig man som erkände att det var han som hade kört bilen. Mannen var berusad och bilen var tagen ur trafik.

Mannen misstänks nu för rattfylleri, äventyrande av trafiksäkerheten, smitning i vägtrafik och fordonsförseelse.

Narkotikapåverkad bilist flydde undan polisen

Samma dag körde en 29-årig Lojobo undan polisen. Lojobon körde en personbil som saknade registreringsskylt på Ojamoåsvägen.

Polispatrullen körde efter Lojobon ända till Virkby där hans bil fastnade i terrängen.

Ett snabbtest visade att mannen var påverkad av amfetamin. Han hade inte heller något giltigt körkort.

Det nyinstiftade ungdomspriset i Raseborg delades ut för första gången på måndagen (7.12). Priset går till Mannerheims barnskyddsförbunds avdelning i Fiskars som tog initiativet till en ny skatepark i Fiskars.

Prissumman är 1000 euro och det är ungdomsfullmäktige som har utsett pristagaren.

I motiveringen står det att föreningen jobbade flera år med projektet och involverade också barn och unga i processen.

Ungdomsfullmäktige tycker att föreningen är en föregångare i arbetet med att göra Raseborg till en bättre plats för unga.

Kvinnors utseenden är ett av vår kulturs favoritteman verkar det som om, säger Åsa Slotte som är doktorand i filosofi.

Hon forskar i medicinens filosofi och skriver om diagnostik och psykiatri ur ett etiskt perspektiv.

Slotte har intervjuat unga kvinnor i Svenskfinland som insjuknat och tillfrisknat ur anorexi och märkt att det finns ett objektifierande sätt att tala om kvinnor och deras kroppar i vår kultur.

– En av kvinnorna jag intervjuade kallade sin kropp för en bimbokropp.

Det här är ett begrepp som används för att fördumma kvinnor med ett visst utseende. Hon hade svårt att få sin kropp att gå ihop med hur hon uppfattade sig som person.

– Sådant kan leda till anorexi, säger Slotte.

Skadlig vardag?

Debatter om ätstörningar förknippas ofta med en kommersialiserad populärkultur och skadliga kvinnoideal. En sida av saken som Slotte lyfter fram är hur det vardagliga kommenterandet av flickor kan bidra till deras kroppsuppfattning.

– Flickor kan få höra att de antingen är för magra eller för runda. Då man talar om anorexi talar man ofta om hur unga påverkas av modebilder men det är minst lika viktigt att lyfta fram hur vanligt det är att man oreflekterat kommenterar flickors kroppar.

Slotte säger att det här kan ske till exempel inom skolhälsovården, bland bekanta men inte heller främlingar drar sig för att bedöma hur flickor ser ut.

– Det är märkligt att man fäst så lite uppmärksamhet vid det här då det handlar om situationer som vi befinner oss i dagligen. Vi har alla ett ansvar i att inte kommentera varandra sjuka.

Genom att skriva om ätstörningsdiagnoser som anorexi, men också förlossningsfruktan har hon valt diagnoser där kvinnors erfarenheter granskas filosofiskt, ett ämne som i praktiken under många tusen år gjorts av män för män.

– Det här har medfört att de upplevelser som hör till ett kvinnligt erfarenhetsområde har fallit bort från de ämnen som man ofta diskuterar inom filosofi.

Patienters lidande glöms

Forskningsdebatten om psykiatriska diagnoser domineras av två enorma läger, antingen förklaras sjukdom utifrån en biologisk grund eller så ser man på sjukdomar som sociala konstruktioner.

Slotte anser att ingen av dessa på ett tillräckligt sätt uppmärksammar patienternas upplevelser och har därför formulerat ett etiskt perspektiv att se på och förstå diagnoser genom.

– Diskussionen om sjukdom handlar om att man försöker hjälpa en person, till exempel att få en bättre syn på sig själv.

En mer flexibel syn på en själv öppnar upp för flera möjligheter i livet och genom det ett friskare liv.

Äta, äta, äta

Anorexi är en sjukdom som starkt förknippas med våra kroppar och vården koncentrerar sig ofta på att lära sig att äta. Diagnoserna och bilden av de insjuknade är ändå ofta sådan att det är fråga om flickor och kvinnor som tappat bort sig i strävan efter den perfekta kroppen.

– Därför ger det vissa associationer om att en som insjuknat i anorexi att den personen är ytlig och påverkad av vår kultur.

Slotte betonar ändå den mogenhet och klokhet som hon märkte hos de drabbade personerna.

– Många av de intervjuade personerna ansåg inte att deras anorexi hade så mycket att göra med utseendefixeringen. För dem handlade anorexin om att hantera sin ångest för livet i stort, som unga kvinnor.

Ett annat drag som man kan träffa på i anorexidebatter är att man utgår från att en människa som är smal eller anses vara vacker mer eller mindre automatiskt får ett lyckligt och problemfritt liv. Slotte vill slå hål på den bilden, oberoende av kropp kan man insjukna i anorexi eller ha en skev kroppsuppfattning.

Diagnoser är etiska

Med ett etiskt sjukdomsbegrepp hoppas Slotte på att öka förståelsen för anorexi, minska fördomarna men också uppmärksamma den mångbottnade verklighet som en drabbad och dessa anhöriga upplever.

– Jag tror att man kan få en bättre förståelse för på vilka olika sätt man kan lida. Om man får en diagnos men inte tillräcklig vård kan det här innebära ett väldigt hjälplöst lidande där det är svårt att tillfriskna. Det här lider också anhöriga svårt av.

Ifall man inte får vård så riskerar anorexin bli en del av ens identitet, sjukdomen fastnar och tillfrisknandet blir väldigt svårt.

Åsa Slotte hoppas att filosofiska perspektiv dels kan problematisera den kulturella förståelsen för sjukdomar, de utsatta och dels också att dessa tanketrådar letar sig in som ett perspektiv då psykiatrin utvecklas.

– Det borde alltid finnas mera möjligheter för hela familjen att få familjeterapi eller information och vad man kan göra för att själv bättre orka och för att kunna hjälpa bättre, om den vill.

Slotte hoppas på flera specialkliniker som fokuserar på familjeterapi som bland annat ger information om hur man hanterar det anorektiska beteendet i vardagen. Det är inom hemmet som den största delen av vården ändå sker.

Vilken hjälp man får beror på var man bor, säger Slotte som träffat patienter och anhöriga på olika håll i Svenskfinland.

Reglerna i Ingå är redan nu rätt liberala, men samtliga fullmäktigeledamöter vill slopa alla avgifter och tillstånd för solpaneler.

Alla 27 fullmäktigeledamöter har undertecknat en motion i den här frågan.

De första undertecknarna är Maria Isoaho från De gröna och Andreas Elfving från SFP.

Motiveringen till förslaget är att Ingå har förbundit sig till att aktivt jobba för att sänka sina koldioxidutsläpp inom ramen för Hinkuprojektet.

Oklart läge

Motionen kan ha fått tjänstemännen i Ingå att skrapa sig i huvudet eftersom Ingå hittills inte har krävt något tillstånd för vanliga solpaneler.

Varken byggnadsordningen eller byggnadsinspektionstaxan innehåller något om tillstånd för byggandet av solpaneler.

Tillstånd behövs endast när det är frågan om stora anläggningar som kräver ställningar för optimal lutning.

Då uppbärs också en avgift eftersom tillståndet kräver arbetsinsatser av byggnadsinspektionen som ska registrera ansökan, behandla tillståndet och granska resultatet.

När solpaneler monteras i samband med ett nybygge ingår de i den normala tillståndsbehandlingen.

Ingå byggnads- och miljönämnd diskuterar motionen i kväll (8.12).

Det stormiga vädret under de senaste dagarna kan ha fört något gott med sig. De hårda vindarna kan hämta med sig en saltpuls med nytt, syrerikt saltvatten till Östersjön.

Klockan tickar för Östersjön, där delar av havsbottnen är syrefria och döda. Därför är nytt, syrerikt saltvatten välkommet.

Enligt specialforskare Pekka Alenius vid Meteorologiska institutet är det inte uteslutet att en ny saltpuls är på väg. Samtidigt påminner han om att det tar lång tid innan man vet vad som är på gång i Östersjön och hur stor effekten är. Saltpulsen rör sig långsamt i Östersjön.

Exempelvis kom en större saltpuls till i Östersjön i fjol, men inverkningen på Östersjön blev mindre än väntat.

Saltpulsen kan också leda till riklig algblomning

Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, bekräftar att en måttlig puls verkar vara på gång, men den är tydligen inte lika stor som den i december i fjol.

Erik Bonsdorff erik bonsdorff Bild: Yle/Nina Bergman

Problemet är att Östersjön är så full med vatten, det vill säga vi har högvatten över allt, och normalt behövs en kompenserande utström av vatten ur Östersjön för att det nya vattnet ska komma längre in i havet. Dessutom är saltpulserna inte enbart positiva, påminner han.

- Saltpulserna bidrar med syrerikt vatten, men å andra sidan har det vattnet högre salthalt än det som redan finns i Östersjön, säger Bonsdorff. Det betyder att vattnet är tungt och därför lägger sig längs bottnen och skjuter det "ruttna" döda vattnet framför sig, vilket sedan i sin tur i värsta fall syns som uppvällning av näringsrikt vatten bland annat vid vår sydvästra och södra kust, potentiellt med stora algblomningar som följd. Det skulle alltså krävas ett antal pulser för att verkligen blåsa rent.

Enligt Bonsdorff är Östersjön inne i en ond cirkel, men med ordentlig minskning av tillrinningen av näring från land och en ökad frekvens saltpulser kan situationen bli bättre på både kort och lite längre sikt.

Hundparken i Ingå placeras i Ekdungen vid Kyrkfjärdens skola. Det beslöt Ingå kommunstyrelse i går (7.12).

Kommunen har utrett fyra områden. Förutom Ekdungen var ett område vid sandplanen intill Gammelgården också ett lämpligt alternativ.

Åkern vid sandplanen intill Gammelgården i Ingå kyrkby passar inte som hundpark tycker kommunstyrelsen. Sandplanen intill Kyrkfjärdens skola i Ingå. Bild: Yle/Marica Hildén

Men vid sandplanen finns det bosättning i närheten. Sandplanen används också av idrottare och motionärer.

Träd måste gallras

Ekdungen ligger längre bort från bosättningen. Träd måste gallras då hundparken byggs där. Det går också att bygga en parkeringsplats vid ekdungen.

Byggnadstillsynschefen och fritidsplaneraren ansåg att Ekdungen är det bästa alternativet för hundparken eftersom området är centralt beläget och ändå avlägset från bosättning.

Alternativen har diskuterats med många

De två övriga alternativen som har utretts är området norr om brandstationen och området på Prästgårdsberget.

Ingås byggnadstillsynschef och fritidsplanerare har träffat representanter för Action Dogs, Canidae, Pro Ingå och Ingå IF och släggkastare för att diskutera alternativen. Också IIF Fotboll har hörts.

Metallföretaget Intersteel i Ekenäs har gått i konkurs. Företaget har cirka 12 anställda på Björknäs industriområde.

Intersteel lider av stora kreditförluster. Företaget är ett av dem som hade fordringar på stålindustriföretaget FN-steel i Lappvik som gick i konkurs år 2012.

- Det allmänna läget har inte heller varit gynnsamt, säger vd:n och huvudägaren Christian Fältmarsch.

Oklart om verksamheten kan fortsätta

Personalen kommer att göra den den nuvarande orderstocken klar. Vad som händer sedan är ännu oklart.

- Vi försöker få till stånd en fortsättning i någon mån.

Företaget grundades 1973 och sköter olika typer av industriunderhåll. Intersteel gör olika montage, rörarbeten och andra typer av svetsning.

Någon bröt sig in i en personbil i Karis förra veckan. Bland annat ett dragspel och en navigator försvann från bilen.

Inbrottet skedde någon gång mellan torsdagen och fredagen (3-4.12).

Skadegörelse på tågvagnar har förekommit upprepade gånger under hösten i Karis.

Någon har målat och sprayat graffiti på tågvagnar hela 34 gånger den här hösten.

VR har polisanmält skadegörelsen.

Artisten och programledaren Lotta Enberg uppträder i Ekenäs, Vasa, Jakobstad och Mariehamn nästa år. Konserterna äger rum i mars.

Lotta Engberg är känd som schlagersångerska. Hon har deltagit i Melodifestivalen sju gånger varav hon vann år 1987 med låten Fyra bugg och en Coca Cola.

Engberg jobbar också som programledare på svensk tv och leder det populära allsångsprogrammet Lotta på Liseberg.

Hon har tidigare turnerat i Svenskfinland bland annat med musikturnén Diggiloo.

Lotta Engberg uppträder på Alandica i Mariehamn torsdag 10 mars, i bollhallen i Ekenäs fredag 11 mars, i Runebergssalen i Jakobstad den 12 mars och i Vasa övningsskola den 13 mars.

Raseborgs stadsfullmäktige har godkänt budgeten för 2016. Men planen för åren efter 2016 ska börja synas i sömmarna strax efter årsskiftet.

De investeringsobjekt som fanns med i budgeten för 2016 godkändes enhälligt under måndagskvällens möte i Seminarieskolan i Ekenäs.

Nyinvesteringar i daghem görs i Ekenäs i nästa år och i Karis 2017-2018 för sammanlagt nästan sex miljoner.

Järnvägsbron i Karis saneras och Bangatan grundförbättras.

Centrumplanen i Ekenäs renoveras för 400 000 euro. En del av anslaget reserveras för att ordna ersättande område för friidrottens kastgrenar. Karis idrottshall får ny golvbeläggning i nästa år.

Staden reserverade också 30 000 euro för en näridrottsplats i Pojo. Den ska erbjuda aktivitetsmöjligheter året om för alla ålderskategorier.

Gallra bland investeringarna

De olika sektorerna hade föreslagit sammanlagda nettoinvesteringar för de kommande tre åren på över 46 miljoner euro. I budgeten finns nu investeringar för 44 miljoner för de tre följande åren. Men stadsdirektör Tom Simola gjorde det klart för stadens politiker att den budgeten inte kommer att hålla.

- Vi har tyvärr en investeringsbudget som inte går att förverkliga, menar Simola.

På listan över investeringar finns också en hel del mindre projekt som sanering av Lejonparken, mattvättningsanläggningar, ny brygga till Knipnässtrand, planeringsanslag för Stallörens badinrättning och Norra Hamnen i Ekenäs, byggandet av fiskvägar i Svartån med mera. Bromarv skärgårdshamn får 30 000 för en utvecklingsplan.

Samhällstekniska nämnden får disponera över två miljoner euro för trafikleder, kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden.

Investeringar som inte syns

För tillfället pågår investeringar i nya äldreboenden och brandstation för sammanlagt 15 miljoner i Karis. Det är frågan om fastigheter vars drift- och kapitalkostnader finansieras med hyresinkomster och de finns därför inte med i stadens balansräkning. Det samma gäller investeringarna i före detta Ekenäs hälsovårdscentral som byggs om främst för HNS behov.

Stadsdirektör Tom Simola underströk under budgetmötet att skolnätet måste ses över inom kort, liksom också de lokaler som stadens förvaltning förfogar över. En total genomgång av stadens fastigheter är att vänta.

Också kosthållsfunktionerna ska sättas under lupp.

Han framhåller ändå att det finns projekt som staden inte ska ge avkall på. Som exempel nämner han daghemsinvesteringarna samt Svartåbornas rätt till kommunal service.