Tero Forss blir ny tränare för Karislaget BK-46 i fotbollens division 2. Forss, 47 år, kommer närmast från FC Boda i division 3.

Tero Forss är hemma från Åbo. Han har spelat i fotbollsligan i Reipas, RoPS och Inter. I sin ungdom spelade han flera matcher i landslagen U16 och U17.

Forss har senast tränat FC Bodas lag i Kimito. Det twittrade familjen Forss om för ett knappt år sedan, i januari 2015. "FC Bodas tränare säsongen 2015 är Tero Forss, Mats Johansson & Tommi Nurmi," skrev de på sitt twitterkonto. Forss står längst till vänster på twitterbilden.

FC Bodas tränare säsongen 2015 är Tero Forss, Mats Johansson & Tommi Nurmi on FC Bodan valmentajatrio 2015. pic.twitter.com/chdrbM6geB

— Maria Forss (@FamilyForss) January 20, 2015

Samtal för tre veckor sedan

- För ungefär tre veckor sedan fick jag ett telefonsamtal av BK-managern Tom Pihlström och blev intresserad då någon visade intresse för mig. Jag tackade ja, berättar Tero Forss.

Tero Forss ger ett öppet och ärligt intryck då han berättar om sig själv och sin fotbollsfilosofi.

- Jag vill att mitt lag dominerar i matcherna. Gör vi inte det måste vi satsa på kontringsfotboll.

- Jag har en vinnarskalle och vill vinna matcher. Dessutom vill jag gärna utveckla unga spelare här i Karis.

Det är ganska fanatiskt det här med fotboll här i Karis och BK-46.― Tero Forss

Sett BK-46 spela

BK-46 är för honom ett relativt obekant kort. Forss har sett BK spela några division 2-matcher.

- Nu har jag lärt mig att det är ganska fanatiskt det här med fotboll här i Karis och BK-46, säger han.

Han säger att BK:s unga lag kommer att stå inför en stor utmaning säsongen 2016.

- Vi spelar i en tuff zon med många hårda lag från Helsingforstrakten. Det blir en tuff uppgift att klara av att förnya seriekontraktet i division 2, funderar han.

Ärlighet är någonting jag vill se av mina spelare.

- Ärligheten kommer också att vara ömseidig. Jag ger inga tomma löften, men alla spelare får sin chans, lovar han.

BK lyfter fram egna unga

Managern för BK-46 Tom Pihlström säger att BK nu vill satsa på egna unga spelare.

Tom Pihlström säger att det givetvis är en ekonomisk sak att Karislaget den kommande säsongen inte köper in särskilt många spelare.

- Det är klart att ekonomin spelar in. Alla som har sysslat med föreningsverksamhet vet att det kostar.

BK kommer ändå att skaffa tre spelare till exakt utvalda spelpositioner.

- De spelarna kommer nya tränaren att välja, säger han.

Viktigt att satsa på egna

Pihlström understryker hur viktigt det är för honom och hela BK:s fotbollsstyrelse att man nu väljer att satsa på lokala förmågor.

- Vi jobbar ju för fotbollsvänner i Karis, för BK-fansen och hela regionen, säger Pihlström.

BK:s mångårige kapten och högerback Joakim Pihlström tror att Forss är en bra tränare för BK-46.

- Jag känner inte till honom så bra, förstås har jag läst om honom en del, säger Joakim Pihlström.

Han ser det som en bra sak att laget föryngras och att nya spelare kommer med.

- Vi får säkert mera snabbhet och uthållighet den vägen.

Joakim Pihlström hoppas att BK:s publiksiffror på hemmamatcherna ökar då laget består av flera spelare från orten.

- Det har ju klagats över det, att laget inte har tillräckligt med spelare från Karis.

Donerade arvodet

Forss tränarkarriär är inte särskilt lång.

Till BK-46 kommer han alltså närmast från Kimitoklubben FC Boda i division 3. Där bröt han sitt kontrakt med klubben halvvägs.

- Det fanns inte tillräckligt med spelare som ställde upp för klubben och laget. Jag tyckte att jag inte kan ge laget någonting längre och steg åt sidan.

Jag gav återstoden av mitt arvode till klubben för att de skulle skaffa ett par spelare och den vägen möjligtvis klara seriekontraktet i division 3, säger Forss.

Tero Forss spelade under sin spelarkarriär 200 ligamatcher och gjorde 46 mål. Han har också spelat otaliga matcher i lägre serier.

Åtminstone målvakten Santeri Aaltonen och utespelarna Lucas Mondino och Mergim Bushi fortsätter spela i BK-46. Niklas Forss kommer däremot med som ny spelare.

Pensionerade stadsdirektören i Hangö Jouko Mäkinen fick på tisdagen göra sina föregångare sällskap. Också Mäkinen finns nu förevigad på ett porträtt som ska hänga i stadshuset.

Stadsfullmäktige avtäckte ett porträtt av Mäkinen som ska hänga där också andra tidigare stadsdirektörerna hänger, i stadsstyrelsens mötesrum. Porträttet av Mäkinen ska få plats bredvid bilden av Tom Axberg.

Jouko Mäkinen (till höger) var stadsdirektör när avtalet med Hjallis Harkimo (till vänster) kom till. Mellan dem politikerna Jouko Kavander och Sture Söderholm. Till höger skymtar också ett av stadsdirektörsporträtten i styrelsens mötesrum. Harry Harkimo och Hangö stads ledning undertecknade avtal om hotell och bostäder i Hangö centrum. Bild: YLE / Pia Santonen

Mäkinen gick i pension tidigare i höstas. Han efterträddes av Denis Strandell.

Vårdbolaget Attendo och staden Raseborg har slutat kommunicera med varandra. Attendo säger att de har försökt återuppta kontakten men stadens ledande tjänstemän inte vill träffa dem.

I bakgrunden ligger tvisten om hyresavtalet för äldreboendet Villa Pentby i Karis.

Staden berättade i november att husets ägare vägrar hyra ut huset till staden och väljer Attendo som hyresgäst i stället. Attendo hävdar att det var klart redan 2009 att Attendo blir hyresgäst när avtalsperioden med staden löper ut.

Attendo vill träffa fullmäktige

Attendo vänder sig nu till stadens politiker. Bolaget har skickat ett brev till alla fullmäktigeledamöter i Raseborg för att få igång diskussionen på nytt.

De önskar möjlighet att ge sin syn på saken till exempel i samband med ett fullmäktigemöte.

Alla var överens

Vårdbolaget förklarar i brevet att hyresavtalet inte borde ha kommit som en överraskning för staden.

Attendo och staden var från första början överens om att staden endast fungerar som hyresgäst de första åren (2009-2016). Sedan skulle Attendo ta över.

Attendo säger att Villa Pentby aldrig skulle ha byggts om inte Attendo hade förbundit sig till ett långt hyresavtal.

"Alla ville undvika mervärdesskatten"

Det finns en enkel orsak till att det första hyresavtalet gjordes med staden och inte med Attendo: skatteplanering. Både husets ägare och staden drog nytta av ett sådant arrangemang då ägaren kunde dra av byggnadsskedets mervärdesskatter.

Alla var överens om nyttan. Raseborg blev hyresgäst bara för att husets ägare skulle kunna dra av mervärdesskatten, uppger Attendo. Bild: Yle/Anssi Leppänen

Bolaget har till politikerbrevet bifogat ett protokollutdrag från grundtrygghetsnämndens möte i Raseborg i augusti 2009. Där står det klart och tydligt att dåvarande grundtrygghetsdirektören Arne Nummenmaa i Raseborg har diskuterat skatte- och bokföringsfrågorna med Attendo som då hette Attendo Medone. Målet var att kunna dra av mervärdesskatten från byggnadskostnaderna.

Protokollutdraget som Attendo bifogade i e-posten till politikerna. Klicka på bilden för att se texten. Utdrag från en föredragningslista från 2009. Bild: Yle/Malin Valtonen

Arne Nummenmaa var grundtrygghetsdirektör i Raseborg när Villa Pentby byggdes. Hans efterträdare är Jeanette Pajunen. Nummenmaa leder numera stadens fastighets-, städ- och bespisningsavdelning Intern service. Arne Nummenmaa och Jeanette Pajunen Bild: Yle/ Bubi Asplund

Attendo påpekar att staden aldrig kallade dem till pressinformationen den 2 november. De säger att det medierna skrev efter stadens pressinformation har skadat bolaget.

Vad hände mellan 2009 och 2015?

Det Attendo inte berättar i sitt brev är att några förändringar har skett i planerna under de år som gått sedan 2009.

Enligt uppgifter till Yle Västnyland under hösten var förhandlingarna om ett nytt långt hyresavtal mellan staden och husets ägare Tyvene långt hunna och i praktiken saknades endast underskrifterna på det.

Ord verkar stå mot ord. Den ena säger att det var klart från 2009 att Attendo blir hyresgäst senast efter de två optionsåren, det vill säga senast 2016. Den andra påstår att ett långt avtal mellan staden Raseborg och byggnadens ägare var klart att undertecknas när ägaren meddelade att staden inte längre får hyra huset.

Grundtrygghetsnämnden i Raseborg ska den här veckan ta ställning till fortsättningen för de klienter som nu får vård på Villa Pentby. Förslaget är att staden låter bygga ett nytt hus i stället för Villa Pentby och flyttar vården dit för att inte tvingas anlita Attendo.

Det är ännu oklart var landsbygdsförvaltningens personal i Västankvarn i Ingå ska vara i framtiden. Personalen vill flytta eftersom det känns otryggt att arbeta ensam.

Kommunstyrelsen behandlade inte ärendet på sitt möte så som det var planerat.

Landsbygdschef Mårten Engberg skickade i början av december ett brev till kommunen där han vädjar om att personalen ska flyttas till Ingå kommunhus.

Engberg motiverar det med att det finns brister i personalens säkerhet i Västankvarn.

Tre personer jobbar där, men två av dem gör det på deltid. Det innebär att en person ibland är ensam på kontoret.

- Det har inte hänt något, men det känns inte bra att det är så här, säger Engberg till Yle Västnyland.

Inget extra för kunderna

Andra aktörer är inte heller intresserade av att flytta till Västankvarn, så tanken på att utveckla Västankvarn till ett kluster tar inte form, står det i brevet..

Kunderna får därför inte ut något mera av att landsbygdsförvaltningen finns i Västankvarn.

Svag arbetsmotivation

Mårten Engberg skriver också att arbetsmiljön inte är optimal och att arbetsmotivationen försvagas av det isolerade läget.

I brevet skriver Engberg att det finns plats för dem i kommunhuset som dessutom fyller de säkerhetskrav som ställs på landsbygdsförvaltningen.

Landsbygdsförvaltningen i Västnyland har två verksamhetspunkter, en i Västankvarn i Ingå och en i Nummela i Vichtis.

Kommunstyrelsen skulle behandla ärendet i måndags (7.12) men ärendet behandlades inte alls eftersom det behövs mera information.

De nya planerna för Stora och Lilla Tallholmen fick ännu inte grönt ljus i Hangö. Fullmäktige skickade detaljplanen tillbaka till tjänstemannaberedning.

Planen kallas Stormhälla och den har varit under arbete i några år.

Området är 17 hektar stort och ska i framtiden ha inkvarterings- och kursverksamhet på Stora Tallholmen. Samtidigt ska verksamhetsföreutsättningarna förbättras för restaurang Fyra vindarnas hus och strandområdenas användning granskas.

Området var i tiderna marskalk Mannerheims sommarviste.

Hangö stadsfullmäktige godkände på tisdagskvällen (8.12) stadsdirektör Denis Strandells första budget utan förändringar.

Fullmäktige röstade om några ändringsöförslag men sist och slutligen gjordes inga förändringar i budgeten.

Vänsterförbundets Birgitta Gran ville till exempel slopa avgiften för sjukskötarbesök. Men endast 13 andra ledamöter stödde tanken så avgiften om 8,80 euro består.

Birgitta Gran. Birgitta Gran Bild: Yle/Sofia Ekblom

Anja Roos från Samlingspartiet ville att staden förbereder sig på begränsningar i rätten till dagvård. Bara sju andra stödde tanken.

Gräsmattan vid Gammelgården i Ingå har igen förstörts. Någon har olovligt kört med motorfordon på gräset på kommunens museiområde.

Det här skedde i måndags. Gräsmattan förstördes fullständigt. Förstörelsen har polisanmälts.

Gräsplanen har flera gånger tidigare vandaliserats.

Amfetaminpåverkad bilist i Karis

Polisen stoppade en skåpbil på Skolgatan i Karis i går eftermiddags. En 39-årig ortsbo testade positivt för amfetamin.

Han saknade giltigt körkort. Det var åttonde gången på ett år som mannen blev fast för att ha kört bil utan körkort.

Se det andra avsnittet i Mimmi Björklunds vloggserie där hon dokumenterar sitt backpackingäventyr i Australien.

I sitt andra vlogginlägg berättar Mimmi om vad hon har lärt sig om Australien och om vad som är typiskt för landet. Exempelvis är australiensarna extremt förtjusta i något som också vi finländare håller mycket kärt, nämligen kaffe. Mimmi bad också sina kollegor från restaurangen där hon jobbar hälsa trevlig självständighet åt oss här hemma - hur gick det?!

Om Mimmi

I denna vloggserie får du följa med tjugoåriga Mimmi Björklund. Mimmi är en sprallig, livsglad och äventyrssugen tjej som ursprungligen är hemma från Ekenäs. Mimmi tar varje tillfälle i akt att resa ut i världen och backpackar för tillfället i Australien. Hon förkortar vintern med äventyr ute i världen, unika upplevelser och en hel massa livserfarenheter.

Mimmi kommer att vlogga om sina äventyr och också ge tips under vägens gång till dig som kanske är sugen på att ge dig ut i världen med en packad väska och enkelbiljett. Tycker du att det låter det intressant? Varsågod, här får du ta del av det!

Om du vill också följa Mimmis blogg, kan du göra det här.

Kolla också in Claudia Rybins vloggserie från Sankt Petersburg. Du hittar alla vloggar både på Arenan och Youtube.

Konstfotografen Sandra Kantanen gjorde internationell kometkarriär direkt från skolbänken. Efter att tidigare har sökt sin inspiration i Asien har hon slagit sig ner i Hangö och står nu inför ett konstnärligt vägskäl.

– Jag började som naiv och entusiastisk naturfotograf. Jag fick min första kamera när jag var 15 och den var alltid med. Samma intresse finns kvar, men den naiva glädjen tog slut när jag började studera, säger Sandra Kantanen, som är utbildad fotograf från Konstindustriella högskolan (nuvarande Aalto-universitetet).

Målandet ifrågasätter fotografiets väsen

Under sina studier vid Konstindustriella högskolan blev Kantanen intresserad av asiatisk estetik.

– Jag började tänka att det är tråkigt att allt konstfoto ser likadant ut och tänkte naivt att “Kina, där måste ju allting se annorlunda ut”, att jag åker dit som utbyteselev. Kina blev en jättestor grej där jag hittade mitt eget uttryck.

I Kina studerade Kantanen kinesiskt landskapsmåleri och fotografi parallellt och utvecklade en teknik som förenar fotografi och måleri. I början tryckte Kantanen sina fotografier på metallplåtar hon målat för hand, i dag behandlar hon bilderna digitalt och så att säga “målar” på de inskannade filmnegativen med hjälp av ett bildbehandlingsprogram.

Hon är van vid att folk undrar vad som egentligen är “riktigt” i hennes fotografier.

– För att kunna läsa ett konstverk rätt måste man veta hur det är gjort. Det är frågan som kommer när man har ett fotografi, man vill veta att vad är det där riktiga.

Kantanen vill med sina bilder ifrågasätta den illusion vi har av fotografiet som ett objektivt verktyg som avbildar verkligheten.

– Måleriet visar också ett inre landskap, bilderna visar lika mycket av mig som av världen.

“Jag insåg att jag inte är en kines”

Kantanen beskriver Kina som något av katastrof som vände ut och in på henne både fysiskt och psykiskt.

– Jag blev alltid intagen på sjukhus där och insåg vilken katastrof naturen är i. De har utplånat nästan allt, det finns inte mycket kvar av de heliga bergen.
Enligt Kantanen är kinesernas sätt att behandla naturen starkt förknippat med hur man har sett på den i tusentals år.

– I taoismens och buddhismens landskapstänkande finns en idé om att människan kan och får bearbeta naturen. De vill alltid ha berg och vatten och kan till exempel gräva en grop för att få en sjö och göra ett litet berg av det som blir över. Det är en skillnad gentemot vårt sätt att se på naturen som antingen orörd, som vi romantiserar, eller byggd.

Kantanen säger att hon via tiden i Kina hittade sig själv som konstnär.

– Jag insåg att inte är jag någon kines,och det är inte heller min uppgift. Jag gör min egen grej, jag är uppvuxen och utbildad i väst. Sen var det ganska frigörande att inse att jag får göra vad jag vill, kan gå vart som helst med min kamera.

Helsinki School blev porten till världen

Sandra Kantanen hör till den så kallade Helsinki School, en grupp fotografer med Konstindustriella högskolan i Helsingfors (Nuvarande Aalto-universitet) som gemensam utgångspunkt. Helsinki School-konceptet har blivit världskänt via kuratorn Timothy Persons, som via sina kontakter har bidragit till att många av gruppens medlemmar idag är världskända.

– Vi var ganska många som fick möjligheten att göra en karriär från skolbänken, säger Kantanen.

Timothy Persons visade Helsinki School -fotografernas arbeten på olika konstmässor världen runt. År 2000 visades Kantanens tavlor på en konstmässa och allt sålde slut – bland köparna fanns tunga namn som det moderna konstmuséet Kiasma.

– Jag försökte att inte blåsa upp det allt för mycket. Det som sedan hände var att jag blev stressad, för nivån var ganska hög. Mitt slutarbete visades på Gallerie Anhava i Helsingfors. Det kändes som att “rima on täällä”, säger Kantanen och måttar med händerna högt ovan huvudet.

– Det kändes som att går inte att göra dåligt ifrån sig. Men det är självklart att man gör en massa skit också. Man prövar ju sig fram, så det går inte att visa allt.

Konstnärligt vägskäl

Den senaste tiden har Kantanens tankar kretsat mest kring barnen, eftersom hon varit på mammaledighet och nyligen flyttat från Helsingfors till Hangö med sin man.

– Men samtidigt är jag konstnär, det är svårt att lägga ifrån mig den rollen. Jag tänker så mycket på barnen, så jag måste göra konst som de kan förstå. Jag kommer nog att hitta tillbaka till en bra rytm och det kommer att bli lättare. Jag behöver inte mera krångla till det så mycket, resa till Kina för att kunna skapa.

Mellan varven har Kantanen också utbildat sig till vildmarksguide.

– Det är något jag gjorde bara för mig, för att hitta tillbaka till det där ursprungliga som intresserade mig. Jag är nog i någonsorts vägskäl fast jag har kommit ganska långt som konstnär. Jag är tacksam att jag har fått möjligheten hittat min egen röst, och jag vet att bara jag följer den så går det bra, jag ska inte lyssna så mycket på andra.

Se mer av Sandra Kantanens arbete i tv-serien Klick på Yle Fem den 11.12 klockan 20.31 och Arenan.

Det är många Hangöbor samlade på ett ställe just nu. Hangö museum ställer ut idrottsbilder av Raimo Kuittinen och där kan många hitta sig själva på bild.

Fotografen Raimo Kuittinen (1937-2010) donerade för sex år sedan sitt fotoarkiv till Hangö museum. Nu väljer museet att ställa ut en del av hans idrottsbilder.

Där kan man se hur Hangöbor seglar, spelar fotboll, friidrottar, skidar, spelar ishockey och mycket mera.

Raimo Kuittinen är längst till höger i bilden. Fotografen Raimo Kuittinens bilder från Hangö ställs ut i Hangö museum. Raimo Kuittinen längst till höger. Bild: Yle/Marica Hildén

Raimo Kuittinen syns också på en bild och det gör också Pertti "Spede" Pasanen som spelade tennis i Hangö.

En annan kändis är Hangöbon Marika Lindholm (född Eklund) som löpte i olympiaden i München år 1972.

Enligt bildtexten är det här från en match mellan Helkama och Hangö samlyceum, men Hangöbon Tomy Karlsson uppger att det handlar om en match mellan Hangö samlyceum och Polisen. Polislagets Tore Boström nr 6, smashar och samlycéets Kurt Akrén möter till höger. I polisens lag syns Gunnar Winter nr. 5, Kurt-Erik Lindström och Tomy Karlsson nr 3. Helkama möter Hangö samlyceum i en volleybollmatch. Bild: Yle/Marica Hildén

Hangö museum hoppas att folk känner igen sig på bilderna. Den som gör det får gärna skriva sitt namn i ett album som finns på utställningen.

På bilderna står det nu till exempel endast vilket lag som spelar eller vilket år bilden är fotograferad.

Utställningen är öppen till den 27 mars.

Metallföretaget Intersteel hann verka i över 40 år i Ekenäs innan konkursen. Företaget var en stor arbetsgivare med som mest 200 anställda.

Intersteels grundare och tidigare vd, Leif Stenwall, tycker att företagets konkurs är beklaglig.

- Det sorgligt att det gått så här. Men de är inte ensamma när man tänker hur många andra företag som gått omkull. Det är alltid lika beklagligt.

Trio startade företaget

Året var 1973 då Stenwall tillsammans med teknikerna Lennart Lönnqvist från Sjundeå och Bo-Erik Bärlund från Borgå beslöt sig för att göra slag i saken och grunda Intersteel.

Trion hade träffats första gången då de arbetade tillsammans på Koverhars ritkontor år 1962.

Leif Stenwall blev bolagets vd.

Metallföretaget Intersteel jobbade sedan för industrin och monterade exempelvis rör och maskiner. De skötte också olika anläggningsarbeten för stora industrier.

- Det blev en del verkstadsarbete, men mest montage och reparationer på plats på olika industrier.

Arbetena gjordes åt exempelvis stål- och kalkindustrin, åt oljeraffinaderier och kraftverk.

Intersteel. Intersteel finns på Industrigatan 1 i Ekenäs. Bild: YLE / Robin Lindberg

- Som mest hade vi över 200 anställda varav merparten var ute på fältet.

Tio bra år

Intersteels glansdagar var mellan åren 1975 och 1985.

- Det mesta skedde i Sverige fram till mitten av 1980-talet, minns Stenwall.

Bland de svenska kunderna fanns företag som i dag hör till SSAB och också Forsman atomkraftverk.

- Vi var med som underentreprenörer, vi jobbade för de stora rörföretagen.

År 1998 sålde Leif Stenwall Intersteel vidare till Kristian Fältmarsch och Dag Söderlund. De två grundarna hade redan tidigare sålt sina aktier.
´
Gissade du då att svåra tider låg framför?

- Jo, utan vidare. Från och med att vi startade företaget fram till i dag har 13 av Intersteels kunder i närtrakten upphört eller gått i konkurs.

Han har listat dem: Lojo Oy i Virkby, Ivo kraftverk i Ingå, Ovako fjäderfabrik i Billnäs, Ovakos valsverk i Åminnefors, FN-Steel i Koverhar, Rauma-Repola i Mäntyluoto, Skogby såg i Hangö, Kassler i Ekenäs, Lilja Pile i Karis, Fiskars Plast i Ekenäs, Suomen Fix i Ekenäs och Raseborgs tegel.

Stenwall ser att marknaden hade blivit klart svårare redan i början av 1990-talet. Den tunga industrin, det vill säga Intersteels uppdragsgivare, hade börjat sin kräftgång både i Västnyland och i hela Finland.

Ljusglimtar framöver

Företaget hade tolv anställda då det gick i konkurs i början av veckan.

Men då det gäller framtiden ser Leif Stenwall trots allt ljusglimtar. Intersteel kanske får en fortsättning, trots allt.

- En anställd är intresserad av att få det att rulla igen, han har jobbat på företaget länge och som arbetsledare under några år.

Den produktionsindustri som fanns i tiderna kommer knappast igen.

Industrisamhället byts istället ut mot ett service- och tjänstesamhället där det kan vara specialkunnande som gäller.

Men Stenwall ser att det inte alls behöver vara kört för den här sortens företag i regionen.

- Två motsvarande företag verkar fortfarande i Ekenäs, Ekenäs svets och Rasmet. Vad jag vet så går de rätt så bra.

Men för att klara sig i konkurrensen krävs en hel del.

- Man måste utvidga cirklarna exempelvis då man tänker på montage. I den här trakten finns det inget mer att montera, man måste istället närma sig Helsingfors och Åbo. Så måste man också ha nya idéer, säger Leif Stenwall.

På onsdagen (9.12) ordnades Högskoledagen för fjortonde gången i Yrkeshögskolan Novia i Ekenäs. Omkring 400 studerande i andra stadiet deltog i tillställningen där Novias olika studieinriktningar presenterades.

Konkurrensen om eleverna är stor mellan de olika högskolorna.

Skolorna måste häva sig i konkurrensen, säger Taina Sjöholm som är lektor i matematik vid Novia i Ekenäs.

- Det räcker inte bara att man är bra och tror att då kommer alla till oss. Så fungerar det förstås inte.

Novia har högskoleutbildning, praktiktisk högskoleutbildning och projektbaserad studieinriktning på många enheter, berättar Sjöholm.

- Vi har också ett starkt yrkeskunnande här.

Vill ge upplevelse

Högskoledagens främsta uppgift är förstås att visa hur bra Novia är som studieplats för ungdomarna.

- I dag vill vi ge varje besökare en upplevelse. Den upplevelsen tar de sedan med sig hem och har en bra känsla om Novia.

Taina Sjöholm hoppas den känslan sitter kvar någonstans då ungdomarna gör sina val.

Hon säger att trots att Ekenäs är en liten stad har den mycket att ge studerandena.

- Här finns massor av studerandeaktiviteter, säger hon.

Novias enhet i Ekenäs har totalt 600 studerande. Novia har verksamhet också i Jakobstad, Vasa och Åbo.

Ekenäs inte alltid etta

Av de ungdomar Yle Västnyland pratade med under Högskoledagen var Ekenäs som studieort inte alltid nummer ett.

Johnny Skogberg och Oscar Johansson vill studera i Vasa. Johnny Skogberg och Oscar Johansson är abiturienter i Borgå gymnasium. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Skogberg vill bli bilingenjör medan Johansson har planer på att följa sin pappa i fotspåren och bli elingenjör.

- Någon gång i framtiden kan det nog hända att jag kommer till Ekenäs för att studera till agrolog, säger Johnny Skogberg.

Hans första val är ändå bilingenjörsutbildningen i Vasa.

- Jag har alltid varit intresserad av bilar och teknik. Därför är jag också intresserad av den utbildningen.

Jag tror att Ekenäs också skulle vara en trevlig plats att studera på, säger Skogberg.

- Jag vet inte så mycket om Vasa. Jag har hört att det är en trevlig stad så jag är inte orolig över att inte trivas, säger han.

Oscar Johansson tror också att han kommer att trivas i Vasa.

- Där finns mycket aktiviteter för ungdomar.

Johansson säger att Ekenäs skulle ha varit ett godtagbart alternativ som studieplats, men i Ekenäs utbildas inga elingenjörer.

- Annars tror jag nog att jag skulle trivas i Ekenäs.

Design intresserar

Sabina Sjöholm Ekenäs studerar som bäst till djurskötare vid Yrkeshögskolan Axxell i Brusaby i Kimito. Hon tror att hon skulle kunna trivas i Novia.

- Inte nödvändigtvis i Ekenäs Novia, men nog i någon annan Novia, säger hon.

Sabina Sjöholm från Ekenäs. Sabina Sjöholm från Ekenäs. Bild: Yle/ Bubi Asplund

- Jag har alltid varit intresserad av design. Jag har gått keramikkurser och tycker om att formge, säger Sabina Sjöholm.

För henne är det jätteviktigt att studieorten också kan bjuda på aktiviteter utanför studierna.

- I Kimito har jag ju alla mina kompisar och vi bor på internat där. Det är viktigt för mig att bo på området nära alla kompisar.

Sommarjobb väckte intresset

Timo Hiitola från Helsingfors studerar byggnadsteknik vid Novia i Ekenäs. Han blir färdig byggnadsingenjör på våren 2017.

Intresset för byggnadsbranschen vaknade från hans första sommarjobb.

- Redan då tänkte jag att byggnadsbranschen kunde bli karriär för mig, säger han.

Den svenskspråkiga utbildningen, närheten till Helsingfors och möjligheterna till aktiviteter utanför studierna är saker som Hiitola lyfter upp som positiva saker på studieorten Ekenäs.

Samtidigt ser han ändå det aningen negativt att det inte finns så mycket aktiviteter att välja på.

- Å andra sidan vill man se mera aktiviteter var man än bor. På vintern händer det inte så mycket här.

Timo Hiitola från Helsingfors. Timo Hiitola ska bli byggnadsingenjör. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Byggnadsteknik på svenska

Hiitola understryker att han ville studera byggnadsteknik på svenska och alternativen är då studier i Vasa eller Ekenäs.

- Jag valde förstås Ekenäs för att det är så kort väg till Helsingfors. Det tar bara en timme med tåg så jag brukar pendla på veckosluten till min flickvän. På skolan har vi också bra möjligheter att idrotta. Vi har bland annat tillgång till gym och så finns här på skolan flera olika idrottsklubbar som man kan gå med i, säger Timo Hiitola.

Miljönämnden i Hangö föreslår att en del av Källvägen i Hangö byter namn och blir Aarne Karjalainens väg. Karjalainen grundade trikåföretaget Hyvon som verkade i Hangö från mitten av 1950-talet till 1970-talet.

Det är Hangö Industriförening som har tagit initiativ till att föreningens grundare Aarne Karjalainen ska få en gata uppkallad efter sig i Hangö.

Miljönämnden tycker det är en bra idé och föreslår stadsstyrelsen att Källvägen mellan Hyvons gamla fabrik, nuvarande Printal, och riksväg 25 förbi campingen i Silversand byter namn till Aarne Karjalainens väg.

Den övriga delen av Källvägen får fortfarande behålla sitt nuvarande namn. Vägen går bland annat förbi äldreboendet Källan.

Miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg beviljade på onsdagen (9.12) bygglov för 30 bostäder, 5 arbetslokaler och 38 bilplatser i en parkeringskällare i Norra hamnen i Ekenäs. Det betyder drygt 3 900 kvadratmeter våningshus.

I klartext innebär det att företaget Mäenpää Byggnads nu kan komma igång med sitt byggnadsprojekt Port 19 förutsatt att ingen besvärar sig mot bygglovet.

Mäenpää har nämligen inte ansökt om tillstånd att få börja bygga innan bygglovet har vunnit laga kraft. Bygglovet läggs fram till påseende och sedan finns det besvärstid på 30 dagar.

Hela bostadsprojektet är minst dubbelt större än vad man har beviljats bygglov för, men det beror på att markägaren vill komma igång med projektet. Senare ansöker man om ytterligare bygglov för flera hus. Målet är att det finns totalt 75 lägenheter i Norra hamnen.

Rivning av gammalt

Innan man kan bygga i hamnen ska man riva en gammal lagerhall på 1 200 kvadratmeter.

Vad som händer med den byggnad där restaurang Ettan finns är oklart. Arrendeavtalet går ut i nästa år.

I höstas undertecknande också Mäenpää och Raseborgs stad köpeavtalet för bostadskvarteret i Norra hamnen. Det betyder att staden fick in 1,2 miljoner euro på sitt konto.

Mäenpää har tidigare meddelat att man kommer att starta bygget av Port 19 i december.

Hur det går med det planerade köpcentret Pier 25 i Norra hamnen är oklart. Ärendet behandlas för tillfället i förvaltningsdomstolen.

Projektet att bygga fisktrappor i Svartån startar vid årsskiftet tack vare EU-pengar.

EU bidrar med 1,3 miljoner euro för restaureringen av Svartån. Det här är 60 procent av projektets budget.

EU-pengarna kommer att användas till att förverkliga den första av fyra fiskvägar i Svartån.

Projektet kommer att pågå fram till 2022.

Ungefär hälften av den budgeterade summan går till att bygga fisktrapporna.

Behövs för flodpärlmusslans fortplantning

Fisktrapporna byggs vid de fyra kraftverken i Svartån, så att lax och öring kan ta sig förbi dem.

Fiskarna behövs för att den utrotningshotade flodpärlmusslan ska kunna fortplanta sig.

Larver från flodpärlmusslorna kommer också att transporteras till Norge där de får växa till sig i två och ett halvt år. De små flodpärlmusslorna kommer sedan att planteras ut i Svartån igen.

Europeiska kommissionen har beviljat närmare 12 miljoner euro för att restaurera sjöar, älvar och vattendrag på olika håll i Finland.

I Svartåprojektet deltar Västra Nylands vatten och miljö, Raseborgs stad, Lojo stad, Koskienergia Oy och Jyväskylä universitet.

Artikeln uppdaterades 11.12 klockan 12.30. I den tidigare versionen stod det felaktigt att totalt 1,3 miljoner euro har reserverats till att restaurera Svartån.

Det blir en dyr afför för Villa Pentbys ägare att rata Raseborgs stad som hyresgäst och i stället hyra ut huset till vårdbolaget Attendo. Men de är villiga att betala för att undvika en rättsprocess med Attendo.

Bolaget Tyvene äger äldreboendet Villa Pentby nära hälsostationen i utkanten av Karis centrum. Tyvene tvingas nu betala tillbaka flera hundra tusen euro till skattemyndigheterna.

Pengarna utgör en del av mervärdesskatten för byggandet av Villa Pentby.

Tyvene betalar nästan 400 000 euro

Byggherren Eläke-Fennia kunde i tiderna dra av mervärdesskatten från byggkostnaderna eftersom äldreboendet användes för sådana social- och hälsovårdstjänster som kommunen enligt lagen måste erbjuda, förklarar vd:n Marja Kokko på Tyvene vars huvudägare i sin tur är bolaget Elo (tidigare Eläke-Fennia).

Lagen kräver att byggnaden i tio år ska användas av en kommun för social- och hälsovård för att byggaren ska slippa mervärdesskatten. Förenklat: Raseborgs stad borde ha varit hyresgäst på Villa Pentby i tio års tid från att byggnaden togs i bruk 2009.

Attendo blir hyresgäst från augusti 2016. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

- Priset ligger i klassen fem miljoner euro, minst.

Mervärdesskatten är 24 procent så för fem miljoner blir skattesumman över 1,2 miljoner euro.

Men Raseborgs stad hinner alltså vara hyresgäst i endast sju år, inte de krävda tio. Hyresavtalets fem år plus två optionsår går ut i augusti 2016 och Tyvene uppgav i oktober att staden inte får fortsätta som hyresgäst utan Attendo tar över.

Vad innebär det för skatteavdraget som byggherren i tiderna gjorde?

- Tyvene måste helt enkelt återbetala tre tiondelar av skatten, konstaterar Kokko.

Det blir en femsiffrig summa som skattemyndigheterna har att vänta av Villa Pentbys ägare Tyvene, knappt 400 000 euro.

Tyvene tänker betala summan utan att knorra. Alternativet är nämligen en utdragen och ännu dyrare rättstvist mot vårdjätten Attendo.

Raseborg och Tyvene förhandlade i god anda

Raseborgs stad ville fortsätta som långvarig hyresgäst i huset och konkurrensutsätta vården när vårdavtalet med Attendo löper ut i augusti 2016. Staden övervägde också att inte alls konkurrensutsätta utan producera vården själv som kommunal verksamhet.

Förhandlingarna om ett fortsatt långt hyresavtal med Tyvene pågick från vårvintern till sent på hösten. Avtalsutkasten från Tyvene var klara att undertecknas när Tyvene plötsligt på kvällen den 29 oktober beklagande meddelade att det inte blir Raseborg utan Attendo som får hyra huset från 31.8.2016.

Jag är ledsen att hyresavtalet inte blir av.― Tyvene till Raseborgs stad

I samma e-postmeddelande från Tyvene-vd:n Marja Kokko till chefen Arne Nummenmaa på Raseborgs fastighetsavdelning blir det klart att Kokko själv har blivit tagen på säng.

- Jag är ledsen att det hyresavtal nu inte kan bli av som vi i gott samarbete har förberett. Jag hoppas ni hittar en annan tillfredsställande lösning till serviceboendeproblemet när vårt avtal i augusti tar slut.

Villa Pentby. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

Tre parter, två avtal

I tvisten finns alltså tre parter, vårdbolaget Attendo, husets ägare Tyvene och Raseborgs stad.

Vårdbolaget Attendo tycker att ingenting konstigt har hänt. Det var så här det enligt Attendo skulle gå och saken var klar redan innan Villa Pentby fanns. Attendo och Tyvene hade redan i november 2008 undertecknat det de kallar ett slumrande avtal; i det avtalet står det att Attendo blir hyresgäst när stadens hyresavtal löper ut.

Både det slumrande avtalet och kostnadsavtalet nämns i protokollet från augusti 2009. Utdrag från en föredragningslista från 2009. Bild: Yle/Malin Valtonen

Det är ett juridiskt giltigt hyresavtal.― Attendo om det slumrande avtalet

- Avtalet visar att Attendo har varit den ansvariga parten när huset planerades. Det är inte frågan om ett intentionsavtal utan det är ett juridiskt giltigt hyresavtal som träder i kraft när stadens och Tyvenes avtal tar slut, skriver Attendos Korkeaoja till Yle Västnyland.

Vad visste Raseborg?

Staden Raseborg kände till slummeravtalet, anser Attendo.

I Raseborg har ingen tjänsteman sett slummeravtalet. Men staden ska ha känt till dess existens. Avtalet nämns bland annat i protokollet från grundtrygghetsnämndens möte i augusti 2009.

Poängen är att staden, Attendo och Tyvene verkar tolka slummeravtalet olika.

Attendo säger att de alltid räknat med att bli hyresgäst senast 2016.

Staden har däremot hela tiden trott att slummeravtalet endast har funnits som en buffert. Avsikten med avtalet ska enligt staden ha varit att husets ägare säkert har en hyresgäst också i en sådan situation där staden av någon orsak inte vill stanna i Villa Pentby.

Samma tolkning verkar Tyvene-vd:n Marja Kokko ha haft, i alla fall fram till slutet av oktober.

- Med hjälp av det slumrande avtalet har hyresvärden försäkrat sig om att huset har en hyresgäst när stadens avtal upphör, skriver hon till Yle Västnyland.

Det andra avtalet, kostnadsavtalet, är också intressant i det här fallet. Attendo hänvisar till kostnadsavtalets punkt om förändringar. Avtalet stipulerar att staden inte kan besluta om väsentliga förändringar utan Attendos samtycke.

När staden i god anda hade förhandlat med Tyvene om ett fortsatt hyresavtal, var det enligt Attendos tolkning frågan om en väsentlig förändring, inte enbart en förlängning av avtalet.

Staden var på sin vakt

Staden visste alltså om att Attendo och Tyvene hade ett slumrande avtal som staden inte hade sett. Det staden visste om var texten i kostnadsavtalet som förbjuder väsentliga förändringar.

Problemen i Hangö hade fått staden på sin vakt.

Staden frågade därför Tyvene flera gånger under processens gång om det finns något som kan hindra ett fortsatt hyresavtal efter augusti 2016. Svaret var alltid nekande, det bekräftar såväl Kokko på Tyvene som både grundtrygghetsdirektören i Raseborg Jeanette Pajunen och fastighetsavdelningens Arne Nummenmaa som i praktiken skötte förhandlingarna.

Det fanns olika avtal och tolkningen av paragraferna varierar beroende på vem man frågar. Paragraf Bild: Yle

Kokko förklarar att hon inte kunde veta vad Raseborg hade kommit överens om med Attendo.

Det kom fram på hösten.― Tyvene om punkten i avtalet mellan staden och Attendo

Hon tyckte inte att slummeravtalet var något hinder för Raseborg att fortsätta som hyresgäst.

- Våra egna avtal hindrade inte en fortsättning med staden. Men på hösten kom det fram att kostnadsavtalet mellan staden och Attendo inte tillåter förändringar i hyresavtalet.

Då tog Tyvene det säkra för det osäkra, säger Kokko.

- Vi beslutade då att fortsätta enligt gällande avtal för att undvika bråk. Vi ville verkligen inte göra ett sådant nummer av det hela som det nu har blivit.

Hon fortsätter att beklaga det skedda.

- Det är synd att våra förhandlingar med staden fick pågå så länge då jag inte visste om begränsningen i avtalet mellan staden och Attendo.

Det förblir trots allt oklart om Kokko tycker att staden borde ha förstått att en fortsättning inte är tänkbar eller om hon tycker att Attendo egentligen har fel i frågan men utövar den starkes makt.

Jag kan ta det på mitt konto.― Marja Kokko, Tyvene

- Ja, jag är färdig att ta den här tabben på mitt konto, säger Kokko.

Hon vill hur som helst undvika bråk och långa rättegångar med ett bolag som Attendo.

- Oenighet om avtalspunkter kan leda till långa och jobbiga rättegångar. Så här kan vi undvika dem, konstaterade Kokko till Raseborgs stads Arne Nummenmaa i slutet av oktober när Tyvene hade beslutat rata Raseborg som hyresgäst.

Byggnaden blir dyrare i efterskott – hur går det med hyrorna?

Kokko kan inte säga vad det innebär för invånarna i Villa Pentby att huset nu i efterskott blir dyrare då en del av mervärdesskatten måste betalas tillbaka. Det lägre priset bidrog till att hyrorna inte blev lika höga som de skulle ha blivit om byggaren hade tvingats betala hela skatten från första början.

Det finns ett 60-tal platser på Villa Pentby. Bilden är från rollatorrallyt som föreningen Alfa-Omega ordnade 2014. Invånarna i Villa Pentby deltar i Alfa Omega Raseborgs rollatorrally. Bild: Yle/Marica Hildén

Det här måste vi gå igenom med Ara.― Tyvene om skattesumman som påverkar Villa Pentbys byggpris och som i förlängningen kan påverka hyran.

- Det återstår att se. Vi måste nu tala och gå igenom det här med Ara, säger Kokko.

Har du tidigare varit med om en situation där byte av hyresgäst leder till att mervärdesskatten måste återbetalas?

- Nej, det här är första gången det går så här för oss.

Ingå ska locka nya invånare med hjälp av sociala medier. Det tycker studerande vid yrkeshögskolan Laurea som gjort upp en marknadsföringsplan för kommunen.

Finländaren Marko Lehto, Song Eun och Juhee Kim från Sydkorea och Selma Ghalem från Frankrike har i samarbete med Ingå kommun utvecklat marknadsföringsplanen.

Marko Lehto, Song Eun och Juhee Kim har gjort en marknadsföringsplan tillsammans med kommunen. marko Lehto, Song Eun och Juhee Kim presenterar sin marknadsföringsplan. Bild: Eija Taskinen

I planen lyfter de fram kommunens styrkor så som tvåspråkigheten, det korta avståndet till Helsingfors och närheten till naturen.

- Ingå erbjuder dessutom den service som är nödvändig såväl för affärsverksamhet som för boende, säger Marko Lehto, en av personerna i planeringsgruppen.

Studerandena presenterar sociala media som den bästa kanalen att locka eventuella framtida invånare. Möjligheten till en öppen dialog, stor spridning och låga eller inga kostnader nämns som fördelar för att sköta marknadsföringen via sociala medier.

- I dagens värld är man så gott som tvungen att använda sig av sociala medier i marknasföring. Det är ett bra sätt att lyfta kommunens image, förklarar Lehto.

Glad i Ingå har översatts till Happy Inkoo Powerpointpresentation för Ingås marknadsföringsprogram Bild: Laurea

Som lämpligt marknadsföringsmaterial föreslår studerandena ett 360 graders panoramafotografi av Ingå ovanifrån. De har också spunnit vidare på Ingås slagord Glad i Ingå, översatt till engelska "Happy Inkoo". Som förslag finns även en skylt vid kommungränsen.

Lehto säger att det inte är en dålig idé att den skylten skulle vara på engelska.

- Det var inte vår ursprungliga tanke, men det skulle lämna ett fint spår efter den internationella planeringsgruppen, konstaterar han.

Ingås kommundirektör Jarl Boström är nöjd med samarbetet.

Kommundirektör Jarl Boström är nöjd med samarbetet. Jarl Boström. Bild: Yle/Petra Thilman

- Från kommunens sida kan vi konstatera att samarbetet har varit intressant och vi har fått en internationell syn på Ingå och marknadsföring, säger han.

Artikeln har uppdaterats 11.12.2015 10.21: I den ursprungliga artikeln stod det felaktigt att skylten vid gränsen föreslogs vara på engelska i marknadsföringsplanen.

Raseborgs kyrkliga samfällighet tycker att det är bra om det byggs ett nytt daghem i Karis. Samfälligheten utarrenderar en tomt i korsningen Lärkkullavägen-Osmundsbölevägen åt staden Raseborg.

Det ser ut som om daghemmet byggs i korsningen Lärkkullavägen-Osmundsbölevägen.

På måndag (14.12) möts Raseborgs stadsstyrelse och förslaget som styrelsen ska ta ställning till är att daghemmet byggs där. Det beror på att byggnadskostnaderna blir lägre på den här tomten än där nöjesparken Lystiland fanns.

Lystilandtomten är också ett av alternativen som staden funderar på.

Det är terrängen som gör att det skulle bli billigare vid Lärkkullavägen.

Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt att arrendetiden är 50 år och det årliga grundarrendet är 4 000 euro.

Daghemmet byggs kanske i korsningen Lärkkullavägen-Osmundsbölevägen i Karis. En korsning, barr ligger på asfalten, det syns gräs och skog, träd i höstfärger, trafikmärken, ett övergångsställe. Bild: Yle/ Pia Santonen

I slutet av 2014 blev det klart att det inte är vettigt att renovera Sandbo daghem i Karis. Luften i köket i Sandbo daghem var förorenad.

Daghemsbarnen vid Sandbo daghem flyttade i stället till skolhuset i Sannäs.

Det nya daghemmet beräknas kosta 2,9 miljoner euro.

Artikeln uppdaterades den 11.12 vid 11-tiden med förslaget till Raseborgs stadsstyrelse.

BK-46 från Karis vann i går kväll sin match i damernas FM-serie i handboll. Karislaget segrade på bortaplan över Atlas från Vanda med siffrorna 22-23.

I matchen var Anna Jauhiainen från Atlas bästa målskytt med sju mål.

Linda Sjöblom var bäst i BK-46 md fem mål. Emilia Holmberg och Pamela Degerman gjorde båda fyra mål.

Vårdjätten Attendo har skickligt försökt spela ut alla andra, anser SFP-politikern Karl von Smitten i Raseborg. Men staden Raseborg tänker inte ge upp utan försöker sig på en motattack.

Det är ännu inte klart hur vården för de äldre på Villa Pentby i Karis ordnas efter 2019. Det som är klart är att vården för 60 klienter konkurrensutsätts för två eller tre år framåt.

Grundtrygghetsnämnden i Raseborg beslutade i går att konkurrensutsätta vården för ungefär 60 klienter för två år från och med september 2016. Avtalen skrivs sedan med en option för ytterligare ett år så de löper ut 2018 eller 2019.

Det nuvarande vårdavtalet med Attendo tar slut 31.8 2016 och samtidigt får staden inte längre fortsätta som hyresgäst i huset.

Villa Pentby. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

Det blev däremot inget beslut igår om ett nybygge för att ersätta Villa Pentby.

Attendo ska inte få monopol

Staden är mån om att den nuvarande aktören Attendo inte med hjälp av sin starka ställning kammar hem hela avtalet. Helheten spjälks därför upp så att också små aktörer kan delta i tävlingen, förklarar ordföranden för grundtrygghetsnämnden i Raseborg Karl von Smitten (SFP).

- Attendo är snart hyresgäst i fastigheten. Om vi konkurrensutsätter vården som en helhet blir det ingen konkurrens. De har skött om det på det sättet att de spelar ut alla andra.

Karl von Smitten (SFP) Karl von Smitten var en av SFP:s röstmagneter i Raseborg Bild: Yle/ Marica Hildén

Inte har vi möjlighet att börja bygga något skilt hus.

Förslaget om att bygga ett nytt hus behandlade nämnden inte utan i stället godkändes en rundare formulering. Frågan behandlas vidare nästa år och kommunen ska bevara sin kontroll över serviceproduktionen, målet är att "trygga hållbara lösningar inom äldreomsorgen som garanterar kommunens möjlighet att påverka hur servicen verkställs".

- Inte har vi möjlighet att börja bygga något skilt hus. Den möjligheten vi har är att någon annan får sköta vården på något annat ställe, förklarar von Smitten.

Priset kan stiga

Staden vet ännu inte vad det kostar att ordna vården på ett annat sätt än staden hade tänkt när förlängningen av hyreskontraktet på Villa Pentby ännu var aktuellt.

von Smitten befarar att vården kan bli betydligt dyrare än hittills.

- Det kan hända att de höjer priset. Om de använder sin monopolställning, kan de i värsta fall höja priset ganska mycket. Vi kan inte göra något.

Det är mycket enkelt De spelar ett hårt spel.

Men staden hade ett färdigt avtal med husets ägare Tyvene om en fortsättning på hyresavtalet. Innan avtalet hann undertecknas, meddelade Tyvene att de trots allt inte hyr till staden utan Attendo blir ny hyresgäst. Orsaken till ändrade planer var tolkning av olika avtal och risken för rättsprocesser mot Attendo.

"Vi skulle förlora i rätten"

Men von Smitten gör det också klart att staden inte vill låta ett skickligt stort bolag styra hur vården ska ordnas. Staden har enligt von Smitten inte gjort något fel eller missat viktiga detaljer i det finstilta.

- Jag tror att staden gjorde allt rätt. Jag tror att staden bara inte förstod vad man har för partner att skaffa med. Det är en hård kapitalistisk partner som spelar ett spel där kommunen förlorar. Det är mycket enkelt.

Borde staden då inte dra Attendo inför rätta om staden har gjort allt rätt och Attendo inte har rent mjöl i påsen så som von Smitten och staden Raseborg tycker?

- Nej. Som jag ser det så förlorar då vi helt klart.

von Smitten säger att det enda tänkbara är att förhandla med Attendo. Men också det kan bli svårt tror han.

- Med den partnern får man ingen goodwill.

Artikeln uppdaterades under förmiddagen 11.12.2015 med kommentarer från grundtrygghetsnämndens ordförande i Raseborg Karl von Smitten (SFP).