Lasse Tallqvist, enhetschef vid yrkesutbildaren Axxell i Karis, valdes på tisdagens stadsfullmäktigemöte (14.6) till ny kanslichef i Hangö.
Fem personer sökte den ledigförklarade tjänsten.
Fullmäktige röstade enhälligt för att Tallqvist skulle bli den nya kanslichefen.
Nuvarande kanslichefen Jussi-Pekka Jutila har sagt upp sig eftersom han har fått ett annat jobb.
Tallqvist sökte tjänsten redan 2014 då Jutila fick tjänsten efter Jukka-Pekka Halme.
Kolkraftverket i Ingå läggs nu ner helt och hållet, meddelar Fortum.
Energikoncernen har sedan början av året förberett sig på att riva kolkraftverket och kommer senare under året att ta ett slutligt beslut om rivningen.
Kolkraftverket kördes redan i februari 2014 ner på grund av olönsamhet. Sedan dess har kolpannorna i kolkraftverket varit i så kallad långvarig förvaring.
De knappt tio anställda som jobbar på kolkraftverket omplaceras och börjar från och med juli jobba för Mainpartner.
Kolkraftverket togs i bruk under åren 1974 - 1978 och har fungerat som ett reservkraftverk på den nordiska elmarknaden. Kolkraftverket har varit i gång till exempel under kalla vintrar.
Stenbrytningen i Pickala i Sjundeå som avbröts i mars kan nu fortsätta.
Orsaken till avbrottet var att stenbrottets innehavare bröt mot tillståndsbestämmelserna.
Sjundeå kommuns tjänstemän deltog i mars i en inspektion vid stenbrottet på Stallmossaberget. Då blev det klart att alla tillståndsbestämmelser inte följs.
En av stenbrottets kanter hade brutits allt för skarpt. Dessutom var stenbrottets gränser inte tillräckligt tydligt utmärkta.
Sjundeå kommun bad innehavaren av marktäktstillståndet att lämna in en plan för hur området skulle återställas och informera kommunen om hur området ska användas i fortsättningen.
Nu har en geolog gjort upp en plan för täktverksamhetens forstättning. Planen förklarar hur den norra kanten kan återställas och iståndsättas. Planen har nu godkänts efter kompletteringar och verksamheten kan nu fortsätta.
Miljö- och byggnadsnämnden i Sjundeå antecknade ärendet för kännedom på tisdagens möte (15.6).
Stenbrottet i Stallsmossaberget har debatterats flitigt de senaste åren och många invånare har varit missnöjda med hur kommunen har övervakat att miljölovet följs.
År 2014 lämnade en grupp grannar till stenbrottet in ett klagomål till riksdagens justitieombudsman.
JO konstaterade att varken miljö- och byggnadsnämnden eller kommunens miljöinspektör hade handlat lagstridigt eller försummat sina förpliktelser i tillsynen.
Frågan om bland annat Havsgatans framtid i Hangö diskuterades länge i Hangö stadsfullmäktige på tisdagen (14.6). På möteslistan fanns en fråga om vem som egentligen fattar besluten i staden.
Det var Hangöpolitikern Peter Baarman från SDP som hade ställt ett skriftligt spörsmål till stadsstyrelsen. Spörsmålet gäller avtalen mellan Hangö stad och företaget Regatta Resorts. Baarman undrade om avtalen kan binda staden utan att fullmäktige tar ställning till frågorna.
Regatta Resorts bygger som bäst ett så kallat wellnesscentrum på Fabriksudden i Hangö centrum. Bolaget tog över efter Hangon Rantakiinteistöt som gick i konkurs.
Projektet startade i tiderna med hjälp av affärsmannen Hjallis Harkimo. Första steget var att bygga bostäder vid Regattastranden. Efter storbygget på Fabriksudden ska det enligt planerna byggas bostäder på Drottningberg.
När fullmäktige i tisdags diskuterade avtalet och spörsmålet, föreslog Baarman att det grundas ett tillfälligt utskott för att utreda frågorna som gäller projektet.
Men i omröstning fick utskottsförslaget endast 6 röster medan 26 fullmäktigeledamöter tyckte att stadsstyrelsens svar räcker. Två politiker röstade blankt och en var borta.
Stadsstyrelsen har redan tidigare svarat på spörsmålet. Styrelsen konstaterar helt enkelt att avtalet binder staden. Avtalet överfördes 2013 från Hangon Rantakiinteistöt Oy:s konkursbo till Regatta Resorts Oy.
Staden har också godkänt ett avtal om hur projektet på Fabriksudden och Drottningberg genomförs och hur staden sköter samarbetet med företaget.
Det är styrelsen som i Hangö gör upp sådana avtal, heter det i styrelsens svar till Baarman. När man avtalar med en utomstående part är avtalet bindande för kommunen. Avtalet med Regatta Resorts har redan vunnit laga kraft och det kommer inte att behandlas i fullmäktige eller i något annat organ, säger styrelsen i sitt svar.
Vissa delar i avtalet är sådana som staden och företaget "separat kommer överens om". De delarna har stadens tjänstemän förhandlat om med Regatta Resorts. Förhandlingarna fortsätter vid behov.
Avtalet, inte minst frågan om Havsgatan, har väckt mycket debatt i Hangö. Staden säger att gatan ska bli gågata eftersom det krävs i det gamla avtalet mellan staden och företaget som bygger på Fabriksudden.
Men Peter Baarman skriver i sitt spörsmål att den dåvarande stadsdirektören Jouko Mäkinen vid ett invånarinfo sade att samarbetsavtalet endast är "en önskelista" och att innehållet "kommer att tas upp på nytt". Baarman tycker många av sakerna i avtalet borde behandlas i fullmäktige.
Hangö stad håller fast vid att strandremsan vid den sista ändan av Mannerheimvägen ska vara rekreationsområde i stället för naturskyddsområde så som NTM-centralen vill.
För fem månader sedan godkände Hangö stad detaljplanen för Stora och Lilla Tallholmen. Närings- trafik och miljöcentralen (NTM) var inte nöjd med den så kallade Stormhällaplanen och ville att staden rättar till den.
En 100 meter lång strandremsa som staden har prickat in som rekreationsområde i detaljplanen borde i stället ritas in som naturskyddsområde, anser NTM-centralen.
Stadsstyrelsen föreslog att staden går med på NTM-centralens rättelseuppmaning, men stadsfullmäktige röstade i går (14.6) enhälligt ner stadsstyrelsens förslag.
Det var Yrjö Sahlstedt (SFP) som föreslog att staden i stället håller fast vid att strandremsan ska vara rekreationsområde. Rösterna föll 34-0 för Sahlstedts förslag.
I ett öppet brev till politikerna skriver Sahlstedt att han är illa rädd att Hangöborna inte har samma möjlighet som tidigare att fritt använda stranden om området blir naturskyddsområde.
- Jag kan tänka mig att småbåtarnas sjösättning och upptagning inte skulle tillåtas, kanske inte heller kajak-, kite-, eller SUP-kurser, menar Sahlstedt.
Medan NTM-centralen menar att miljövårdslagen kräver att strandremsan i detaljplanen är ett naturskyddsområde anser staden å sin sida att det inte finns något som kräver det.
Det växer gräsarter på området som stöder livsvillkoren för vissa utrotningshotade insekter som till exempel blåvingad gräshoppa och mindre rödmyra, påpekar NTM-centralen i sin rättelseuppmaning.
Området är också insprickat i generalplanen som naturskyddsområde men staden har rätt att precisera det som i stora drag har fastställts i generalplanen.
- Det var helt medvetet från stadens sida då vi beslöt att hålla 100 meter av den två kilometer långa strandremsan utanför naturskyddsområdet, understryker Sahlstedt i sitt brev.
Oy Soya Ab/Jalofoods från Ekenäs har valts till vinnare i en tävling för tillväxtföretag som arrangeras av programmet Västra Nylands Tillväxtstig.
Soya tillverkar tofuprodukter av sojabönor. Företaget tog hem segern med motiveringen att de hade fina försäljningsargument och var välförberedda.
Hedersomnämnde fick Tziip från Lojo som har en tagit fram en smartapp för samåkning. Trots att idén inte är ny lydde motiveringen för omnämnandet att tanken är god och den potentiella kundkretsen är stor.
Företagen går vidare till finalen Kasvu Open där Finlands bästa tillväxtföretag i serierna start again och start up utses. Finalen går av stapeln den 26-27 oktober i Jyväskylä
Vinnaren valdes bland tio företag. Ett tillväxtföretag ska sysselsätta minst tio personer i början och under de tre första åren öka sysselsättningen med över 20 procent per år i genomsnitt.
Regionala Novago Företagsutveckling, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, Yrkeshögskolan Laurea, Nylands Företagare, Västra Nylands handelskammare, Hangö Hamn och Ekenäs Energi samt de nationella partnerna Technopolis, Finnvera, Sonera och Nordea står bakom programmet.
Flera västnyländska småföretagare har blivit utsatta för en bedragare som försöker lura till sig ersättning för dåliga produkter. Problemet är att personen aldrig har köpt någonting.
Efter dimissionsveckoslutet fick konditorföretagaren Kim Holmberg ett besviket mejl från en person som ville ha tillbaka pengarna för en tårta han hade köpt.
- Personen påstod att det fanns en lösögonfrans i tårtan. Men när jag gick igenom beställningsboken konstaterade jag snabbt att det överhuvudtaget inte fanns någon beställning på det namnet.
Kim Holmberg, som äger caféet Carl de Mumma i Ekenäs, beklagade det skedda och kollade också upp att beställningen inte hade skett på ett annat namn.
- Jag bad att personen skulle komma på plats för att få kompensation, men ingen dök någonsin upp.
Restaurangen och köttbutiken Köttkontrollen i Karis har troligtvis råkat ut för samma bedragare.
- I vårt fall handlade det om produkter i köttbutiken, säger krögaren Anne Ingman. Men mönstret är det samma.
Personen i fråga klagade på att köttet var dåligt. Vid julen var det julskinkan som inte var bra och vid påsk klagade personen på lammköttet och ville få ersättning för det.
Men det fanns ingen bokning eller beställning på personens namn och mänskan kunde inte uppge när han hade handlat, säger Ingman.
- Vi fick inga konkreta svar och tonen i mejlen var väldigt besvärlig och hotfull.
Mejlet som Kim Holmberg fick av bedragaren inleds: "Jag kan knappt med ord beskriva vilken ångest och besvikelse jag känner i och med att jag litade på er…"
- När jag läste den första raden i mejlet kände jag igen att det var samma mänska, säger Ingman.
Köttkontrollen fick totalt över 70 mejl av bedragaren och personen använde elva olika namn, både mans- och kvinnonamn. Eftersom det blev såpass besvärligt valde Anne Ingman att anmäla saken till polisen.
- Jag har en skurkmapp och jag överförde alla mejlen till den. I övrigt har vi ignorerat mejlen för att få ett slut på dem.
När det var som värst kom det 10 till 15 mejl om dagen och Köttkontrollens inkorg stockade sig.
- Även om vi inte betalade den summa han begärde har det här tagit mycket tid av oss, säger Anne Ingman. En småföretagarens tid är väldigt dyrbar.
Efter att Kim Holmberg fick sitt mejl om lösögonfransen i tårtan tog han kontakt med flera yrkeskollegor för att varna dem.
- Då kom det fram att de också har fått liknande mejl där andra namn har använts. Det verkar vara samma person som är framme och försöker få ersättningar för något han inte har köpt.
Anne Ingman känner inte till om bedragaren verkligen har lyckats lura någon. Men i och med att det handlar om rätt små summor på runt 100 euro kan det vara möjligt, säger hon.
- Men man kan tänka sig att någon tycker att det är besvärligt och tänker att man blir av med problemet om man betalar.
Kim Holmberg har inte polisanmält bedrägeriförsöket. Däremot har han skickat sin mejlkorrespondens med bedragaren till Sydspetsens miljöhälsa, som övervakar restauranger och butiker.
- Det är bra att de vet vad som pågår. Sådant här kan ställa till med mycket besvär för en småföretagare.
Anne Ingman tror att polisen vet vem bedragaren är eftersom personen uppgav sitt bankkontonummer i sina mejl.
Polisen meddelar att man har fått åtminstone två anmälningar som liknar det här fallet.
Raseborgs stadsdirektör Tom Simola riktade rätt frän kritik mot politikerna under måndagens fullmäktigemöte, där många viktiga beslut hur staden ska organiseras inte fattades. Vi kollade vad de två största partierna SFP och SDP tänker om kritiken.
- Simolas kritik kom som en överraskning, säger Kukka-Maaria Luukkonen (SDP) som suttit med i den referensgrupp som jobbat extra med åtgärdsprogrammet Raseborg 2020.
Camilla Grundström (SDP) säger att Simolas påpekanden under mötet, där han bland annat igen påminde om hur dålig stadens ekonomi är, var en bra väckarklocka.
Camilla Grundström, SDP.
Camilla Grundström.
Bild: Yle/Marica Hildén
- Och bra att Simola säger vad han tänker.
Det finns också en risk att politikerna blir avtrubbade eftersom de hör så mycket om stadens ekonomi, säger hon.
- Inser man allvaret, har man krismedvetenheten? Det finns ett kollektivt ansvar, säger Grundström som förstår Simolas frustration.
Simola sade under mötet att processen med Raseborg 2020 har varit utmanande. Han minns inte någon annan organisation där processen diskuteras lika länge som resultatet.
- Kanske det inte är riktigt så allvarligt. Stadsdirektören ser saker ur en lite annan synvinkel än vi politiker, säger Mikael Borgman som är gruppordförande för SFP.
Simola jobbar hela sin arbetsvecka enbart med de här frågorna.
- Vi andra kommer på möte en gång i veckan, en del kanske en gång per månad.
Därför finns det olika uppfattningar, anser Borgman.
- Tjänstemännen uppfattar ärenden som självklarheter, men för oss som inte jobbar dagligen med dem så är de inte alltid självklara.
Är ni på olika linjer med Simola?
- Inte tror jag att vi i sak är av olika åsikt. Men ge tillräckligt mycket argument och information åt oss politiker. Simola nedvärderade också processen, men vi ser processen som viktig. Där ska finnas tillräckligt med information så att alla vet vad som är på gång, säger Borgman.
Också inom SDP ser man att ärendena har framskridit i lite väl snabb takt.
- Processen är ofta minst lika viktig som slutsatsen, säger Kukka-Maaria Luukkonen.
Ni vill kanske kasta bollen till staden och säga att "var tydligare och ge listor i god tid"?
-Jo. Speciellt "var tydligare", säger Mikael Borgman.
De beslut som i måndags fattades om förvaltningsstadgan var enhälliga, efter några diskussioner på plats mellan politikerna.
Men Simola kritiserade kommunikationen och ansåg att informationsflödet mellan politikerna och partierna inte är aktivt.
- Det enhälliga beslutet visar att politikerna nog kommunicerar med varandra. Åtminstone mellan de större grupperna, säger Borgman.
Han säger att ju mer mötena närmar sig desto tätare är kontakten.
- En till två gånger i veckan brukar vi hålla kontakt för att höra oss för vilka åsikter som finns i de andra grupperna. Vi ser om vi hittar gemensamma linjer så att omröstningarna ska bli så få som möjligt och att det ska bli så lite strid som möjligt, säger han. 
Mikael Borgman, SFP.
Sfp:aren Mikael Borgman i Raseborg.
Bild: Yle/Malin Valtonen
Mikael Borgman ser dessutom att klimatet mellan politikerna har blivit en aning bättre.
- Då vi valde stadsdirektör för ett år sedan var beslutet enhälligt. Vi hade diskuterat oss fram till det under ett par till tre månader. Jag tycker att det har varit bättre efter det här. Det är klart att det finns politiska linjedragningar som är olika. Sådana måste och ska finnas, men vi har bättre kunnat diskutera dem. Vi kan alltså vara ense om att vara oense.
Vissa väsentliga delar av förvaltningsstadgan remitterades i måndags, exempelvis avdelningarna och antalet chefer slogs inte fast. Redan under fullmäktigemötet höjdes röster som kritiserade de allt för snabba besluten.
Simola sade istället att processen med Raseborg 2020 har varit utmanande då många politiker bytt åsikt varje vecka.
- Jag vet nu inte om någon byter åsikt varje vecka, säger Mikael Borgman.
Vi kan vara ense om att vara oense.
- Det tyckte förtroendemännen att var bra, det vill vi ha. Men då förslaget sedan kom så innehöll det ingen substans.
Han säger att många frågor fortfarande är öppna, främst hur avdelningen ska fungera i praktiken.
- Vi säger fortfarande jo vi vill ha det här - men vi vill veta vad vi köper. Vi har inte bytt åsikt men vi vill veta vad den gör, hur den ska byggas upp, vad den har för uppgifter och vad den har för chef. Här ska ju inte heller antalet chefer öka, utan tvärtom, säger Borgman.
I beredningen är texten om stadsutvecklingsavdelningen tre rader lång.
- Beredningen borde vara mer precis. Jag kan å andra sidan förstå att Tom Simola har en helt klar bild av avdelningen. Men han har inte kommunicerat den till oss, han har inte sålt det här konceptet. Och vi är ganska kräsna köpare här i Raseborg. Vi har många erfarna politiker som vill ha informationen så att man är riktigt säker på vad man fattar beslut om. 
Kukka-Maaria Luukkonen, SDP.
Kukka-Maaria Luukkonen (SDP).
Bild: Yle/Marica Hildén
Går det inte att begära information i förväg, så att man skulle ha den i god tid före ett möte och inom partiet hinna diskutera ärendena ordentligt?
- Fullmäktige får sin lista torsdagen innan mötet. Om vi på torsdag eller fredag begär in mer information så kommer den kanske på måndag. Då hinner man inte processa informationen. Den måste komma från tidigare, säger Borgman.
Borgman ser ändå att politikerna också kunde ha varit mer uppmärksamma.
- På sätt och vis kanske stadsstyrelsen borde ha reagerat tidigare på att det här är på gång utan att beredningen var klar och tydlig. Vi kan säkert förbättra på alla håll. Inte ser jag det som någon större kris, vi får bara lära oss arbetsmetoder så att det går ihop.
Vilket ansvar har då partierna själva för att sprida tillräckligt med information till sina ledamöter?
- De partier som har representation i styrelsen har det lättare eftersom informationen redan tas upp där. Det är sedan gruppordförandens uppgift att föra vidare informationen till medlemmarna. Också nämndernas presidier ska informera om vad som kommit fram på mötena.
Så har då Simola fog för kritiken att många verkar se pappren första gången på mötena, trots att ärendet kan ha behandlats ett halvt år?
- Jag ser inte att han har fog för sin kritik. Professionalismen är nog ganska stor bland politikerna här. Att man har vissa åsikter betyder inte att man skulle veta vad man talar om, säger Borgman.
Borgman ser att informationsproblemet ofta är mycket konkret. Det handlar om tidsbrist eftersom föredragningslistorna kommer torsdagen innan mötet.
- Den senaste listan var cirka 1,5 kilo papper. Det är inte så enkelt att på fyra dagar ta till sig allt som står i pappren.
Eftersom listorna skickas per post har det också hänt att posten varit sen eller att breven varit så stora att de inte rymts in i postlådan och paketet måste avhämtas senare från posten. Tidigare har listorna körts ut med taxi.
- En postning i dag börjar vara i samma prisklass som om vi skulle köra ut den med taxi.
Styrelsen får alla listor digitalt och många nämnder är också papperslösa. Men fullmäktiges handlingar är tills vidare inte papperslösa.
Skärgårdsbor inbjöds att diskutera hur appar och andra digitala lösningar ska lotsa skärgårdstrafiken in i framtiden. Kommunikationsministeriets andra skärgårdsseminarium lockade ett femtiotal nyfikna från hela skärgården.
- Jag är skärgårdsbo och har bott hela livet ute på Stora Lövö i Ingå. Man är ju intresserad av framtiden och vad ens egna barn ska börja med, säger Mikael Renberg.
Renberg har kört taxibåt i 30 år. Han hör till dem som ser positivt på seminariet.
- Det kanske finns en framtid om skärgårdsborna samlar sig.
Också Anki Kivelä, från Barösund, Ingå, betonar vikten av att seminariet ordnas så att skärgårdsborna och myndigheterna kan möta varandra. Hon efterlyser dock en större verklighetsförankring i digitaliseringen.
- Vi har sett vissa goda idéer här, men de flyger lite, säger Kivelä.
Under seminariet presenterade fem företag sina visioner för hur skärgårdstrafiken kunde digitaliseras. Ett flertal presentationer utmynnade i mobilapplikationer och nätsidor som gjorde det lättare för resenärer att hitta båtägare. I första hand är det persontransporter som avses.
I yttre skärgården framstår statens drömmar om digitaliseringen som en satsning på turister snarare än ortsbor.
- En riktig skärgårdsbo kan inte tro att det som sades där inne var bra, säger Torvald Söderholm från Åselholm i Iniö.
Söderholm vill gärna ha bättre förbindelsebåtar i framtiden, snarare än mobilappar.
- När du kommer till staden måste du ha en bil med dig för att få hem något, annars blir det ingenting. Då tar man färjan och taxibåten.
Tore Johansson från Aspö har sökt sig till seminariet för att vara med och forma skärgårdens framtid, men också han är skeptisk till företagens visioner.
- Vi gör ingenting med de här presentationerna som har varit här i dag om vi inte har en täckande nätförbindelse. Det är det första som borde tagas i.
Johansson hoppas man ska kartlägga bristerna i nätverket. På Aspö har man till exempel tillgång till 4G-nät, men inte där det borde finnas.
- Hundra meter norr om byn har vi nät, och hundra meter söder om byn har vi nät. Men i själva byn har vi knappt något.
Senast diskuterades skärgårdstrafiken i Pargas i februari. Då förväntades kommunikationsministeriet avslöja konkreta åtgärder, men åhörarna fick nöja sig med drömmar. Också nu låg fokus mest på framtidsvisioner.
- Saker blir inte klara så där, helt direkt. Vi behöver en livande diskussion. Det här är en sådan sak vi inte kan bara bestämma i ministeriet utan vi måste höra riktigt noggrant på skärgårdsborna, säger Laura Vilkkonen vid Kommunikationsministeriet.
Kommunikationsministeriet meddelar att man ännu inte har någon spikad tidtabell för när Åbolands skärgård ska vara digitaliserad, men utgår från att man redan i sommar kan ta någon mobilapplikation i bruk.
- Vi måste först hitta behovet. Det är därför vi tar det lugnt, säger Vilkkonen.
Vissa seminariedeltagare påpekade att mobilnätverket i skärgården fortfarande är bristfälligt. Kommer ministeriet att åtgärda det?
- Kommunikationsverket hjälper i dessa situationer, och teleoperatören är tvungen att erbjuda abonnemang där folk bor, säger Vilkkonen.
Även Trafiksäkerhetsverket, statens forskningsprojekt "Smart countryside" samt skärgårdsbon Riitta Ekengren presenterade sina åsikter om skärgårdens framtid.
Samtliga presentationer kommer att finnas på Kommunikationsministeriets webbsidor.
Om du är intresserad av ett diskussionsforum för skärgårdsbor i Åboland kan du vända dig till Skärgårdsforum-Saaristofoorumi på Facebook.
Raseborgs stad och vårdjätten Attendo var rejält i luven på varandra i höstas. Men nu ser sig staden tvungen att fortsätta köpa tjänster av vårdbolaget.
Staden står i beråd att fatta beslut att köpa tjänster för resurserat serviceboende. Folkhälsan Välfärd har lämnat in den förmånligaste offerten men antalet tillgängliga platser på Villa Rosa i Mjölbolsta motsvarar bara en tredjedel av stadens behov. Därför sluter staden sannolikt också ett ramavtal med Attendo om platser på Villa Pentby.
Avtalsperioden är på tre år med option på ett år till. Ramavtalen ska träda i kraft i början av september. Det handlar om tjänster till ett pris om nästan 3 miljoner euro per år.
Attendo har gett anbud på 60 platser medan Folkhälsan erbjuder 21 platser. Staden kommer att göra ramavtal för cirka sextio platser sammanlagt.
Folkhälsans pris på Villa Rosa är 133,50 euro per klient per dygn. Hyran är 17,87 per kvadratmeter.
Attendos pris på Villa Pentby är 134,20 euro per klient per dygn plus en hyra på 11,49 euro per kvadratmeter.
Som helhet beräknas Folkhälsans pris vara fördelaktigare än Attendos.
Äldreservicechefen Kirsi Ala-Jaakkola föreslår i beredningen till grundstrygghetsnämndens möte att staden i första hand köper platser av Folhälsan och i andra hand av Attendo.
På det sättet kommer en del av Attendos platser sannolikt att bli outnyttjade.
- Ingen kommer att behöva flytta, försäkrar för sin del ordförande för grundtrygghetsnämnden Karl von Smitten (SFP).
von Smitten har ännu höstens konflikter i färskt minne. Staden ansåg att Attendo försatt Raseborg i en situation där man tvingas köpa tjänster av bolaget. Parterna tolkade ett gammalt avtal på olika sätt.
Det senaste året har både staden och anhöriga framfört kritik mot Attendos vårdenheter i Raseborg.
I kväll (16.6) behandlas ärendet av Raseborgs grundtrygghetsnämnd som fattar beslut om val av leverantör av varor och tjänster inom ramen för befintliga ramavtal.
Vårdhemmet Källan i Hangö uppfyller inte till alla delar kraven som ställs för det. Både Hangö stad och regionförvaltningsverket Avi utreder nu bristerna. Staden köper vården på Källan av vårdbolaget Attendo.
- Vi gör förstås vårt bästa hela tiden, säger Pirkko Heinänen, vårdhemschef på Källan i Hangö. Hon vill inte gå in på kritiken mot vårdhemmet med motiveringen att hon måste hålla sin tystnadsplikt.
Ansvarsläkaren inom ambulansverksamheten, den så kallade prehospitala vården, kontaktade i april Hangö stad för att berätta om problem på Källan. Dagen därpå gjorde två tjänstemän från Hangö stad, äldrevårdschefen och ledande skötaren, ett oanmält övervakningsbesök till Källan.
Grundtrygghetsdirektören i Hangö Elisabeth Kajander säger att staden inte är nöjd med vården på Källan.
- Vi har fått in reklamation på vården på Källan som vi sedan undersökt och bett om förklaring av Attendo.
Attendo har kommit med en förklaring till staden och till regionförvaltningsverket.
De flesta dokumenten i fallet är inte offentliga så det är oklart exakt vilka brister det handlar om. Grundtryggghetsnämnden i Hangö diskuterar problematiken på torsdag (16.6).
Pirkko Heinänen säger att vårdhemmet ständigt jobbar med att förbättra sin kvalitet och att klienterna har gett vårdhemmet Källan ganska god respons i enkäter om kundtillfredsställelse.
Staden och aktörerna på Källan har redan tidigare varit oense om Källan. Hangö ville ta över vården i egen regi men husets ägare, bolaget Tyvene ville i stället ha Attendo som hyresgäst.
Kajander lovar att staden framöver övervakar kvaliteten av köptjänsterna mera effektivt.
Höijersvägen kunde bli en del av Seminarieskolans skolgård och Ladugårdsgatan kunde bli enkelriktad. Det här är två förslag som skulle göra trafiken säkrare för skoleleverna som rör sig i området.
Trafiken vid Höijersvägen måste bli tryggare eftersom eleverna i Seminarieskolan kommer att använda rummen i Höijersgården allt mer.
Höijersvägen ligger mellan Seminarieskolan och Höijersgården i Ekenäs centrum. Gatan är relativt livligt trafikerad, i synnerhet om mornarna och eftermiddagarna då eleverna kommer till och från skolan.
Om trafiken kunde styras från Höijersvägen till andra gator i närheten kan elever tryggt röra sig mellan skolan och Höijersgården. 
Seminarieskolan är den största skolan i Ekenäs.
Seminarieskolan i Ekenäs.
Bild: Yle/Malin Valtonen
Gatan kunde bli en urban del av skolgården genom ny och modern planering. På gatuavsnittet kunde det finnas möjlighet till olika former av fritidsaktiviteter.
Om Höijersvägen inte kan bli en del av Seminarieskolans gård borde trafikarrangemangen på gatan ses över. I så fall borde trottoaren breddas och farthinder installeras så att trafiksäkerheten ökar.
Trafiken bör också ses över på Ladugårdsgatan som går på andra sidan Seminarieskolan. Där rör sig också många skolbarn dagligen.
Både invånare och skolans personal har kontaktat bildningssektorn och sagt att det nuvarande trafikarrangemanget inte är bra. I dag cyklar barn på en obefintlig vägren i riktning mot biltrafiken. 
Ladugårdsgatan borde bli enkelriktad.
En bil kör förbi Seminarieskolan på Ladugårdsgatan.
Bild: Yle/Malin Valtonen
Lösningen kunde vara att göra Ladugårdsgatan enkelriktad.
Bildningsnämnden i Raseborg ber att samhällstekniska nämnden utreder vad som kunde göras för att trafiksäkerheten skulle bli bättre vid Seminarieskolan.
Raseborg såg redan tidigare över trafiksäkerheten vid Hakarinteen koulu, som ligger ett stenkast från Seminarieskolan.
I dag dirigeras den finska skolans skolskjutsar till ett område vid parkeringsplatsen mellan skolan och Ekenäs simhall.
Vändplatsens hållplatser och gångbanor avgränsades tillfälligt med betonggrisar sommaren 2014.
Efter två års användning har det visat sig att trafiken löper bra. Området ska nu byggas om så att arrangemanget blir permanent.
Barnrådgivningarna i Lojo minskar i antal. I höst stänger rådgivningarna i Ojamo, Nummentausta och Routio.
Verksamheten vid rådgivningarna flyttar till centrumrådgivningen på Kalevalagatan senast i november. På centrumrådgivningen kommer det att jobba fem hälsovårdare.
I dag finns det nio barnrådgivningar i Lojo.
Stängningarna är en del av servicenätsreformen i Lojo. Grundtrygghetsnämnden fattade beslutet om att stänga de tre barnrådgivningarna på sitt möte i tisdags (14.6).
I går (15.6) kväll brann ett småhus i två våningar på Solgårdsvägen i Sjundeå.
Det var vid halv niotiden på kvällen som räddningsverket fick vetskap om branden och sammanlagt ryckte 16 enheter ut under kvällen och natten.
Huset renoverades som bäst och det var husets övre botten som fattade eld.
Det fanns inte människor i huset då det började brinna.
Branden släcktes men övervakning av brandområdet fortsätter.
Huset fick omfattande rök- och vattenskador.
Från och med januari 2017 finns det bara en bokbuss i Lojo. Bokbussen i norra Lojo slutar gå och i stället får den i södra Lojo ta hand om hela kommunen, från norr till söder.
Bokbussen Saima ska köra dubbla turer under vardagar, förutom på fredagar då den bara kör en tur. Under förmiddagarna då bokbussen kör till daghem och skolor jobbar förutom busschauffören också en biblioteksfunktionär i bussen. Under eftermiddagsturen sköter chauffören utlåningen ensam.
Som det är nu kör bokbussen i norra Lojo tre dagar i veckan och den i södra Lojo fem dagar i veckan.
Förändringen förutsätter att rutterna och tidtabellerna förändras. Staden räknar med att kunna spara in runt 3000 euro i veckan då den ena bokbussen tas ur bruk.
Kultur och fritidsnämnden beslöt på sitt möte i tisdags (14.6) att lägga ner bokbussen i norra Lojo.
Kammarmusikfestivalen Musik vid havet i Ingå satsar i år på Mozart. Årets program bjuder bland annat på en helt ny produktion som aldrig visats för allmänheten förut.
Musik vid havet i Ingå inleds på fredag (17.6) och pågår hela veckoslutet. Musikfesten arrangeras för 28 gången.
Festivalen satsar på Mozart eftersom det i år är 260 år sedan Wolfgang Amadeus föddes.
Under öppningskonserten i Ingå kyrka uppträder en av Finlands främsta tenorer, Topi Lehtipuu.
Konserter ordnas också i kyrkorna i Degerby och Fagervik samt Café Wilhelmsdal i Ingå kyrkby.
Dessutom visas en helt ny produktion på Walhalla i Barösund på lördag. Föreställningen Det var en gång en… Papageno! har aldrig visats förut. Föreställningen presenterar Mozarts operor genom musik och berättelser.
Festivalens program är planerat så att den som vill kan gå på samtliga konserter.
Har du svårt att festivälja festival? Misströsta ej - här är Kjell Simosas, Pernilla Karlsson, Fredrika Lindholm och Petter Sandelins favoritfestivaler.
Festivalprofil i tre ord: ”Med på allt”.
Kjell lyssnar på …
- Heavy, rock och punk. Så Slayer, Bad Religion, Led Zeppelin för att nämna några. Också 90-tals rap såsom N.W.A. Dessutom gillar jag dyster musik som till exempel Leonard Cohen och Nick Cave.
Kjells favoritfestivaler är …
Tuska - Helsingfors snällaste festival (1-3.7)
- Den festivalen har jag varit mest på och det har varit jätteroligt! I år ser jag fram emot bland andra Behemoth, Tsjuder och Kvelertak. Jag har oftast varit ganska snäll på Tuska. En gång såg jag ett ungt par knasa under ett träd. Ibland ser man Pekka Pouta i moshpiten.
- Moshpitarna är inte farliga i Finland, om man ramlar omkull så hjälper folk dig upp. Enligt poliserna är Tuska Helsingfors lugnaste festival. Det är inte alls skrämmande på Tuska och där är aldrig några slagsmål. Alla hevare är snälla, härliga och gulliga. Hevare är välkomnande, du måste inte se ut som dem och behöver inte lyssna på samma band som dem. Hevare berättar och lär andra gärna. Därför är det så bra på Tuska - det är så bra stämning.
Kjell rekommenderar Tuska till …
- Alla. Om du lyssnar på någon form av tyngre musik så är Tuska för dig. Det är ju inte bara death metal-”örina” på Tuska, utan där spelas också mer melodisk heavy. Men om du bara tycker om klubbmusik så kanske du inte får så mycket ut av Tuska.
Roskilde - alltid på pulsen (25.6-2.7)
- Jag var där tre år i rad 2004, 2005, 2006. Trots att jag lyssnar på tung musik så tycker jag jättemycket om festivaler som har precis alla genrer - från en gubbe med dragspel till black metal. Roskilde är alltid helt på pulsen, de har de artister som håller på att slå igenom just då. Samtidigt har de gamla klassiker såsom Springsteen, Metallica och Rolling Stones. De har kanske inte de största namnen inom alla genrer, men definitivt de intressantaste. Roskilde ain’t seen the last of me!
Kjell rekommenderar Roskilde till …
- Roskilde skulle jag rekommendera till vem som helst, från hipsters som köper vinyler och är grymt insatta till sådana som bara lyssnar på mainstream radiomusik. Det finns garanterat något för alla på Roskilde!
Brutal Assault - där allting funkar (10-13.8)
- Denna festival är kanske lite större än Tuska och ordnas i Tjeckien i en liten stad som heter Jaroměř. Den ordnas för den 22:a gången i år och jag har besökt den två gånger tidigare. Det är en metalfestival som fokuserar på de tyngre genrerna såsom black metal, death metal, trash metal och doom metal. Banden är inte lyssnarvänliga för den oerfarne. Det spelas jättebrutal musik, men trots det så är människorna jättesnälla - alla är kompisar. Dessutom funkar allt det praktiska: inga köer och inget strul med kontanter (du betalar med biljetter). Allt är billigt och mat finns det mycket av, till och med för veganer.
Kjell rekommenderar Brutal Assault till …
- Definitivt till den som tycker om metal och sådan musik som kanske inte når Finland. Och om man dessutom inte har mycket pengar att sätta på festivalbesök så är den här festivalen bra då en fyra dagars biljett bara kostar ca 80 euro.
Festivalprofil i tre ord: "En svettig livsnjutare".
Pernilla lyssnar på …
- Jag lyssnar nog lite på allt förutom heavy och hårdrock. Och så tycker jag inte heller om indiemusik och små band. Man borde ju förstås understöda dem, men jag tycker oftast att de är ganska skit. Jag lyssnar främst på mainstream - sådant som vi spelar på Radio X3M.
Pernillas favoritfestivaler är …
Ruisrock - inga barn! (8-10.7)
- Den är bra i alla väder, det är en passligt lång festival och de är duktiga på att fördela artisterna jämnt under dagarna. Och så brukar köerna vara korta. I år ser jag fram emot Years & Years och Jack Ü. Men om jag ska vara helt ärlig så far jag inte dit för musiken ... Jag gillar att bunkra i samma tält som Fredrika Lindholm.
- Många hatar vägen från parkeringsplatsen till området, men jag älskar den! Då hinner man få upp stämningen och se hur folk försöker gömma sina flaskor. Nuförtiden finns det dessutom en pausrestaurang på vägen. En gång så hånglade jag bakom en stor ek och tappade bort alla mina kompisar - det är festival bara en gång om året!
Pernilla rekommenderar Ruisrock till …
- Alla utom barn. Det är väl förbjudet för barn? Därför tycker jag också om det. Där finns inga barn! Kanske inte pensionärer heller? Förra året tror jag att man kom in gratis om man var typ över 70 ... Det finns en orsak för det, de ska inte vara där!
Rock Off - där alla blir ett (22-30.7)
- Rock Off är roligt till och med när ens pojkvän är otrogen under själva festivalen! Det är den bästa festivalen för ett brustet hjärta. Åland är så jättelitet så man får känslan av att alla blir ett där. Dessutom är man ju så sällan på Åland, så det är en bra orsak att besöka. Jag älskar också coverbandet Farbror fläsk som alltid spelar där. Sist men inte minst är det skönt att det aldrig finns någon risk att det blir slutsålt.
- I år ser jag ser fram emot Tungevaag & Raaban och 5ive på Rock Off.
Pernilla rekommenderar Rock Off till …
- Barnfamiljer och kompisgäng som inte ses så ofta. Det är en liten festival så det är mysigt där. Det är ett bra ställe att återförenas med människor på eftersom man kan ju inte rymma därifrån. Jag rekommenderar Rock Off också till seglare, för det är ju superenkelt för dem att ta iland där.
På Pernillas festivalönskelista ...
Pori Jazz - överraskar med guldkorn (9-17.7)
- Jag skulle vilja fara till Pori Jazz. Jag har aldrig varit där eftersom Björneborg är så långt borta, vem tar nu sig till Björneborg? Och så brukar det vara en ganska jämntjock lineup. Men de har en del riktiga guldkorn också, som i år: Lauryn Hill, John Newman och Seinabo Sey skulle vara kul att se. Om inte i år så kanske sen när jag fyller 30?
Festivalprofil i tre ord: ”Fjong i kalsongerna”.
Fredrika lyssnar på …
- Lite allt, mycket mainstream och partymusik, men också okända singer-songwriter-typer som sjunger ångestfyllda kärlekslåtar. Lite som Ed Sheeran men inte Ed Sheeran. Sångtexter är väldigt viktiga - kan jag inte relatera till dem kan jag inte lyssna på låten.
Fredrikas favoritfestivaler är …
Ruisrock - musiken spelar ingen roll (8-10.7)
- Jag älskar Ruisrock och det sjuka är att jag inte ens bryr mig om vad det är för band är eller vilken musik som spelas - jag vill ändå fara dit. Jag får inte göra reklam, men det finns ett tält där som enbart serverar min favoritdrink. Där brukar jag bunkra hela festivalen med Pernilla Karlsson och höra lite av musiken i bakgrunden. Och sist men inte minst, vem älskar inte Åbo?!
Fredrika rekommenderar Ruisrock till …
- Alla levande människor och djur. Inte barn. Vad var det vi såg för djur en gång? Inte en tvättbjörn, men något åt det hållet. Ja! En mårdhund! Den stod där vid stängslet och stirrade på oss.
Rock Off - finlandssvenskar instängda på en ö (22-30.7)
- Åland är ju najs, men bara på Rock Off. Bara finlandssvenskar instängda på en ö - det blir inte mycket bättre än så! Mycket svensk musik brukar det vara, och svensk musik är bäst! Rock Off är dessutom ungefär samtidigt som min födelsedag, så det gör det ännu bättre. Jag kommer inte ens ihåg hur många gånger jag varit på Rock Off. Alla gånger blandas ihop. En gång så hånglade jag i en hiss och killen tryckte på stoppknappen.
Fredrika rekommenderar Rock Off till …
- Alla människor i hela världen. Utom barn och djur.
På Fredrikas festivalönskelista ...
Flow Festival - den flyktiga festivalen (12-14.8)
- Flow är en festival jag alltid velat gå på, men jag har alltid haft något annat inbokat. Flow har alla artister jag skulle vilja se. I år hoppas jag på att kunna fara till Flow. Jag ser mest fram emot Mura masa, Sia, men definitivt mest Mura masa. Jag diggar alla Mura masas låtar.
Festivalprofil i tre ord: "First three songs (no flash)*
Petter lyssnar på ...
- Uppväxt på blackmetal och nyfrälst av Kanye West. Gillar arga kvinnor som sjunger om hur svårt livet är.
Petters favoritfestivaler är ...
H2Ö - Rusirocks lillebror (22-23.7)
- Det här är en festival jag själv är nyfiken på. Det roligaste med att gå på festival är ju att upptäcka nya band. Det kan man verkligen göra på H2Ö på Ruissalo i Åbo. Det här är Ruisrocks alternativa och mysiga lillebror. Enda sedan festivalens första år 2014 har jag tänkt åka. Kanske blir det av i år.
- På H2Ö spelar band jag aldrig hört om med fantasiväckande namn som Hell Cat, Trio Tetris och Reindeer Kalashnikov. Det bästa med en festival är ju veckan efter, när man sitter och lyssnar igenom alla nya fynd och drömmer sig tillbaka. Ett stort namn jag själv vill se är det svenska psykadeliska rockbandet Dungen.
- Stämningen verkar fantastisk. Kolla in bilderna på webbsidan så fattar du. H2Ö lär också vara nyvalda vänsterpartiordföranden Li Anderssons favorit. Kanske Alexander Stubb borde besöka festivalen nu när han har lite extra fritid?
Petter rekommenderar H2Ö till ...
- För den som älskar musik och vill bli överraskad.
Provinssi - för alla smaker (30.6-2.7)
- Om det finns en artist jag vill se i sommar så är det nog rapparen Action Bronson på Provinssi. Han har en så otroligt skön stil och är helt enkelt en av världens bästa rappare just nu. Kolla in hans freestyle på Funkmaster Flex så förstår du vad jag snackar om. Så tajt att lurarna flyger.
- Provinssi och jag har en lång och passionerad historia. Det var här jag såg Rage Against the Machine 2000 och hoppade så att benen höll på att flyga av. Det var här jag den enda gången i mitt liv var med om att polisen delade ut öl till festivalbesökare. Det var här Patti Smith sjöng för björkarna. Provinssi är den traditionella festivalen med tältområde och musik för alla smaker.
Petter rekommenderar Provinssi till ...
- Provinssi är festivalen för den som vill hångla i tält, få lera mellan tårna och överleva tre dagar på pyttipanna.
Kolla in vår lista över sommarens maffigaste festivaler, kompletterad av fullständiga lineups!
Det årliga evenemanget Kanonruset i Ekenäs kommer inte att gå av stapeln som planerat på lördag (18.6).
Arrangören Finlands Svenska Idrott (FSI) meddelade på torsdagen (16.6) att evenemanget ställs in. Orsaken är att för få deltagare har anmält sig.
- När anmälningstiden gick ut hade vi under 200 anmälningar, säger Mia Lönnroth vid FSI.
Lönnroth säger att evenemanget borde ha lockat minst 350 deltagare för att bli av.
- Arrangörernas och funktionärernas antal på lördag skulle ha varit mer än hälften av deltagarna. Då drog vi slutsatsen att det är allt för stort koncept och arrangemang för att det ska kunna genomföras.
Kanonruset har kritiserats för att vara för dyrt. Mia Lönnroth håller inte med.
- I jämförelse med andra motionslopp så ligger vi på en hygglig nivå.
Den vanligaste sträckan, tio kilometer, kostar 30 euro. En del av deltagaravgiften (en euro per kilometer) skulle dessutom ha skänkts till beväringarnas idrott och motion på Nylands brigad, säger Lönnroth.
Evenemanget Kanonruset skapades när Kanontian och Raseborgsruset slogs ihop år 2014. Vem som helst kan delta i Kanonruset medan Kanontian fram till år 2011 endast var till för kvinnor.
Tjejernas Kanontia löptes för första gången år 1991. Under Kanontians guldår lockade evenemanget tusentals deltagare.
Beslutet om att ställa in Kanonruset i år har fattats i samråd med arrangörsföreningen ToppTrim.
Artikeln uppdaterades 16.6 klockan 13.14 med citat av Mia Lönnroth vid FSI.
Ekenäsbon Sture Lindholm är aktuell med en ny lärobok för gymnasiet. I boken frågas hur självständigt Finland har varit under olika tider i historien.
I höst får gymnasierna en ny läroplan och därför ges många nya böcker ut.
En av de första böckerna som ges ut är den legendariska gymnasieläraren och lokalhistorikern Sture Lindholms bok. Den heter Självständighet? - Finlands nyare historia.
Boken berättar om landet från den svenska tiden fram till dagens mångkulturella EU-land. I boken ställs också frågan om hur självständigt Finland varit under olika tider.
Den ska användas i den tredje obligatoriska kursen i gymnasiet. Schildts & Söderströms ger ut boken.
Sture Lindholm har tidigare gett ut flera böcker. I höstas släpptes boken Dramatik i småstad som handlar om stämningarna i Ekenäs under inbördeskriget 1917 - 1918.
Lindholm har också belönats med flera priser, bland annat i sin roll som historielärare och lokalhistoriker.
I dag publiceras resultaten till den gemensamma elevantagningen. Vi har sammanställt antagningsgränserna för alla Svenskfinlands gymnasier.
I år är det allra svårast att komma in i Gymnasiet Grankulla samskola (8,31) , Gymnasiet Lärkan (8,25) och Mattlidens gymnasium (7,92). För att få en studieplats i någon av de här gymnasierna måste man ha minst åtta i medeltal, men de flesta har högre vitsord än så. Till exempel i Lärkan är medeltalet bland alla som kom in 9,08.
I den andra ändan har vi de gymnasier som tar in alla sökande. Många av de här gymnasierna finns i Österbotten. Bland andra Kristinestads gymnasium, Korsholms gymnasium och Gymnasiet i Petalax.
I en jämförelse som Svenska Yle gjorde 2015 kan man se att antagningsgränser och studentvitsord ofta korrelerar.
Har man ett medeltal från grundskolans avgångsbetyg som är över sju kan man räkna med att komma in i över 80 procent av gymnasierna i Svenskfinland. Det är bara sju av 39 gymnasier som har en antagningsgräns som är högre än sju.
Vid en stor del av gymnasierna har man många fler studieplatser än antalet antagna. Till exempel Virkby gymnasium har 48 platser men bara 28 personer antogs på basis av förstahandsvalet.
Bland gymnasierna finns det några som har specialiserade linjer och då också andra kriterier än bara medeltalet från högstadiets avgångsbetyg. Hit hör specialiseringslinjerna vid Vasa övningsskola, Tölö gymnasium och Topeliusgymnasiet i Nykarleby.
I jämförelsen har vi därför bara tagit med antagningsgränsen till den icke-specialiserade gymnasieutbildningen.
Gymnasiet på Åland deltar inte i den gemensamma elevantagningen. På Åland antar man studerande med ett poängsystem som skiljer sig helt från det i resten av landet. För att få en studieplats på vid Ålands Lyceum måste man ha 13 poäng.
((vis:1085359))
I år sökte ungefär 3 400 personer till andra stadiets utbildning på svenska. 3 350 fick en studieplats. Till de svenskspråkiga yrkesutbildningarna antogs 1 382 personer och till de svenskspråkiga gymnasierna antogs 1 968 personer.
I hela landet deltog 79 700 i den gemensamma elevantagningen och 70 300 fick en studieplats.
