Ingå vill utreda tre olika fusionsalternativ. Det beslöt kommunfullmäktige i Ingå igår (25.11) efter omröstning.

Enligt finansministeriet ska kommunerna inom november ge det alternativ man i första hand vill utreda. Men Ingå valde att gå sin egen väg i den här frågan och ändrade också beredningsförslaget om att Ingå i första hand skulle utreda Porkala-alternativet.

Det så kallade Porkala-alternativet innefattar Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt. Kommunen vill nu liksom Hangö, utreda en storkommun från Lojo till Hangö. Det tredje jämbördiga alternativet är Ingå-Raseborg-Hangö.

Fullmäktiges ordförande SFP:s Kristian Westerholm säger att fullmäktige anser att det är möjligt att låta bli att prioritera de utredningsalternativen.

- Vi tyckte att frågorna finansministeriet ställt till kommunerna inte är helt entydiga. Vi tycker att man kan tolka frågorna också som så, att man kan ställa flera alternativt jämbördiga, säger Westerholm.

Väntar på finansministeriet

Han säger att Ingå nu utväntar finansministeriets svar på sitt förslag, men att man givetvis också väntar på de andra kommunernas reaktioner.

- De hänger ju nog på kommunernas vilja om de här utredningarna blir av. Och min personliga uppfattning är att de små kommunerna nog får finna sig i vilken åsikt de här större centralorterna har, säger Westerholm och konstaterar att han inte tror att till exempel Kyrkslätt kan mot sin vilja tvingas utreda med Ingå.

- Inte tror jag att Lojo eller Raseborg heller kan tvingas att utreda med Ingå om de inte vill, säger Kristian Westerholm.

Kommunstyrelsen hade föreslagit att Ingå skulle i första hand utreda det så kallade Porkala-alternativet, i andra och tredje hand de två andra alternativ.

Fullmäktige fattade beslutet efter omröstning där röstningssiffrorna blev 16-11. SFP-blocket tillsammans med samlingspartisten Hannu Pesonen och sannfinländaren Joni Ikonen röstade mot styrelsens förslag.

Hangöudds Ryttares Erica Hellman med hästen Weston Joychild kom tvåa i föreningstävlingar i hinderritt. Tävlingarna hölls på lördagen i Evitskog i Kyrkslätt.

Hellman förlorade med en dryg sekund mot Camilla Segercrantz/ Corüfee i klassen 100 cm. I klassen deltog tjugo ekipage.

Hellman/ Weston Joychild deltog också i klassen 110 cm, men i den tävlingen blev hon diskvalificerad. Sammanlagt tävlades i sex klasser.

Länk till resultaten från tävlingar finns här

Antalet arbetslösa i Västnyland fortsätter att öka.
I oktober fanns det 50 fler arbetslösa i regionen än månaden innan.

Den största ökningen skedde i Lojo där det nu finns över 2 300 arbetslösa.
Det är 37 personer fler än i september.
Arbetslöshetsgraden i Lojo är exakt 10 procent. I september var den 9.8 procent.

I de övriga västnyländska kommunerna Raseborg, Ingå och Sjundeå ökade arbetslösheten också en aning i oktober.

Hangö dystrast

Hangö toppar fortfarande arbetslöshetsstatistiken i Nyland.

I oktober var siffran i Hangö 13,9 procent mot 14 procent i september.
Antalet arbetslösa i Hangö minskade på en månad med 5.

Här hittar du siffrorna som Närings-, trafik- och miljöcentralen ger ut varje månad.

Det var en gång en liten rödhårig flicka som älskade prinsessagor med lyckliga slut. Sagorna skulle också innehålla diverse tomtar och troll, en elak häxa och prinsen som kom på slutet och räddade prinsessan.

Hemma hos den lilla flickan fanns ganska få sagoböcker, men till all lycka hade hon en mor som körde den lilla flickan till det lilla biblioteket. Det lilla biblioteket påminde förresten lite om ett pepparkakshus, sådär som i Hans och Greta, fast gult.

Bibban hade öppet tre gånger i veckan, totalt tio timmar, men det räckte för flickan som lånade massvis med prinsessböcker. Hon kunde inte ens ge sig till tåls medan mamman bläddrade i tidningar. Hon var tvungen att sätta sig på en av de pyttesmå stolarna som fanns runt ett pyttelågt bord, sådär som i Alice i underlandet och redan i bibban bläddra i de gamla sagoböckerna som doftade ljuvligt av... bibliotek.

Så gick åren och den lilla rödhåriga flickan växte småningom upp och blev en tråkig vuxen som slutade läsa prinsessagor. Hon slutade till och med gå till bibban i sin nya hemstad. Fast sommartid stack hon sig alltid då och då in i det lilla biblioteket i sin gamla hemby.

Så kom den dagen då häxan uppenbarade sig på riktigt. Och hotade alla tomtar och troll med att bibban skulle stänga. Häxan började till och med planera en försäljning av bibliotekshuset. Det var då som tomtarna skred till verket. De bildade en förening, vi kan kalla den Bromarf Biblioteks Vänner, som ordnade föreläsningar, författarträffar, sagostunder med mera. Men häxan spann vidare på sina planer, precis som i Törnrosa fanns det en risk för att prinsessan, det vill säga bibban skulle sticka sig på en vass tagg och dö eller åtminstone somna in. Framtiden såg faktiskt rätt dyster ut.

Det var då som prinsen på sin vita springare uppenbarade sig. Eller var det kanske en prinsessa som kom med en säck full av guldpengar och ädla stenar? Vi får låta det bli osagt, i alla sagor ska det finnas några kryddmått mystik, sådär som Ur tusen och en natt, så vi kan kalla den anonyma välgöraren hen. Hen kom och lovade donera pengar till de bekymrade tomtarna och trollen så att bibbahuset i hjärtat av byn skulle kunna köpas av föreningen som vi kan kalla Bromarf Biblioteks Vänner.

Nu i dag, torde det vara klart att häxan har blivit snäll eller så är hon bara snål på pengar, kanske är hon en Pomperipossa, för det verkar som om tomtarna och trollen i den lilla föreningen i den lilla lilla byn får köpa det där huset som ser ut som ett pepparkakshus, fast det är gult och egentligen inte alls i så fint skick att det borde få kosta så pass mycket som 278 000 euro, men i det här fallet spelar det ingen roll.

Sagan har fått ett lyckligt slut eftersom biblioteket får fortsätta i sina nuvarande utrymmen och nuvarande omfattning. De snälla trollen och alla glada tomtar kan äntligen andas ut. Men det finns ännu många små bibbor att rädda och väldigt få prinsar med stora vita springare. Så låt denna saga vara en sedelärande berättelse till alla häxor: Låt de små bibborna få leva!

Snipp snapp snut, så var denna sanna saga slut.

Kommundirektören i Ingå, Jarl Boström, anser att det är staten som borde fatta de stora sparbesluten i det finländska samhället, men antar ändå att det blir kommunernas uppgift.

Kommunerna ska spara in två miljarder euro. En miljard ska sparas genom att kommunerna får färre uppgifter, och en miljard genom att kommunen sköter sina uppgifter mer effektivt. Kommundirektören i Ingå, Jarl Boström, anser att det är staten som borde fatta de stora sparbesluten.
- Det är frågan om en prioritering i vår välfärd och det måste vara likadant i hela landet.

Jarl BoströmJarl Boström Yle/Minna Almark

Kommunpolitikerna kan inte tänka sig att spara mycket i kommunernas uppgifter, medan kommundirektörerna och sektorcheferna kan tänka sig effektivera mera. Det visar enkätresultat från Kommunförbundet. Svårast verkar det vara att skära inom vården, som kostar kommunerna mest.

Jarl Boström är inte alls nöjd med spardiskussionen hittills. Han anser att den är flummig. Och det beror på att politiker är rädda för att fatta svåra nedskärningsbeslut, tror Boström.

Råvirkesterminalen vid järnvägsstationen i Karis borde flytta till en lämpligare plats. Det tycker staden Raseborg i ett utlåtande till trafikverket och får också medhåll från annat håll.

Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) säger, att det är bra att området nu är omgärdat med staket, men ändå är det inte det lämpligaste området för en terminal och absolut inte något som stöder centrumfunkionerna i Karis. Dessutom betyder det tung trafik nästan in till centrum.

Staffan Holmberg är en av de chaufförer, som regelbundet kör virke till terminalen i Karis. Han berättar, att det virke som körs dit fortsätter till tre olika industriers fabriker främst i östra och mellersta Finland. Platsen i centrum av Karis är inte den idealiska för en sådan här terminal. Han skulle föredra en plats ute i skogen.

Vart man skulle kunna flytta terminalen är inte klart, men en ny plats borde möjligen ersätta både terminalen i Karis och lastningsplatsen i Lojo, som också är för trång. Då skulle ett område mellan Karis och Lojo vara lämpligt. Svartå och Mjölbolsta är namn som dyker upp i diskussionen. Holmberg säger, att det logistiskt skulle vara bra för stockbilarna att undvika de trånga korsningarna på vägen in till Karis.

Anders Walls, stadsstyrelsens ordförande.Yle/Börje Broberg

Lena Autiovuori, som på sin dagliga promenad passerar terminalen vid Bangatan, skulle gärna vilja ha bort de stora högarna med stock som hon tycker är farliga. Lyckligtvis finns stängslet äntligen på plats, men hon oroar sig för att stockar kan falla ut på vägen. Planteringar skulle vara ett alternativ på platsen, tycker hon.

Luftkvaliteten har blivit märkbart bättre i Koverhar efter att FN-Steel lade ned sin verksamhet för ett par år sedan. Däremot kommer förändringar till det bättre att synas i marken och i de långsamt växande lavarna att märkas först efter en lång tid.

- Troligtvis kommer de att finnas kvar också efter många år, då järnet och kalken försvinner så långsamt ur marken, säger Lodenius.

Han påpekar att de höga halterna av järn och kalcium är ingenting att oroa sig över.

- Tvärtom kan det ju till och med vara hälsosamt att få i sig lite extra järn, säger Lodenius.
Han berättar att de största förändringarna i marken har skett inom en radie på en kilometer från det nedlagda stålverket. Universitetet har undersökt marken och luften på område som är ungefär fyra kilometer stort och sträcker sig från Koverhar till Lappvik.

- Det skulle vara intressant att se hur här ser ut efter tio år, men vår undersökning fortsätter av olika orsaker inte längre, säger Lodenius.

Ekenäs bibliotek slår snart upp dörrarna igen efter en stor grundrenovering.

Biblioteket ska också ha ett café och staden söker nu en caféföretagare till biblioteket.
Cafélokalen i biblioteket vid Raseborgsvägen 8 är drygt 60 kvadratameter stor och har plats för 24 kunder.
Hyran är drygt 600 euro per månad, uppger Raseborgs stads interna service som ansvarar för stadens fastigheter.
I hyran ingår värme, el, vatten och sophantering.
Biblioteket öppnar den 9 december.

Tjänsterna vid hälsovårdscentralerna i Raseborg omorganiseras.

Staden Raseborg tar vi årsskiftet över hälsostationen i Karis av vårdföretaget Mehiläinen och i samma veva blir förvaltningsöverläkare Åsa A Westerlund överläkare för den öppna hälso- och sjukvårdsmottagningen.
Westerlund har redan en tid varit tjänstledig från sitt jobb som förvaltningsöverläkare och jobbat på Mehiläinen i Karis för att göra övergången smidig.

Då Westerlund blir överläkare för hälsovårdscentralen Raseborg kan chefsöverläkaren Anne Pietinalho fokusera på att leda hälsovårdstjänsterna eftersom en del av hennes uppgifter delegeras till överläkaren, det vill säga Åsa A Westerlund.
Så motiverar produktionschef Jeanette Pajunen omorganiseringen.

Under 2014 ska hälsovårdstjänsterna utvärderas och det kan bli aktuellt med flera förändringar, säger produktionschef Jeanette Pajunen.

Sammanlagt fyra premieringar kom till Västnyland vid NÅID:s höstmöte på tisdagskvällen i Kyrkslätt. Raseborgsbördige Ron Lindberg fick fortsatt förtroende som ordförande.

NÅID Friidrott, alltså det nyländska - och åboländska friidrottsdistriktet premierade sammanlagt duktiga västnylänningar. Till årets idrottare valdes höjdhopparen Linda Sandblom från Hangö IK, till årets junior spjutkastaren Oliver Helander, IF Raseborg och årets tränare Glenn Lignell, IF Raseborg. Henrik Fröberg från Sjundeå IF premierades för Årets ärevarvsinsats.

Linda Sandblom, 24, hoppade i hösten landskamp mot Sverige nytt personbästa 189. Resultatet är också SFI-rekord. SFI står för Svenska Finlands Idrottsförbund.

Oliver Helander, IF Raseborg.Yle/ Bubi Asplund

Till årets ledare valdes Helsingfors IFK:s Mikael Nygård och till årets samarbetspartner utsågs Pajulahti idrottsinstitut.

Lindberg fortsätter leda ordet

Höstmötet återvalde tidigare Raseborgsbon Ron Lindberg till ordförande för perioden 2014-15. IF Raseborgs Glenn Lignell återvaldes till styrelsen, liksom Hilding Wikner från Kyrkslätt. Bägge var i tur att avgå.

Nya styrelsemedlemmar Anders Wikholm från Esbo och Lars Fagerholm från Borgå. Bland de styrelseledamöter som sedan tidigare är valda för år 2014 finns bland andra Gunilla Peräsalo från Virkby och Clas Smeds från Sjundeå.

Kiosken, som ligger vid torget i Fiskars, har varit samlingsplats för Fiskarsborna och besökarna under sommaren. Frågan är nu vad som händer med den då Fiskarskoncernen ska ta hand om den.
- Byborna är oroliga för vad som ska hända. Ska kiosken framöver finnas till bara för turisterna? frågar byaföreningens ordförande, Kati Sointukangas. Den är vårt vardagsrum.

- I första hand tänker vi på byborna då vi utvecklar verksamheten, lovar däremot Fiskarskoncernens fastighetsdirektör Patrik von Essen.

- Vi ska hyra ut kiosken vidare. Men det är viktigt att hitta den rätta operatören. von Essen påpekar att det finns flera intressenter.
Vi torget planerar Fiskarsbolagen också bygga en torgservicebyggnad med en kiosk och exempelvis toaletter.

Förra ägaren fick inte kommunalteknik, trots det hade han utskänkningsrättigheter.

- Men kiosken behöver kommunalteknik för att kunna fortsätta, men finansieringen utreds ännu, säger von Essen.

Sointukangas lyfter upp hur kommunikationen mellan de olika organen i byn.

- Vi önskar överlag att vi kunde kommunicera bättre med staden, med Fiskarsbolagen, och med alla i byn och utveckla Fiskars tillsammans. Så att vi inte behöver läsa i tidningen vad som händer här, säger Kati Sointukangas.

Yle/Tove Virta

Raseborgs stad budgeterar ett överskott på en och en halv miljon euro för nästa år. Samtidigt ökar lånebördan med över sju miljoner.

Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls bedömer att budgeten är försiktig och realistisk.

Trots att stadsstyrelsen justerade anslagen för investeringarna neråt finns det fortfarande rum för investeringar. Enligt styrelsens förslag ska 12,6 miljoner euro användas för investeringar år 2014.

Av investeringarna som fått grönt ljus av styrelsen kan nämnas Kiilan koulu som nu ska få sin nya gymnastiksal. Ekenäs gymnasium byggs om till daghem och gymnasiet flyttar till sjukvårdsskolan på Raseborgsvägen 5, som i sin tur renoveras. Tenala får sitt nya daghem och centralköket byggas ut.

I budgeten finns också ett planeringsanslag för att utreda möjligheterna för en gemensam byggnad för skolor, daghem och bibliotek i Svartå.

Dessutom går en del av investeringspengarna till planläggning, utbyggnad av nya gator och infrastruktur.

Budgeten har behandlats av stadsstyrelsen och ska godkännas av fullmäktige nästa måndag, den 2.12.

Stadens lånebörda väntas öka till 4180 euro per invånare och uppgår då vid slutet av år 2014 till 120,5 miljoner euro.

- Huvudsaken är att vi får vår drift i balans, bedömer Anders Walls.

Stadsdirektör Mårten Johansson säger att budgeten är tuff men att staden nu är på väg uppåt igen.

Vården är olycksbarnet

Från den ram som styrelsen gett har alla sektorer klarat sig bra förutom grundtryggheten som inte lyckats hålla sig till ramen.

- Vården är bekymret men också möjligheten, säger stadsdirektör Mårten Johansson som forutspår ett minskat antal bäddplatser, koncentrerad jourverksamet och utökad hemvård.

- Vi måste också se på vår verksamhet mer flexibelt och hitta nya lösningar säger Johansson och föreslår att städare också kunde utföra vårdarbete i vissa fall.

Raseborg höjer skattesatsen till 22 procent nästa år vilket inbringar en ökning med 4,2 miljoner euro. Sammanlagt väntas ökade skatter ge ett klirr i kassan på nästan 6 miljoner euro. Däremot minskar statsandelarna. De externa utgifterna (löner, pensioner köptjänster) ska hållas på nästan samma nivå som år 2012. Personalen minskar med 61,5 årsverken.

Det blir många derbymatcher i fotbollens division 3, zon i säsongen 2014. Det nyländska fotbollsdistriktet har publicerat zoninledningen.

I division 3, zon 1, säsongen 2014 i det nyländska fotbollsdistriktet finns två lag från Ekenäs, ett från Hangö och ett från Helsingfors.

FC HIK från Hangö, EIF/Akademi från Ekenäs och Lohjan Pallo (LoPa) från Lojo får nu sällskap av serienykomlingen Ekenäs Sport Club (ESC) i trean. ESC avancerade i höstas efter en omspelsmatch till division 3.

I zonen finns också (inom parentes förkortning/ serienivå 2013) Esbolagen Esbo Bollklubb (EBK/ div 3) och Etelä-Espoon Pallo (EsPa/ div 2) och Vandalaget Pallokerho-35/ Vantaan Jalkapalloseura (PK-35/VJS/ div 3).

Från Helsingfors kommer FC Kontulan Urheilijat (FC Kontu/ div 3), Helsingin Palloseura (HPS/ div 3), Malmin Palloseura/ Atletico Malmi (MPS/Atletico Malmi/ div 3) och Savannan Pallo (SAPA/div 3).

Också Nummelan Palloseura (NuPS) från Vichtis spelar i division 3 säsongen 2014. Laget vann sin div 4-zon 2013 och avancerade.

Seriesegrarna till division 2

De övriga division 3-zonerna ser ut enligt följande: zon 2: Allianssi Vantaa, FC Kiffen, FC PoHu, HIFK/2, Honka/3, MPS, NouLa, Pöxyt, SibboV, Team Vanpa, TuPS och Töölön Taisto.

Zon 3: HerTo, HyPS, KOPSE, KäPa/Pule, LPS, NJS, Nopsa, PuiU, Reipas, RiPS, Spartak, Stars.

I alla zonerna spelas dubbla omgångar och vinnarna från varje zon avancerar till division 2 för säsongen 2015. Lagen som placerar sig som elfte eller sämre degraderas till division 4 för säsongen 2015.

Seriestart blir det i mitten av april 2014.

Det är med flinka och vana fingrar fältmästare Johan Lindholm firar måttbandet på rulle ner i brunnen för att mäta grundvattenståndet. Lindholm trotsar storm, regn och snöoväder för att ta vattenprover som visar ifall miljön far illa av människans framfart.

Först mäter Johan Lindholm på vilken nivå grundvattnet är just nu.Fältmästare Johan Lindholm vid Västra Nylands vatten och miljö r.f. yle/Petra Thilman

Prover tas på flera platser i grustaget, men också från grundvattenbrunnar vid gårdar som ligger nära grustaget.

Noggrannhet a och o

Den här dagen granskar vi hur ett grustag påverkar grundvattnet.Ett grustag yle/Petra Thilman

Flaskorna är kodade så att inte de som jobbar i laboratoriet ska veta vilken flaska som kommer från vilken mätplats. Objektivitet är en ledstjärna.

Flaskorna är anonymt numrerade och kodade.Flaskor som används för vattenprovtagning. yle/Petra Thilman

Än i dag kan Lindholm inte säga varför det i de första proverna fanns naftalen; det enda som verkar helt tydligt är att ämnet inte fanns i brunnsvattnet.

Men om det var Lindholms fel att proverna förorenades - kontaminerades som det heter på fackspråk - eller om felet ligger hos laboratoriet i Helsingfors, där den här typen av specialanalyser görs, kan ingen säga.
- Hur man än försöker kan det uppstå fel. De här analyserna är så otroligt noggranna nuförtiden att minsta lilla kontaminering syns i dem.

Beredd på allting

Plaströr används vid smala eller djupa brunnar.Fältmästare Johan Lindholm vid Västra Nylands vatten och miljö r.f. yle/Petra Thilman

Ett plaströr används bara en gång för att prover från olika brunnar inte ska blandas ihop.

Vid det här provröret upptäckte Johan Lindholm en främmande fläck, som ändå inte luktade underligt. Han fotograferade fläcken så att forskarna får uppgiften ifall vattenproverna sedan tyder på något konstigt.Fältmästare Johan Lindholm vid Västra Nylands vatten och miljö r.f. yle/Petra Thilman

Johan Lindholm iakttar också miljön runt omkring provplatsen; finns där konstiga fläckar eller har t.ex. skogen skövlats runt brunnen.

Då Lindholm tar sig ner i grustaget måste han ha en stor ryggsäck för att få plats för alla saker han behöver. Bland annat bär han ett tungt bilbatteri i sin ryggsäck för att ha en strömkälla för elpumpen som pumpar upp grundvatten ur de olika rören.

Johan Lindholm har med sig många verktyg, bland annat en kofot ifall brunnslocket har frusit fast.Fältmästare Johan Lindholm vid Västra Nylands vatten och miljö r.f. yle/Petra Thilman

Nöjd med jobbet

Johan Lindholm tittar också på hur vattnet ser ut och hur det luktar.Fältmästare Johan Lindholm vid Västra Nylands vatten och miljö r.f. yle/Petra Thilman

Johan Lindholm har en skylt på bilen som visar vem han är, men han säger att han alltid blir vänligt bemött om han träffar på människor där han rör sig i naturen. Han besöker också avstjälpningsplatser och industrier.Fältmästare Johan Lindholm vid Västra Nylands vatten och miljö r.f. yle/Petra Thilman

Lite kontorsjobb ryms också med bland arbetet som fältmästare. Lindholm är GIS-planerare vilket betyder att han ansvarar för föreningens kartor och sköter allt material som har med kartor att göra.

En del gölar och sjöar kan innehålla grundvatten. På vintern kan isen vara tjock och då behövs en borr. I november är isskorpan ändå tunn.Ett istäcke på en liten sjö. yle/Petra Thilman

Och att röra sig på avstjälpningsplatser är inte alltid helt riskfritt. Ibland finns det riktigt giftiga gaser i luften och därför har provtagarna då med sig gasmätare som varnar för att halterna är för höga. Då gäller det att dra på sig skyddskläder för att inte hamna i fara under provtagningen.

Ingen myndighet

Västra Nylands vatten och miljö r.f. är en förening, men verkar i praktiken som ett företag som säljer sina tjänster till företag och kommuner som enligt lag måste låta undersöka verksamhet som kan påverka på miljön.

Då föreningen får in beställningarna görs provtagningsplaner upp och hela den långa arbetskedja som behövs för att få jobbet gjort sätts igång.

Västra Nylands vatten och miljö r.f. är ingen myndighet utan snarare ett konsultföretag som utför provtagningar.Fältmästare Johan Lindholm vid Västra Nylands vatten och miljö r.f. yle/Petra Thilman

Forskarna ser på resultaten och skriver ihop en rapport som ska förklara mätresultaten.

Föreningen finns i Elcoteqs gamla industrifastighet i Lojo. Allmänheten kan också lämna in vattenprov för analys. Det kostar och man ska gärna ta kontakt först så man får rätt sorts provflaskor.Västra Nylands vatten och miljös kontor i Lojo. yle/Petra Thilman

Skrivbordsjobb

Ralf Holmberg började jobba för föreningen på 1980-talet. Då gjorde han en hel del fältjobb och undersökte bland annat vattnen runt Hangö. Som Hangöbo var han mycket glad över möjligheten att få jobba i sin närmiljö.

I dag jobbar han tre dagar i veckan i ett arbetsrum i Tvärminne Zoologiska station i Hangö och två dagar i veckan pendlar han till kontoret på Västra Louhigatan 31 i Lojo.
- Det blir ju en ganska lång resa, men den sociala biten är också viktig.

Det är sällan han numera rör sig ute i fält. Mest är det skrivbordsjobb som gäller. I somras hade föreningen ändå en stor mängd fältarbeten som skulle göras samtidigt och man hade inte hade råd att anställa hjälpkrafter. Det betydde att alla fick hjälpa till.
- Jag hjälpte till med ett provfiske i Pojoviken. Det blev en 15-timmars dag då vi stod och plockade småfisk ur nätet. Det är hälsosamt att komma bort från skrivbordet ibland, säger Holmberg.

Ralf Holmberg har funnits med sedan 1980-talet och han trivs med sitt jobb.Ralf Holmberg har varit länge med. yle/Petra Thilman

Vuxit till sig

Föreningen grundades år 1975 som Västra Nylands vattenskyddsförening. Det var industrier och kommuner i regionen som tog initiativet till föreningen då Finland fick sin första vattenlag. Lagen krävde att den som smutsar ner eller släpper ut något i vattendragen också måste låta undersöka konsekvenserna av det, annars fick man inte tillstånd för sin verksamhet.

Kommunerna och industrierna tyckte det skulle vara bäst att ordna provtagningarna gemensamt. Det fanns exempel på liknande föreningar i andra delar av landet.

Första kontoret delade föreningen med Lojo reningsverk och man använde sig av stadens laboratorium.

Till en början var det bara några personer som jobbade inom föreningen men längs med åren har verksamheten bara ökat och personalstyrkan är nu 30 personer stor.

Föreningens första verksamhetsledare var Stig Lönnqvist (1975-1994) som många förknippar med det västnyländska avfallshanteringsbolaget Rosk´n Roll. Och det var också i arbetet med Västra Nylands vatten och miljö Lönnqvist fick sin idé om att börja sköta sophanteringen som ett samarbete. Och det ledde till att Rosk´n Roll bildades.

I vattenlaboratoriet analyseras vattenprover.Vattenlaboratoriet. yle/Petra Thilman

I och med att verksamheten breddades ändrade föreningen namn på 1990-talet till Västra Nylands vatten och miljö.

I dag har föreningen två laboratorier under sitt tak. Det ena är vattenlaboratoriet och det andra är livsmedelslaboratoriet. I livsmedelslaboratoriet undersöks allt från livsmedel till avföringsprover.

Här kan man analysera kväve i vattnet.Västra Nylands vatten och miljös kontor i Lojo. yle/Petra Thilman

Strävar inte efter vinst

På sikt kanske Västra Nylands vatten och miljö r.f. blir ett aktiebolag, men i botten finns ändå grundtanken om att som föreningen inte sikta in sig på vinst.

I praktiken måste föreningen ändå göra ett så gott resultat att man har råd att hålla igång verksamheten och t.ex. köpa material för laboratoriet och fältarbetet.

Då föreningen rustade upp Elcoteqs gamla fastighet på Västra Louhigatan 31 var det en stor ekonomisk satsning. År 2012 landade bokslutet på minus.

Livsmedelslaboratoriet vid Västra Nylands vatten och miljö.Livsmedelslaboratoriet vid Västra Nylands vatten och miljös kontor i Lojo, yle/Petra Thilman

År 2012 hade Västra Nylands vatten och miljö 61 medlemmar: 10 kommuner, 16 industrianläggningar eller större företag, 35 småföretag samt lokala skyddsföreningar eller miljögrupper som har bildats kring något vattendrag.

Medlemsavgifterna står för några procent av inkomsterna då över 90 procent av inkomsterna kommer från affärsverksamheten, alltså att sälja provtagnings- och analystjänster.

Över hälften av inkomsterna kommer från prover som medlemmarna låter ta och det är kommunerna som är de bästa kunderna med industrierna på andra plats.

44 procent av kunderna är inte medlemmar i vattenföreningen.

Också ideell verksamhet

Projektet som ska rädda sjön Hiidenvesi får pengar, men föreningen bidrar med mer tid än det egentligen ges pengar för.En karta över området som är med i projektet som ska rädda sjön Hiidenvesi. yle/Petra Thilman

Det betyder t.ex. att forskare kan stå till buds med handledning och rådgivning till en viss grad.

Västra Nylands vatten och miljö är också aktivt med i en del miljöprojekt. Bland annat deltar man i restaureringsprojektet kring Hiidenvesi sjö i norra Västnyland. Sjön är näststörst i Nyland och kraftigt övergödd.

Projektet får finansiering, men kräver en hel del tid och kan därför också ses som en del av den ideella verksamheten, säger vattenforskare Ralf Holmberg.

Laborant Marja Kaartinen försöker få maskinen att mäta vattenprover, men den är inte samarbetsvillig i dag.Laborant Marja Kaartinen. yle/Petra Thilman

Miljötänkandet ökar

Ralf Holmberg bedömer att föreningen i framtiden kommer att ha en plats och uppgift trots konkurrens inom branschen. Föreningen har som princip att hjälpa kunderna så att det blir så lite besvär som möjligt för dem.
- Om någon ringer och frågar efter en tjänst vi inte kan erbjuda så försöker vi ge dem adressen eller telefonnumret där de kan få hjälp med sitt problem.

Miljökraven skärps ständigt och det finns en efterfrågan på tjänsterna. Många företag är i dag också intresserade av miljöfrågor och ser det som något positivt.
- Många beställer mera prov än vad lagen kräver av dem. Industrierna vill visa upp sina goda värden, särskilt om det snart blir aktuellt med att förnya tillstånden.

På torsdag (28.11) kan du chatta med Ralf Holmberg om hur de västnyländska kustvattnen mår. Du kan också fråga om t.ex. avstjälpningskontroller i svenska Västnyland eller ställa frågor om föreningens verksamhet. Chatten börjar klockan 9 på torsdag och är öppen till ca 10:30.

Lokaltidningen Västra Nyland ska inte påverkas nämnvärt av omorganiseringen av tidningshuset KSF Media. Det försäkrar chefredaktör Tommy Westerlund, som fortsätter som chefredaktör medan ansvaret som utgivare centraliseras.

KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Hangötidningen, Borgåbladet, Östra Nyland och Loviisan Sanomat.

Avgående vd Henrik Johansson blir vid årsskiftet chef för Konstsamfundets projekt som ska bygga det nya Amos Andersson-museet i Helsingfors.

Tommy Westerlunds ansvar reduceras.yle/Petra Thilman

Västra Nyland

Chefredaktör Tommy Westerlund vid tidningen Västra Nyland tycker det är intressant att den nya chefen kommer att ha förutom det ekonomiska och administrativa ansvaret också ett publicistiskt ansvar.

För sin egen del säger Westerlund att han fortfarande är chefredaktör.
– Den nya chefen för KSF Media kommer ju att vara ansvarig utgivare för alla sex KSF-tidningar. Det är den största skillnaden. Det betyder att om vi skriver eller publicerar något som vi inte borde ha gjort så är det den nya chefens ansvar att stå för följderna.

Personalen vid Västra Nylands redaktion ska inte heller märka av chefsbytet.
– Det beror förstås på vem den nya chefen blir och vad den personen för med sig för tankar.

Tommy Westerlund säger att han själv inte är intresserad av att bli ny vd för KSF Media.
– Nej. Det är jag inte. Jag tror nog att det finns lämpligare personer. Det är ett verkligt tufft jobb.

Servicefacket PAM vill torpedera uppfattningen att det råder brist på städare i Nyland.

Det har blivit lättare att få städare, platserna fylls snabbare och lönerna har inte heller stigit - vilket de brukar göra om det är brist på arbetskraft. Det visar en undersökning som äldre forskaren vid Löntagarnas forskningscentral Ohto Kanninen har gjort.

Städbranschen i Nyland klassas som en bransch med brist på personal, vilket gör att man tar in personal från utanför EU.

Ann Selin från servicefacket är rädd att man skapar arbetslöshet bland städare, och samtidigt en parallell billig arbetsmarknad.

- De som inte alls känner till det finländska arbetslivet och dess spelregler är lätta offer. Det är tragiskt om vi med vett och vilja ger utrymme för ett grymt utnyttjande, säger Ann Selin.

Selin anser att det gäller att först och främst sysselsätt de som redan finns i landet.

Finlands Bollförbund har offentliggjort zonerna i herrarnas division 2 i fotboll. Raseborgslagen EIF och BK-46 finns, precis som säsongen 2013, i den södra zonen.

Också säsongen 2014 spelas division 2 i fyra zoner. Segrarna går till kval och två lag stiger till division 1. De lag som placerar sig nionde eller tionde degraderas. Dessutom degraderas det sämsta lagen som kommit åttonde i sin zon.

Lagen spelar en sådan serie där alla lag möter alla lag i samma zon tre gånger. Sammanlaget spelas alltså 27 omgångar.

Division 2 2014

Södra zonen: Bollklubben -46, Karis (BK-46), Ekenäs Idrottsförening, Ekenäs (EIF), FC Espoo, Esbo (FC Espoo), GrIFK-Fotboll, Grankulla (GrIFK), Helsingin Jalkapalloklubi, Helsingfors (Klubi 04), IF Gnistan, Helsingfors (Gnistan), Käpylän Pallo, Helsingfors (KäPa), Pallohonka Juniorit, Esbo(Pallohonka), Salon Palloilijat, Salo (SalPa) och Someron Voima (SoVo).

Västra zonen: FC Hämeenlinna, Tavastehus (FC Hämeenlinna), FC Kerho 07, Seinäjoki (FC Kerho 07), Idrottsföreningen Kamraterna Vasa (VIFK), Idrottsföreningen Kraft, Närpes (Närpes Kraft), IF Kamraterna i Åbo (ÅIFK), Tampereen Viipurin Ilves-Kissat, Tammerfors (Ilves-Kissat), Maskun Palloseura (Masku), Pallo-Iirot, Raumo (P-Iirot), Sporting Kristina, Kristinestad (Sporting), Tampereen Pallo-Veikot, Tammerfors (TPV).

Östra zonen: Atlantis FC Edustus, Helsingfors (Atlantis FC), FC Futura, Borgå (FC Futura), FC Kuusysi, Lahtis (FC Lahti Akatemia), FC Myllypuro, Helsingfors (FC Myllypuro), FC Viikingit, Helsingfors (FC Viikkarit), Järvenpään Palloseura (JäPS), Kotkan Työväen Palloilijat (KTP), Soccer Club Kuopio Futis -98 (SC KuFu-98), Mikkelin Palloilijat (MP), Pallokerho Keski-Uusimaa, Tusby (PK Keski-Uusimaa).

Norra zonen: AC Kajaani, Kajana (AC Kajaani), Gamlakarleby Bollklubb, Karleby (GBK), Jalkapalloseura F.C. YPA, Ylivieska (FC YPA), Jakobstads Bollklubb (JBK), KPV:n juniorit, Karleby (KPV), Oulun Luistinseura, Uleåborg (OLS), Oulun jalkapallon tuki, Uleåborg (OPS), Pallo-Kerho 37, Idensalmi (PK-37), Palloseura Kemi Kings (PS Kemi), Tornion Pallo-47, Torneå (TP-47).

Ekenäs Sport Club (ESC) åkte på sin andra raka förlust på hemmaplanen på onsdagskvällen. Esbolaget Golden Futsal Team var bättre i futsalligamatchen som spelades i Ekenäs bollhall.

Matchen slutade 1-2 (0-0).

Igen spelade ESC en riktigt bra första halvlek, men lyckades inte göra mål på de få verkliga målchanser laget skapade. GFT hade också sina chanser men Martin Ekholm i ESC-målet spelade igen en bra match och stoppade nästan alla gästernas skott i den första halvleken. Ett skott hann Ekholm inte på, det skottet träffade i stolpen.

Nära mål kom också hemmalaget. Närmast var ESC då drygt femton minuter var spelade. ESC fick upp ett fint anfall som slutade i att såväl ESC:s Daniel Westerlund som en GFT-försvarare gled in mot mål tillsammans med bollen. Matchens domarpar Tommi Grönman – Sami Turunen friade och hävdade att hela bollen aldrig var över mållinjen.

- Jag väntade på en vissling av domaren, antingen för att signalera mål eller hands. Jag såg ju på nära håll hur GFT-killen drog bollen med armen bortåt från målet, sade en upprörd Westerlund strax efter slutvisslingen. I eftersnacket kring den situationen fick Westerlund ett gult kort.

Han var bestämt av den åsikten att matchbilden skulle ha blivit en annan om ESC skulle ha gått i ledning i den situationen.

- Jag tror nog vi skulle ha vunnit, sade Westerlund.

Ojämnt spel, ESC:s problem

Han konstaterade att ESC:s spel löpte överraskande bra, fast än GFT valde att ligga på försvar. Försvarsspelet är förövrigt något det fysiskt starka och väldigt disciplinerade Esbolaget är bra på.

- Vårt problem tycks nu närmast vara det, att vi spelar alltför ojämnt. Nu, precis som i lördags mot Sievi, hade vi en mycket bra första halvlek och en klart sämre andra halvlek, analyserade Daniel Westerlund.

Han visste inte riktigt vad man borde göra för att förbättra detta.

- Jag tror inte det är konditionen det beror på, det är någonting annat.

Publiken som uppgick till 215 åskådare fick se matchens första mål dryga två minuter in i den andra halvleken. Då gick GFT i ledning genom Timo Lumivaara. Matchens andra mål kom 51 sekunder från slutet då gästernas Lasse Lind sköt bollen från egen planhalva i den tomma ESC-buren. Hemmalaget hade tagit ut målvakten och försökte få ett kvitteringsmål till stånd.

Ekström sköt flitigt

Då det återstod 22 sekunder att spela lyckades Zacharias Ekström spräcka nollan i sitt tionde skott i matchen. Nio gånger före det hade han avfyrat sitt vänsterskott och nästan varje gång på mål. Dess värre för hemmalaget har gästerna en av seriens bästa målvakter, landslagsaktuelle Matias Sarelius. Han gjorde många fina räddningar i matchen. GFT:s andra landslagsspelare Risto Salmi skiljde sig däremot inte ur mängden.

Båda lagens målvakter var alltså de spelare som syntes och lyckades bäst i matchen. I ESC kämpade Zacharias Ekström och lagkaptenen Timo Brotkin föredömligt. I gästernas lag spelade Pekko Rosenberg och Lasse Lind piggt.

ESC spelar sin följande match om en dryg vecka (6.12) i Raumo mot seriejumbon FC Rauma.

- Då är det endast tre poäng som gäller för vår del – ingenting annat, sade Westerlund bestämt.

Futsalligan: ESC - GFT 1-2 (0-0)
22.10 Timo Lumivaara 0-1 (Ville Lindgren), 39.09 Lasse Lind 0-2 (Risto Salmi), 39.38 Zacharias Ekström 1-2 (Timo Brotkin).

Föråldrat, ologiskt och krångligt. Så beskriver studerande vid yrkeshögskolan Novia den webbtjänst där de bland annat ska anmäla sig till kurser och utvärdera undervisningen. Slöseri med dyrbar tid, tycker studerandekårens ordförande Daniel Nenonen.

WinhaWille heter webbtjänsten som studerande vid Novia ska logga in sig på för att göra en kursanmälan, fylla i en kursutvärdering eller granska sina studieprestationer. Problemet är att systemet inte upplevs som speciellt samarbetsvilligt och den svenska översättningen svår att tyda.

– Man skriver sitt namn på en papperslapp som läraren måste föra in i systemet senare. Det skapar extra arbete för både lärare och studerande.

– Det fungerar inte alltid. Dessutom är det ologiskt vilka knappar man ska klämma på och hur man söker efter kurser. Systemet känns föråldrat och klumpigt, säger Daniel Nenonen.

Så här svarar yrkeshögskolan på kritiken.

Finns nästan överallt

Nenonen studerar till sjukskötare vid Novias enhet i Vasa. Även John Nordqvist som studerar till socionom vid enheten i Åbo är besviken på att webbtjänsten för studerande inte fungerar bättre.

– Man måste gå långa omvägar för att hitta fram till rätt information. Det är ologiskt uppbyggt, säger Nordqvist.

Studerandekårens ordförande Daniel Nenonen önskar sig en smidigare webbtjänst inom Novia.Yle/Sarah Groop

– När man till exempel vill söka upp de kurser som man är anmäld till så ska man gå via en meny som heter ISP. Det står för "individuell studieplan". Förkortningen säger en inget om man inte vet att man ska söka just där.

WinhaWille används i de flesta yrkeshögskolor i Finland. Omkring 20 av sammanlagt 25 yrkeshögskolor registrerar studiepoäng i datasystemet WinhaPro som ligger som grund för webbtjänsten WinhaWille. Tjänsten har varit i bruk sedan 2001 och uppdateras ett par gånger i året.

Länkar fungerar inte

Både Nenonen och Nordqvist tycker att bristerna i studerandeportalen inverkar på effektiviteten i studierna. Inom de flesta utbildningarna förutsätts det att studerande anmäler sig före kursstarten, men det lyckas långt ifrån alltid.

– Om systemet inte tar emot din anmälan så måste du dyka upp oanmäld till kurserna. Väl på plats måste man skriva sitt namn på en papperslapp som läraren måste föra in i systemet senare. Det skapar extra arbete för både lärare och studerande, säger Daniel Nenonen.

– Det medför en massa extra pappersarbete hit och dit för att få in anmälningar och studieprestationer i systemet, förklarar John Nordqvist.

En annan sak som fungerar dåligt är utvärderingen av kurser, tycker studerandena. Därför blir den beklagligt ofta ogjord.

– När en kurs är slut borde det automatiskt komma upp en länk för utvärdering i WinhaWille. Men jag vet inte ens hur feedbacken ser ut för jag har inte fått länkarna att funka en enda gång, säger Nordqvist.

– Om något skulle kunna förbättras i vår högskola så är det ett smidigare datasystem, säger Nenonen.

Så ser webbtjänsten ut