Nu är Källviken i Ekenäs officiellt finländarnas egen naturpark. Eller Dagmars park som området nu heter.

Överlåtelsen försiggick under högtidliga former när Fiskars koncernen och Fortsstyrelsen skrev under avtalet på plats och ställe.

Anställda inom Fiskars har med talkokrafter gett parken ett riktigt ansiktslyft och förhoppningen är att ännu fler ska hitta till den natursköna platsen vid havet.

Dagmars park har fått namn efter danska prinsessan Dagmar. Källviken i Ekenäs har döpts till Dagmars park Dagmars park

Manskören Raseborg sjöng, direktörerna höll tal och Fiskars t.f verkställande direktör Teemu Kangas-Kärki önskade lycka till åt naturtjänstdirektör Timo Tanninen vid Forststyrelsen.

Manskören Raseborg uppträdde vid överlåtelseceremonin. Manskören Raseborg sjunger då Dagmars park överlåts till Forsstyrelsen 2017 manskören raseborg

- Det här är Fiskars 100-års gåva åt det finländska folket och åt Finlands vänner. Folk söker naturupplevelser, lugn och ro. Här i Dagmars park finns allt det, konstaterade Kangas-Kärki vid överlåtelseceremonin.

Ansiktslyft på talko

Nya vägskyltar visar vägen till Dagmars park redan vid infarten till Leksvall längs riksväg 25. Fiskarsbolaget har satsat på både infoskyltar och vägvisare över hela det 40 hektar stora parkområdet.

Gångstigar och broar har restaurerats i Dagmars park. Gångstigar och broar har iståndsatts vid överlåtelsen av Dagmars park till Fortsstyrelsen källviken

Arbetet har utförts med talkokrafter av Fiskars egna anställda. Sammanlagt räknar man ihop till 750 talkotimmar med restaurering av gångstigar och broar, bryggan, bättre vägar för rörelsehämmade, toaletter och sopkärl.

Vice President Kari Selkälä från Fiskars koncernen hälsar publiken välkommen. Kari Selkälä från Fiskars koncernen hälsar välkomna vid överlåtelsen av Dagmars park Dagmars park

- Det här är en historisk plats. Redan under baron Mauritz Hisingers tid uppfördes minnesstenen över Alexander III:s och Dagmars besök här i slutet av 1800-talet, säger Kari Selkälä, vice president för Real estate vid Fiskars.

- Nu vill vi överlåta naturparken åt Finlands folk i så gott skick som möjligt.

Blir Finlands i 100 år

Fiskarsbolaget överlåter det 40 hektar stora området Dagmars park för 100 år. Forststyrelsen betalar ett årsarrende på symboliska en euro.

- Det här är bara en lek med siffror när Finland fyller 100 år. Tanken är förstås att Dagmars park härefter förvaltas av finska staten, säger Kari Selkälä.

- Jag är ju inte med när 100 år förflutit, men allt står nu svart på vitt i överlåtelseavtalet som undertecknades idag, säger Selkälä.

Fiskars har också låtit göra en video över natursköna Källviken. Allt för att ännu fler besökare ska hitta till det fina rekreationsområdet på Hangöudd.

Nu har de nya nämnderna för sjukvårdsområdena inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsområde (HNS) utsetts. För nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) byttes alla ordinarie medlemmar ut.

Till VNS hör kommunerna Hangö, Raseborg och Ingå.

Till ordförande för nämnden valde HNS fullmäktige samlingspartisten Roger Hafström från Raseborg.

Vice ordförande är De grönas Sara Avdi, också hon från Raseborg.

I nämnden för VNS är alla ordinarie medlemmar nya jämfört med senaste period.

Makten fördelas enligt valresultatet i alla kommuner

Den politiska maktbalansen i nämnderna för de olika sjukvårdsområdena inom HNS avgörs av resultatet i kommunalvalet för alla 24 medlemskommuner i HNS.

Det är en lagtolkning som till och med har prövats i domstol.

Till en början när HNS bildades år 2000 tolkades lagen annorlunda.

Då var det maktbalansen i de olika upprätthållarkommunerna i de olika sjukvårdsområdena som avgjorde hur makten fördelades.

Det innebar att särskilt SFP hade en stark position i nämnden för Västra Nylands sjukhus.

Samlingspartiet nu störst

Sedan flera år följer man alltså nu lagen som den tolkas enligt domstolen.

Det betyder att Samlingspartiet som största parti i Nyland fortsätter ha fyra platser i nämnderna och har också ordförandeposten.

De gröna gjorde ett gott valresultat och utökade sina platser i nämnderna från två till tre.

Under de politiska förhandlingarna kom man överens om att De gröna får posterna som vice ordförande i de olika nämnderna.

Socialdemokraterna fortsätter med tre platser i nämnderna för HNS.

Sannfinländarna, SFP och Vänsterförbundet har var sin plats i de olika nämnderna, medan Centern förlorade sin plats.

"Intressant sits"

Gabriela Erroll, t.f. direktör för VNS, beskriver den politiska fördelningen som en intressant sits uttryckligen för nämnden för VNS.

- Det är klart att när du har ett sjukvårdsområdes nämnd som inte nödvändigtvis återspeglar den lokala politiska kartan så blir kanske kontakten mellan vår nämnds medlemmar och respektive hemkommun och den politiska viljan där på ett annat plan.

- Det är upp till varje enskild nämndmedlem att höra sig för med sin hemkommun om man har några hälsningar.

Språket viktigt

Erroll lyfter också fram den språkliga aspekten.

- Partierna beaktar könsfördelning men inte nödvändigtvis språket, vi har ju svenska som första språk.

Att nämnden har helt nya medlemmar ger också sin krydda - det betyder att man nu måste så att säga sätta sig på skolbänken och sätta de nya politikerna på kartan, säger Erroll.

"Krävande, men givande"

De grönas Sara Avdi är en av de nya politikerna som nu får sätta sig på Gabriela Errolls skolbänk.

Hon axlar också uppgiften som vice ordförande för nämnden. En uppgift hon beskriver som krävande, men givande.

- Det blir en intressant och lärorik resa.

Hon sticker inte under stol med att det är mycket hon måste lära sig bland annat om vårdreformen. Men hon säger sig känna starkt för sjukhuset och dess framtid.

- I mina ögon är nämnden till för att bevaka regionens intressen och för att samarbetet på lokalplan ska fungera.

Sara Avdi. En kvinna som heter Sara Avdi. Bild: Petra Thilman / Yle Gröna förbundet,Raseborg,politik,politiker,ekenäs centrumförening

Avdi är 29 år gammal och jobbar som verksamhetsledare för Ekenäs centrumförening.

I lokalpolitiken har hon bara varit med en kort tid. Däremot har hon varit aktiv i ungdomsföreningar på EU-nivå, men det har inte handlat om politiskt arbete, säger hon.

Förutom uppgiften som vice ordförande för sjukvårdsnämnden leder hon också ordet i Raseborgs stads personalsektion.

Sjukhusets existens kommer först

I sin roll i nämnden ska Avdi bevaka både sjukhusets och stadens intressen. Där kan ekonomiska intressen krocka.

- Att hålla kvar sjukhuset är inget dilemma för mig. Att spara och spara är något vi sedan måste diskutera där, men jag är absolut och hundra procent för att vi ska ha kvar ett närsjukhus.

"Sjukhuset behövs"

Sara Avdi säger utan tvekan att sjukhuset i Raseborg behövs bland annat för att hålla servicen nära.

- Vi måste försöka trygga att jouren behålls och att den finns där dygnet runt.

- Samtidigt är det ju väldigt viktigt för oss att vi ser på den svenskspråkiga servicen och att den tryggas. Det betyder att vi ska försöka locka hit läkare som behärskar det svenska språket.

Avdi säger att det är utan betydelse att det sitter många personer i nämnden med finska som modersmål.

- Det viktigaste är att vi alla kan vara eniga om att alla har rätt att få service på sitt eget modersmål.

Jobbet i grundtrygghetsnämnden gav blodad tand

En av de nya krafterna i nämnden är SDP:s Katja Posio från Ingå.

Hon är 38 år, sjukskötare till utbildningen. Hon arbetar i Esbo, men inte direkt inom vården.

I politiken har hon varit med i ett par års tid som medlem i grundtrygghetsnämnden i Ingå.

- Arbetet i grundtrygghetsnämnden var intressant och därför ställde jag också upp i kommunalvalet i våras och valdes då in i fullmäktige, säger hon.

Katja Posio. En kvinna som heter Katja Posio. Bild: Privat Finlands Socialdemokratiska Parti,Ingå,politiker,Katja Posio

Posio är också suppleant i fullmäktige för hela HNS och dessutom medlem i nämnden för Västra Nylands sjukhus.

Också Posio säger att hon har mycket att lära sig bland annat kring ekonomin, men hon vill lyfta fram att sjukhuset och jobbet i nämnden är mycket viktigt.

- Jag har den uppfattningen att sjukhuset är kostnadseffektivt, men jag kan också ha helt fel, säger hon.

Sjukhuset viktigt också ur Ingås perspektiv

Raseborgs sjukhus lyfts ofta fram som viktigt särskilt för Hangö och Raseborg på grund av avstånden.

Ingå har också Lojo sjukhus nära och avståndet till Jorvs sjukhus i Esbo är inte oöverkomligt.

Ingåbon Katja Posio säger ändå att sjukhuset i Ekenäs måste finnas kvar och ge en vård av hög kvalitet.

- Avstånden för särskilt Hangöborna är så långa att sjukhuset behövs.

Posio säger att sjukhuset i Ekenäs inte behöver kunna erbjuda alla operationer eller vårdformer, men sjukhuset behöver jour och ska kunna utföra en del operationer.

- Jag har förstått att jouren och möjligheterna att utföra operationer går hand i hand, säger hon.

Språkfrågan inte lika viktig

När Posio listar upp varför hon tycker sjukhuset i Ekenäs behövs nämner hon självmant det svenska språket och den svenska servicen.

Lite senare under intervjun vill hon ändå poängtera att det svenska inte är den viktigaste aspekten.

- Jag är själv en finskspråkig supporter av sjukhuset i Ekenäs och har själv fått mycket god vård på finska där. Jag var mycket ledsen då bb lades ner. Jag ser vikten av sjukhuset i andra saker än just språket.

- Jag vill hoppas och tro att den svenskspråkiga befolkningen får vård på sitt eget modersmål såsom lagen slår fast också på andra sjukhus. Men det är klart att det kanske förverkligas bättre på Ekenäs sjukhus och det är viktigt.

- Men jag vill ändå säga att patientsäkerheten och att befolkningen i regionen får vård är de viktigaste frågorna.

Hur viktig är då nämnden?

Frågan om nämndens betydelse går till Gabriela Erroll, t.f. direktör för VNS.

Hon säger att nämndens roll har blivit allt mindre med åren och att det allt oftare handlar om att anteckna ärenden för kännedom.

Sjukhuset genomgår en förändringsprocess där uppgifterna ses över och det blir förändringar i verksamheten.

Vid årsskiftet är tanken att Västra Nylands sjukvårdsområde blir en del av Helsingfors universitets centralsjukhus (HUCS). Redan i dag lyder en del bitar inom VNS under HUCS.

Det är något den gamla nämnden har föreslagit och som HNS nya styrelse ska ta ställning till, säger Erroll.

Då blir frågan om VNS nämndens ställning intressant eftersom sjukhuset då administrativt kommer att lyda under HUCS och dess nämnd.

- Då måste ju nog det här västnyländska sjukvårdsområdets nämnd få en annan roll, kanske mera en beställarroll.

- Det blir då nämnden för HUCS som ska ta ställning till vår budget och vår verksamhetsuppföljning. Det är onekligen en intressant situation och det här grunnar man på också på högre nivå.

Nämnden blir kvar på grund av reglerna

Klart är ändå att nämnden finns kvar eftersom HNS grundavtal säger så, men frågan är mera vilken betydelse nämnden har, säger Erroll.

- Turbulent kan det bli, men å andra sidan så är vi ju här hos oss minst sagt vana vid turbulens sedan flera år tillbaka.

Politikerna tar sitt uppdrag på allvar

De grönas Sara Avdi från Raseborg tror ändå att nämnden har en viktig roll.

- Absolut. Det är jätteviktigt. Det är viktigt att vi alla som sitter i nämnden också känner så, att det är viktigt. Det arbete vi gör kommer ju nog att sedan att tas upp på större plan.

Ingåbon och socialdemokraten Katja Posio medger att Västra Nylands sjukvårdsområde är en liten del i hela stora HNS.

- Jag anser att det nämnden beslutar och föreslår måste vara viktigt. Sedan är det ju vårt ansvar att fundera på konkreta och viktiga frågor som håller hela vägen upp till de större cirklarna så att vår röst hörs, säger Posio.

Hur som helst upphör nämnden och hela VNS samt HNS att existera den 1.1.2020 om allt rullar på som planerat med vård- och landskapsreform.

Då blir det landskapet Nyland som tar över vården i sin regi.

- Men sjukhusen slutar ju inte existera. Det är frågan om en administrativ reform, konstaterar t.f. sjukhusdirektör Gabriela Erroll.

Lojo sjukvårdsområde

Också Lojo sjukvårdsområde fick en ny nämnd. Där byttes inte lika många medlemmar ut.

Till ordförande för nämnden för Lojo sjukvårdsområde valdes Samlingspartiets Tapio Karjalainen från Vichtis.

Vice ordförandeposten gick till De grönas Paula Nordström från Lojo.

Styrelsen för HNS

Från Västnyland valdes det in nya namn i styrelsen för hela HNS.

Raseborgaren Petri Kajander (SDP) valdes in istället för Harry Yltävä (Vf) som har varit med i många år i styrelsen.

Sannfinländaren Riikka Slunga-Poutsalo har varit vice ordförande för styrelsen, men är nu bara ersättare i styrelsen.

Från Lojo valdes samlingspartisten Mikko Piirtola in i styrelsen med Seija Gustafsson från Raseborg som ersättare.

Yle Västnyland har också försökt nå nyvalda ordföranden för VNS, Roger Hafström, för en intervju. Hafström befinner sig på en resa och kan inte nås för tillfället.

Från och med årsskiftet kan alla raseborgare som är i behov av hemtransporterad mat få tillgång till matautomater. Det blev klart på social- och hälsovårdsnämndens möte i går (30.8),

Tidigare har Menumat-servicen erbjudits i Karis och Pojo. Där är det just nu endast sju klienter som använder sig av Menumat.

Många har i stället valt att köpa mat av lokala företag som tillreder och kör hem maten.

Misslyckat försök i Bromarv

Efter att Bromarfhemmet stängde i våras erbjöds servicen till äldre i Bromarv, men utan framgång. Alla klienter i Bromarv har i stället valt att köpa mat av en lokal företagare i byn.

I Ekenäs kör hemvårdspersonalen fortfarande dagligen ut varm mat som tillreds av företaget Ravioli till ungefär 45 klienter. Planen är nu att Raseborg avslutar avtalet med Ravioli.

I stället erbjuds klienterna en matautomat med frys och uppvärmningsugn i hemmet. Där kan de värma maten själva eller med hjälp av hemvården. En portion kostar 9,50 euro.

Fler köper av privata aktörer

I beredningen till Raseborgs social- och hälsovårdsnämnds möte skriver äldreservicechefen Kirsi Ala-Jakkola att det är sannolikt att flera klienter övergår till att köpa matservice från lokala företag om Menumat tas i bruk i hela Raseborg.

Det beräknas kosta mellan 50 000 och 100 000 euro för Raseborgs stad att installera nya matautomater i hemmen.

BK-46 damer i handboll förlorade mot KyIF från Kyrkslätt med siffrorna 27-32 i den första omgången i den finska cupen i går kväll (30.8).

BK-46:s Elin Löf nätade fem gånger. Pamela Degerman, Emilia Holmberg, Sirja Lassinharju-Heinonen gjorde fyra mål var.

Matchens hjälte var Ingrid Degerth från KyIF som överlistade motståndarens målvakt med tio mål.

Förlusten betyder att det rödvita laget från Karis inte fortsätter i finska cupen.

125 åskådare följde med matchen i Karis.

På lördag 2.9 spelas Socis Cup i Karis. FM-serien kör i gång 8.9 då BK-46 möter GrIFK.

Tjänsteproducenten har alla trumf på handen, säger Karl von Smitten (SFP) som är ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Raseborg.

Staden kan inte säga upp avtalet som gäller äldreboendet Villa Pentby trots att Attendo bryter mot det.

- Jag uppskattar inte firmans sätt att sköta det här. Attendo är en stor aktör och en liten kommun är helt på deras nåder, säger von Smitten.

Raseborg kräver närmare 350 000 euro i kompensation för att vårdbolaget Attendo inte följer det överenskomna avtalet med staden.

För få anställda

Personalstyrkan har varit för liten under vintern och våren både på Villa Stella i Ekenäs och på Villa Pentby i Karis. Dessutom har det funnits brister i städningen på Villa Pentby.

Den största kompensationen kräver Raseborg för avtalsbrotten som gäller Villa Pentby. Summan uppgår till 328 000 euro.

Alternativt ställe till Villa Pentby saknas

Kirsi Ala-Jaakkola, som är chef för äldreservice i Raseborg, anser att man bör överväga om bristerna på Villa Pentby är så allvarliga att avtalet borde sägas upp.

Men von Smitten säger att det inte är möjligt eftersom företaget som äger fastigheten enbart hyr ut den till Attendo.

- Vi har inget annat ställe att sätta mänskorna i vård. För tillfället ser vi att det inte finns några alternativ eftersom det inte finns några byggnader där man kan erbjuda vården.

I Finland är det vanligt att tjänsteproducenterna äger eller har rätt till det ställe där vården ges, menar han. Det gör att konkurrenssituationen blir omöjlig.

- Tjänsteproducenten har alla trumf på handen, konstaterar Karl von Smitten.

Attendo saknar god vilja att rätta till bristerna

Karl von Smitten understryker att bristerna på Attendos vårdboenden inte är väldigt stora. Men det handlar om avtalsbrott och det måste åtgärdas.

Attendo är en firma som man ska akta sig för. Man ska veta att den är hänsynslös och har goda jurister.
― Karl von Smitten (SFP)

Förhoppningen är att det hjälper att reklamera avtalsbrotten och diskutera situationen med Attendo. Men Karl von Smitten är tydlig med att han inte är nöjd med Attendo.

- Jag är inte nöjd med den här firman. Vi har diskuterat saken gång på gång. Med god vilja och gott förhandlingsklimat kan man rätta till bristerna. Men det förefaller som om den här firman inte har den goda viljan och förhandlingsklimatet.

"Attendo är en spelare med bra jurister"

Raseborg har också tidigare reklamerat Attendos äldrevård. År 2015 handlade det om personalbrist på Villa Stella och det ledde till en prisnedsättning på 25 000 euro.

Hösten 2016 uppstod samma problem på Villa Pentby och då blev Attendo tvungen att betala 100 000 euro i vite till staden.

von Smitten påpekar att det är stora summor för Raseborgs stad men små summor för ett bolag som Attendo.

- Attendo är en sådan firma som man ska akta sig för. Det är en spelare och man ska spela rent spel med spelare. Men man ska veta att den är hänsynslös och har goda jurister.

Personalbrist är ett allmänt problem

Petra Baarman (SDP) är vice ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Raseborg. Hon tycker att det behövs en mer allmän diskussion om äldrevården.

Personalbristen berör också stadens egen produktion och staden måste se till att alla enheter fungerar som de ska, säger hon.

- Det blir etiskt jättetungt att jobba inom äldreomsorgen, säger hon. Personalen utsätts för jättesvåra situationer och vårdkedjorna ska fungera. Det är viktigt att vi tittar på hur hela vår service fungerar.

Flera instanser ska övervaka

Nämnden måste nu följa med hur situationen på Attendos äldreboenden i Raseborg utvecklas, säger Baarman.

Petra Baarman (SDP). Petra Baarman, SDP. Bild: Tove Virta / Yle Finlands Socialdemokratiska Parti,stadsfullmäktige,Raseborg,Västnyland,Petra Baarman

Idealet är att de äldre kan bo kvar på samma boende och att personalen känner sig trygg.

- Själv tänker jag att vi kan ta med Regionförvaltningsverket. Det finns andra aktörer än Raseborgs stad som aktivt kan vara med och följa med situationen.

Tenala servicehem byter namn till Tenala-Bromarf servicehem. På det här sättet vill staden förenhetliga benämningarna inom äldreservicen.

Inom hemvården har Tenala och Bromarv ett gemensamt område och dessutom finns i dagens läge också Tenala-Bromarf dagverksamhet.

Äldreboendet i Bromarv stängdes i våras som en del av stadens åtgärdsprogram Raseborg 2020.

Namnbyte i oktober

Tenala servicehem byter namn till Tenala-Bromarf servicehem den 1 oktober.

Social- och hälsovårdsnämnden i Raseborg behandlade ärendet på sitt möte den 30 augusti.

Klienter från olika håll

Servicehemmet kommer precis som i dag ha klienter från olika delar av Raseborg.

- Staden försöker så långt som möjligt tillgodose önskemål om placering gällande dygnetruntboende, poängterar social- och hälsovårdsdirektör Jeanette Pajunen ändå i beredningen inför social- och hälsovårdsnämnden möte.

Läs mera:

Raseborg vill forsätta använda Bromarfhemmets pengar

Raseborgs stad vill fortsätta dra nytta av det testamente som i tiderna skrevs till Bromarfhemmet och dess boende. Det här trots att Bromarfhemmet inte längre finns kvar. Istället vill man använda pengarna för verksamhet i bland annat Tenala.

På lördag (2.9) klockan 12 inleds Raseborg Pride med en parad som startar från parkeringen vid Karis bollhall.

Under festivalen ordnas en tvåspråkig regnbågsgudstjänst och en paneldiskussion om den evangelisk-lutherska kyrkans hållning till sexuella minoriteter.

Avstampet är den jämlika äktenskapslag som trädde i kraft i mars.

Kyrka och minoriteter möts

Vid paneldiskussionen som ordnas på Brankis dryftas hur kyrkan har behandlat sexuella minoriteter under historiens gång och hur situationen ser ut i dag.

I panelen sitter Björn Vikström, biskop för Borgå stift samt samhällsaktivisten Olli Stålström som var med och grundade Seta i Finland.

Här hörs även Noora Kalpio, Miss Gay Finland 2017 som jobbar som barnledare i en församling samt Arja Majuri som är församlingspräst.

I diskussionen deltar också Åsa A Westerlund som är invald i den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte och Tuula Huhtanen, förtroendevald i Raseborgs stad och Raaseporin suomalainen seurakunta.

Också publiken får delta i diskussionen som leds av författaren och prästen Hilkka Olkinuora.

Färggrann gudstjänst på festivalområdet

Paneldiskussionen följs av en regnbågsmässa. Det är en tvåspråkig gudstjänst med nattvard där biskop Björn Vikström predikar.

Vikström är aktuell med boken Kärlekens mångfald som nyligen utkommit på svenska. Boken tolkar kärleken i samhället och i kyrkan.

Ett liveband står för musiken under mässan och Eva Comét kommer att sjunga solo. Gudstjänsten ordnas på festivalområdet så att så många som möjligt ska kunna delta.

Musik och dans på ängen

Raseborgarna har också möjlighet att njuta av musik- och dansuppträdanden på ängen vid Karis gamla stadshus. Där uppträder lokala förmågor som Frida Andersson och Joseph Miettinen.

Frida Andersson är en singer-songwriter som är uppvuxen i Ekenäs men numera bosatt i Stockholm. Joseph Miettinen blev känd när han tog sig till finalen i tv-programmet Idol år 2013.

För familjens yngsta bjuds det bland annat på musik av Raka bananer och underhållning av clownen Torabella.

På kvällen ordnas tidernas första Rainbow Club för festivalens vuxna deltagare på Folkets hus i Karis.

Raseborg Pride 2017 ordnas av en arbetsgrupp bestående av frivilliga raseborgare i samarbete med Raseborgs stad, Svenska kulturfonden, församlingarna i Raseborg, Karis-Pojo Sparbanksstiftelse, Andelsbanken i Raseborg, Luckan Raseborg, Raseborgs kulturinstitut och andra lokala företag och organisationer.

Hela programmet hittar du här:

Den stora gamla träbyggnaden Trä-Anttila i Lojo centrum kommer antagligen till försäljning igen. Det skriver tidningen Länsi-Uusimaa i dag.

Samkommunen för yrkesutbildaren Luksia har beslutat att inte sälja fastigheten till Kai Lindström som planerat. Orsaken är att den villiga köparen inte har lyckats med finansieringen.

Luksia hade beslutat att köpet måste bli gjort inom augusti månad.

Samkommunens styrelse behandlar läget för Trä-Anttila på sitt möte den 21 september

Det var i maj som Luksias fullmäktige beslutade att sälja Trä-Anttila till Lindström för 205 000 euro.

Luksia har en längre tid försökt sälja fastigheten utan resultat.

Laura Londén tilldelas Fredrika Runeberg-stipendiet i år för sitt målinriktade arbete för humana lösningar och mänskliga rättigheter.

Londén jobbar som biträdande generalsekreterare i FN och vice generaldirektör med ansvar för FN:s befolkningsfond UNFPA.

Fredrika Runebergs stipendiefond motiverar valet av Londén till årets Fredrika med hennes helhjärtade engagemang för människor på flykt samt hennes vilja att påverka världen till det bättre.

I sitt arbete har Londén stärkt flickors och ungas ställning och sexuella hälsa världen över med jämlikhet som uttalat sitt mål i arbetet.

Londén är född 1961 och är magister i statsvetenskap från Åbo Akademi.

Hon har arbetat med flyktingfrågor i snart 30 år, börjande i Malax kommun.

Hon har jobbat på flera ställen inom Förenta Nationerna och 2015 valdes hon till sin nuvarande post.

Det är en stipendiekommitté bestående Finlands svenska Marthaförbund, Svenska kulturfonden, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska folkskolans vänner som utser pristagaren.

Artikeln rättades 1.9.2017 med uppgifter om stipendiekommttén som utser pristagaren.

Ingå har i flera fall behandlat barnskyddsärenden för långsamt påpekar Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Ingå kommun meddelar nu att kommunen har effektiverat verksamheten för att kunna följa tidsfristerna.

Under perioden januari till mars har bedömningen av 15 barnskyddsärenden inletts för sent. Det är närmare 14 procent av alla ärenden.

I fyra fall har det dröjt mer än två veckor innan bedömningen har inletts.

Enligt barnskyddslagen ska bedömningen i ett barnskyddsärende påbörjas senast den sjunde vardagen efter det att ärendet har noterats.

Brist på behörig personal

Orsaken är bland annat att det har varit brist på behöriga socialarbetare och att arbetet har stockat sig.

Det här skriver Ingå kommun i en förklaring till Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Nu har Ingå kommun effektiverat verksamheten för att kunna följa tidsfristerna.

Det ska bli bättre

Barnskyddsarbetets processer ska ännu utvecklas bland annat genom en utbildningsplan, bedömning av nuvarande arbetspraxis och kartläggning av klienterna, skriver Ingå i sin förklaring.

Elöverföringsbolaget Caruna har förstört träd på naturskyddsområdet på Älgsjölandet i Ingå skärgård. Flera gamla ekar har skadats då en helikopter kapade trädgrenar.

Caruna använder sig av helikoptrar för att stormsäkra sina elledningar i området. I samband med det här skadades flera av de gamla ekarna på naturskyddsområdet förra veckan.

Det är Helsingfors stad som äger området och Caruna har fått en reklamation om de skadade träden.

Underhållschef Petteri Palmumaa på Caruna medger att det har skett ett misstag då bolaget inte tog kontakt med markägaren före träden kapades.

Skadorna utreds

Elöverföringsbolaget håller nu på och utreder vad som har gått fel.

Tillsammans med experter ska bolaget gå igenom hur stora de materiella skadorna i området är. De ska också undersöka vad man kan göra åt de skadade ekarna.

I naturskyddsområdet på Älgsjölandet finns en av Finlands största naturliga ekskogar. Området har varit ett naturskyddsområde sedan 1994.

Det rör sig så pass många vargar i Snappertuna att Raseborgs stad kan låta elever få skolskjuts även om de inte är berättigade till det. En elev i Snappertuna får nu skolskjuts.

Åtta vargar rör sig på Ingå-Snappertuna jaktvårdsförenings område från Gullö i väster till Ingå i öster.

Det här har jaktvårdsföreningen även meddelat bildningssektorn i Raseborg.

Skolskjutsen föreslås beviljas för högst ett läsår

I juni beslöt bildningsnämnden i Raseborg att vårdnadshavare i första hand kan få kilometerersättning för att köra eleven till den plats där skolskjutsen hämtar skolelever.

I andra hand kan en tidsbunden skoltransport beviljas för högst en månad.

I båda fallen skulle vårdnadshavarna bifoga ett utlåtande från viltcentralen och den lokala rovdjurskontaktpersonen då ansökan lämnas in till staden.

Raseborgs stad ser över sina principer för skoltransporter. Skoltaxi Bild: YLE/Maria Helsing skoltaxi

På tisdag (5.9) ska bildningsnämnden behandla principerna för skolskjutsar igen och i förslaget finns några ändringar.

Förslaget är att vårdnadshavare i första hand kan få kilometerersättning för att köra eleven till den plats där skolskjutsen hämtar skolelever.

Det kan även bli fråga om att eleven kan beviljas skolskjuts.

I det nya förslaget sägs det att skolskjuts kan beviljas för högst ett läsår och att elever i årskurserna 0-2 prioriteras.

Utlåtanden som stöd då anhållan lämnas in

I det nya förslaget nämns det inget om att det är vårdnadshavarna som ska lämna in utlåtanden.

Nu står det i förslaget att viltcentralens utlåtande och den lokala rovdjurskontaktpersonens ställningstagande används som stöd vid bedömningen.

Åtta vargar vandrar omkring i Snappertuna-Ingå, säger jaktvårdsföreningen. En varg ligger på en gräsplätt. Bild: Mostphotos varg,Canis lupus

Vårdnadshavarna kan anhålla om det här hos staden om vargarna förorsakar ett omedelbart hot och deras beteende inte är arttypiskt, alltså de gör regelbundna gårdsbesök eller jagar husdjur.

Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening hade för tre veckor sedan fått meddelanden om 75 gårdsbesök. 2016 gjorde vargarna 25 gårdsbesök.

Nekades skjuts - vargar ändrade på situationen

En elev i Snappertuna skola får nu skolskjuts efter att bildningssektorn fått information jaktvårdsföreningen om hur vargarna rör sig.

Utbildningschef Tina Nordman beviljade tidigare inte avgiftsfri skoltransport då vårdnadshavarna hänvisade till hur farlig den två kilometer långa skolvägen är.

Nordman ansåg då att skolvägen inte uppfyller kriterierna för en skolväg som är farlig för en andraklassare.

Vände sig till domstol

Det här fick vårdnadshavarna att vända sig till Helsingfors förvaltningsdomstol som nu vill ha ett utlåtande av Raseborgs stad.

Bildningsnämnden ska ge ett svar till förvaltningsdomstolen. Förslaget till svar ska behandlas på tisdag.

Uppgifterna om att vargarnas antal har ökat i området ledde till att bildningssektorn tänkte om. Utbildningschefen ansåg då att det är skäl att häva det negativa beslutet om skoltransport.

Nordman beviljade eleven avgiftsfri skoltransport för läsåret 2017-2018.

Skällande hundar i Sjundeå blev en sak för förvaltningsdomstolen att ta itu med. Det hela handlar om en Sjundeåbo som vill förbjuda sin granne att skola hundar hemma på gården.

Sjundeåbon vände sig först till kommunen med besvär och en vädjan om att kommunen förbjuder skolningsverksamheten på granntomten.

Hen anser att skällande hundar orsakar odrägliga ljudolägenheter, påverkar boendehälsan negativt och minskar den allmänna trivseln på området.

"Ingen orsak att stoppa verksamheten"

Efter inspektionsbesök och utredningar som kommunen gjorde i samarbete med miljömyndigheterna slog miljö- och byggnadsnämnden i Sjundeå fast att det inte finns orsak att stoppa verksamheten.

Nämnden förordade ändå att grannen med hundar ordnar skolningar endast under vardagar mellan klockan 9 och 20 eller på lördagar mellan klockan 9 och 19.

Dessutom ska fastighetsägaren se till att verksamheten inte orsakar oskäliga olägenheter för dem som bor i närheten.

Besvärsställaren var ändå inte nöjd med det här och lämnade in ett besvär över kommunens beslut till Vasa förvaltningsdomstol.

Grannfejd

De två grannarna har väldigt olika syn på verksamheten som försiggår på tomten.

Besvärsställaren menar bland annat att skjutvapen används i samband med skolningen, att verksamheten är yrkesmässig och att grannen har upp till nio egna hundar.

Enligt den berörda grannen används piskor, inte skjutvapen, under skolningstillfällena, verksamheten är inte yrkesmässig och de egna hundarnas antal är sex.

Kommunen säger sitt

Nu behandlar Vasa förvaltningsdomstol besväret och ber Sjundeå kommun om ett utlåtande.

Besvärsställaren menar bland annat att ärendet är dåligt, bristfälligt och partiskt berett av kommunen.

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjundeå har möte den 5 september och föreslås godkänna ett utlåtande där kommunen motiverar och försvarar sitt beslut.

Den här veckan talar Eva Hagman och Sanne Wikström i podden Alfatanten om kvinnor och att sadla om till företagare.

- Tanken känns lite främmande, speciellt den ekonomiska biten. Jag tycker inte heller omgivningen är speciellt uppmuntrande, säger Eva Hagman.

Tidigare jobbade Sanne Wikström som journalist vid tidningen Västra Nyland. Kvinna i röd tröja sitter vid en dator. Bild: yle/Petra Thilman wikström sanne

Sanne Wikström talar om udda arbetstider som företagare.

- Det passar mig. Jag har inget behov av att vara ledig alla veckoslut, utan det kunde vara bra att själv få bestämma sina arbetstider, säger Wikström.

Alfatanten träffar duon Carina Gräsbeck och Minna Aalto vid Tesalongen. Duons koncept behandlar företagande på inofficiella träffar riktade speciellt till kvinnor.

- Vi utesluter inte män, men det finns en risk att kvinnor inte vågar stiga fram tillräckligt i fall män är på våra träffar, säger Gräsbeck.

Erkka Helminen blev stor matchhjälte för FC Haka då laget besegrade Ekenäs IF med 2–1. Helminen gjorde två mål i den första halvleken.

Augusti var ingen bra månad för Ekenäs IF. Laget tog då bara en poäng på fyra matcher. Då laget nu sparkade igång septembermånad med bortamatch mot FC Haka slutade den också i förlust.

Mittfältaren Erkka Helminen avgjorde matchen för FC Haka med sina två mål.

Helminen gjorde 1–0 i den elfte minuten då EIF-målvakten Jonathan Jäntti tappade bollen efter ett inlägg från vänsterkanten av Emenike Mbachu. Helminen fick en gratischans och satte in ledningsmålet för hemmalaget.

I slutet av den första halvleken var Helminen framme igen och gjorde 2–0.

Felix De Bona gav EIF hopp då han i den 57:e minuten reducerade med sitt tionde mål för säsongen men närmare än så kom inte laget och Haka tog han om poängen.

Seger för TPS

TPS satte press på framför allt KPV då laget knep tre poäng på hemmaplan mot AC Oulu. Oskari Jakonen och Jani Virtanen gjorde målen då laget gick upp på 42 poäng i tabellen.

TPS ligger tre poäng före KPV som har en match mindre spelad.

Resultat:

FC Haka – Ekenäs IF 2–1

TPS – AC Oulu 2–0

Finlands U21-herrar såg ut att vara på väg mot seger i träningslandskampen mot Österrike på fredagskvällen, men två sena mål för hemmanationen såg till att det blev oavgjort 2-2 (0-1) i Hartberg.

Källman inledde målskyttet för Finlands del efter en dryg halvtimmes spel och den blåvita ledningen stod sig halvleken ut.

Trots ett spelmässigt underläge kunde Finland öka på till 2-0 efter en dryg timmes spel med Benjamin Källman som målskytt igen.

Sin andra fullträff för dagen nickade Inter-anfallaren in på en hörna.

Med drygt fem minuter kvar att spela reducerade hemmalaget till 1-2 och satte det förargliga 2-2-målet på tilläggstid från straffpunkten.

Hoppa över Twitterpostning

I det förra EM-kvalet möttes Finland och Östterike två gånger och Östterike vann knappt bägge gångerna.

Träningsmatch, Hartberg
Österike - Finland 2-2 (0-1)
0-1 Benjamin Källman
0-2 Benjamin Källman

Hoppa över Twitterpostning

Finlands öppningselva mot Österrike:

1 Hugo Keto, Arsenal FC
2 Anselmi Nurmela, RoPS
3 Nicholas Hämäläinen, QPR
4 Richard Jensen, FC Twente (C)
6 Lassi Järvenpää, RoPS
7 Rasmus Karjalainen, PS Kemi
9 Benjamin Källman, FC Inter
10 Saku Savolainen, KuPS
11 Santeri Hostikka, FC Lahti
16 Sebastian Dahlström, HJK
19 Kaan Kairinen, FC Midtjylland

Vi bjuder på fem frågor från nyhetsveckan som gick. Ämnena handlar om allt från mat och sport till arkitektur.

1) Den här platsen har fått ett nytt namn. Vad heter området nu?

 Källparken 

 Park Dagmar 

 Källvikens park 

 Dagmars park 

2) Kocken Michael Björklund har lagat mat av lokala produkter i Västnyland hela veckan. Vad serverade han Raseborgs nya stadsdirektör?

 En smoothie 

 Äggröra på ankägg 

 Tomat och rödlökssallad 

 Gröt på emmergryn med blåbär 

3) Vad heter Inkoo Shippings nya vd?

 René Fagerström 

 Matti Esko 

 Thomas Bergman 

 Esa Torstensson 

4) Ekenäs IF:s spelare Edgar Paul Akouokou övergår till ligaspel i ett annat land. Vilket?

 Island 

 Israel 

 Frankrike 

 Serbien 

5) Så här ser det vinnande bidraget ut i en arkitekttävling. Men vilken är platsen?

 Strand i Ingå småbåtshamn 

 Lokstallet vid Karis järnvägsstation 

 Granitborgen i Östra hamnen i Hangö 

 Magasinet i Norra hamnen i Ekenäs 

Projekt Närmat har avslutats i Västnyland. Hur gick det för Micke Björklund och Matias Jungar? I den här artikeln sammanfattar vi veckan som gått.

Det har varit en hektisk vecka för kocken Micke Björklund, Matias Jungar och resten av teveteamet.

Projekt Närmat inleddes i Ekenäs på måndagen (28.8) och utmaningen var att laga frukost, lunch och middag på endast närproducerade råvaror i en vecka.

Micke fick bara använda en råvara och besöka en producent en enda gång.

Hundratals tips från allmänheten

Tipsen från allmänheten flödade in via sociala medier, telefon och Svenska Yles webb. Totalt kom det in ungefär 170 tips.

En lunch bestående av rökt sik, potatis och olika bönor. Råvarorna är från olika platser i Ekenäs skärgård Kokt potatis med rökt sik och blandade bönor. Bild: Sam Stäuber / Yle närproducerad mat,maträtter,föda,Michael Björklund,fisk (livsmedel),potatis,bönor,rökning,närmat

I Västnyland är man jättebra på storytelling kring mat, som är en viktig del av just lokal mat. Man måste kunna berätta om sin mat.

- Vi borde ha gjort detta i tre veckor till, konstaterar Micke.

Skillnader mellan Västnyland och Österbotten

Det är inte första gången som Matias och Micke provar på att leva på bara närproducerad mat. I fjol gjorde de samma sak i Österbotten.

Emmermannagrynsgröt med blåbär blev Mickes och Matias frukost en morgon. Emmermannagrynsgröt med blåbär. Bild: Sam Stäuber / Yle närproducerad mat,maträtter,föda,Michael Björklund,gräslök,blåbär,gröt (maträtter),Emmer,närmat

- I Västnyland är man jättebra på storytelling kring mat, som är en viktig del av just lokal mat. Man måste kunna berätta om sin mat, säger Matias

Jag tror Västnyland slog Österbotten.

- Jag tror Västnyland slog Österbotten, där fick vi 150 tips, säger Matias.

Bjöd Ekenäsborna på pulled säl

Precis som i Österbotten har det dykt upp tips av lite udda karaktär. Micke har blivit erbjuden till exempel sälkött, ringduvor och hampaolja.

Hampaolja var något helt nytt, både för honom och för Matias.

Micke tillredde också vegetarisk mat. Här en tomat och löksallad med chiligräddsås. Tomat och rödlökssallad med chilisås. Bild: Sam Stäuber / Yle närproducerad mat,maträtter,föda,Michael Björklund,tomat,rödlök,närmat

Det finns ju sälar i våra vatten och nu när de börjar bli för många är det bättre att vi äter köttet i stället för att slänga det.

- Sälkött är egentligen en perfekt produkt. Det finns ju sälar i våra vatten och nu när de börjar bli för många är det bättre att vi äter köttet i stället för att slänga det, säger Micke.

Fredagens matevenemang lockade mycket folk till Stallörsparken i centrala Ekenäs. Michael Björklund och Matias Jungar kockar inför en stor publik som sitter i en park. Bild: Sam Stäuber / Yle Matias Jungar,Michael Björklund,Västnyland,närproducerad mat,Ekenäs,stallörsparken

Så här mycket smör och grädde använde Micke

Det har varit en väldigt stor variation på råvarorna under veckan, eftersom Micke bara fick tillreda en viss råvara en gång.

Desto mera smör, grädde och salt har det blivit. Det var de tre råvarorna som Micke valde att ha obegränsad tillgång till.

Den första rätten under veckan blev en äggröra på ankägg, citrontimjan och gräslök. Och så grädde, smör och salt såklart. Äggröra på ankägg med citrontimjan och gräslök. Bild: Sam Stäuber / Yle närproducerad mat,maträtter,föda,ägg,Michael Björklund,gräslök,timjansläktet,närmat

- Ett kilogram smör, två liter grädde och tre matskedar salt.

Gick ner i vikt under en vecka i Ekenäs

Innan Micke och Matias hann komma i gång med sin utmaning gick de med på att väga sig.
Skip Instagram post

- Oj! Första gången sedan jag föddes, sade Micke när han såg att han kommit under 100 kilogramssträcket.

Se allt på teve

Hela Mickes och Matias äventyr i Västnyland har filmats. Det kommer att utmynna i ett teveprogram som sänds senare i höst.

Här är alla västnylänningar som hjälpte Micke med lokala råvaror

Här kan du se livesändningen som Micke och Matias gjorde live på Facebook från Tallbacka gård i Bromarv.

På grund av ett tekniskt misstag måste du spola två minuter fram i videon innan ljudet hörs.
Skip Facebook iframe

Läs mera:

Micke Björklund levde på närodlad mat i Västnyland - läs vår liveblogg från veckan som gick!

Med allmänhetens hjälp lagade kocken Michael "Micke" Björklund frukost, lunch och middag baserat på närproducerad mat från Västnyland. I den här livebloggen kan du läsa vad Micke och filmteamet gjorde under veckan som gick.

Konceptet Menumat tas i bruk i hela Raseborg men responsen för matautomaten är sval.

För tillfället finns det endast sju klienter i Karis och Pojo som utnyttjar servicen med fryst mat som värms hemma.

I Bromarv väljer klienterna att istället köpa sin mat av en lokal företagare.

Tackade nej till Menumat

Många äldre människor i Bromarv fick sin mat från Bromarfhemmet.

Då det stängdes övergick alla klienter till att köpa servicen av den lokala företagaren Jenni Sjöblom.

Hon tillreder nio matportioner sju dagar i veckan och kör hem maten till sina äldre kunder.

Dagens lunch puttrar på spisen. matkastruller på spisen Bild: Monica Slotte / Yle Bromarv,Äldreomsorg,lunch,Raseborg,måltidsservice,jennie´s

I onsdags bestod de äldres lunch av broilerbaconsås med potatis och spagetti.

Jenni Sjöblom har hjälp av Charlotta Wiberg i lunchcaféet. två kvinnor i dörröppning Bild: Monica Slotte / Yle Bromarv,Äldreomsorg,lunch,Raseborg,måltidsservice,jennie´s

Kåldolmar är bäst

Bland Jenni Sjöbloms kunder finns 91-åriga Else-Maj Holmberg.

Hon bor i en pensionärsbostad i centrum av Bromarv. Holmberg tycker om maten och äter allra helst kåldolmar.

- Maten är tillagad med sinne och hjärta, det är äkta husmanskost. Det är roligt att få besök också. Det är inte så att de bara hämtar maten, vi hinner ju prata och skratta litet också.

Else-Maj Holmberg är född på orten och arbetade 25 år vid Bromarfhemmet, ända fram till pensionen.

- Jag minns att jag tyckte om att vaka och jobba nattskifte eftersom man då kunde betrakta stjärnorna på himlen.

Holmberg kan dela sina minnen med Eivor Lindström som är anställd av Jenni Sjöblom för att köra ut matportionerna.

Eivor Lindström kommer med varm mat. kvinna med behållare Bild: Monica Slotte / Yle Bromarv,Äldreomsorg,lunch,Raseborg,måltidsservice,Eivor Lindström

Viktigt ben att stå på

Jenni Sjöblom var den enda företagaren som erbjöd sina tjänster inom matservicen då Bromarfhemmet stängde.

- Maten för de äldre är jätteviktig för mig, den slutar jag inte med i första taget. Gamlingarna behöver också någon som kommer och pratar litet med dem om dagarna.

Vintertid utgör matportionerna en viktig inkomstkälla. Det handlar om halva inkomsten för Sjöblom.

Gärna småskaligt

Jenni Sjöblom ser gärna att det är ett litet företag som sköter matservicen i Bromarv.

- Det är en sak till som gör att man får det att gå runt ekonomiskt. Sommartid har vi mera kunder men om vintern är det lugnare. De flesta här är ju företagare. Och hellre får ett mindre företag sköta det än ett större bolag.

Såsen som ska serveras. matform Bild: Monica Slotte / Yle Bromarv,Äldreomsorg,lunch,Raseborg,måltidsservice,jennie´s

Maskinen kan vara svår att förstå sig på för äldre människor, bedömer hon, och maten blir också dyrare för dem.

- Jag tycker att de äldre behöver få färska grönsaker varje dag.

Matservicen kan utvecklas

Företagaren Jenni Sjöblom tror att hennes matservice kan utvidgas eftersom det finns många äldre personer i byn.

- Men blir det fråga om många fler portioner behöver jag ett större kök.

För närvarande kör Sjöblom en rutt på 45-50 kilometer varje dag för att dela ut matportionerna.

Maten serveras hem till de äldre. kvinna vid radhusboende Bild: Monica Slotte / Yle Bromarv,Äldreomsorg,lunch,Raseborg,måltidsservice,jennie´s

- Det beror ju helt på hur länge man kan hålla maten varm, den ska vara 60 grader när jag serverar den. För dem som bor längst bort behövs redan en värmeplatta och tallrikarna värmer jag i ugnen.

Bromarv skärgårdshamn ska nu renoveras och utvidgas vilket gör att caféet stänger på lördag (2.9).

Under de närmaste åtta månaderna måste lunchportionerna tillagas i ett annat kök.

Träffades till sjöss

Snart 92-åriga Karin Kamula bor i eget hus tillsammans med sin man Eero. Hon har svårt att röra sig och beställer därför hem mat.

Bromarvbon Karin Kamula vill inte ha mat ur automat. kvinna i hemmiljö med rollator. Bild: Monica Slotte / Yle Bromarv,Äldreomsorg,lunch,Raseborg,måltidsservice,jenní´s

Paret träffades för 52 år sedan när båda arbetade till sjöss.

De fick tidigare sin mat från Bromarfhemmet. I dag är de nöjda med maten som Sjöblom lagar och levererar.

- Vi tackade nej till alternativet med Menumat. Vi vill inte äta frysmat eller riva hela köket för att få plats med frys och ugn.

Lantbrukare Erik Perklén på Postis gård i Sjundeå tröskar sitt höstvete som mognar sent i år. Han hoppas ännu på ett par veckor av sol och blåst för bästa kvalitet.

Han har svårt att förutspå var den här skörden hamnar.

- Det är väldigt öppet. Vetet kommer att sättas i en silo. Sedan hoppas jag att ivriga uppköpare hör av sig med fina erbjudanden, om jag inte själv har de rätta kanalerna.

Stor marknad för lilla Sjundeå

Spannmål är en utpräglad bulkvara och små gårdar i Finland är inte de bästa bulkproducenterna.

I dagens läge ser Erik Perklén hur uppköpare runt Östersjön håller på och positionerar sig.

Gamla finländska firmor har sålts till danska och svenska bondeägda organisationer som vill kunna garantera tillgången på spannmål av god kvalitet för sina kunder.

Kunderna kan finnas i Rotterdam, på andra håll i Europa och i Egypten.

Erik Perklén mitt i sitt höstvete. man i en åker Bild: Monica Slotte / Yle jordbrukare,spannmål,spannmålsskörd,sädesslag,spannmålsodling,Sjundeå,Erik Perklén,Postis gård

Allra helst skulle han vilja odla sitt vete för de finländska konsumenterna.

Det är ändå vi som i sista hand betalar det tilläggspris som krävs för att det överhuvudtaget ska finnas en spannmålsodling i landet.

Perklén känner sitt eget vete. Han kan gå i god för det, vet vad det är bekämpat med och att det är med medel som livsmedelsverket har godkänt.

Hur ser du på det att Finland också importerar spannmål?

- Det är tvetydigt. Finländarna tycker om att äta rågbröd och vi är de enda i det här marknadsområdet som är nettokonsumenter av råg. Därför behövs det en import för att fylla våra magar.

Erik Perklén minns hur den inhemska industrin försökte få fart på den finska rågodlingen genom att höja priset på inhemsk råg. Det lyckades till en del.

Men sedan kom ett nytt stödsystem med ett arealstöd på all rågareal i Finland. Det stödet gick via bonden till livsmedelsindustrin genom en motsvarande prissänkning på råvaran.

Råg är populärt bland finländarna. sädesax Bild: Monica Slotte / Yle sädesslag,råg,spannmålsodling,Sjundeå

Mättat med vete

På vetemarknaden är läget det motsatta eftersom det finns ett överskott på vete i Finland.

Den som exporterar sitt vete får räkna med att betala för att föra ut överloppsvaran härifrån.

Konkurrensen gör sig också påmind.

- Är veteskörden litet osäker i Finland så behövs det bara några båtar in i finländska hamnar så är konsumtionen tryggad för ett år framåt. Då kan man bibehålla ett lågt pris i det här landet, förklarar Erik Perklén.

Spannmålet mognar sent i år. vilja, maatalous Bild: Antti Haanpää / Yle Skördetröska

Att man kan pressa producenterna med import tycker han är tråkigt. Det kortaste strået drar ändå konsumenten som har svårt att veta om hen handlar finländsk vara.

- För jag tror att den finländska konsumenten uppskattar finländska livsmedel.

Ryps och råg för finskt bruk

Erik Perklén odlar höstvete på en fjärdedel av sin areal. Han odlar också råg och oljeväxter för den inhemska marknaden.

- Det sista vi skördar är säkert vårvetet. Om utländska uppköpare hör av sig och verkar ha billiga frakter till grannländerna så är jag helt öppen för att sälja det. Marginalerna är för små på den här marknaden i dag för att bara känna lojalitet, om inte motparten uppskattar den här varan.

Det är ett hyfsat pris på oljeväxter i Finland. En åker med lysande gul raps. Bild: Marica Hildén / Yle västnyland

Numera finns det bara en stor uppköpare av oljeväxter i Finland. Då den näst sista satt lapp på luckan för några år sedan befarade odlarna att priset på oljeväxter kommer att sjunka. Så gick det inte.

- Rypskross är en eftertraktad biprodukt som går att använda inom foderindustrin och kan ersätta soja. Det är det här behovet som gör att vi har ett hyfsat pris på oljeväxter i Finland.

Marknaden alltmer global

Spannmålsodlare Erik Perklén noterar hur större firmor har varit steget före bönderna och sökt upp sina marknader. Det kan jämföras med hur det gick för telefonbolagen som köptes upp av större bolag.

- Tidigare hade vi egna bondeägda uppköpare här i trakten, nu har de glidit oss ur händerna. Det gick väl på samma sätt med telefonbolagen som köptes upp och blev aktiebolag. Sen plockades kablarna ner och nu bildas det andelslag och grävs ner ljuskabel.

Perkléns bedömning är att odlarna i hans generation nu får ta skeden i vacker hand och börja från början.

- Vi måste börja marknadsföra vårt spannmål. Det är ju väldigt sällan du ser reklam om finländskt spannmål och kan berätta att det här höstvetet är en gång bekämpat mot ogräs i våras och en gång bekämpat mot svampsjukdomar under den här säsongen.

Vetet mognar långsamt i år. sädesax Bild: Monica Slotte / Yle spannmål,sädesslag,vete,Sjundeå,spannmålsodling

- Det är ju sånt här som det aldrig talas öppet om eller om vad det har för effekter. Jag tycker att finländskt spannmål är bra och jag brukar äta bröd bakat på det själv.

Utsågs till vetemästare

Av en händelse deltog Erik Perklén och två av hans kompisar i en veteodlingstävling i Sverige under säsongen 2013- 2014. Det handlade om försöksodlingar.

- Det var enkel odling, man behövde bara skicka ett mejl varje fredag och meddela försökspersonalen vad de skulle bekämpa åkern med nästa vecka och så utförde dom åtgärderna.

- Vi vann tävlingen som gick av stapeln nere i Skåne. Gladast var dom i Stockholmstrakten för att någon kom och visade skåningarna hur man odlar vete, ler Perklén.

Han har kanske inte haft någon direkt nytta av titeln, men lärde sig mycket under tävlingen och av sina medtävlande.

Som odlare är ingen dag den andra lik. Man går ut och kollar vädret, ibland många gånger om dagen, ibland inte alls.

Det här är den roligaste tiden under säsongen, när man får ta in en skörd. Om några veckor odlar man mycket höstgrödor och etablerar nästa års skörd. Det handlar med andra ord om ett ganska långsiktigt arbete.

- Jag hoppas att den råg vi sår om en dryg vecka kan tröskas litet tidigare, så att den inte behöver vara ett år i backen.

Stora båtar kommer lastade

Båtarna som anlöper Egypten med europeiskt vete rymmer 60 000 ton. Det är svårt att få ihop råvaran i ett område som Västnyland och ingenting man gör som odlare.

På gårdsnivå har man kontakter på andra sidan haven. Man hör av sig därifrån när det råkar finnas en bra frakt att erbjuda.

- Jag har inte dåligt samvete om en hamburgerfirma vid ring 3 köper mjöl från Estland och sen har transportfirman ingen frakt tillbaka och erbjuder den billigt. Jag känner bara att jag kompenserar det överskott som hämtas in här, säger Erik Perklén.

Spannmål exporteras via Ingå hamn. Fodervete ska lastas på fartyg i Ingå hamn. Bild: Yle/Tove Virta spannmål,vete avena nordic grain ingå hamn

Han säger att spannmålsexporten och -importen går hyfsat lätt att följa. Att följa med hur mycket spannmål det kommer in i livsmedel som produceras utanför Finland är svårare.

Vad ger du för tips till konsumenten som vill understöda det inhemska spannmålet?

- Det där är ju det svåra. Det är en del av det dåligt marknadsförda finländska spannmålet. Konsumenterna har svårt att gå och ta ett brödpaket i butiken och vara säker på vad det betyder om det står att det är producerat i Finland. Det kan vara bröd som är producerat på franskt vete och bakat i Estland och uppvärmt i butiken i Helsingfors. Vi borde få klarare märkningar på den inhemska varan.

Erik Perklén känner sitt ansvar som odlare i första hand i förhållande till konsumenten.

- Jag vill att konsumenterna ska kunna vara säkra på vad de köper och äter. Inte känner jag ansvar mot någon statsmakt eller myndighet för det jag gör, det är nog konsumenten som är min kund. Och därför hoppas jag att konsumenten också kan lita på mig.

Vi har överproduktion i landet, vad krävs för att vi ska vara i balans?

- Samhällsekonomiskt hade det bästa varit om vi haft en massa förädlande industrier i Finland. Den finländska myslin, svinköttet och nötköttet vore välkänt och marknadsfört över världen och skulle försvinna ut i Europa. Men det är ju så inom andra marknader också, att man litar till de egna bönderna och sina egna marknader.

Fartyg som för ut spannmål via Ingå hamn. Fartyget Chise Bulker exporterar fodervete från Ingå till Spanien. Bild: Yle/Tove Virta fartyg chise bulker

Perklén nämner det danska lantbruket och dess framgångshistoria. Då Finland nådde sin överproduktion efter kriget och man här engagerade sig i skog och mark började danskarna exportera svinkött.

- De vann sina marknadsandelar för att de var duktiga svinproducenter och kunde sälja en billig vara. Inte tror jag att någon kund i England köper danskt svinkött bara för att det är danskt.

Erik Perklén grämer sig över att spannmålet runt Östersjön försvinner på samma marknad utan att produceras på samma villkor.

- Det är ju litet tråkigt att vi inte vet vad vår skolmat är producerad av. Det kan vara på en vara som vårt samhälle inte godkänner eller som jag inte får producera. Med det matar vi våra skolbarn.