En del föredrar runda kurvor, andra igen kantiga och räta linjer. Vi talar om finländska formgivare och finländsk design. Antikexpert Bernt Morelius presenterar finländare som gjort hundraåriga Finland känt för sina innovativa möbler, lampor, konstglas och vardagsporslin.
För Bernt Morelius var det svårt att besluta vilka finländska formgivare som skulle få plats i serien om finländsk design. Det finns nämligen många framstående designers under en så lång tidsperiod som 1917-2017.
- Till slut beslöt jag att låta Pro Finlandia-medaljen löpa som en röd tråd genom det här seklet, berättar Bernt Morelius.
pro finlandia-medaljen som förlänas författare och konstnärerPro Finlandia
Pro Finlandia är en utmärkelse som ges till författare och konstnärer. Medaljen började delas ut 1945 men det dröjde faktiskt ända fram till 1955 innan en formgivare tilldelades Pro Finlandia. Då fick bland andra Göran Hongell och Tapio Wirkkala motta medaljen.
Bernt Morelius är antikhandlare och expert på finländsk formgivning.Bernt Morelius i sin antikaffär, ler mot kameran.Bild: Yle / Hedda Jacobssonantikviteter,finländsk design
- Under de första årtiondena var formgivarna ganska anonyma. Det är fortfarande en gåta vem som skapade Arabias serie Fennia. Det var en serie gjord för export med vaser, ljusstakar, muggar med mera, berättar Bernt Morelius.
Sidenbrokad, design Jukka Rintala. Jukka Rintala är ett skyddat varumärke, så han är ingen anonym konstnär.Brokadtyg design Jukka Rintala. Lila blommor med inslag av guld på naturvitt botten. Ett slags sidentyg.Bild: Yle / Tiina Grönroostyg,Jukka Rintala,design,formgivare,finländsk design
Flera av föremålen i serien Fennia är utsmyckade med svastikan, en symbol som är väldigt gammal och som ursprungligen symboliserar fred. I dag är symbolen mer känd som Nazitysklands hakkors.
- Det har spekulerats ifall det var Akseli Gallen-Kallela som designade Fennia, men det är inte helt säkert, säger Bernt Morelius.
Under ledning av antikexpert Bernt Morelius får vi också höra en del roliga historier hur vissa kända föremål tillkommit av en slump och hur en känd glaskonstnär blev formgivare av misstag. Den här personen skulle egentligen utbilda sig till något helt annat, men så gick han in genom fel skoldörr!
Att Gunnel Nyman hör till en av Bernt Morelius favoriter inom finländsk formgivning går inte att ta miste på när han beskriver hennes konstnärskap. Som så många andra dåtida formgivare började också Gunnel Nyman med att designa möbler, men gick ganska snabbt över till Riihimäki där hon började designa glasföremål.
Gunnel Nymans vaser utställda i ett fönster.bild på Gunnel Nymans vaser med små pärlor eller muscher i glaset, som en skir slöjaBild: Yle / Tiina Grönroosglasbruk,glaskonst,formgivare,Gunnel Nyman,Nuutajärvi,Notsjö,glaskonstnärer
- Väldigt spännande form, väldigt udda och nytänkande. Hon formgav bland annat lampkuporna som hänger i Svenska Teatern i Helsingfors.
Bernt Morelius beskriver glasen med bubblorna och vaserna med en slöja av bubblor som Gunnel Nyman gjorde för Notsjö.
- De är alla helt strålande och unika i sitt formspråk. Tänk att hon fick skapa så här udda saker i ett efterkrigstida Finland när det var ont om material. Det hon gjorde då skulle kunna vara designat i dag. Nymans föremål skulle väcka lika stor uppmärksamhet om de skapades i dag. De är tidlösa utbrister Bernt Morelius
Det är inte risgryn som format Friedl Holzer-Kjellbergs klassiska risporslin.närbild av risporslin. Vitt porslin med håligheter övertäckta av tunn glasyr. ser ut som riskornBild: Yle / Tiina Grönroosformgivare,design,Finland 100,Arabia,Friedl Holzer-Kjellberg,finländsk design
Efter krigen skapades många vackra men också praktiska föremål som finns i de flesta finländska hem. Bernt berättar hur länge Friedl Holzer-Kjellberg fick kämpa för att få till de små urgröpningarna i risporslinet. Kaj Franck får mycket beröm för sina klassiker, bland dem servisen Kilta och bestickserien Scandia.
Kaffekoppar ur servisen Kilta, design Kaj Franck.gula och vita kaffekoppar i porslin. Kallas Kilta och designade av Kaj Franck.Bild: Yle / Tiina Grönrooskaffekoppar,Kaj Franck,porslin,Kilta
Med i serien om finländsk design under 100 år ryms naturligtvis också världens mest kopierade sax, den orangefärgade Fiskarssaxen vars färg egentligen skulle bli svart eller röd.
Klassiker som firar 50 i år (2017)Fiskars saxarBild: Anders Lönnfeldt/YLEfiskars sax
Bernt Morelus berättar om smycken som burits av prinsessan Leia i Starwars, men som är formgivna i Borgå och om tapeter med lärkor som bär fickur. Varför visar klockan alltid på tre?
Lapponia, design Björn Weckström.Björn Weckströms Cetus.Bild: Lapponia Jewelry.lapponia jewelry
Du får kanske svar på den frågan och många fler finurliga detaljer om du följer Bernt Morelius och Tiina Grönroos tiodelade serie om finländsk formgivning under hundra år av självständighet. Serien startar tisdagen den 5 september i Yle Vega Nyland och finns naturligtvis också på Yle Arenan.
Den ökade arbetsmängden i skolorna gör att lärare känner sig utmattade. I dag kräver många elever speciell uppmärksamhet. Byråkratin tar också oskäligt mycket tid.
Enkät bland lärare
Under våren 2017 gjorde Finlands svenska lärarförbund en undersökning bland FSL:s medlemmar där 57 procent upplevde att deras arbetsbörda har ökat väldigt mycket.
85 procent av dem som svarade påtalar det ökande kravet på dokumentation och hur det administrativa stjäl kraft från själva undervisningen.
- Jag tror att det är många bäckar små. Vi har ju ett ökat dokumentationskrav i samhället och det här smittar också av sig på skolan, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund (FSL).
Lärare gör mycket annat än undervisar, de ska dokumentera mycket också.(Lärare i klassrum - arkivbild)Bild: Mostphotoslärare,elever,Klassrum
Han nämner trestegsstödet som ett krävande exempel på dokumentation. Här kan en elev behöva få allmänt stöd före ett prov, regelbundet och intensifierat stöd eller skärskilt stöd med individualiserat lärostoff. Läraren ska redogöra för hur planen ser ut och hur den följs upp.
Det webb-baserade informationsverktyget Wilma är en bra länk mellan hem och skola men systemet ökar också mängden arbete för lärarna. Läraren ska bland annat rapportera om saker som rör elevens aktivitet i skolan. Verktyget kan innehålla varierande funktioner beroende på vilka kommunen valt att köpa in.
- Det är också mycket planeras och dokumenteras som inte används för att utveckla eller stöda undervisning, utan som bara måste göras.― Lärare
Jens Mattfolk instämmer i att lärarna i dag tvingas lägga fokus på annat än sin huvudsakliga uppgift som är att undervisa.
Verktyget Wilma är en länk mellan skola och hem, men ännu en uppgift som ökar arbetsmängden bland lärarna.Elever sitter vid sina skolbänkar och läser i Degerby skola i ingå.Bild: Yle/Marica Hildéndegerby skola kateder
Det arbete som inte hör till undervisningen har ökat.
- Det här är nånting som vi borde se över. Vi vill ju att lärarna verkligen ska få fokusera till max på sin undervisning och planera den så bra som möjligt.
Antalet undervisningstimmar som en lärare har står fast och minskar inte, också om andra uppgifter kommer till.
Till exempel en klasslärare i klass 1-6 ska undervisa 24 timmar i veckan och samplanera 126 timmar per läsår för att få sin fulla grundlön.
- För allt det här andra får du egentligen ingen extra lön. Snarare handlar det om en löneminskning eftersom du jobbar mera men lönen är densamma.
Dubbla roller
En lärare uttrycker oro över att jobbet i allt högre grad handlar om elevvårdsfrågor. Det är saker som egentligen borde skötas av skolpsykologer och kuratorer.
Det som jag upplever som jobbigast är att det finns så många barn som behöver så mycket mera av allt än vad vi kan erbjuda eller ge. ― Lärare
Lärare talar om avsaknaden av trygga vuxna i familjerna, hur det saknas resurser för elevvården som inbegriper skolpsykolog, kurator, speciallärare eller kraftigare stödåtgärder i specialklass.
Jens Mattfolk säger att läraren ofta har en nyckelroll och får fungera som spindeln i nätet runt en elev som har ett behov av något slag.
- Det kan handla om att sammankalla till ett möte med skolpsykologen informera vårdnadshavarna om att det hålls ett möte om eleven och förstås delta i möten.
Nedskärningar märks
En lärare riktar kritik mot FSL (Finlands svenska lärarförbund) och menar att förbundet inte i tillräckligt hög grad tagit ställning mot de enorma nedskärningar som den nuvarande regeringen genomfört.
Regeringen har gjort nedskärningar och det gillar inte lärarna.En klassrum med en soffa, ett bord och en liten kaffe-hörna.Bild: Ylenyhetsskolan,skolor (läroinrättningar)
- Det är förstås tråkigt om en enskild medlem är missnöjd med FSL. FSL och OAJ arbetar ändå dagligen för att öka resurserna till utbildningen. Jag tycker att utbildningen borde vara en större samhällsfråga som inte drabbas av skenhelig politik där man lovar en sak och gör en annan.
Nedskärningarna har stora konsekvenser för den enskilda eleven.
Hemmets betydelse blir också allt viktigare. De barn som har engagerade föräldrar klarar sig betydligt bättre än de som saknar stöd hemifrån.
Nya läroplanen skapar stress
Den nya läroplanen innebär en stor utmaning. Vissa lärare har svårt att släppa kontrollen och ändra på sin undervisning, anser en lärare.
Läroplansarbetet kom igång för sent och lärarna kastades in i den utan ordentlig fortbildning för allt som skulle ha behövts inom användningen av digitala hjälpmedel och elevbedömning― Lärare
En annan lärare skriver:
- Situationen har ju varit ganska extrem nu då nya läroplanen först bearbetats och nu skall implementeras. Tycker också att man hela tiden kommer längre bort från kärnuppgiften, att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs senare i livet.
Artikeln är baserad på en intervju av Jonas Sundström.
På endast en handfull lopp på 400 meter häck har Jonna Berghem hunnit vinna FM-guld, komma sexa i Universiaden och trea i Sverigekampen. Hanna Wiss har likaså haft en fin säsong på en för henne nygammal sträcka.
Det syns fortfarande att hon inte är särskilt van vid att löpa 400 meter häck, eller överhuvudtaget 400 meter för den delen.
Jonna Berghem mår inte särskilt bra efter sin insats i Sverigekampen och känner att hon måste ligga ner sig för att inte kasta upp.
Men före det hinner hon ge några kommentarer till Yle Sporten.
– Nog märker man att man är trött. Och så känns det jättekallt, det är nog överlag lite ovant, säger Berghem som dessutom har en tärande resa till Taipei bakom sig.
– Det var nog en av de roligaste tävlingarna nånsin. Jättehäftigt mästerskap och jag är jätteglad och nöjd att det gick så pass bra.
Hoppingivande debutår på långa häcken för Jonna Berghem.Jonna Berghem, Kalevaspelen 2016.Bild: Yle/Tomi HänninenJonna Berghem,sprinterlöpning,friidrott
Sverigekampen var mindre trevlig, men långt ifrån ett misslyckande. Berghem ledde länge loppet men slog kraftigt i den sista häcken och föll ner till trea bakom Eveliina Määttänen och Johanna Holmén Svensson.
– Jag började vara trött och kom med ett steg för mycket, så jag for lite på häcken. Men det kändes också överlag ganska svårt i dag.
Lysande debutsäsong
Tiden 58,45 var ändå hennes fjärde bästa för säsongen – och karriären.
Berghem, 24, sprang som junior VM-final på 100 meter häck men fick sedermera lämna häcklöpningen på grund av baklårsproblem. Efter några år främst på släta sprintsträckor valde hon inför denna säsong att satsa på 400 meter häck.
Resultaten som hon och nya tränaren Petra Stenman presterat har varit imponerande. Personbästat 57,90, som Berghem löpte i universiadfinalen, för in Hangö IK-idrottaren på fjortonde plats i Finland genom tiderna.
– Jag är jättenöjd, säger Berghem. Ganska otroligt att det kan gå såhär bra direkt första året. Jag är nog supernöjd.
Hon har gjort sina första tävlingar på den gamla huvuddistansen 200 meter sedan 2012 och krossat sitt personliga rekord, precis som på 100 meter.
Hanna Wiss (t.v.) slutade femma på Stockholms stadion bakom bland annat Aino Pulkkinen och Elin Östlund.Aino Pulkkinen, Elin Östlund och Hanna Wiss springer 200 meter, Sverigekampen 2017.Bild: Bildbyrån / All Over PressHanna Wiss,Elin Östlund,aino pulkkinen
– Det är väldigt roligt. Jag får till och med passa upp lite hela tiden eftersom jag vill så himla mycket. Det är lite farligt då man vill bränna på så mycket, säger Wiss glatt.
– Men jag njuter av att vara tillbaka och på nåt vis kändes det här faktiskt mera hemma för mig än att hoppa längd. Så det var jätteroligt.
”Jättejättenöjd”
Efter två sjätteplatser i Sverigekampen som längdhoppare fick Wiss nu göra landskampsdebut som sprinter. Hon slutade femma med tiden 24,33 strax bakom landsmaninnorna Anniina Kortetmaa och Aino Pulkkinen.
– Jag inledde väldigt bra, jag hade innerbanan och gillar att jaga genom kurvan. Jag stumnade ganska mycket under sista delen av loppet, men med tanke på motvinden (-1,3 m/s) och så var det ändå en bra tid.
Tiden var de facto hennes tredje bästa i sommar. Personbästat 24,15 kom i SFI-mästerskapen i Borgå för några veckor sedan och den näst bästa noteringen 24,31 i comebacken till 200 meter på samma bana i Stockholm i mitten av juni.
– Med tanke på att jag först i juni överlag bestämde mig för att satsa på 200 så har säsongen gått över förväntan. Jag är jättejättenöjd och glad över den här sommaren.
Riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta från Raseborg medger att hon är besviken över att hon inte valdes till Socialdemokraternas presidentkandidat.
Det blev i stället Tuula Haatainen som blev partiets kandidat på ett extrainsatt partifullmäktigemöte i Jyväskylä på lördagen.
Haatainen vann Socialdemokraternas medlemsomröstning med 8 050 röster. Maarit Feldt-Ranta som var något av en förhandsfavorit fick 7 013 röster och Sirpa Paatero kom trea med 1 438 röster. Valdeltagandet var 48 procent.
"Jag ställer mig inte längst bak i salen"
Maarit Feldt-Ranta säger att hon är glad över det starka stödet men medger samtidigt att hon är besviken över resultatet. Hon kan inte säga hur hon kunde utnyttja stödet till exempel som kandidat i Europavalet.
- Så långt har jag ännu inte tänkt, men det är helt klart att jag inte tänker återta en plats längst bak i salen, säger Feldt-Ranta.
Som första vice ordförande för partiet vill hon ha en synlig roll och ser möjligheter att ta plats.
- Den här kampanjen har varit ett bra sätt att bredda partiets ansikte utåt eftersom både riksdagsgruppens ordförande och partiordföranden är män. Vi är många i rörelsen som har mycket att ge.
Feldt-Ranta säger att det känns motiverande att inleda höstens riksdagsarbete och allt det andra som det politiska för med sig.
- Så jag är på G.
Svårt att hitta kandidater
Det var meningen att Socialdemokraterna skulle välja sin presidentkandidat i februari. Men det blev inte av eftersom ingen lämplig person meddelade sitt intresse.
Bland andra hann partiets ordförande Antti Rinne och hans företrädare Jutta Urpilainen och Eero Heinäluoma tacka nej.
Det var först i slutet av juni som Feldt-Ranta, Haatainen och Paatero meddelade att de ställer upp.
Presidentvalets första omgång ordnas den 28 januari.
Flera bilister i Västnyland tryckte på tok för hårt på gaspedalen under veckoslutet. I Ingå centrum körde en förare 100 kilometer i timmen på en vägsträcka där hastighetsbegränsningen är 40.
Det var på söndagen vid 19-tiden som polisen träffade på en förare som susade fram längs Ole Westmans allé i en hastighet på 100 kilometer i timmen.
Kappkörning i Lojo
På lördagen vid midnatt körde tre bilar i kapp på väg 1 i Lojo. Förarna i de tre bilarna körde mellan 194 och 198 kilometer i timmen.
I Sjundeå körde en förare på fredagskvällen 140 kilometer i timmen på Sjundeåvägen där hastighetsbegränsningen är 80 kilometer i timmen.
Flera körförbud
Polisen vid Västra Nylands polisinrättning delade ut körförbud till totalt nio förare på hela polisinrättningens område. Till Västra Nylands polisinrättning hör kommunerna från Esbo i öster till Hangö i väster.
Lojos stadsstyrelseordförande Jussi Patinen (Saml) får 2 000 euro i månadslön. Han kommer att sköta ordförandejobbet två dagar i veckan.
Jussi Patinen jobbar som klasslärare vid den finska skolan Ruotion koulu. Han kommer att använda tisdagar och fredagar till att sköta sitt förtroendeuppdrag.
Eftersom Patinen ska sköta ordförandeskapet på deltid han har rätt till mötesarvode, men inte årsarvode.
Patinen fungerar som stadsstyrelsens ordförande under perioden 1.6.2017 - 31.5.2019. Efter honom tar partikollegan Pekka Luoma över ordförandeskapet.
Lojos stadsfullmäktige fattade beslut om Patinens lön på sitt möte i går (4.9).
Bolaget Castor Real Estate planerar bygga en cirka 4 000 kvadratmeter stor affärsfastighet på tomten i hörnet av Sandövägen, Kapellhamnsvägen och Källvägen i Hangö.
Nu läggs detaljplaneändringen för området fram till offentligt påseende.
Stadsstyrelsen i Hangö godkände för sin del att planen nu är färdig för att läggas fram, men förutsätter att trafiken i området beaktas.
All form av trafik ska beaktas
I sitt beslut säger stadsstyrelsen att man överlag ska beakta trafikarrangemangen i närheten av området.
Dessutom lyfter styrelsen fram de behov tunga specialtransporter har. Också fotgängares och cyklisters behov ska beaktas.
Så här ser den aktuella platsen ut i dag.En korsningBild: Yle/Linus WesterlundVästnyland,Hangö,vinter,Roadside,Bensinstation,restauranger,korsningar (plats),sandövägen
Stadsstyrelsen förutsätter även att in- och utfarten till tomten inte sker via Sandövägen utan via Källvägen.
Oklart vilket företag som tar över
Castor Real Estate har ännu inte offentliggjort vilken affär som ska byggas vid Sandövägen.
Samma företag står ändå bakom den nya byggnaden för Tokmanni som byggs på Genvägen i Ekenäs.
Nu finns det bilder på den affärsfastighet som planeras vid den så kallade Kesoiltomten vid Sandövägen i Hangö. Det är ännu oklart vilket företag som ska etablera sig i huset.
Det var ett fel i ett lager i en hydraulisk motor som ledde till en liten brand på Sappis pappersfabrik i Lojo.
Personalen släckte ändå branden själv och räddningsverkets insats var liten.
Brann i början av processen
Branden inträffade i den del av Sappi där träet som används i pappersproduktionen tas in.
Träet kapas av en maskin och det var i processen den lilla branden uppstod i motorn.
Då det var en brand i en fabrik kallades många enheter till platsen, men eftersom personalen hade släckt branden själv med fabrikens släckare behövde räddningsverket inte stanna kvar på fabriken.
Samarbetet mellan Raseborgs stad och vårdbolaget Attendo har försämrats sedan år 2014. Orsaken är att tjänstemän i Raseborg har bytts ut, säger Attendo.
- Samarbetet med Raseborgs stad fungerade utmärkt när Attendo kom till Raseborg, säger Lauri Korkeaoja som är chef för kommunikation och samhällsrelationer på Attendo.
Mellan åren 2009 och 2014 hade vårdbolaget inga problem med staden, men efter att vissa personer byttes ut har samarbetet blivit utmanande, säger Korkeaoja.
- Under den här perioden har det varit flera val och tjänstemannakåren har bytt och det har säkert påverkat situationen.
Lauri Korkeaoja nämner inga namn eftersom han personligen inte har varit i kontakt med Raseborgs tjänstemän.
Konflikten inflammerades år 2015
Det finns också andra orsaker till att stämningen mellan vårdbolaget och Raseborg inte är den bästa, säger Lauri Korkeaoja.
- Samarbetet försvagades också efter att Raseborg av någon anledning försökte konkurrensutsätta vårdfastigheten som Attendo hade låtit bygga och som Attendo hade ett långvarigt kontrakt med.
Det var år 2015 som Raseborg ville konkurrensutsätta äldrevården på Villa Pentby i Karis. Staden hade då ett hyresavtal med fastighetsägaren Tyvene Oy och ett separat serviceavtal med Attendo, som skötte verksamheten i fastigheten. Båda avtalen löpte ut i augusti 2016.
Villa Pentby har runt 60 vårdplatser.Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.Bild: Yle/Minna Almarkattendo
Men Tyvene vägrade att hyra ut huset till Raseborgs stad. Enligt fastighetsbolagets vd handlade det om hur man tolkade de avtal som slöts redan år 2009 med Attendo.
Fastighetsägaren Tyvene meddelade också att man ville undvika en konflikt med Attendo, som var en god kund på många håll i landet.
Staden kräver hundratusentals euro av Attendo
Konflikten mellan Attendo och Raseborg har åter blivit aktuell. Staden kräver nu 350 000 euro i kompensation för att Attendo inte uppfyller avtalet för äldreboendena Villa Stella i Ekenäs och Villa Pentby i Karis.
Dels har personalstyrkan på de båda vårdhemmen varit mindre än avtalet med staden förutsätter. Dels har det varit problem med städningen på Villa Pentby.
Attendo har haft verksamhet i Raseborg sedan år 2009.Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.Bild: Yle/Minna Almarkattendo
Social- och hälsovårdsnämndens ordförande Karl von Smitten (SFP) har i hårda ordalag kritiserat Attendo. Bland annat menar han att vårdbolaget har satt i system att underskrida den överenskomna personalstyrkan. Attendo har vid två tidigare tillfällen betalat ersättning åt Raseborgs stad på grund av det.
”Utmaning att rekrytera personal i Raseborg”
Lauri Korkeaoja medger att det har varit en utmaning att rekrytera personal till Attendos äldreboenden i Raseborg.
- Därför har personaldimensioneringen ställvis varit under den nivå som avtalen förutsätter. Dimensioneringen har ändå varit över den nivå som krävs i kvalitetsrekommendationerna för vård av äldre på vårdhem.
Enligt Regionförvaltningsstyrelsen borde det finnas minst en vårdare per två klienter på resurserat serviceboende.händer. en äldre persons knäppta händer och så en yngre människas hand ovanpåBild: MostphotosHänder,äldreomsorg,vård (omsorg),Beröring,åldringar,senior,vänskap,äldrevård
Enligt Attendos avtal med Raseborgs stad ska personaldimensioneringen vara 0,6. Regionförvaltningsverkets rekommendationer ligger på 0,5.
Man räknar ut personaldimensioneringen genom att dividera vårdpersonalmängden på servicehemmet med antalet klienter.
- Personaldimensioneringen har huvudsakligen varit i enlighet med avtalet, det vill säga 0,6 eller högre. Det är förresten den högsta dimensioneringen som en kommun kräver i Finland när det gäller effektiverat serviceboende, säger Lauri Korkeaoja.
Korkeaoja förnekar också att Attendo skulle syssla med att systematiskt ha för lite personal på plats på sina vårdhem.
Problem med städning i 2 av 61 rum
Städningen har för det mesta fungerat bra på Villa Pentby, säger Lauri Korkeaoja.
- Under fyra månaders tid har det kommit två reklamationer som gäller städningen och efter det har missförhållandet åtgärdats. För de övriga 59 rummen på Villa Pentby har det inte kommit någon reklamation.
Raseborg har inte svarat på mötesförfrågningar
Social- och hälsovårdsnämndens ordförande von Smitten menar också att bolaget helt enkelt saknar den goda viljan att lösa konflikten med Raseborg och se till att avtalet uppfylls. Men Lauri Korkeaoja är av annan åsikt.
- Vi hoppas på en saklig diskussion. Vi har försökt ordna möten med representanter från Raseborgs stad till exempel om städningen, men vi har inte fått något svar på våra förfrågningar. Vi har kommit till alla möten som vi har bjudits till.
Attendo förhandlar för tillfället med Raseborgs stad om summan på 350 000 euro som staden kräver i kompensation för avtalsbrott.
De anställda lider av stadens anklagelser
Nu hoppas Attendo att situationen lugnar ner sig eftersom de anställda lider av att kontinuerligt läsa anklagelser från stadens representanter i media, säger Lauri Korkeaoja.
- En möjlighet kunde vara att utnämna en opartisk skiljeman som skulle lösa tvisten kring personaldimensioneringen.
Han anser att det skulle vara bäst om klienterna själv kunde välja vårdhem tillsammans med sina anhöriga. På det sättet skulle den producent som erbjuder den bästa vården klara sig bäst.
- Vi har föreslagit att Raseborgs stad tar i bruk servicesedlar som möjliggör det här.
Tjänsteproducenten har alla trumf på handen, säger Karl von Smitten (SFP) som är ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Raseborg. Staden kan inte säga upp avtalet som gäller äldreboendet Villa Pentby trots att Attendo bryter mot det.
Raseborgs stad och vårdjätten Attendo har nu suttit ner vid förhandlingsbordet för att diskutera den reklamation staden har gjort om vården på äldreboendena Villa Stella och Villa Pentby.
Staden kräver Attendo på 350 000 euro i kompensation för avtalsbrott under våren 2017.
Det gäller för liten personalstyrka på bägge enheter och dessutom problem med städningen på Villa Pentby i Karis.
- Det finns vissa saker där vi är ense och sedan finns det saker där vi ännu måste förhandla, säger chefen för äldreservice i Raseborg Kirsi Ala-Jaakkola.
Bland annat städningen vid Villa Pentby har varit på tapeten.En person med gula gummihandskar torkar en köksyta med en ljusblå trasa.Bild: Mostphotos/Wavebreakmediastädare,städning,städningsarbete,Städning,hemarbete,Hemtjänst,Städa,Kvinna,kök,hembiträde,serviceyrken,rengöringsmedel,kvinnodominerade yrken
Det som händer nu är att parterna diskuterar läget på var sitt håll och sedan möts parterna igen nästa vecka (vecka 37).
För Kirsi Ala-Jaakkola betyder det i praktiken att hon talar med sin chef, social- och hälsovårdsdirektören Jeanette Pajunen.
God stämning vid förhandlingarna
I offentligheten har ordalagen från politiskt håll i Raseborg varit rätt hårda mot Attendo.
Social- och hälsovårdsnämndens ordförande, Karl von Smitten (SFP), sade nyligen till Yle Västnyland att han inte är nöjd med Attendo.
Han sade att företaget saknar den goda viljan och ett gott förhandlingsklimat.
Karl von Smitten.Karl von Smitten var en av SFP:s röstmagneter i RaseborgBild: Yle/ Marica Hildénraseborgs grundtrygghetsnämnd,Ekenäs
Chefen för äldreservice i Raseborg Kirsi Ala-Jaakkola har ändå inget illa att säga om förhandlingsklimatet med Attendo.
- Förhandlingsstämningen var bra. Det är ju arbetsuppgifter både för oss och för dem. Dem ska man ju sköta på ett sakligt sätt så det gick nog bra.
Samarbetet haltar?
Samarbetet mellan Raseborgs stad och Attendo har blivit sämre sedan år 2014, uppger Lauri Korkeaoja som är chef för kommunikation och samhällsrelationer på Attendo.
Han säger till Yle Västnyland att samarbetet löpte bättre åren 2009 till 2014, men sedan byttes personer ut inom staden och samarbetet blev sämre.
Korkeaoja nämner ändå inga personer vid namn.
Jag sköter mitt jobb såsom jag anser att det ska skötas― Kirsi Ala-Jaakkola
Kirsi Ala-Jaakkola säger att det är svårt för henne att kommentera påståendet.
Själv kom Ala-Jaakkola till staden år 2013 och ungefär ett år senare blev ansvaret för köptjänsterna och övervakningen hennes uppgift som hon delar med vårdkoordinatorn.
Men hon säger sig inte kunna kommentera om hon har haft en annan linje än någon annan i staden före henne.
- Jag sköter mitt jobb såsom jag anser att det ska skötas. Framförallt övervakar jag att avtalet följs.
Räcker inte med att följa rekommendationer
Vårdföretaget Attendo medger att det har funnits problem med att rekrytera personal och att man därför inte har uppnått nivån i avtalet.
Men Attendo lyfter fram att man har följt de rekommendationer som regionförvaltningsverket har slagit fast om en personaldimensionering på 0,5. Raseborgs avtal ligger på 0,6.
Kirsi Ala-Jaakkola vid Raseborgs stad understryker ändå att det är avtalet som gäller.
Staden konkurrensutsatte vården och valde företag på basis av resultatet.
Följder för andra
För till exempel vårdproducenten Folkhälsan innebar konkurrensutsättningen i Ekenäs att man blev tvungen att lägga ner verksamhet, säger hon.
- Attendo har vunnit på grund av att de har lovat en viss personaldimensionering och det är nog vår uppgift att se till att Attendo då också följer det.
- Deras löfte har haft stora följder för Folkhälsan. Det är också det de har lovat leverera för det pris staden betalar.
Äldre måste flytta från Folkhälsans enhet Blomsterhemmet då Folkhälsan förlorade konkurrensutsättningen om vården till Attendo.BlomsterhemmetBild: YLE/Mira Myllyniemiblomsterhemmet i ekenäs
Ala-Jaakkola poängterar också att rekommendationerna handlar om en miniminivå för personaldimensioneringen.
Beroende på hurudana behov människorna som bor på enheten har kan staden definiera personaldimensioneringen högre än rekommendationerna, säger hon.
Säga upp avtalet?
I offentligheten har det också från stadens sida kastats fram att Raseborg kunde överväga att säga upp avtalet med Attendo, särskilt då det gäller Villa Pentby i Karis.
Kirsi Ala-Jaakkola är försiktig i sitt uttalande och säger att det framförallt nu handlar om att se vad man tänker göra när avtalet löper ut den sista augusti år 2018.
Det finns en möjlighet att använda en option om att förlänga avtalet med ett år.
- Jag tycker att vi nu ska överväga om vi ska ta i bruk ett optionsår eller ska det bli en konkurrensutsättning tidigare.
Har staden alternativ?
Frågan som har lyfts upp är om staden egentligen har några andra optioner då det företag som hyr ut byggnaden Villa Pentby hittills har favoriserat Attendo.
Kirsi Ala-Jaakkola konstaterar att ett äldreboende inte nödvändigtvis behöver finnas i Karis eftersom det är för äldre i Raseborg staden producerar service.
Det finns företag som bygger på olika håll i staden.
- Det kan ju hända att där finns sådana som också skulle vara intresserade av att ge en offert. Det hinner hända saker på ett år.
Inga diskussioner om utomstående part
Från Attendos sida har man lyft fram möjligheten till en opartisk skiljeman som skulle lösa tvisten kring personaldimensioneringen.
Chefen för äldreservice i Raseborg Kirsi Ala-Jaakkola säger att något sådant inte nu diskuteras.
- I detta nu ser jag nog inget behov av en sådan.
Når lösning genom förhandlingar
Ala-Jaakkola tror att parterna nog ska kunna förhandla sig fram till en lösning.
- Det vill jag tro på. Vi kommer ju att fortsätta med den här uppföljningen och kommer för vår del göra vårt bästa för att följa upp det.
- Jag hoppas verkligen på att man då också från Attendos håll vill fylla kraven i avtalet och se till att våra äldre får en så bra service som möjligt.
Samarbetet mellan Raseborgs stad och vårdbolaget Attendo har försämrats sedan år 2014. Orsaken är att tjänstemän i Raseborg har bytts ut, säger Attendo.
Röntgenbilder visar att ingenting är trasigt i Oliver Helanders armbåge. Nu börjar förberedelserna inför nästa säsong. Helanders team planeras växa, berättar tränaren Glenn Lignell.
IF Raseborg-kastaren Helander stod över Sverigekampen på grund av en trilskande armbåge och avslutade samtidigt säsongen.
Helander, som kastat 80,25 i år, kan nu dra en suck av lättnad: Ingenting är sönder i armbågen. Det blev klart efter att armbågen röntgats.
Armbågsproblemen har plågat Helander en längre tid. Nu vidtas åtgärder för att förbättra situationen i framtiden, säger tränaren Glenn Lignell.
Vad kan man göra för att situationen inte ska upprepas?
– Då vi fick bekräftelsen att ingenting är sönder kontaktade jag fysioterapeuten Jarmo Ahonen som tidigare hjälpt många spjutkastare. Det för att få ordentliga rörelser som vi kan göra för att stärka och förbättra armbågen, säger Lignell till Yle Sporten.
Mycket handlar om att göra mer grenspecifik träning. Det är en bit som blivit lidande tidigare då handbollen tog en del av träningstiden. Här finns en hel del att göra, menar Lignell.
Tillskott i teamet
Helander ses som ett stort hopp inom den finländska spjutkastningen och förbättrade personbästat med fyra meter i år, trots utdragna skadebekymmer.
För att toppsatsningen ska hitta rätt planerar Lignell att eventuellt rekrytera en tävlingsmanager för nästa år.
– Vi måste se över den ekonomiska sidan. Det är klart att den är viktig om man vill satsa helhjärtat. Förbundet och SFI spelar också betydande roller, säger Lignell.
Tack vare det positiva röntgenbeskedet kan träningssäsongen inledas tidigare än förra året.
Hur ser förberedelserna ut för nästa säsong?
– Träningen börjar inom några veckor. Det blir ingen längre paus. Senast vid månadsskiftet börjar vi med grundträningen och fortsätter jobba med armbågen och axeln för att förebygga skador. Det ser betydligt bättre ut än i fjol. Nu kan vi gå in med normal grundträning, säger Lignell.
Den här säsongen blev det väldigt lite kastträning för Helander, i och med att armbågen krånglade och själva rehabiliteringen av operationen tog sin tid. Kommande säsong blir det mer kastträning, men att öka mängden explosionsartat är oftast ingen vettig idè
– Min grundteknik har, trots lite kastträning, ändå varit rätt så bra. Med små justeringar kommer det nog längre bågar. Det kunde det ha blivit redan den här säsongen, säger Oliver Helander till Yle Sporten.
Mer om Oliver Helander i Sportmagasinet onsdag 6.9. kl. 19:00 Yle Fem
Matautomater ger hemvårdare en chans att koncentrera sig på vården av de äldre, säger en vårdchef i Raseborg. Med automaterna förenhetligas också matservicen i hela staden.
- Det att stadens hemvårdare dagligen kör ut varma portioner till äldre är inte dagens melodi, säger Kirsi Ala-Jaakkola som är chef för äldreservicen i Raseborg.
Maten finns i folieformar i en automat.Tuomas Suominen från företaget Menumat laddar måltidsautomaten.Bild: Yle/Marica Hildéntuomas suominen
Ala-Jaakkola tar Lojo som exempel. Där har staden 150 kunder per dag som ska ha mat. En del har måltidsautomat från företaget Menumat. Andra får maten hemkörd.
- Merparten i Lojo har Menumats automat och lite under hälften får hemkörd mat från staden och då är det kosthållet som ansvarar för det och kör hem kall mat två gånger i veckan.
Ett brokigt system blir enhetligt
I ursprungskommunerna Karis, Pojo och Ekenäs fanns olika system för matservicen. De här systemen har hängt med också under Raseborgstiden. Nu är tanken att förenhetliga måltidsservicen.
- I stället för att från olika servicehem producera mat och ha olika system av leverans och lite olika menyer försöker vi satsa på en service som är lika för alla.
Hon tillreder maten på plats och har ett färdigt system som fungerar i byn.― Äldrevårdschef om företagaren som kör hem mat till de äldre i Bromarv
Nu är det många som väljer en privat producent i stället för att låta installera en matautomat. Hur ser staden på det?
- Jag kan tänka mig att det här med en frys och ugn är lite konstigt och man har inte riktigt blivit van vid det. Det har ju också dykt upp privata företag som har erbjudit sin service och som har möjlighet att varje dag snabbt köra ut maten till kunderna.
Mat som ett Bromarvföretag körde hem till klienter en dag i augusti.matformBild: Monica Slotte / YleBromarv,Äldreomsorg,lunch,Raseborg,måltidsservice,jennie´s
Ala-Jaakkola poängterar att hon tycker det är en bra sak att lokala företagare erbjuder sina tjänster till de äldre.
Ett litet företag kanske kan sköta matservicen mycket smidigare och göra det på ett bättre sätt, menar Ala-Jaakkola.
- Till exempel det här Bromarvfallet. Det handlar om det att det är en person på plats. Hon transporterar inte maten från Ekenäs. Hon tillreder maten på plats och har ett färdigt system som fungerar i byn. Det att hon i och med det här har fått lite mera försäljning är ju en väldigt bra sak.
Hemvårdare hjälper till med att värma maten vid behov.Hemvårdaren Jenni Klippa hemma hos 92-åriga Göta WallinBild: Yle/Anna Savoniusvård i hemmet
Kan det till och med vara bra att staden slipper installera de här maskinerna?
- Visst, företaget sköter det självständigt. När det arrangeras på det här sättet så finns det ju ingen press på att staden måste ta det i beaktande i någon köksplanering eller investera något skilt i att bygga ett kök där man till exempel kan tillreda hemkörda portioner.
Kirsi Ala-Jaakkola är chef för äldreservicen.Kirsi Ala-Jaakkola.Bild: Yle/Tove VirtaRaseborg,Västnyland,Äldreomsorg,kirsi ala-jaakkola
En person som har en matautomat behöver inte oroa sig för att inte vid behov få hjälp med uppvärmningen av maten, understryker Ala-Jaakkola.
- Då kan man göra det som ett planerat besök till just den personen. Men man behöver inte åka omkring med den där maten i bilen och sköta om den biten.
Den här maten är av bra kvalitet.― Äldrevårdschef om automatmåltiderna
En del nyhetskommentatorer på Yle Västnylands webb misstänker att Raseborg vill slippa ansvaret. De tror staden vet att automatmaten är dålig och att klienterna kommer att välja andra alternativ.
Ala-Jaakkola slår helt ner den här teorin.
- Den här maten är av bra kvalitet. Jag har själv smakat på många av de här rätterna. Man får ju själv välja vilken mat man har i sin frys och vilken mat man vill äta. Där finns dietalternativ. Maten är nog bra.
I herrarnas handbollscup mötte Pargas IF på tisdagen Sjundeå IF. Den ytterst jämna matchen, som också var Piffens första tävlingsmatch för säsongen, slutade i en förlust. Sjundeå vann matchen med 27-26.
Pargas cupsäsong tog därmed slut redan i den första omgången.
Matchen spelades inför 235 personer i PIUG i Pargas.
Piffen inleder ligaspelet hemma i PIUG nästa tisdag mot Dicken.
Om biljettautomaten på tågstationen gått sönder finns det andra sätt att införskaffa en biljett. Om den inte fungerar på grund av ofog kan kontrollanterna också sälja biljetter på tåget. Det är ändå ovanligt att biljettautomater på tågstationerna vandaliseras.
Med anledning av att konduktörerna i somras slutade sälja biljetter i lokaltågen har biljettautomater installerats på de stationer där det tidigare saknades.
Alla automater är nu installerade på stationerna, men de har inte fått stå orörda.
Under veckoslutet vandaliserades två av de ny biljettautomaterna i Masaby och Tolls i Kyrkslätt.
Det medförde att flera passagerare inte lyckades köpa en biljett i automaten innan de skulle stiga på tåget.
Vad ska jag som passagerare gör om jag kommer till stationen och märker att automaten är sönder och jag inte kan köpa en biljett?
– Då gäller det att om möjligt beställa biljett på något annat sätt, säger försäljningschef Matias Sarkkinen vid Helsingforsregionens trafik HRT.
Han säger att det till exempel är möjligt att köpa biljett via sin smarttelefon eller ta sig till en R-kiosk eller någon annan försäljningspunkt för att köpa en engångsbiljett.
Utgångspunkten är ju att passagerarna alltid ska ha biljett när de stiger in i ett kollektivt transportmedel― Matias Sarkkinen, försäljningschef, HRT
Sarkkinen poängterar vikten av att ha en biljett.
– Utgångspunkten är ju att passagerarna alltid ska ha biljett när de stiger in i ett kollektivt transportmedel, säger Sarkkinen.
Han säger ändå att i situationer då automaten blivit utsatt för ofog vet kontrollanterna på vilken station automaten finns och har då möjlighet att se mellan fingrarna.
– I den här typen av situationer då automaten har söndrats har kontrollanterna också möjlighet att sälja en biljett på tåget, säger Sarkkinen.
Sarkkinen påpekar ändå att kontrollanterna inte aktivt säljer biljetter, utan kan sälja en kontrollantbiljett endast om en rad särskilda villkor uppfylls.
Automaterna repareras i rask takt
Om automaten på stationen är sönder, berättar Sarkkinen att det finns ett telefonnummer i automaten till HRT:s kundtjänst.
– Vi önskar att passagerarna använder numret och meddelar oss att en automat är sönder, säger han.
Då kan reparationerna inledas så fort som möjligt.
– Ganska fort efter att vi har fått informationen om en söndrad eller vandaliserad automat har den reparerats, säger han.
Helgens ofog hade reparerats och Sarkkinen säger att projektet lyckligtvis inte drog ut på tiden.
Mycket ovanligt med ofog
Enligt Sarkkinen är det mycket ovanligt att biljettautomater på tågstationerna utsätts för ofog.
De äldre automaterna vandaliserades sällan, men han säger att det snarare var frågan om att människor ville bryta sig in i dem.
Av de nya biljettautomaterna som installerats på tågstationerna under hösten har tre varit föremål för vandalism.
Enligt Sarkkinen är det sannolikt samma person som förstörde båda automaterna i Masaby och Tolls.
Men det finns knep för att råda bot på vandalismen.
– Det är möjligt att installera övervakningskameror i de nya automaterna och om ofoget forsätter kan det vara skäl att fundera över att ta i bruk kameror, säger Sarkkinen.
Artikeln uppdaterad klockan 20.30 med ett förtydligande om kontrollantbiljetten.
En sval septembermorgon står jag på Karis järnvägsstation. Det är fortfarande mörkt när jag stiger på morgonens första tåg mot Helsingfors som numera startar redan 5.33 från Karis.
Det strömlinjeformade vitvioletta tåget står färdigt vid perrongen och väntar på att folk ska stiga på.
Utan biljett kan man ju inte åka tåg.Tågbiljett för sträckan Sjundeå-Karis.Bild: Veronica Monténtåg,Karis,järnvägsstationer,Västnyland,tågbiljett
Jag köper en biljett i en något morgontrött biljettautomat som tar god tid på sig innan den spottar ut en treeurosbiljett till Sjundeå.
Just den här onsdagsmorgonen har knappt tio personer satt sig till rätta i de rödgråa tågsätena när tåget åker i väg mot Helsingfors.
Det är inte speciellt många kan man tycka, men mina medpassagerare Karin Svahnström och hunden Albert försäkrar mig ändå om att det i vanliga fall brukar stiga på fler.
Karin Svahnström och Albert.Karin Svahnström och hunden Albert.Bild: Veronica MonténKaris,lokaltåg,Västnyland,tåg,y-tåg
Svahnström och hunden Albert brukar åka Y-tåg ett par gånger i veckan.
De åker med drygt 20 minuter till Sjundeå och vinkar sedan av resten av passagerarna som fortsätter resan mot sina arbetsplatser i huvudstadsregionen.
Knappt tio personer hoppade på tåget i Karis.Tågbänkar och en gång.Bild: Veronica Monténtåg,lokaltåg,HRT,Karis,Västnyland
I Sjundeå hoppar de av och promenerar hem till barnbarnen och tar sedan kvällståget som går 23.56 hem till Karis igen.
För oss Karisbor i synnerhet så är ju järnvägen en livsnerv. Vi har ju alla något band till järnvägen. Det här är ju allt egentligen för oss i Karis.― Karin Svahnström
Svahnström berättar att det brukar vara runt 15 personer som åker till Karis med det sena kvällståget.
De flesta stiger antagligen på tåget i Helsingfors 23.03. Att stiga på 23.56 i Sjundeå verkar vara rätt så unikt.
- Det är ju ingen annan än vi som stiger på här mitt i natten, skrattar Svahnström.
Karin Svahnström och Albert stiger av tåget i Sjundeå 5.53.Sjundeå järnvägsstationBild: Veronica MonténSjundeå,tåg,lokaltåg,HRT,Helsingforsregionens trafik,Västnyland
För Svahnström som har valt att sälja bort sin bil är tåget närapå livsviktigt. Hon verkar dessutom ha ett alldeles speciellt förhållande till just lokaltåg.
Hon berättar med inlevelse om hur hon dagligen på 1990-talet var en av dem som tog tåget till jobbet. I tåget kan man sova, umgås med folk eller lösa korsord, räknar Svahnström upp.
- Jag älskar ju att åka tåg. För oss Karisbor i synnerhet så är ju järnvägen en livsnerv. Vi har ju alla något band till järnvägen. Det här är ju allt egentligen för oss i Karis.
Hon berättar också om hur hon som liten flicka åkte tåg med bruna trävagnar och träbänkar.
När Karin Svahnström började åka tåg var vagnarna av trä.Ett museitåg.Bild: Marcus Nordströmmuseitåg
I ungefär tre veckor har tågresenärer nu kunnat ta Helsingforståget 5.33 från Karis och ett tåg som startar 23.03 från Helsingfors mot Karis.
De här tågturerna är förstås ingen välgörenhet som någon bara vänligt bjuder på.
Nej, totalt kostar tågturerna 290 000 euro per år, varav Raseborgs andel till Helsingforsregionens trafik HRT är 260 000. Sjundeå betalar 30 000 euro.
Vecka 33 började de två nya tågturerna gå mellan Karis och Helsingfors.Informationstavla på tåg.Bild: Veronica MonténKaris,Sjundeå,Västnyland,y-tåget
Karisborna väntade verkligen på de nya tågturerna som på den uppgående solen, utbrister Svahnström.
- Det var ju nog en chock för många när Y-tåget drogs in. En del människor har fått köpa en ny bil till i familjen för att komma på jobb. Så finns det ju till och med folk som har flyttat härifrån.
Så här såg Y-tåget ut förut.Y-tågets framtid är ovissBild: Yle/Veronica Monténlokaltrafik
På tal om den uppgående solen, så kan jag konstatera att man inte kan räkna med att njuta av västnyländska landskap i ett tidigt morgontåg i september.
Den starka belysningen i tåget gör att allt blir ännu mörkare där ute.
- När vi kommer till Sjundeå är det redan mycket ljusare, kan min medpassagerare ändå informera mig om.
Vi närmar oss Sjundeå och jag märker att jag börjar urskilja allt fler detaljer där jag sitter och tittar ut genom fönstret.
Det hinner bli lite ljusare på vägen till Sjundeå.SjundeåskyltBild: Veronica MonténSjundeå,Västnyland,tåg,tågstation
Jag, Karin Svahnström och Albert stiger av tåget i Sjundeå. Klockan har hunnit bli 5.53 och Sjundeåborna kliver in i tåget.
När tåget rullar vidare klockan 6 sitter drygt 30 pendlare i Y-tåget mot Helsingfors.
Drygt 30 pendlare åkte i väg mot Helsingfors.Sjundeå tågstationSjundeå,tåg,Västnyland,HRT
Två passagerare får springa från sina bilar för att hinna med. De hinner nätt och jämnt sätta ner sig innan tåget susar i väg mot Helsingfors.
Planeringen och marknadsföringen av Hangös nya industriområde i Koverhar har kommit i gång. För projektchefen Agneta Evers handlar mycket om att skapa kontakter och bygga nätverk.
Agneta Evers håller i det stora projektet att förvandla Koverhar gamla stålindustriområde till ett modernt industriområde.
Det gamla industriområdet har jämnats vid marken. Här ska ny industri växa upp.Så här ser det ut efter att Koverhar fabriksbyggnader har rivits.Bild: Yle/Sofia KajanderVästnyland,Hangö,Koverhar,koverhar
Hon började sitt arbete i mars och till en början går en stor del av arbetstiden åt att planera området.
Som bäst jobbar Hangö stad med en ny generalplan för Koverhar. Det är många bitar som ska falla på plats innan man kan sälja tomter och få nya företag att etablera sig där.
Google och Facebook är välkomna
Det finns många utmaningar i att försöka bygga upp och marknadsföra ett helt nytt område, säger Evers. En är att få det första företaget att etablera sig.
- Sedan kommer det ofta andra som hakar på.
Det finns plats för en stor Google eller Facebook.
Koverhar industriområde är stort, över 300 hektar. Det gör att det finns plats både för både lokala och multinationella företag.
På bilden syns rör för gasrörsprojektet Nord Stream. De lagras i Koverhar.Godståg med flera vagnar lastade med stora rör.Bild: Pipeline Coating and Technologies, LLCGodståg,Nord Stream,gasledningar,Koverhar,Hangö,gasrör
Området marknadsförs som en möjlig plats för ett stort datacenter.
- Det finns plats för en stor Google eller Facebook, säger Agneta Evers.
Sjökablar och isfri hamn
Platsen är attraktiv eftersom flera sjökablar snart tar i land i Hangö. Dessutom är läget bra.
Bredvid det aktuella området finns nämligen den gamla hamnen som stålbolaget FN-steel använde innan företaget gick i konkurs.
I dag är det stadens hamnbolag Hangö hamn som huserar på området.
I området finns både en hamn och ett stickspår till järnvägen.Järnvägsspår.Bild: Petra Thilman / Ylejärnvägar,järnväg,Räls,rälsar,Koverhar,Godståg
- Det är Finlands sydligaste hamn som ligger närmast Nordeuropa. Den är isfri året runt, säger Evers och sticker inte under stol med att Hangö stad gärna vill ha verksamhet till området som har synergier med hamnen.
En annan fördel är det stickspår som förbinder området till järnvägsnätet.
Intresserade företag får vänta
Det finns redan företag som hon och Hangö stad diskuterar med. Vilka företag det är kan hon inte i det här skedet berätta.
Faktum är att det inte kommer att gå att bygga ut området över en natt. Den nya planen för området blir klar först i slutet av nästa år.
Hamnen i Koverhar är isfri året om. Dessutom är det kortare väg till Nordeuropa än till exempel hamnar i Helsingfors och Kotka.Koverhar HamnBild: Yle/ Jonas Sundströmkoverhar hamn
Det betyder att det tar minst ett och ett halvt år innan någon i praktiken kan etablera sig i Koverhar.
- Om man konkret tänker att någon ska slå ner sina pålar i marken så är det under 2019, konstaterar Agneta Evers.
Hangö stad kan inte bevilja mer ekonomiska bidrag till stiftelsen för Aurorahemmet. Staden är i stället intresserad av ett nytt slags samarbete med Aurora.
Aurorahemmet är i akut ekonomisk knipa och hotas av stängning.
Stiftelsen som driver hemmet har därför bett att Hangö stad understöder verksamheten med 80 000 euro.
Stadsstyrelsen bad i slutet av juni att grundtrygghetsnämnden utreder frågan.
Mot lagen
Staden har tidigare understött Aurorahemmet ekonomiskt.
Eftersom det är lagstridigt för kommuner att understöda en privat aktör avslutade Hangö stad sitt månatliga understöd i slutet av år 2016.
Hangö har inte heller behov av att köpa tjänster av Aurorahemmet.
Kostar för mycket
Det bor i dag elva klienter på Aurorahemmet.
Grundtrygghetsdirektören Elisabeth Kajander betonar att staden gärna vill ha Aurora kvar. Men kostnaderna för verksamheten är för höga.
Elisabeth Kajander.närbild på kvinnaBild: Yle/Monica SlotteHangö,elisabeth kajander
Kajander och äldreomsorgschefen Leena Hytti har därför gjort upp ett förslag till hur Hangö stad och stiftelsen för Aurorahemmet kunde samarbeta.
Leena Hytti.Leena hyttiBild: Yle/Minna Almarkleena hytti
Förslaget går ut på att Aurorahemmets personal kunde vara på jobb under dagtid medan hemvårdens personal vid behov kunde göra hembesök under kvällar och nätter.
Pilotprojekt
Det handlar om en ny modell som skulle vara till för klienter som i princip kan bo hemma, men som är beroende av att det finns andra människor och tillgänglig personal.
Kajander skulle gärna se att staden och Aurorahemmet genomför det här nya samarbetet som ett pilotprojekt inför social- och hälsovårdsreformen.
Hon betonar att det är viktig att ha fungerande koncept som bär sig eftersom landskapen inte tar över verksamhet som inte bär sig.
Stadsstyrelsen har sista ordet
Hangö grundtrygghetsnämnd beslutade på onsdagen (6.9) i enlighet med Kajanders förslag att Hangö stad inte beviljar stödet till Aurorahemmet.
Frågan går nu tillbaka till stadsstyrelsen som ska behandla frågan i slutet av september.
Ett litet äldreboende i Hangö har ekonomiska problem och önskar därför att staden skjuter till pengar. Det lönar sig för staden, anser stiftelsen som äger boendet.
Det blev en klar förlust i den finska cupen i handboll för herrar när Karislaget BK-46 mötte Dicken från Helsingfors i Britashallen på onsdagen (6.9).
Matchen slutade 37-22 och det betyder att cupspelet tog slut för BK-46 redan i första omgången.
Sjundeå IF är det enda västnyländska handbollslaget som går vidare i cupen eftersom också Hangös HC HIK tidigare förlorade sin match i den första omgången.
Eleverna i Katarinaskolan i Karis har fått ett nytt förråd där de kan förvara sina leksaker. Föreningen Hem och Skola har satsat tid och pengar på skjulet. Nu undrar föreningen hur mycket ansvar den ska ta för skolan.
I det vitmålade redskapsskjulet på Katarinaskolans gård finns bland annat pingisracketar, hopprep, studsbollar och andra bollar som kan behövas under en rast.
Ellen Hellberg, Olivia Sevón, Enya Hellberg och Mathilda Lassheikki visar var eleverna lånar sina leksaker i förrådet.Ellen Hellberg, Olivia Sevón, Enya Hellberg och Mathilda Lassheikki i nya redskapsskjulet i Katarinaskolan i Karis.Bild: Marica Hildén / Ylekatarinaskolan skolgård
Mathilda Lassheikki, Ellen Hellberg, Olivia Sevón, Cassandra Nynäs, Jasmine Udd, Enya Hellberg och Isa Laukkanen berättar att alla elever har ett lånekort till förrådet.
- Man väljer det man vill leka med och hämtar tillbaka leksaken då rasten är slut. Då får man också lånekortet tillbaka.
Sjätteklassarna säger att utlåningen har fungerat bra.
Cyklar finns på önskelistan
Det är Katarinaskolans elever som röstat fram vilka saker de vill ha i förrådet. Enya Hellberg tycker att utbudet är bra, men det mesta är sådant som man leker ensam med.
- Visst kan tre stycken låna bollar och studsa tillsammans, men det skulle vara roligt om det till exempel fanns cyklar som två eller tre kunde cykla på samtidigt.
Så här ser leksaksförrådet ut.Ett vitt redskapsskjul på Katarinaskolans gård i Karis.Bild: Marica Hildén / Ylekatarinaskolan skolgård
Det visar sig att de andra sjätteklassarna också tycker att cyklar skulle vara roligt att använda under rasterna.
Men allting kostar, och det är där som till exempel föreningen Hem och Skola vid Katarinaskolan kommer med i bilden.
Eleverna delaktiga i planeringen
Hem och Skola fick 2016 ett stipendium på 20 000 euro av Brita Maria Renlunds stiftelse. Hem och Skolas ordförande, Matias Kaihovirta, berättar att en del av pengarna har använts till förrådet och nya planteringar.
Katarinaskolans rektor Elisabet Ehrstedt, Hem och Skolas ordförande Matias Kaihovirta och läraren Henrik Lagerbohm.Elisabet Ehrstedt, Matias Kaihovirta och Henrik Lagerbohm på Katarinaskolans gård med nya redskapshuset i bakgrunden.Bild: Marica Hildén / Ylekatarinaskolan skolgård
Läraren Henrik Lagerbohm skötte planeringen av förrådet tillsammans med utbildaren Axxells bygglinje.
- Tanken var att få Katarinaskolans elever engagerade i både aktiviteterna på rasten och då redskapen ska lånas ut. Dessutom var de med då skjulet målades.
- Elevkåren samlade in förslag på vilka saker eleverna ville ha och materialet samlades ihop efter omröstning. Det kommer mera redskap så småningom, så att de flesta elever har något att göra på rasterna.
Gröna växter i stället för isbana
Hem och Skola har också satsat pengar på gröna växter som finns mellan Katarinaskolan och Skolgatan.
Rektor Elisabet Ehrstedt berättar att planteringslådorna är rektanglar och cirklar som kan användas i undervisningen.
Nu är det slut på isbanan på Katarinaskolans gård.Nya växter har planterats på Katarinaskolans skolgård i Karis.Bild: Marica Hildén / Ylekatarinaskolan skolgård växter
Mathilda Lassheikki konstaterar däremot att elevernas isbana nu är försvunnen. Tidigare åkte eleverna på isiga banor där växterna nu är placerade.
Planteringslådornas form kan avändas i undervisningen.Nya växter har planterats på Katarinaskolans skolgård i Karis.Bild: Marica Hildén / Ylekatarinaskolan skolgård växter
Hem och Skola har litet pengar kvar efter de senaste satsningarna på skolgården. Matias Kaihovirta säger att föreningen nu ska fundera på vad de pengarna kan användas till.
- Den nya läroplanen ställer krav som Hem och Skola kanske kan bidra ekonomiskt till.
Tråkig brant kunde användas i undervisningen
Både Elisabet Ehrstedt och Henrik Lagerbohm skulle gärna satsa pengar på branten framför skolan som de tycker att ser tråkig ut.
Ehrstedt har visioner om en läktare där klasserna kunde få sin undervisning.
- Eleverna kunde också uppträda nere på gården och med publiken på läktaren. Den skulle också kunna användas till motion.
Lagerbohm tror att en läktare skulle göra det möjligt att ha mera undervisning ute med tanke på att skolan inte motsvarar de krav som läroplanen ställer.
Lärarna i Katarinaskolan har många planer på vad branten utanför skolan skulle kunna användas till.Katarinaskolan i Karis.Bild: Marica Hildén / Ylekatarinaskolan skolgård
Elisabet Ehrstedt förklarar att skolan inte helt och hållet kan erbjuda nya undervisningsmetoder då bland annat skolans klassrum inte är flexibla.
Skolan är just nu för liten för de 333 eleverna. Det här läsåret har Katarinaskolan en rekordstor första klass med 74 elever.
Var slutar Hem och Skolas ansvar?
Läroplanen och ekonomi är ord som ofta dyker upp i diskussionen om det nya förrådet på skolgården.
Det hela handlar inte enbart om skolgården, anser Hem och Skolas ordförande Matias Kaihovirta, utan egentligen om hela skolan som helhet.
Det finns till exempel käpphästar att låna från förrådet.En käpphäst i nya redskapsskjulet i Katarinaskolan i Karis.Bild: Marica Hildén / Yleskolmaterial
Hur ska Katarinaskolan kunna undervisa enligt den nya läroplanen och hur mycket ska Hem och Skola bidra med? Är det alls föreningens uppgift att bidra ekonomiskt? Hur är det med staden Raseborgs ansvar?
Hem och Skola har satsat mycket mera än förråd och växter. Föreningen har även köpt pingisbord, gymnastikredskap och instrument.
Är det meningen att Hem och Skola ska ta på sig ansvaret för att Katarinaskolan som helhet ska vara trivsam?
Matias Kaihovirta önskar ett större ekonomiskt engagemang av staden.
- Skattebetalarna borde få valuta för sina pengar, det finns en gräns för vad Hem och Skola kan göra. Vi kan inte bekosta allt med medlemsavgifter eller använda vår tid till att ansöka om stipendier. Våra resurser är inte oändliga.
- Vi tycker att staden borde ha beredskap att komma ekonomiskt till mötes då läroplanen har förnyats. Det akuta behovet är nu att få skolan renoverad.
Styrelseordföranden: Staden har ansvaret
Anders Walls (SFP) är ordförande för stadsstyrelsen i Raseborg och han välkomnar Hem och Skolas initiativ.
- Det är staden som ska står för grunden i skolvärlden, men det är klart att allting extra är välkommet.
Pingisracketar förvaras i förrådet.Pingisracketar, hopprep och bollar i nya redskapsskjulet i Katarinaskolan i Karis.Bild: Marica Hildén / Yleplastleksaker
Walls säger att Hem och Skola inte ska uppfatta det som så att det är föreningen och personalen som ska ta ansvar för att skolan renoveras så att läroplanen uppfylls.
- Skolans lärarkår har en central roll i arbetet, men renoveringen görs i samarbete med stadens beslutsfattare och tjänstemän. Det får gärna komma respons från Hem och Skola då renoveringen börjar.
Anders Walls tror att renoveringen av Katarinaskolan finns med i ekonomiplanen då budgeten diskuteras i höst.
- Jag hoppas verkligen att vi kan fatta ett beslut om renovering inom den hör fullmäktigeperioden.
I den gällande budgeten finns Katarinaskolan nämnd i ekonomiplanen: planeringen inleds 2019 och skolan renoveras 2020-2021.
Pengar och prioriteringar
Matias Kaihovirta anser att pengar är en prioriteringsfråga.
- Det är politikerna som ska fatta besluten, inte tjänstemännen.
Katarinaskolan är sliten.Omklädningsrummet i Katarinaskolan i Raseborg.Bild: Ylekaris svenska lågstadium (tidigare namn på katarinaskolan),Västnyland,omklädningsrum,gymnastiksalar,Idrott och hälsa
Raseborgs stad har ett stort renoveringsprogram. Walls säger att behovet av investeringar är nästan oändligt.
- Staden klarar inte av för många stora projekt på en gång, därför måste de tas i tur och ordning.
Hem och Skola försöker påverka beslutsfattare
Kaihovirta säger att Hem och Skola försöker göra sitt bästa och att medlemmarna har varit i kontakt med beslutsfattare.
- Vi använder oss av de politiska kanaler som finns och hoppas att de lyssnar på oss.
Studsbollarna är populära på rasterna.En röd studsboll i nya redskapsskjulet i Katarinaskolan i Karis.Bild: Marica Hildén / Ylekatarinaskolan skolgård
Elisabet Ehrstedt konstaterar att i den bästa av världen så är det staden som satsar ekonomiskt på en skola. Men det är okej så här, säger hon.
- En kommun kan inte få de pengar som Hem och Skola nu fått av en stiftelse. Så det är bra att de pengarna finns att få.
Henrik Lagerbohm tycker att det är fint att föreningen engagerar sig, det visar att föräldrarna uppskattar lärarkårens arbete.
- Staden har ett ansvar, men det är svårt att veta vad man ska lämna bort om man prioriterar en sak. Skolan och barnen borde ändå ha hög prioritet.
Det är ändå inte enbart Hem och Skola som ser till att skolgården är trivsam. Staden Raseborg har också bidragit med klätterställningar och gungor.
Raseborgs stad gör en hel del i Karis som gynnar även Katarinaskolan, påpekar Elisabet Ehrstedt. Det är staden som byggt Bulevardes parkourpark som finns framför skolan.
Skolans elever har stor nytta av parken som de använder även under skoldagen.
