En tomt som ligger mitt emot Pojo kommunhus borde bli en tomt för radhus istället för tomt för våningshus. Det anser stadsstyrelsen i Raseborg som nu initierar en planändring för tomten.
Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) motiverar ändringen med att efterfrågan på radhus är större i Pojo än efterfrågan på tomter för våningshus.
Bolaget som byggt bostäderna i Pojo före detta kommunhus hoppas också att det inte byggs våningshus mitt emot.Ett sovrum med en säng, en byrå och ett skrivbord. Vid bordet står en skrivbordsstol.Bild: Malin Valtonen / Ylelägenheter,inredning (verksamhet),fastighetsförmedling,Västnyland,Pojo, Raseborg,Raseborg,sovrum,fastighetsförsäljning
Dessutom skulle ett våningshus på tomten skymma havsutsikten för dem som har köpt bostad i det nyrenoverade kommunhuset. Pojo kommunhus är numera ett bostadshus.
Walls säger att man också från bolaget bakom bostäderna i Pojo kommunhus har tagit kontakt och önskat en ändring.
- Det är frågan om en lång process när det handlar om planläggning, säger Walls.
Ingen intresserad köpare
Han konstaterar också att det inte är hugget i sten att det blir just radhus som planeras på tomten, men att det är ett förslag.
Det är Raseborgs stad som äger tomten och det finns för tillfället ingen intresserad köpare.
De tjurar som betade på Älgsjölandet i Ingå blev ordentligt skrämda då elöverföringsbolaget Caruna kapade trädgrenar med helikopter. Djurägarna visste inte om trädkapningen i förväg.
Caruna kapade grenar av ekarna som finns på naturskyddsområdet på Älgsjölandet i Ingå skärgård.Kapade ekgrenar på Älgsjölandet i Ingå skärgård.Bild: Paula Tiainen / Yleälgsjölandet ek ekar
Samtidigt skrämde helikoptrarna Snappertunaborna Ülle och Sebastian Nurmis 14 tjurar som var på sommarbete på holmen.
Carunas arbete ledde till att tjurarna måste avbryta betet i förtid eftersom djuren blev så rädda.
Röjningen ledde till kaos
Sebastian Nurmi säger att då Carunas "stridsflygningsförevisning" började så blev det kaos.
- Vi har samlat ihop tjurarna i en vecka. De är så hysteriska att de förstört trädgårdar och möbler vid sommarstugor. Få se vem som betalar det.
Tjurarna förs bort från Älgsjölandet i Ingå skärgård. De förs tillbaka till Snappertuna.Tjurar åker i väg på en båt, bort från Älgsjölandet i Ingå skärgård.Bild: Paula Tiainen / Yleälgsjölandet tjurar
Det är Helsingfors stad som äger området, men Caruna kontaktade varken staden eller Nylands närings-, trafik- och miljöcentral.
Paret Nurmi fick inte heller veta att det skulle bli röjningsarbeten på holmen.
Caruna visste inte om djuren
Caruna visste inte att det fanns djur på bete på Älgsjölandet. Bolaget erkänner misstaget och håller nu på och utreder vad som har gått fel.
- Vi gjorde fel, vilket vi har noterat och arbetar nu för att det inte ska hända igen, säger Carunas underhållschef Petteri Palmumaa.
Älgjölandets eklund är fredad.Skylt som visar att Älgsjölandet i ingå skärgård är ett naturskyddsområde.Bild: Paula Tiainen / Yleälgsjölandet
Sebastian och Ülle Nurmi är också förvånade över hur det ser ut i ekskogen efter Carunas röjningsarbete.
- Jag har förstått att röjningen gått till på ett normalt sätt, liknande röjningar har skett tidigare, säger Palmumaa.
Tjurarna återvänder inte till holmen
Ingen av tjurarna återvänder till Älgsjölandet efter att det transporterats tillbaka till Snappertuna. En del av dem slaktas i höst och de andra skickas på bete någon annanstans i sommar.
- De blev så skrämda att vi inte kan hämta dem tillbaka, säger Sebastian Nurmi.
Det är dags att ge sig av till Snappertuna. Ülle Nurmi samlar ihop tjurarna.Tjurar som betar på Älgsjölandet i Ingå skärgård.Bild: Paula Tiainen / Yleülle nurmi
Tjurarna klarade sig i alla fall helskinnade. Tack och lov, säger Nurmi.
- Tjurarna har finsk sisu och de är smarta. De är oss väldigt kära.
Caruna måste förklara sig
Caruna fortsätter att röja i Ingå till och med mitten av oktober.
NTM-centralen har bett bolaget att förklara hur röjningsarbetena på Älgsjölandet gick till.
Monika Fagerholm har en hemlighet som hon nu tänker avslöja: hon vet inte hur man är rolig, och hon lider av det. Trots att hon hållit otaliga föredrag och framträdanden i egenskap av författare, anser hon själv att hon inte vet hur man ska underhålla sin publik.
– Jag tycker att jag kan vara riktigt humoristisk när jag skriver böcker, då stör det mig att jag är så jättetrist när jag ska förmedla det här muntligt. Det är min upplevelse av mig själv, för folk säger åt mig att jag är rolig.
Folk skrattar inte när jag tänker att de ska skratta. Och så är man så där att vad fan, missade ni någonting?
För att råda bot på sitt självupplevda problem har Monika Fagerholm aktivt övat sig på att bli roligare under en veckas tid.
– Jag är rolig när jag är avslappnad, men inte då jag ska anstränga mig. Dessutom har jag en förkärlek för långa utläggningar som blir som föreläsningar och det är inte roligt.
Monika Fagerholm tror att man kan vara rolig med vilka ämnen som helst, och hon uppskattar olika sorters humor; allt från Povel Ramel till stand-up.
– Man hinner inte bli rolig på en vecka, men jag har fått många redskap och funderat över det här med humor. Vad är humor egentligen, vad skrattar man åt? Det är ju stora filosofiska frågor. Att vara rolig när man berättar om sig själv är oftast ganska pinsamt och sådant som på något sätt ansluter sig till ens hemligheter. Det finns en sorts närhet i det också.
Enligt Monika Fagerholm har författare inte nödvändigtvis fallenhet för att uppträda inför publik, eftersom många är introverta. Det kan å andra sidan leda till komiska situationer, som kunde fungera som ståupp-skämt. Helt konkret skulle hon vilja lära sig är att berätta historier ur sitt eget liv så att folk skrattar.
– Folk skrattar inte när jag tänker att de ska skratta. Och så är man så där att vad fan, missade ni någonting? Och sedan börjar man upprepa sig och då är det någon artig som skrattar. Då har man ju förstört allting. Min dröm, som jag verkligen inte har kommit till under den här veckan, så är att man skulle kunna ha någon sorts framställning som på ett ledig och naturligt sätt skulle innehålla vitsar som folk skulle skratta åt.
Tre tips för att bli roligare
– Var personlig. Ta fram det du tycker är roligt och försök inte klistra på en roll som inte är du.
– Bädda för höjdpunkten och tänk på dramaturgin.
Använd t.ex. den klassiska strukturen inom ståuppkomik: litet skratt – litet skratt – stort skratt.
– Var förberedd. Fundera igenom skämtet och öva på förhand.
Källa: Sonja Ahlfors, skådespelare
Se Monika berätta sin evighetslånga vits på Karelia i Ekenäs:
Varje vardagsnatt är en av de två taxibilarna i Karis upptagen med att köra VR:s personal mellan Karis och Helsingfors. Övriga kunder behöver ändå inte oroa sig för att bli utan taxi.
I augusti började det tidiga morgontåget och sena kvällståget att trafikera mellan Helsingfors och Karis.
På vardagskvällar anländer det sista tåget till Karis station klockan 00:17. Då finns det alltid en taxibil på stationen redo att köra lokföraren och de två konduktörerna tillbaka till Helsingfors.
Väntar två timmar i Helsingfors
När taxichauffören har lämpat av VR-personalen blir det en par timmar lång paus. Sedan är det dags att köra följande lokförare till morgontåget som avgår från Karis station klockan 5:33.
Om man är riktigt pigg kan man försöka ordna så att man kan köra en taxitur i Helsingfors, säger taxiföretagaren Jan-Henrik Wessman.
- Men det har visat sig att de flesta söker upp en plats där man kan vila sig i bilen. Eller så finns det caféer och servicestationer som är öppna dygnet runt som man kan åka till.
Chaufförerna delar på turen
Det är tio taxibilar i Karis som delar på att skjutsa VR:s personal till och från Helsingfors. Det betyder att varje chaufför kör rutten två till tre gånger i månaden, säger Wessman.
- Om man har kört hela dagen så kan det vara tungt. Men vi har försökt ordna det att så att den som har taxijour tar turen eftersom den inte har så mycket jobb på vardagskvällar.
Två taxibilar kör nattetid i Karisområdet.Taxibilar utanför Fokushuset i Karis.Bild: Yle/Petra Thilmankaris taxi
Själv körde Wessman den allra första turen då kvälls- och morgontågen började köra. Efter det har han kört en tur till med VR-personalen.
- I natt lade sig två av dem genast och vila. Med lokföraren diskuterade jag bland annat var det finns öppna parkeringshus i Helsingfors eftersom man kanske vill in med bilen någonstans vintertid. Så att man inte behöver stå och värma den hela natten.
VR ställer mest till det
VR är en rätt flitig kund hos taxichaufförerna, berättar Jan-Henrik Wessman. Lokförarna behöver ofta skjuts då de lämnar något tåg eller ska flytta tåg från ett ställe till ett annat.
- Fast VR ställer mest till med besvär för oss. Om tåget stannar mellan Ingå och Karis så märker vi av det. Och så kör vi kunder när tågen strejkar.
Taxibilarna räcker till åt alla
Vardagsnätter är två taxibilar i trafik i Karis. Men även om den ena är upptagen med att köra lokförare mellan Karis och Helsingfors behöver andra kunder inte bli utan taxiskjuts, säger Wessman.
- Det har visat sig att det är ganska lite turer för den bilen som är kvar i Karis. Det är klart att om det blir problem så tar vi hjälp från Ekenäs.
Bokade turer är viktiga
För taxichaufförerna är förmiddagarna överlag den mest hektiska tidpunkten på dygnet. Då ska många kunder köras till sjukhuset, bland annat på dialys. Många taxichaufförer sköter också skolskjutsar.
De förhandsbeställda resorna är viktiga för taxiföretagarna, säger Jan-Henrik Wessman. Speciellt de resor som ersätts av FPA står för en stor del av inkomsterna.
Nya lag skapar gråa hår
I och med den nya taxilagen som ska träda i kraft nästa år är det rätt oklart hur det går med bland annat FPA-resorna.
- Om de faller bort är det osäkert om det längre är lönsamt att köra taxi, säger Wessman.
Överlag är han rätt osäker på hur det kommer att gå i framtiden.
- Mycket är öppet och vi vet inte vart det lutar. Man måste ha korten öppna och se hur det går.
Avgiften för att övervaka tobaksförsäljningen borde inte höjas. Det föreslår Sydspetsens miljöhälsonämnd. Direktören hade föreslagit att nämnden skulle gå in för att höja avgiften rejält.
Den nuvarande taxan motsvarar ett självkostnadspris på 110 euro per försäljningspunkt i Hangö, Raseborg och Ingå. Om affären säljer både tobak och nikotinvätskor är avgiften den dubbla.
Direktören för hälsoövervakningen, Katianna Kuula, hade föreslagit att övervakningsavgiften motsvarar lagens maximum på 500 euro eller åtminstone en betydande del av den.
Motiveringen är bland annat att tobakslagen har som målsättning att tobaksrökningen i Finland ska upphöra.
Protester i fjol
Frågan om högre avgift för att sälja tobak var aktuell i fjol höstas. Då var förslaget att taxan skulle höjas till maximibeloppet 500 euro.
Efter protester från företagare på landsbygden beslöt Sydspetsens miljöhälsonämnd då att taxan skulle vara 110 euro.
Omröstning i nämnden
På torsdagen (7.9) kom frågan om att höja taxan igen upp i nämnden.
Anita Westerholm (SFP) föreslog understödd av Erik Holmberg (SFP) att taxan motsvarar självkostnadspris som alltså nu är 110 euro. Nämnden understödde förslaget med 6-1.
Sydspetsens miljöhälsa har hand om miljöhälsan i Hangö, Raseborg och Ingå.
Miljöhälsan lyder under Hangö stad. Det är därför Hangö stadsstyrelse som ska fatta det slutliga beslutet om hur mycket det ska kosta att övervaka försäljningen av tobak.
Övervakningen av tobaksförsäljningen kostar 110 euro per försäljningspunkt i Hangö, Ingå och Raseborg i nästa år. Sydspetsens miljöhälsonämnd beslöt om den summan efter omröstning. Förslaget var 500 euro. Köpman Ragna-Lise Karlsson i Bromarv och Synnöve Lindholm, ordförande för Tenala-Bromarf företagare, är nöjda.
Det stora elnätsbolaget Caruna fortsätter med sitt jätteprojekt att gräva ner elkablar i jorden. I Västnyland börjar nya grävarbeten i september, uppger bolaget.
Grävarbeten kommer att synas och tidvis störa trafiken i Lojo, Raseborg och Ingå.
Arbetena börjar i Stortötar och omfattar senare också Täkter, Svartå, Rejböle, Finnböle och Linkulla.
Sysselsätter närmare 70 personer
Det handlar om 130 kilometer mellanspänningsnät. Det är företaget Vertek som sköter jobbet åt Caruna.
Arbetena för det aktuella området väntas vara klara i slutet av 2018.
Projektet förbättrar läget för 1 700 kunder. Det sysselsätter närmare 70 personer och kostar nästan sju miljoner euro.
Elledningar grävs ner för att elavbrotten i framtiden ska bli färre.En rulle med svart kabel. Det är jordkabel som Caruna gräver ner så att luftkablarna kan tas bort.Bild: Marica Hildén / Ylejordkablar
Hela projektet går ut på att förbättra bolagets 82 000 kilometer långa elnät.
Allt ska vara färdigt 2028. Tanken är att göra elnätet mindre känsligt för elavbrott och andra störningar då luftkablar ersätts med kablar under jorden.
Caruna är det största elnätsbolaget i Finland. Bolaget har närmare 700 000 kunder.
Det skramlar högt då grävmaskinens skopa lyfter upp massor av stenar i ett dike som grävs längs Brunkom Strandvägen i Pojo. Stenarna måste tas bort och sättas åt sidan, för i diket läggs jordkablar så att Brunkombornas tillgång till elektricitet blir bättre.
I fredagens Helsingin Sanomat varnar kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C) alla kommuner för att göra förhastade beslut om sina hälsovårdsstationer, äldre boenden och andra fastigheter.
Det finns många privata företag som just nu lämnar anbud på fastigheterna inför social- och hälsovårdsreformen.
Vehviläinen tycker att man nu inte ska fatta sådana beslut som på längre sikt kan vara ofördelaktiga för kommuninvånarna och den service de behöver.
Anu Vehviläinen (C).Anu Vehviläinen kunta ja uudistusministeriBild: Jouni immonen / Yle
Håller skärpan hela vägen? Vad händer om något oväntat uppstår? Det här är frågor som Axel Åhman, en av de fyra konferenciererna för det dygnslånga Föredragsmaratonet på Svenska Teatern, funderar på just nu.
- Jag har klarat mig undan nervositeten ganska långt hittills. Men nu börjar det kännas lite pirrigt, framför allt med tanke på de första timmarna. Jag ska hålla i en paneldebatt och det har jag inte gjort tidigare, berättar Åhman.
Över 60 forskare och experter samlas på Svenska Teatern i Helsingfors under fredag 8.9 och lördag 9.9 för att ge korta föredrag på 15 minuter om allt från snus, krig och välfärd till fördomar och finlandismer under 24 timmars tid.
Föredragsmaraton är en hyllning till vetenskapen och bildningen samt vårt hundraåriga Finland. Evenemanget är också ett unikt samarbete mellan Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Yle.
Bara de inte börjar snarka så kan jag tillåta en enstaka sjusovare i salongen.― Axel Åhman
Forskarnas show
Nina Edgren-Henrichson vid Litteratursällskapet var den som kläckte idén till Föredragsmaraton. Det är hon som ansvarar för innehållet och som ska se till att allting klaffar både före och under evenemanget.
- Det är en miljon småsaker som ska tas i beaktande. Powerpointarna ska fungera och de ska fås på rätt plats i rätt ordning. Sminktiderna ska hålla och logistiken fungera. Jag hoppas verkligen att ingen föredragshållare blir sjuk. Vi har nog en plan B men vi vill ju att alla ska vara med.
Edgren-Henrichson är entusiastisk över att kunna lyfta fram en så bred palett av olika ämnen som belyser Finlands historia, det finländska samhället och den finländska kulturen ur olika synvinklar.
- Föredragsmaraton är forskarnas show, vilket känns naturligt eftersom SLS är ett vetenskapligt samfund som jobbar med forskare. Ibland glömmer man kanske bort den enorma kunskap som finns eller så har man svårt att hitta den, tillägger hon.
Man ska vara fokuserad och veta vad man vill ha sagt under ett föredrag, säger lingvisten Fred Karlsson som nu för tiden säger sig vara både morgonpigg och nattuggla.Fred Karlsson, professor emeritus i språkvetenskapBild: Yle / Johan Gullmetsfred karlsson
Karlsson föredrar natten
En av forskarna som kommer att stå på Svenskis stora scen under natten mellan fredag och lördag är Fred Karlsson som är lingvist och professor emeritus i allmän språkvetenskap vid Helsingfors universitet, och tidigare ordförande för Svenska litteratursällskapet. Han har uttryckligen bett om att få hålla sitt anförande i vargtimmen. Hur kommer det sig?
- Det hänger ihop med det general Adolf Ehrnrooth sade en gång om att Finland ska ledas framifrån, inte bakifrån. Under Föredragsmaraton ska jag i egenskap av tidigare ordförande för Litteratursällskapet ha den jobbigaste tiden. En ledare ska vara villig att ta itu med saker helt konkret. Det är en generell princip i vilket ledarskap som helst. Så indirekt är det här en tillämpning av Adolf Ehrnrooths ledarskapsdoktrin, säger Karlsson.
Karlsson föreläser under rubriken “Varför tycker de inte om oss?" och kommer att prata om stereotypier som ofta upplevs på finskt håll gentemot finlandssvenskar.
- Långt ifrån alla, men många finskspråkiga har en negativ uppfattning om finlandssvenskar. Inte helt utan grund, måste jag säga. Det är de här grunderna jag vill prata om genom att framställa historiska fakta och belysa exempel.
Hur stort överseende har du om någon i publiken råkar somna i de mjuka, sammetsklädda stolarna mitt under ditt anförande?
- Jag har varit professor i mer än 30 år så har jag sett en och annan sovande student i publiken. Det är bra feedback till den som babblar där framme. Man måste ha så mycket intressant och roligt att berätta att alla orkar följa med. Det här är en av pedagogikens utmaningar, tillägger Karlsson.
Föredragsmaraton 24 timmar live om FinlandBild: Yleföredragsmaraton
Kaffe och kalldusch?
Vad potentiella sömntutor i salongen beträffar tänker Axel Åhman, som nyligen blivit klar med sina studier i journalistik, inte låta sig störas.
- Jag är den sista som dömer någon som somnar under en föreläsning eller ett föredrag. Bara de inte börjar snarka och så länge de applåderar på rätt ställen så kan jag tillåta en enstaka sjusovare i salongen, säger Åhman.
Åhman är mer spänd över hur han och de övriga konferenciererna Johanna Koljonen, Wivan Nygård-Fagerudd och Marcus Rosenlund ska lyckas hålla skärpan under hela dygnet. De jobbar visserligen i fyratimmars pass, två per skift, men det blir ändå en utmaning som heter duga.
- Det får väl lov att bli mycket kaffe och en kall dusch på morgonnatten. Fast jag tror jag går mest på någon sorts adrenalinkick och fan anamma. Det kommer säkert också att uppstå något oväntat under dygnet. Att se hur vi hanterar det kommer att bli spännande, menar Åhman.
Följ med evenemanget via arenan.yle.fi med start klockan 17.30 fredag 8.9. Föredragsmaraton pågår i 24 timmar fram till lördag 9.9 klockan 17.30.
Du kan chatta med Peter Lüttge (som har för avsikt att hålla sig vaken hela dygnet, vi får se hur det går) och ställa frågor till talarna under hela evenemangets gång på adressen svenska.yle.fi/kultur.
Du hittar också info på på Facebook under @Föredragsmaraton, och på andra sociala medier under hashtaggen #Föredragsmaraton.
Under hösten kommer Vetamix att publicera föredragen i separata helheter på webben och programmet Kvanthopp sänder valda delar ur Föredragsmaraton i Yle Vega.
Vårdbolaget Attendo sköter sig vad gäller köket i Källans vårdhem i Hangö. Bolaget har låtit bli kallrörd mat så som Sydspetsens miljöhälsonämnd krävde.
I maj blev det klart att Sydspetsens miljöhälsonämnd tar till tvångsåtgärder mot köket i Källans vårdhem i Hangö.
Det ledde till att vårdbolaget måste sluta med kallrörning tills bolaget kan visa att personalen behärskar metoden.
Rörs ihop dagar i förväg
Kallrörd mat innebär att man rör ihop kalla ingredienser till och med flera dagar i förväg. Maten hettas sedan upp i ugn just före servering.
Metoden kräver noggrann hygien och låga temperaturer för förvaringen. Och det var där det brast enligt nämnden som har hand om hälsoövervakningen i Hangö, Raseborg och Ingå.
Förbudet i kraft tills vidare
Sydspetsens miljöhälsonämnd konstaterade på sitt möte att Attendo ser ut att följa förbudet om kallrörning. En inspektion i köket genomfördes den 11 maj och den mat som anlände var färdiggräddad.
Förbudet för kallrörning är i kraft tills vidare.
En hälsoinspektör bedömer senare om metoden kan tas i bruk efter att åtgärder vidtagits och om det finns ett behov av den sortens tillredning av mat.
Det beslutet ska också tas för kännedom i miljöhälsonämnden.
Ny ventilation har beställts
Det har också varit problem med ventilationen i köket. Ventilationen har verkat otillräcklig vid de flesta inspektioner.
Ytterdörren eller ett fönster har ofta varit öppet vid inspektionerna. Det är inte hygieniskt eftersom både damm och insekter kan komma in i köket.
Hälsoinspektionen fick ett expertutlåtande den 13 juni om ventilationen. I utlåtandet konstateras att det är sannolikt att den nuvarande ventilationsutrustningen inte har tillräcklig kapacitet.
Kapaciteten för den inkommande luften var 40 procent för liten.
Ny ventilation installeras
Attendo har beställt en ny och effektivare ventilationsapparat som torde ha levererats vecka 36.
Hälsoinspektören kontrollerar ventilationen inom ramen för rutintillsynen.
En restaurang i Pojo hade brister med uppföljningen av personalens hälsotillstånd. Ägaren rättade inte till bristerna i tid. Nu finns ingen personal, men i framtiden ska hälsointyg finnas.
Sydspetsens miljöhälsonämnd har behandlat ett ärende som gäller en planenlig inspektion till en restaurang i Pojo den 26 augusti 2016.
Då fanns det brister i uppföljningen av personalens hälsotillstånd. Uppföljning av personalens hälsotillstånd ska utföras och dokumenetras som en del av egenkontrollen.
Verksamhetsidkaren uppmanades att åtgärda bristerna inför säsongen 2017. Restaurangen är öppen främst under sommaren.
Företagaren gjorde inget åt bristerna
En ny inspektion gjordes den 26 juli 2017. Då visade det sig att företagaren inte hade rättat till bristerna, trots hälsoinspektörens uppmaning.
Hälsoinspektionen gav då ett förordnande om att bristerna skulle åtgärdas senast den 23 augusti i år.
Företagaren kunde ge sina åsikter i ett skriftligt genmäle till och med den 23 augusti, men företagaren gav inget genmäle inom utsatt tid.
Företagaren ringde däremot hälsoinspektionen den 24 augusti och meddelade att det inte längre finns någon anställd personal i år.
Inga flera tvångsåtgärder
Hälsoinspektionen fick den 29 augusti veta att hälsointyg kommer att visas för dem som fortsättningsvis arbetar inom verksamheten.
Hälsoinspektionen uppmanar företagaren att ett system införs i egenkontrollplanen så att bristen inte upprepas.
På Sydspetsens miljöhälsonämnds möte konstaterades att det förordnande som hälsoinspektören gav i augusti har följts tillräckligt väl. Ytterligare tvångsåtgärder är därför inte nödvändiga.
Nämnden beslöt att omfatta tvångsåtgärderna som hälsoinspektören gjorde och antecknade sedan ärendet till kännedom.
Europaparlamentariker Nils Torvalds (Sfp) efterlyser i Hbl (29.08.17) mod att våga diskutera islam också kritiskt. Religioner ska inte vara för heliga för en kritisk debatt.
Exempelvis kan islam anses vara omoderniserad med tanke på dess förhållande till kvinnor, resonerar Torvalds. I det avseendet är nog i så fall alla religioner omoderniserade, kontrar Nina Björkman som är religionsvetare och doktorand i islamisk fundamentalism vid Åbo Akademi.
- En teologisk diskussion kring islam ska nog vara förbehållen muslimerna själva, säger Björkman och påpekar att Torvalds är inne på samma linje där. En intern kritisk diskussion inom islam pågår hela tiden. Och den ser lite olika ut i olika länder beroende på hur muslimskt eller icke-muslimskt landet är.
Samtidigt som religionsvetarna ju för kritisk diskussion om religioner mest hela tiden, tillägger Björkman.
- Och hur religioner är anpassade till länders olika konkreta världsliga lagar och regler ska förstås granskas kritiskt hela tiden, fortsätter religionsvetare Nina Björkman vid ÅA.
Dottern ville bära slöja, pappan sa nej
Att just islam skulle vara speciellt omoderniserad gällande kvinnans ställning skriver inte Björkman under. Religionen i sig är sprungen ur en, ur vår synvinkel, konservativ kultur men man kan vara både konservativ och modern.
- Jag har en troende muslimsk väninna i USA som tog kamp mot sin fars önskan om att hon inte skulle bära slöja. Han tänkte att det bara innebär bekymmer för henne - men hon ville bära sin slöja, berättar Björkman.
Björkmans väninna jobbar som läkare och rör förstås alla patienter hon har hand om, kvinnor som män. På fritiden däremot följer hon sin konservativa muslimska övertygelse och vidrör inte män. Men hon har inga som helst problem att skilja på sin yrkesroll och sin privata roll, intygar Nina Björkman.
Den nordliga ateismen kan kännas främmande
Bland muslimerna i Finland handlar den interna kritiska teologiska diskussionen mycket om hur man kan bevara sin muslimska identitet här. I ett rätt ickereligiöst land kan det för vissa muslimer innebära att de ännu mer fokuserar på sin religion.
- Det ger en sorts trygghet - en bekant tradition man känner och kan, säger religionsvetare Nina Björkman.
Och det att så många finländare och nordbor överlag inte säger sig tro på nån högre makt kan kännas förvirrande för många muslimer, förklarar Björkman.
- I vår kultur är tron en ren privatsak medan muslimer kommer från en kultur mer eller mindre marinerad i religion. Även om du inte är troende så påminner till exempel böneutropen dig om religionen flera gånger varje dag, säger Björkman. Enligt islam är allt förutbestämt och skrivet, Gud bestämmer.
Och att då komma till ett samhälle utan några som helst tecken på att människor tror på något kan kännas riktigt skrämmande. Här tror människan att det är hen som styr allt.
Hur jaga bort alla spöken kring islam?
Information och mera information, summerar religionsvetare Nina Björkman vid Åbo Akademi.
- Vi finländare har ofta bristfällig kunskap om islam och muslimer medan många hitflyttade muslimer i sin tur har bristfällig kunskap om finländarna och det finländska samhället.
Dicken och HIFK förväntas igen dominera damhandbollen. FM-serien har tappat några stora profiler medan SIF har värvat ett intressant namn. Serienykomlingen Kyrkslätt IF vill bråka med de övriga.
1. Dicken
Dicken har vunnit mästerskapet de tre senaste säsongerna och är favorit också i år. Truppen är bred. Thomas Hivert kan rotera friskt vilket också bidrar till att hålla spelarna skadefria. Ett betydande avbräck är ändå att Alexandra Ahlroth har slutat.
Placering i fjol (grundserien/slutspel): 1 / 1 Chefstränare: Thomas Hivert
Thomas Hivert: ”Läget är bra, ingen är skadad. Om de övriga lagen inte höjer sin nivå kommer vi att fortsätta vinna genom att hålla samma nivå som tidigare.”
Kommit:-
Lämnat:
Alexandra Ahlroth (slutat)
2. HIFK
Det har skett flera förändringar i HIFK. Laget har en ny tränare, värvade flera spelare från Sparta men tappade också några centrala figurer, bland annat Ida Väyrynen. Petra Gostowski som i fjol gjorde 68 mål för Sparta är skadad och befaras vara borta i ett halvt år.
Placering i fjol (grundserien/slutspel): 2 / 2 Chefstränare: Rostislav Grinisjin
Rostislav Grinisjin: ”Laget ser riktigt bra ut. Vi har fått många nya spelare från Sparta. Målsättningen är att vinna mästerskapet.”
Kommit:
Petra Gostowski (Sparta), Ella Holopainen (Sparta), Inka Jäntti (Sparta), Anni Kaikko (Sparta), Anniina Nyholm (Sparta), Sara Jäntti (Sparta)
Lämnat:
Ida Väyrynen (AIK), Petra Friman, Hanna Salo, Natalie Karlsson (Sellika), Silja Borgarsdottir Sandelin, Cecilia Forsman
3. Sjundeå IF
Ellen Voutilainen flyttade till Sverige medan Pernilla Karlsson är tillbaka i FM-serien efter några års paus. Ukrainska Valerya Kirillova är en färsk värvning som håller hög nivå enligt SIF-tränaren Harry Wikström.
Placering i fjol (grundserien/slutspel): 3 / 3 Chefstränare: Harry Wikström
Harry Wikström: ”Alla spelare är i spelskick och så har vi en ny ukrainska i laget. Hon är lagets bästa spelare och förhoppningsvis hör hon också till de bästa i hela serien. Dicken och HIFK är ändå flera steg framför resten.”
Kommit:
Pernilla Karlsson, Valerya Kirillova
Lämnat:
Ellen Voutilainen (Skuru IK), Emmi Koljonen (KyIF), Linda Raitilainen (KyIF)
4. BK-46
Pamela Degerman är fortfarande lagets överlägset viktigaste spelare. Efter förra säsongen genomgick hon en operation men då säsongen kör igång ska hon vara med från start.
Placering i fjol (grundserien/slutspel): 6 / - Chefstränare: Thomas Holmberg
Thomas Holmberg: ”Vi siktar på att komma in bland de fyra bästa och spela i övre slutserien. Pamela Degerman är i fin form och vi har en del nya unga spelare som skapar bredd i laget. Vi har arbetat på försvaret.”
Kommit: -
Lämnat:
Lina Lundqvist (GrIFK)
5. GrIFK
Två spelare flyttade till serienykomlingen KyIF men hittade också ersättare. Tränarna Miro Koljonen och Sam Kihldstedt har som mål att utveckla de unga spelarnas individuella färdigheter.
Placering i fjol (grundserien/slutspel): 7 / 6 Chefstränare: Miro Koljonen och Sam Kihlstedt
Sam Kihlstedt: ”Vi har ett ungt lag och så har vi fått in ett par nya spelare med rutin. Vår målsättning är att vi gör bättre ifrån oss än i fjol.”
Kommit:
Lina Lundqvist (BK-46), Sara Wilhelmsson (KyIF)
Kyrkslätt IF är seriens nykomling men har inte som avsikt att vara någon slagpåse. Laget har visat upp pigga takter under försäsongen.
Placering i fjol (grundserien/slutspel): - / - Chefstränare: Tomas Mecklin och Nisse Heerman
Thomas Mecklin: ”Vi vill utmana alla lag i alla matcher och bjuda på överraskningar. Många av våra spelare har spelat tillsammans tidigare i andra lag. Vi har en verkligt bra laganda.”
Anna Harri slutade och lämnade ÅIFK i sticket. Harri var lagets allt i allo och beslutet att lägga av med handbollen var ett mardrömsbesked för Åboklubben.
Placering i fjol (grunserien/slutspel): 5 / 4 Chefstränare: Besim Qerimi
Besim Qerimi: ”Anna Harri är svår att ersätta. Vi måste ändra helt på spelsättet både i anfallet och i försvaret. Vi ska ändå försöka nå liknande resultat som i fjol.”
Atlas vann bara en match förra året och slutade sist i serien. Jobbigt blir det även denna säsong.
Placering i fjol (grundserien/slutspel): 8 / - Chefstränare: Johan Öller
Johan Öller: ”Det är svårt att säga hur det kommer att se ut. Truppen är ganska intakt men vi har en del skador, hoppas de kommer tillbaka snart. Vår målsättning är att komma in bland de sex bästa.”
Kommit: -
Lämnat:
Tiina Ahovaara (Pirkat)
FM-serien kör igång fredagen den 8.9 med matchen mellan BK-46 och Grankulla IFK. De regerande mästarna Dicken öppnar säsongen 13.9 med att möta KyIF på hemmaplan.
Forskningen och bildningen står i centrum när 58 forskare från olika discipliner berättar om Finlands 100-åriga historia ur en mängd olika synvinklar. Det hela börjar och slutar ändå med en historieprofessor.
Först ut är Henrik Meinander och Nils Erik Villstrand får äran att avsluta. Det gäller för alla att fatta sig kort - femton minuter har var och en på sig.
Henrik Meinander håller öppningsföredraget och deltar också i en paneldiskussion om Finlands storkvinnor.En bok - en författareBild: UR6158 3008 000
Därför utgår många från en detalj, såsom babylådan eller soffan, men också större skeenden syns i föredragsrubrikerna, såsom Nokias uppgång och fall.
- Man ska vara fokuserad och veta vad man vill ha sagt, säger lingvisten Fred Karlsson.
Han säger sig vara både morgonpigg och nattuggla och vill uttryckligen tala i vargtimmen. Hans föredrag handlar om stereotypier som ofta upplevs på finskt håll gentemot finlandssvenskar.
Spännande paneldiskussioner
Maratonet leds av fyra taggade konferencierer, Johanna Koljonen, Wivan Nygård-Fagerudd, Marcus Rosenlund och Axel Åhman. De ska också leda varsin paneldiskussion.
Ett exempel på lördag klockan 14.10 är panelen om litteratur som historieskrivning, med Sirpa Kähkönen, Kjell Westö och Lars Sund.
Sirpa Kähkönen deltar i en panel om att skriva historiska romaner.Sirpa Kähkönen Helsingin kirjamessuilla 2015Bild: YLE
Unikt samarbete med Svenska Litteratursällskapet
Nina Edgren-Henrichson vid Svenska Litteratursällskapet var den som kläckte idén till Föredragsmaraton. Det är hon som ansvarar för innehållet och som ska se till att allting klaffar både före och under evenemanget.
Hon är entusiastisk över att kunna lyfta fram en så bred palett av olika ämnen som belyser Finlands historia, det finländska samhället och den finländska kulturen ur olika synvinklar.
- Föredragsmaraton är forskarnas show, vilket känns naturligt eftersom SLS är ett vetenskapligt samfund som jobbar med forskare. Ibland glömmer man kanske bort den enorma kunskap som finns eller så har man svårt att hitta den, tillägger hon.
Under hösten kommer Vetamix att publicera föredragen i separata helheter på webben och programmet Kvanthopp sänder valda delar ur Föredragsmaraton i Yle Vega.
Det var ett bra och strategiskt beslut av Raseborg att satsa på de två nya tågturerna mellan Karis och Helsingfors. Det anser stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP).
Han påpekar att det kan ta lite tid innan folk hittar tågturerna.
Från och med vecka 33 har tågresenärer kunna ta tåget från Karis mot Helsingfors redan klockan 5.33 och hem igen från Helsingfors så sent som klockan 23.03.
Hur följer Raseborg med hur många som använder de nya tågturerna, Anders Walls?
- Vi får ju nog in rapporter av Helsingforsregionens trafik (HRT) som beräknar passagerarmängderna. Så är det klart att man kan göra uppskattningar med att åka med tåget och själv göra studier. Säkert kommer det att kollas upp på olika sätt.
Anders Walls är nöjd över stadens satsning på två nya tågturer.Anders Walls (SFP) är ordförande för stadsstyrelsen.Bild: Yle/ Christoffer Westerlundstadstyrelsens ordförande
För att få exakta uppgifter om hur populära tågturerna är har Yle Västnyland vänt sig till HRT.
De meddelade att de tyvärr inte kan leverera några uppgifter den här veckan på grund av tekniska problem.
Har Raseborgs stad kommit överens med HRT om hur ofta staden ska få rapporter om passagerarantal?
- Nej, eventuellt på tjänstemannanivå så kommer man säkert att göra upp hur ofta man begär att få de här rapporterna.
Från Karis kan man åka tåg både till Helsingfors och Åbo.Karis järnvägsstation.Bild: Yle/Minna AlmarkKaris järnvägsstation,järnvägstrafik,järnvägsstationer,järnväg,bron över karis järnvägsstation
Raseborgs stad och HRT har ett avtal som gäller de här nya tågturerna. Vad går det här avtalet ut på?
- Det är ett avtal som har börjat gälla från slutet av augusti. Det fortgår till juni 2019. Det är alltså en knapp tvåårsperiod. Det fortsätter automatiskt fram till 2019 om det inte sägs upp. Sjundeå är ju med som en betalare. Totalt betalas 290 000 för de här turerna. Biljettintäkterna minskar ju på kostnaderna. Staden har sökt statsstöd för det. Raseborg försöker göra det till rutter som också stöds av statliga medel.
Staden ansöker alltså om statsstöd. Hur långt på väg är staden i den processen?
- Det är nog bara i begynnelsen ännu. Det är ju med kommunikationsministeriet förhandlingarna förs. Säkert klarnar det inom kort. De har ju sina tidpunkter för när de beslutar om sådant här.
Den sena tågturen startar från Helsingfors 23.03.En man påväg mot ett I-tåg på Helsingfors järnvägsstation.Bild: Lehtikuvatåg,Helsingfors-Vanda flygplats,Ringbanan,tågtrafik,Helsingforsregionens trafik,i-tåg
Vilken är uppsägningstiden för avtalet mellan staden och HRT?
- Åtta månader om jag minns korrekt. Men det är klart att vi strävar efter och hoppas de här turerna ska användas på det viset att vi kan bedöma att nyttan är så stor och att de kan fortsätta.
Tågturerna stannar också i Sjundeå.Människor står på en tågperrong, tågbana till höger.Bild: Yle/ Veronica Monténytåget
Om det visar sig att det är väldigt få som använder de här tågturerna. Hur länge ska ni då satsa på turerna innan ni ger upp?
- Jag tror nog att det är viktigt att ge det här tid. Det är ju riktigt i sin början. Det är klart att en del av dem som tidigare åkte tidigare morgontåg säkert har hittat andra transportmedel. Det tar tid innan man kan återgå till att tågpendla igen.
Walls anser att perioden på två år (2017 - 2019) är minimitiden för att testa om folk hittar tågturerna och för att kunna avgöra om tågturerna var en bra satsning eller inte.
- Sedan får man ju utvärdera om det är just de här turerna och tiderna som är de som pendlarna behöver.
Y-tåget på kustbanan drogs in våren 2016.Informationstavla på tåg.Bild: Veronica MonténKaris,Sjundeå,Västnyland,y-tåget
Har du fått någon respons av raseborgare angående de nya tågturerna?
- Den allmänna responsen har nog varit jättejättepositiv. Jag tror att många upplever det att du kommer iväg tidigt till Helsingforsregionen som positivt. Och också möjligheten att kunna ta sig hem från Helsingfors lite senare vet jag att många uppskattar. Det är nog förstås en konkurrensfaktor för hela Raseborg att du också kan ta dig hem sent.
Det finns sådana som ifrågasätter att staden satsar 260 000 euro på de här tågturerna om de bara sedan används av runt 10 - 20 personer. Förstår du det här?
- Det är klart att det ännu inte är så många. Vi hoppas förstås att det ökar. Man kan kanske inte heller förvänta sig att turerna ska vara fullsatta bara några veckor efter att de har börjat gå. Man måste ge sådant här lite tid så att folk hittar tågturerna.
Pendlare vinner tid med att ta tåg i stället för buss.Karis busstationBild: Yle/Petra Thilmankaris busstation
Varför satsa på tågturer? Varför satsar ni inte på bussturer i stället?
- Det går ju förstås en del bussar från tidigare. Tåget är en snabbare form av kommunikation. Det är viktigt att få hela det här tågpendlandet att fungera. Den som pendlar får redan sätta ut en hel del tid på arbetsresor och ofta blir resan betydligt mycket längre med buss. Jag tror nog att det var ett viktigt drag att det uttryckligen var tågen vi satsade på.
Det går snabbare att komma fram med tåg, kommenterar Walls.-Bild: YLE/Rose-Marie Sundströmvarsam
Själv har Walls inte passat på att åka tåg varken 5.33 från Karis eller 23.03 från Helsingfors.
Han säger ändå att han räknar med att han särskilt kan ha nytta av den sena kvällsturen när han ska hem till Karis efter möten i Helsingfors.
Anders Walls kommenterar slutligen att han fortsättningsvis tycker att det var ett bra och strategiskt beslut av staden att satsa på de nya tågturerna.
Lagkaptenen Carolina Rehnbergs sju mål framåt och målvakten Wilhelmina Wolffs smått otroliga 25 räddningar lade grunden för Grankulla IFK:s seger över BK-46 i Karis i säsongens första match i FM-serien i handboll.
Efter en jämn start började gästerna sakta men säkert gå ifrån, mycket tack vare Wilhelmina Wolff i målet.
– Det kändes väldigt bra att komma igång med säsongen. Vi hade bra stämning i laget och höll tempot uppe genom hela matchen, sade Wolff efter matchen.
IFK ledde med sex mål i paus och vann slutligen matchen med elva bollar, 26-15.
– Vi gör en bra match även om vi inte spelat en enda träningsmatch. Vårt lagbygge blev klart alldeles på målrakan. "Minttu" var lysande i mål idag, sade tränaren Sam Kihlstedt.
Hemmalagets tränare Thomas Holmberg var nöjd med försvarsspelet, men grämde sig över offensiven.
– Vi försökte alldeles för mycket ensam och vi hade knappt några kontringar alls. Grankulla IFK är nog ett lag vi borde klara oss bättre mot, sade Holmberg.
FM-serien i handboll, fredag:
BK-46 - Grankulla IFK 15-26 (9-15)
BK-46: Pamela Degerman och Emilia Holmberg 4 mål
GrIFK: Carolina Rehnberg 7 mål
Cocks värvade två inhemska talanger när André Udd och Theo Westerlund anslöt sig till handbollsmästarna efter förra säsongen. För Udd började Cocks-karriären på ett otäckt sätt.
Handbollsligans enda mästarkandidat Cocks kommer att inleda säsongen på söndagen då laget möter Sjundeå IF på hemmaplan.
Theo Westerlund kommer alltså att möta sin gamla klubb direkt, medan den andra västnylänningen André Udd inte är i spelskick.
BK-46-fostrade Udd skadade sin axel i en träningsmatch och kommer att vara borta ännu länge.
– En optimistisk gissning är att han kan återvända i november. Men det kan väl vara att vi får vänta till december, berättar Cocks verksamhetsledare Tommi Lindroos för Yle Sporten.
Udds axel har blivit opererad men det handlar inte om kastarmen.
Också Robin Sjöman missar säsongstarten på grund av en axelskada.
Westerlund har imponerat
Theo Westerlund som lämnade SIF för att få spela större matcher med Cocks har redan fått smaka på internationell klubbhandboll.
I början av september åkte Cocks på två förluster i Champions League-kvalet, men Westerlund stod för en positiv insats enligt lagets chefstränare Gintaras Savukynas.
– Han har spelat väldigt bra trots sin unga ålder. Han blir mer självsäker för varje match han spelar mot större lag. I Champions League-kvalet var det inget problem för honom att komma in och smälla in ett par bollar från tio meter. Det är positivt.
Cocks förlorade som sagt båda matcherna och fortsätter därför i den andra omgången av EHF-kvalet.
– Vi var inte svagare än motståndarna i CL-kvalet men av någon anledning lyckades vi inte nå ett bättre resultat. Under förberedelserna i augusti saknade vi några spelare och därför var vi inte så samspelta som man måste vara på den nivån.
BK-46 största rival
Som bekant är de internationella matcherna viktigast för Cocks.
I den inhemska ligan finns det ingen som kan mäta sig med Riihimäkilagets resurser.
Savukynas vill ändå att hans lag ska ta alla matcher på allvar och han har varit nöjd med hur spelarna är motiverade att spela också mot klart svagare motståndare.
Den inkommande säsongen förväntar han sig att det igen kommer att var BK-46 som kan ställa till med de största problemen.
– Jag tror att BK kommer att vara vår största rival. Vissa lag har nya tränare och nya spelare. Atlas kan vara starkare, GrIFK har skaffat en vänsterhänt svensk och de kan vara bättre än i fjol, samma gäller säkert Dicken.
Hurdant lag är Cocks jämfört med i fjol?
– Starkare. Vi har förstärkt oss på de avdelningarna där vi upplevde att vi måste bli bättre.
Handbollsligan startar den 10 september då Cocks möter SIF och Atlas gästar liganykomlingen HC HIK.
Testa dina västnyländska nyhetskunskaper. Vad minns du från veckan som gick? Vårt lekfulla nyhetstest handlar den här gången om allt från månadslöner till stentrappor.
1. Vad heter projektchefen för det nya industriområde i Koverhar?
2. Hur mycket får Lojos stadsstyrelseordförande i månadslön?
3. Vad heter Tenala servicehem från och med oktober?
Tre barn under sju år av företagande vid bybutiken SkafferiETT i Bromarv. Det har inte varit något enkelt pussel för köpman Ragna-Lise Karlsson och hennes familj.
Bybutiken drivs av två kvinnliga företagare och båda har barn. Kombinationen av hur dyrt det är att anställa folk i dag - och ständigt olika besked om bestämmelserna kring föräldraledighet och företagande från Folkpensionsanstalten har krävt mycket pappersarbete och funderande av alla parter. Butiken är öppen året om.
- Barnen har fått anpassa sig till att butiken är vårt liv och de har funnits med på jobbet, säger Ragna-Lise.
Hon säger att företag borde få stöd för att kunna anställa någon i stället när mammaledigheten är ett faktum.
- Det är dyrt att anställa folk. Jag valde att vara mammaledig tre månader och sedan tog barnens pappa över. Han avrundade med pappamånad tills barnet var 10 månader gammalt och dagiset, på andra sidan byvägen, tog över.
Massor av olika slags varor kunderna kan tänkas behöva i SkafferiETT.Mängder i varor i en liten bybutik. bybutiker,dagligvaror,paraplyer,butikshylla
Det här fattas i butiken.Det fattas 10 cm spikar i butiken, enligt respons från en kund. bybutiker,anslagstavla
Karlsson betonar att gemenskapen i en liten by är stark, så också bland föräldrarna i dagis och skola.
- Det blev billigare för min man att vara hemma, säger hon. Han är anställd av butiken.
Kunderna reagerade ändå på arrangemanget.
- Särskilt äldre kvinnor undrade över vad jag gjorde på jobb, varför var jag inte hemma. Det var psykiskt tungt. Var och en borde själv få ordna det som det passar bäst för familjen. Systemet för företagare är besvärligt i dag, säger hon.
Karlsson måste omfatta tre olika lösningar, ett för varje barn.
- Folkpensionsanstalten visste inte hur de skulle göra med mig som företagare och mamma.
På kontoret.Ragna-Lise Karlsson på sitt kontor. bybutiker,företagare,Byråkrati,Föräldraledighet,bromarf
Processen kring stöden blev utdragen.
- Det borde ju vara enkelt då vi har aktiebolag men det har det inte varit.
Karlsson har inget att anmärka på mammapengen men företaget lider när en resurs fattas.
Hennes önskemål handlar om enklare byråkrati kring deltidsjobb för företagare, eftersom många valt det som livsstil och gränsen mellan jobb och fritid blir allt suddigare.
- Dessutom är företagare svåra att ersätta, de går inte lösa och lediga omkring, då skulle de inte vara företagare.
Sven Lindroos kom för att köpa vita plastämbar.Sven Lindroos tillsammans med köpman Ragna-Lise Karlsson. bybutiker,sven lindroos
För kunderna är butiken en knutpunkt mitt i byn. Platsen där man hör de senaste nyheterna, butiken man vill handla i för att den ska finnas kvar. Nästa butik är tiotals kilometer längre bort.
- Jag kom för att köpa vita plastämbar med lock och några småsaker, säger Sven Lindroos. Han är nöjd, allt finns att få i den egna butiken.
- De andra butikerna har försvunnit men den här har vi kvar och den är väldigt viktig för oss, Sortimentet är brett, här finns allt jag behöver, säger han nöjt.
Många ben att stå på
Bybutiken behöver flera ben att stå på för att klara sig. SkafferiETT har hand om post, Matkahuolto, paketutdelning, hemkörning till åldringar, bland annat.
- Vi säljer brännolja och bensinmacken utanför flyttas ner till hamnen, som rustas upp. Vi hoppas på fler kunder via hamnen, säger hon för investeringarna är stora, omkring 200 000 euro och för det krävs lån.
Karlsson ser ljust framåt.
- Så länge vi har dagis, skola och butik i byn så hålls den levande.
Jan Lindholm är ordförande för Företagarna i Raseborg.Jan Lindholm är ordförande för Företagarna i Raseborg. ordförande,Företagsamhet,företagarna i raseborg
Flexibilitet är nyckelordet
Jan Lindholm, ordförande för Företagarna i Raseborg är inte överraskad av det Karlsson berättar.
- Företagande är en livsstil och man kan aldrig vara riktigt borta från sin "baby", sitt företag, säger han. Man vill inte heller lämna över det åt någon man inte känner. Du är inte hundraprocentigt närvarande eller frånvarande.
Därför borde lösningarna vara sådana som stöder flexibla arrangemang, beroende på företagarens livssituation.
Frågan om familjeledigheter för företagare är viktig, eftersom 90 procent av finländska företag är mikro- eller små företag med under tio anställda.
Arbetslivet, läs företagsvärlden, förändras snabbt nu, poängterar han vidare.
- Snuttjobb, självsysselsättning, deltidsjobb. Företagarna säljer sin egen kompetens oberoende om man är grävmaskinsförare eller it-konsult.
Är man borta sex eller tolv månader så föråldras ens kunskap.
- Kunderna köper din specialkompetens och nu måste de få köpa tjänsterna någon annanstans. Man kan inte lämna sina kunder i långa tider.
Ändå behöver vi unga företagare mer än någonsin. Ekonomin i Finland upplever ett uppsving och samtidigt öppnar regeringen för en reform av familjeledigheterna.
- Därför skulle vi behöva individuella lösningar som sys ihop på olika sätt, säger Lindholm vidare.
Han är också bekymrad över framtiden för unga företagare.
- Vi hade i fjol rekordlåg nativitet. De unga har svårt att planera framåt, ta bostadslån. Man dröjer med att skaffa barn för man vet inte om man kan försörja dem.
- Vi måste anpassa oss till den verklighet som de unga lever i i dag. Här krävs modiga, flexibla lösningar, summerar han.
Fyra nya bostadshus har tagit plats i den gamla handelshamnen i Ekenäs. Nu har de taket på och snart kan invånarna flytta in. Ännu är det oklart om de får ett köpcenter till granne.
Bara några meter från Stadsfjärden står de nya husen. Tre våningar höga med en fasad av trä. Runt fönstren sitter färgglada lister.
Plåthallarna och stängslet har fått ge vika för fyra nya bostadshus.Bild: Yle/ Pia Santonen, Malin Valtonen / Yle
Borta är de gamla plåthallarna och det höga stängslet.
Var tredje bostad väntar på köpare
Det nya bostadsområdet började byggas i början av år 2016 och i månadsskiftet november-december ska de första få flytta in i det som kallas Port 19.
Totalt handlar det om 36 bostäder, varav drygt 60 procent är sålda.
Bostäderna ligger ett stenkast från restaurang Knipan, den gula byggnaden på bilden.Foto taget i en bostad som hålls på att byggas. Genom glasdörrarna ser man stadsfjärden i Ekenäs och restaurang Knipan.Bild: Malin Valtonen / YleEkenäs,Västnyland,knipan
Fastighetsmäklaren Lillemor Granlund-Immonen tror resten kommer att gå åt bara byggarbetarna är klara.
- I hus tre finns det osålda lägenheter. Men bara byggställningarna är borta och huset är klart så far de nog också. Jag är inte orolig alls, säger hon.
Bygger trädgård på betongplatta
Huvudarkitekten för Port 19 heter Michael Donalds och kommer från Åland. Han och hans kollegor säger att de har inspirerats av gamla Ekenäs och den befintliga trähusarkitekturen för att de stora husen ska passa in i stadsmiljön.
Den första bilden visar hur det såg ut då det var aktivitet i Handelshamnen i Ekenäs. Bilden till vänster är tagen i september 2017.Bild: Västra Nylands landskapsmuseum, Christoffer Westerlund / Yle
Byggarbetsplatsen är fylld av byggställningar, baracker och arbetare. På platsen där en trädgård ska byggas finns ännu bara en betongplatta.
Tiina Holmberg ska göra en betongplatta till en trädgård.En kvinna i en beige dunrock tar en bild från en balkong över en byggarbetsplats.Bild: Malin Valtonen / YleEkenäs,Västnyland,tiina holmberg
Det är arkitekten Tiina Holmberg som ska förverkliga trädgården.
- Man behöver inte ens tjocka lager jord för att få den prunkande och fin.
Alla kan promenera längs kajen
Av de nya bostadsägarna är ungefär hälften Ekenäsbor. Resten har tänkt använda bostaden på fritiden.
Men det är inte bara de nya bostadsägarna som får använda området, poängterar mäklare Granlund-Immonen.
I dag kan vem som helst gå längs med kajkanten. Tidigare var området inte öppet för allmänheten.En kajkant där ett större fartyg står ankrat. Till vänster syns nybyggda bostadshus.Bild: Malin Valtonen / YleEkenäs,Västnyland,mäenpää byggnads ab
Nu kan vem som helst strosa ner längs kajkanten. Det gick det inte förut när hamnområdet var omgärdat med stängsel.
- De bostäder som kanske delvis mist sin havsutsikt får nu en snyggare utsikt än en gammal plåthall som det eventuellt varit tidigare utanför fönstret, säger hon.
Bostäder som tog länge att förverkliga
Bostäderna byggs av det österbottniska byggföretaget Mäenpää. I sitt välkomsttal på taklagsfesten konstaterar vd Mats Mäenpää att det är hela fem år sedan bolaget besökte Ekenäs för första gången.
Mats Mäenpää säger att bygget i Norra hamnen har gått som planerat.Mats Mäenpää på en byggarbetsplats.Bild: Malin Valtonen / YleEkenäs,Västnyland,mats mäenpää
Port 19 visade sig bli ett utdraget projekt, men så är det när man bygger centralt, konstaterar Mäenpää.
- När man bygger i centrum av städer så finns det vissa detaljer som man måste fila med staden innan man kommer till skott.
Enligt honom har byggandet i sig inte stött på några större utmaningar.
Mera bostäder - men vad händer med köpcentret?
I Norra hamnen finns det plats att bygga lika många bostäder till. Den planen är fortfarande aktuell.
- Tanken är att vi gör det här klart innan vi fortsätter, säger Mats Mäenpää.
När Raseborgs stad sålde tomten i Norra hamnen till byggbolaget ville staden binda företaget till att bygga ett köpcenter på samma område.
Även i bostadshusen finns det några lokaler tänkta för affärsverksamhet.En skylift framför ett bostadshus i flera våningar som ännu håller på att byggas.Bild: Malin Valtonen / YleEkenäs,Västnyland,mäenpää byggnads ab
Är det då ännu aktuellt att bygga ett köpcenter? Mats Mäenpää vill inte kommentera saken desto mera. Han vill vänta och se vad domstolen säger först.
Konsult: Intresset svalnade men det kommer tillbaka
Byggbolagets konsult Peter Tanzer konstaterar att ett köpcentrum var väldigt aktuellt för några år sedan. Intresset svalnade när det kom en period med lågkonjunktur.
Så här ser ritningen över området ut. Till vänster om bostadshusen är det planerade köpcentret inritat.Bostäder och köpcentrum som planeras i Norra hamnenBild: Port 19/YleEkenäs,port 19
Tanzer är ändå säker på att intresset kommer att komma tillbaka. Sådant går i cykler, säger han.
Just nu koncentrerar man sig på bostäderna. Det här för att det är onödigt att spilla tid på förhandlingar om domstolen ställer sig bakom de som besvärat sig, förklarar Tanzer.
Keskos intresse har svalnat - Varuboden-Osla vill till Karis
Den som haft största framgångarna i Finland i dag är Lidl. Och det finns svenskar som kanske tittar åt det här hållet.
Tanzer säger att de här två dagligvarujättarna visserligen är marknadsledande i Finland, men det kan finnas andra bolag som kunde vara med.
- Den som haft största framgångarna i Finland i dag är Lidl. Och det finns svenskar som kanske tittar åt det här hållet, säger han.
Det finns ändå inte plats för två stormarknader i Raseborg. Om Varuboden-Osla förverkligar sina planer i Karis måste kanske köpcentret i Ekenäs få en annan inriktning, menar Tanzer.
- Man kanske måste titta på detaljplanen en gång till och se vad som kunde komplettera staden på ett bättre sätt.
Grannar till det planerade köpcentret i Norra hamnen i Ekenäs ger inte upp sin kamp. De har nu överklagat det negativa beslutet från Helsingfors förvaltningsdomstol.
Joni Korhonen blev matchvinnare i Esbo när Honka besegrade Ekenäs IF med 4–2. I samma veva steg Honka upp i tabelledning.
Joni Korhonen gjorde tre av Honkas fyra mål och såg mer eller mindre personligen till att Honka tog sin andra seger i rad i herrarnas division 1 i fotboll.
Korhonen förde upp hemmalaget i ledning i den 32:a minuten. Ledningen höll inte länge eftersom EIF bara tre minuter senare utjämnade genom Felix De Bona på straffspark.
I och med fullträffen tog brasilianen De Bona ledningen i målskytteligan i division 1 med 11 mål, lika många som Hakas Kalle Multanen.
Sju minuter in i andra halvleken förde Martin B. Gonzalez igen upp Honka i ledning och ytterligare sex minuter senare satte Korhonen sitt andra mål för kvällen.
I den 70:e minuten fastställde Korhonen sitt hattrick. Sju minuter innan matchens slut reducerade Etchu Tabe till 2–4 som också blev matchens slutresultat.
Honka steg upp i serieledning före TPS. Tabelltrea är Karlebylaget KPV som spelade oavgjort 0–0 mot Jakobstadslaget FF Jaro som ligger på femte plats i tabellen. Ekenäs IF parkerar på åttonde plats i tabellen.
