I Hangö föreslås Joanna Österlund att få köpa magasinen 2-3 i Östra hamnen. Stadsstyrelsen gick emot beredningen som föreslog att magasinen säljs till Jarkko Immonen och Jarmo Kärkkäinen.

Joanna Österlund Oy gav ett anbud på 42 000 euro för att driva en asiatisk restaurang i magasinen. Ytterligare ett anbud gavs av Sushi World som driver Hanko sushi. Även det företaget planerade en sushirestaurang där. Bolaget hade gett ett anbud på 35 000 euro.

Båda restaurangföretagen är beredda att betala 3000 euro per år i arrende för tomten.

Det är stadsfullmäktige som har det sista ordet i frågan.

Ekenäs IF:s fotbollsdamer möter finska mästarlaget Åland United på Karis konstgräsplan. Eftersom EIF spelar på lägre serienivå (division 2) har laget hemmaplansfavör och därför spelas matchen i Karis.

Matchen som ingår i finska cupens tredje omgång spelas söndagen den 30:e mars klockan 14.00. Vinnaren går till kvartsfinal i cupen.

På grund av att spelare fån Åland United ingår i landslaget som har ett träningsläger på Cypern och Åland Uniteds förestående ligastart var det omöjligt för klubbarna att samsas om ett speldatum på Åland. Enligt EIF-damernas lagledare Olavi Virranvuo är 30.3 det enda datumet som passar.

- Dagen är en dag för sent (matcher i den 3:e omgången skulle spelas senast 29.3), men den passar så till vida bra, att dagen innan spelar Åland United en ligamatch i Helsingfors mot HJK, säger Virranvuo.

Han, liksom hela laget, är väldigt nöjda över att matchen skall spelas i Västnyland.

- Det verkade väldigt svårt att komma överens, för oss är det omöjligt att resa till Åland för att spela en vardag och Åland United har alla veckoslut bokade med matcher, landslagsläger och så vidare, säger Virranvuo.

KSF-spelare till EIF

Olavi Virranvuo kan samtidigt konstatera att lagbygget för Ekenäs IF:s division 2-lag nu har tagit riktigt bra fart och truppen är så småningom spikad. Klart är nämligen nu att hela sex spelare från Kimito Sportförening.

KSF som ifjol degraderades från division 1 till division 2, gav senare bort sin plats i serien på grund av spelarbrist. Nu kommer anfallsspelarna (inom parentes födelseår) Josefine Jensén (1989), Sofie Tuomela (1995), mittfältarna Alexandra Sundblom (1989), Victoria Sundblom, (1988), Marie Börman (1994) och allroundspelaren Emilia Ekholm (1989) till EIF.

- Systrarna Sundblom är ju gamla EIF-spelare, de andra damerna är KSF-produkter, säger Virranvuo.

EIF spelar i sommar i division 2, zon B tillsammans med AC Kirkkonummi (Kyrkslätt), FC Honka/2 (Esbo), FC Nokia, IF Kamraterna i Åbo, Liedon Pallo (Lundo), Maskun Palloseura, Nice Futis/2 (Björneborg), Tampereen Palloveikot (Tammerfors) och Pyrkivä (Åbo).

Chefskapet inom grundtryggheten och frågan om Intern service alls behövs i Raseborg hör till de ärenden politikerna i staden får fundera på när stadens regelverk, förvaltningsstadgan igen ska behandlas. Många är ändå rätt nöjda med de drygt ett år gamla reglerna.

– Man kunde kanske fundera på om man skulle skriva in en formulering om i vilka fall fullmäktige kunde och borde säga sitt om stora planläggningsärenden som t.ex. Norra hamnen.

– Sedan är det en annan sak att det kan vara ganska svårt att göra en sådan formulering som är tydlig, men så att frågan inte bara blir känslobaserad. Men det är värt en diskussion.

Stadsstyrelseordföranden Anders Walls från SFP säger att då förvaltningsstadgan senast gjordes upp kom det väldigt få kommentarer och förbättringsförslag. Därför hoppas han att alla nu väljer att vara aktiva, istället för att klaga efteråt.

– Det är ganska intressant. När vi inledde den förra processen så höll vi också ett fullmäktigeseminarium. Fullmäktigegrupperna ombads att komma in med ändringar om hur de önskade att stadgan skulle se ut. Det var väldigt få förslag som kom sist och slutligen. Jag tror att det inte ens kom ett endaste ett förslag från de personer som nu klagar.

– Det gör mig nog lite konfunderad att man är missnöjd, men man har inga förslag på hur det ska ändras. Det tycker jag inte är speciellt trovärdigt heller.

EPA/KAY NIETFELD

Grundtryggheten synas igen

En av de frågor som kommer att diskuteras är hur grundtrygghetssektorn ska vara uppbyggd.

Då förvaltningsstadgan gjordes upp diskuterade politikerna mycket om det skulle finnas en så kallad beställar-utförarmodell inom grundtryggheten.

Modellen betyder förenklat att en enhet inom staden beställer den vård staden ska ha av både privata aktörer och av stadens egen personal. Samtidigt finns det inom staden också en enhet som utför den kommunala vård som staden beställer.

Politikerna i Raseborg tyckte ändå inte om modellen utan valde bort den.

Samtidigt finns det kvar vissa rudiment eller spår av den här tidigare förvaltningsmodellen inom staden. T.ex. finns det inom grundtryggheten i dag fortfarande kvar en grundtrygghetsdirektör och en produktionschef.

Anssi Leppänen/Yle

En chef borde sitta på pengarna

Marko Reinikainen anser att det ekonomiska ansvaret kunde vara tydligare fördelat mellan de två cheferna. Han vill inte ha bort den ena chefen eftersom sektorn är så stor så att allt ansvar inte kan vila på en persons axlar, men ansvaret för pengarna borde ligga på en persons bord.

– Jag tycker personligen att budgetansvaret ska skötas av en person. Den som har ansvar för utgifterna har också ansvar för helheten.

Stadsstyrelseordföranden Anders Walls tycker att man nog ska fundera på hur grundtryggheten ska vara organiserad.

– Jag tycker nog det skulle vara bäst inom grundtryggheten att gå till en modell där man har en tydlig sektorchef. Det är lineärt med alla andra sektorer där man har en tydlig chef. På sikt tror jag nog vi ska gå åt det hållet.

Samtidigt påminner Walls om att grundtrygghetens budget delades på fyra delar i den nya förvaltningsstadgan så att fullmäktige skulle ha mera att säga till om då budgeten klubbas igenom.

– Det är en bra sak.

Behövs Intern service?

Anders Walls bedömer för sin del att ansvarsfördelningen mellan den tekniska sektorn och det som kallas Intern service igen kan bli aktuell.

Intern service har hand om städtjänster, köksfunktionerna och fastigheterna medan den tekniska sektorn har en bredd av praktiska och tekniska frågor på sitt bord.

En del politiker anser att det inte behövs någon Intern service utan att man kan slå ihop de två sektorerna. Anders Walls säger att han kan tänka sig slopa Intern service om man kan påvisa nytta av beslutet.

Annars gäller det bara att se över arbetsfördelningen och se till att samarbetet fungerar. Redan nu har de två enheterna närmat sig varandra. Tidigare skapade ansvarsfördelningen viss förvirring. Som exempel nämner Walls det faktum att den ena enheten ansvarar för underhållet av gator och den andra underhållet av gårdsplaner.

Nu har man en vettig arbetsfördelning och man vet tydligt vad respektive enhet gör.

Tolkningsmån

Ibland kan förvaltningsstadgan skapa huvudbry då man kan tolka texterna olika. De grönas Marko Reinikainen upplever att det i dagens förvaltningsstadga står klart och tydligt att t.ex. en representant för ungdomsfullmäktige kan få vara med och lyssna på olika nämndmöten. Men ändå har ungdomar nekats tillträde till möten.

– Jag vet inte om man kan skriva det så mycket tydligare, men åtminstone på det här seminariet som vi har om den här förvaltningsstadgan så tycker jag man ska lyfta fram det och gemensamt diskutera vad man egentligen menar.

– Jag tycker att det står att organet kan bestämma att de får vara med. I öppenhetens namn tycker jag det skulle vara bra om man skulle tolka den här formuleringen så här brett.

Tjänster och befattningar

Frågan om tjänster och befattningar är krånglig.

Det var stadsstyrelsen som hade makten att dra in tjänsten som koordinator. Men styrelsen kunde inte ändra om tjänsten till en befattning med andra uppgifter utan det måste grundtrygghetsnämnden göra.

I det här fallet hade det vara mera smidigt om stadsstyrelsen hade kunnat ändra om jobbet som har en stark koppling till Närings- trafik- och miljöcentralen (NTM).

– Det är stadsstyrelsen som har ingått ett avtal med NTM-centralen om mottagande av flyktingar. Då borde också stadsstyrelsen vara den som kan se till att det finns sådan personal som har möjlighet att utföra det här jobbet.

– Det är ju möjligt att grundtrygghetsnämnden ändå gör ett sådant beslut och det hoppas jag. Men det skulle ha varit logiskt om samma instans som ingår ett sådant här avtal också kan ge en tydlig signal om personalresurseringen.

Inte högst på listan

Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls anser för sin del att det mesta nog är rätt bra inom förvaltningsstadgan. Det följer långt samma linje som man har i andra kommuner.

– Det är nog i väldigt få punkter vi har ett väldigt avvikande system från andra kommuner i landet. Det tycker jag är en bra sak.

Politikerna i Raseborg diskuterar nu med varandra om vad de tycker att borde förändras i den ett år gamla förvaltningsstadgan. Fullmäktige möts till en så kallad aftonskola i slutet av mars.

Anders Walls säger att om det bara behövs små förändringar så kanske den nya förvaltningsstadgan kan godkännas av fullmäktige redan i juni. Men om det behövs mycket förändringar skjuts frågan upp till slutet av året.

Det finns många större frågor i staden som går före ändringarna i förvaltningsstadgan. Hit hör ärenden som det ekonomiska åtgärdsprogrammet och personalnedskärningarna inom staden.
11.12.2012 Politikerna risade Raseborgs förvaltningsstadga

Frågan om vem som ska bestämma inom Raseborg är aktuell igen då staden ska utvärdera sitt regelverk för hur makten fördelas, förvaltningsstadgan. Trots att stadgan bara är ett år gammal höjs det kritiska röster som säger att den folkvalda fullmäktigesamlingen har för lite att säga till om.
Andra säger att vi lever i ett modernt samhälle och att vi inte kan gå tillbaka till en tid där fullmäktige beslutar om alla småsaker.

Sedan dess har förvaltningsstadgan redan en gång gjorts om och nu tycker Hafström att det var bättre förr, på Pojotiden. Då fick fullmäktige säga till om olika saker.

– Det känns nästan frustrerande att vara i ett fullmäktige som inte har makt. Då man är från en liten kommun där folkvalda faktiskt fick ta ställning till saker och ting. Så tycker jag det också ska vara i ett demokratiskt samhälle.

– Det finns all orsak att ta upp stadgan på nytt och kanske försöka helt enkelt skuffa makten till de folkvalda.

Mothugg

Holger Wickström (SDP) är rätt nöjd med nuvarande förvaltningsstadga.Holger Wickström är rätt nöjd med Raseborgs förvaltningsstadga. yle/Petra Thilman

I en blogg på Raseborgs stads hemsida kommer han med hård kritik mot särskilt Pojopolitiker och Roger Hafström. Wickström skriver bland annat: "Pojos representation i organisationskommissionen var för övrigt betydligt svagare än Ekenäs och Karis. Inte numerärt, men nog i fråga om närvaro och aktivitet. Och om något slag av paradox kan man kalla Roger Hafströms (tidigare Sfp-are från Pojo, nu samlingspartist) agerande, som i organisationskommissionen var med om att godkänna de stora linjerna för Raseborgs beslutsstruktur (inklusive delegeringar) men som drygt fem år senare i fullmäktige aktivt försökt kullkasta dem."

Dela på makten

Holger Wickström anser att nuvarande förvaltningsstadga är bra. Fullmäktiges roll är att dra upp de större linjerna och strategierna. De strategierna styr sedan arbetet i staden.
Det är också bra att delegera, dela på makten.

– Med delegering så delegerar man ju också ansvar. Det ska gynna initiativförmågan och ge motivation att orka jobba vidare. Man ger i förtroende de här uppdragen åt nämnder och framförallt stadsstyrelsen. Genom det når man på lång sikt bättre resultat än att det alltid ska finnas något övergripande organ som kan ingripa när som helst och hur som helst.

– Den tiden är förbi. Det var så kanske för 50 år sedan, men i dagens läge så tror jag på att man ger förtroende till dem som faktiskt kan det här.
En orsak till att politikerna känner sig maktlösa och förvaltningsstadgan får kritik kan enligt Wickströms tolkning bero på de ekonomiskt dåliga tiderna.

– Man blir väldigt frustrerad när man märker att det går dåligt och resurserna tar slut eller är knappa. Man skulle vilja ingripa på något sätt så fort som möjligt. Det är en frustration som kommer i uttryck i de här uttalandena som kommer fram här.

Vill besluta

Roger Hafström låter sig ändå inte bekomma av kritiken. Han säger att fullmäktige naturligtvis inte kan peta i varje småsak, men för honom som politiker vill han få ha sitt ord med i laget.

– Nog tycker jag vi ska ta makten. Inte är vi nu ändå så stor grupp där. Nog är det där det ska blötas och stötas och funderas.

Nog tycker jag vi ska ta makten.

– Det är mera viktigt för mig att vara med och bestämma hur sjukhus, åldringsvård, skola och daghem fungerar än att sitta och fundera på var man ska bygga en stor K-market och tro att det ska rädda hela vår stad.

Holger Wickström anser att fullmäktige fortfarande har en viktig roll. Det gäller också att hålla sig à jour med de frågor som behandlas och det är inte alltid lätt.

Med ett ord säger jag att det är populism.

På frågan om vad han säger till dem som ser fullmäktige reducerat till en gummistämpel svarar Wickström kort.

– Med ett ord säger jag att det är populism.

Fullmäktige bestämmer själv om sin makt

Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls från SFP är något av en pappa till stadens nuvarande förvaltningsstadga. Han ledde under många år arbetet med att göra upp stadgan i det som kallades för Wallska kommittén.

Stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP) har lett arbetet med den rätt nya stadgan. Han tycker den bara behöver små justeringar.Stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP) har lett arbetet med den rätt nya stadgan. Han är nöjd med den. yle/Petra Thilman

Walls anser att fullmäktige i allra högsta grad fortfarande har makten. Framförallt är det fullmäktige som besluter hur staden väljer att fördela makten internt.

– Fullmäktige har ju i princip och i praktiken all makt att besluta om hur man vill ha den här förvaltningen organiserad. Om en majoritet av fullmäktige vill ändra på vår förvaltning så då gör man det. Men vi lever ju ändå i en demokrati där majoriteten i fullmäktige besluter. Då tycker jag att när besluten är fattade så måste man acceptera att leva med den förvaltning vi har.

Stark koppling till fullmäktige

Anders Walls säger också att staden i sin stadga har strävat efter att det ska finnas många fullmäktigeledamöter i varje nämnd. Det har man gjort bland annat för att de demokratiskt valda politikerna ska vara de som har makten.

– Majoriteten är fullmäktigeledamöter eller ersättare. På det sättet har vi en stark koppling till fullmäktige och det är fullmäktigeledamöter som fattar besluten i nämnderna. Det är viktigt att föra den politiska debatten också utanför fullmäktigesalen.

Roger Hafström är kritisk till modellen. Han befarar att fullmäktigeledamöterna ändå hamnar i underläge i nämnderna.

– Jag förstår tanken, men det finns också personer som inte har ställt upp i något val i nämnderna. De är fullgoda medlemmar. Det kan hända att de som kommer från fullmäktige blir nerröstade och då har vi inte fullmäktiges styrka med där.

– Så som jag ser det ska fullmäktige ta tillbaka sin makt.

De grönas Marko Reinikainen har bara mindre förändringsförslag för förvaltningsstadgan.De grönas Marko Reinikainen tycker förvaltningsstadgan bara behöver små justeringar. yle/Petra Thilman

Kommunikation behövs

De grönas Marko Reinikainen säger att förhållandet mellan nämnder, styrelse och fullmäktige långt handlar om kommunikation t.ex. inom det egna partiet.

– Man behöver en informationskedja åt bägge hållen.

Trots att han själv representerar ett litet parti i fullmäktige tycker han inte att det är svårt att få den information han behöver för att kunna fatta beslut.

– Jag tycker det handlar allra mest om hurudan diskussionskultur man själv lyckas upprätthålla. Även om jag inte alls på långt när är överens med de större partierna så har jag alltid lätt att diskutera med deras representanter.

– Jag har lätt att få information och lätt att själv ge ut information. Och folk lyssnar faktiskt.

Att gå tillbaka till en modell där fullmäktige får mycket att säga till om tror han inte på.

– Det är ju förstås möjligt att det kan fungera rätt bra i en liten kommun med ett fullmäktige som kan titta på en massa olika ärenden. Men ju större en stad blir desto mera måste man nog ha delegering. Det blir väldigt ineffektivt om t.ex. en konklav på 43 personer ska diskutera igenom varje ärende.

SFP:s Anders Walls poängterar för sin del att förvaltningsstadgan bara hjälper en bit på vägen när det gäller att lyckas fatta de rätta besluten.

– Det är styrgrunden, men den är absolut ingen hjälp i själva beslutsfattandet. Där krävs nog helt andra saker. Det krävs god beredning och gott samarbete mellan tjänstemän och politiker. Det är nog helt andra saker än förvaltningsstadgan som tar de goda besluten.

Holger Wickströms blogginlägg
23.5.2011 Byråkratin ska löpa smidigare i Raseborg

Raseborgs stad är villig att ta över Skåldö vattenandelslag. Det blev blev klart efter stadsstyrelsens möte i går kväll (3.3).

Stadsstyrelsen kommer att ta ställning till köpevillkoren den 31 mars, efter att andelsstämman har fattat sitt beslut.

Skåldö vattenandelsslag lider av dålig ekonomi. Ifall staden tar över verksamheten kan fungerande service och utbyggnad garanteras åt vattenandelslagets delägare också i framtiden.

Raseborg kunde ta över Skåldö vattenandelslag
Oklart vem som måste ha Skåldövatten
Raseborgs vatten kan rädda Skåldö vattenandelslag
Konkurs osannolik

Arne Nummenmaa tar över ansvaret för stadens Intern service, det vill säga enheten för fastigheter, städning och kosthåll. Jeanette Pajunen blir ny grundtrygghetsdirektör.

Flera höga chefer i Raseborg byter jobb i vår. Staden säger att arbetsrotationen ska dels stärka fastighetsförvaltningen, dels göra ledarskapet inom grundtryggheten tydligare.

Det är stadsdirektör Mårten Johansson som på uppdrag av stasstyrelsen har utrett hur fastighetsförvaltningen kan skötas bäst med hjälp av interna flyttningar.

Nummenmaa tar över Intern service

Arne Nummenmaa slutar den första april som grundtrygghetsdirektör och blir i stället chef för Intern service.

- Efter sex år som grundtrygghetsdirektör är det med stor entusiasm som jag ger mig in i nya utmaningar, säger Nummenmaa i stadens pressmeddelande på tisdagsmorgonen.

Han ska leda organisationen och ansvara för ekonomin för enheten. Nummenmaas stora uppgift blir att optimera fastighetsvolymen.
Som en del av sitt jobb har han också hand om nybygget som planeras vid Västra Nylands sjukhus. Han ska också sköta upphandlingen av äldreboendet som planeras i Karis.

Nummenmaa är ekonomie magister och har tidigare bland annat ansvarat för fastigheterna inom Karis kyrkliga samfällighet samt under sin tid som förvaltningsdirektör vid Västra Nylands sjukvårdsområde.

Catharina Lindström och Kjell Holmqvist

Nummenmaa tar alltså över det jobb som Catharina Lindström nu sköter på Intern service.

Lindström trappar ned och blir i stället fastighetschef inom Intern service.
Det innebär att hon enbart ansvarar för fastigheterna.
Hon ska alltså inte längre ansvara för de övriga uppgifterna som Intern service har, det vill säga städning och kosthåll.

- Beslutet känns bra eftersom staden behöver tilläggsresurser på fastighetssidan. För egen del anser jag att fastighetsfrågor ligger inom mitt specialområde så förändringen är välkommen, säger Lindström i pressmeddelandet.

Lindström är byggnadsingenjör och hon jobbade som fastighetschef på Intern service också före 2010.

Lindström tar över nuvarande fastighetschefen Kjell Holmqvists uppgifter.
Holmqvist blir projektchef. Han ska ha ansvar för saneringar och nyinvesteringar.

Han tar över jobbet efter den pensionerade projektchefen Börje Lindberg.

Projektchefsjobbet som slopades

Staden har över 170 000 kvadratmeter fastigheter. Det motsvarar mer än 17 stormarknader på 10 000 kvadratmeter var, föklaras i pressmeddelandet.

Staden planerade tidigare att tillsätta en projektchef för att se över fastighetsbeståndet och fundera på användningen av det stora nyförvärvet Ekåsen.

Men stadsstyrelsen röstade ned förslaget och gav stadsdirektören i uppdrag att ordna det hela via interna flyttningar.
Det är bakgrunden till den nu aktuella arbetsrotationen.

Pajunen blir direktör

Produktionschefen på grundtrygghetsenheten Jeanette Pajunen stiger i rang och tar över jobbet som grundtrygghetsdirektör.
Pajunen är är magister i hälsovetenskaper.

- Jag är glad att nu få ansvara för en större helhet. Det förtroende som styrelsen visat är värdefullt och jag är mycket tacksam för det, konstaterar Pajunen i stadens presstext.

Hittills har det funnits både en grundtrygghetsdirektör och en produktionschef. Produktionschefstjänsten faller nu bort.
Från och med den första april ska grundtrygghetsdirektören ha både budget- och personalansvar.

Det nuvarande tvåchefssystemet är en kvarleva av beställar-utförarmodellen.
Staden hade tidigare en struktur med en enhet som beställde vård och en annan som utförde jobbet.

De fyra berörda tjänstemännen har enligt staden gett sitt samtycke till bytet av arbetsuppgifter.

Nu är det klart att Raseborgs stad ska minska personalstyrkan med 100 årsverken under år 2015. Det slog stadsstyrelsen fast under sitt möte i går kväll (3.3). Staden inleder nu samarbetsförhandlingar med personalen.

I slutet av april ska samarbetsförhandlingarna vara klara och då vet man också inom vilka sektorer personalminskningen görs. Genom att minska personalstyrkan med 100 årsverken beräknas staden spara 5 miljoner euro.Tidigare har det varit tal om att minska personalstyrkan med mellan 50-100 årsverken år 2015.

Raseborgs personal informerades om stadens ekonomiska läge under interna möten i början av februari i år.

Ur arkivet:
14 maj 2013: Jouren koncentreras, skolor och bibliotek kan stänga
21 maj 2013: Raseborg godkände miljonpaketet
17 september 2013: Raseborg: Nu kommer uppsägningarna
14 oktober 2013: Raseborg minskar på personalstyrkan utan uppsägningar
27 november 2013: Raseborg ska upp ur träsket

Många stora byggen, renoveringar och upphandlingar är aktuella i Raseborg. Staden vill stärka enheten för Intern service med ett chefsbyte. Ny chef blir Arne Nummenmaa, stadens nuvarande grundtrygghetschef.

Arne Nummenmaa tar över vid Intern service från den 1 april.Arne Nummenmaa YLE/Robin Lindberg

Stadsdirektören Mårten Johansson.Mårten Johansson YLE/Malin Lindholm

Nummenmaas kompetens behövs

Intern service får visserligen inte mera personal men stadsdirektören låter förstå att enheten får mera kompetens nu när Nummenmaa tar över rodret.

- Nu kommer det in en person som har upphandlat och övervakat projekt som leder helheten. Optimeringsfrågorna får mera fokus och de som jobbat med fastighetsfrågorna kan koncentrera sig på det, säger Mårten Johansson.

Tidigare har Intern service köpt tjänster för till exempel byggnadsövervakning. Men med det nya arrangemanget ska köp av övervakningstjänster minskas. Enheten får också mera resurser för fastighetsoptimering när nuvarande grundtrygghetsdirektören Arne Nummenmaa tar över rodret, anser stadsdirektör Johansson.

Nya arbetsuppgifter men samma lön

Det var stadsdirektören som fick i uppgift av stadsstyrelsen att utreda hur stadens fastighetsfrågor kunde skötas utan en ny projektchef.

Catharina Lindström blir fastighetschef.Catharina Lindström Yle/Minna Almark

När grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa tar över vid Intern service, får nuvarande chefen Catharina Lindström jobbet som fastighetschef. Lindström tar över nuvarande fastighetschefen Kjell Holmqvists uppgifter. Holmqvist däremot blir projektchef. Han tar över jobbet efter den pensionerade projektchefen Börje Lindberg.

Ny grundtrygghetsdirektör blir Jeanette Pajunen vars nuvarande jobb som produktionschef faller bort.

Eftersom det inte är lagligt att sänka lönen för de anställda får Arne Nummenmaa fortsättningsvis en slutlön på drygt 6500 euro, Jeanette Pajunen 6600 euro, Catharina Lindström 4700 euro samt Kjell Holmqvist drygt 4000 euro per månad.

- Jeanette Pajunen får mera ansvar men samma lön, bekräftar stadsdirektör Johansson.

Grundtrygghetsnämnden: Vi vill ha en beredare

Ytterligare en orsak till omplaceringarna är att grundtrygghetsnämnden har klagat över att nämnden har haft två personer som berett ärenden. De två personerna är grundtrygghetsdirektör Nummenmaa och produktionchef Pajunen. I och med att Pajunen tar över som grundtrygghetsdirektör och jobbet som produktionschef stryks får grundtrygghetsnämnden nu bara en beredare på sina möten.

Jeanette Pajunen blir ny grundtrygghetsdirektör i april.Jeanette Pajunen Yle/Minna Almark

Tidigare har grundtryggheten haft olika chefer för köptjänster och egen produktion. Men i framtiden ska till exempel den som har hand om omsorgstjänster ta hand om både de omsorgstjänster som staden köper men också de som staden producerar själv.

Hör vad Arne Nummenmaa och Jeanette Pajunen anser om sina nya arbetsuppgifter i God morgon Västnyland på onsdag klockan 7.40.

Det är 20 år sedan Matti Peltonen var med och grundade slalombacken i Påminne i Pojo. Nu har han belönats med en medalj.

I dag (4.3) fick han den femte förtjänstmedaljen som delats ut sedan Karis, Pojo och Ekenäs grundade staden Raseborg. Medaljen kallas Comitatus Rasenburgensis Sigillum och delades ut av stadsdirektör Mårten Johansson i skidcentret i Påminne.

Mycket har förändrats

Tackar tackar sade Peltonen och tog emot blommor och diplom också.

Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls och medaljörerna.Matti Peltonen, Ulla Lindström-Dahl och Mona Böhme får medaljer som delas ut av Anders Walls och Jeanette Pajunen. Yle/Marica Hildén

Mona Böhme, Matti Peltonen och Ulla Lindström-Dahl.Mona Böhme, Matti Peltonen och Ulla Lindström-Dahl. Yle/Marica Hildén

Det delades ut ännu flera medaljer efter att Matti Peltonen fått sin medalj. Sysselsättningskoordinator Mona Böhme tilldelades medalj av I klass av Finlands vita ros orden. Ingenjör och politikern Ulla Lindström-Dahl fick medalj av I klass med guldkors av Finlands vita ros orden.

Backen är stängd

I dag (4.3) var det sista dagen man kunde skida slalom i Påminnebacken i Pojo. En skolklass passade på att skida, och efter den gruppen så stängdes backen.
Det är för litet snö och för vått för att folk ska vara intresserade av att skida just nu.

På söndag ordnas ett jippo i Påminnebacken trots att slalombackarna är stängda. Då kan man komma dit och leka och åka pulka mellan klcoakn 12.30 och 16.

Thomas SnellmanThomas Snellman Yle/ Maria Wasström

Det fungerar som effektiverad torghandel där varorna är förbeställda och producenten kan åka hem med tom bil efter en halvtimmes utdelning. Konsumenten igen får tillfälle att handla direkt med producenten och båda parter slipper mellanhänder.

-Det som behövs är en grupp konsumenter och en grupp producenter och en mötesplats. Så skapar man en facebooksida och så är det bara att börja.

Så säger Thomas Snellman som på en resa i Frankrike stötte på konceptet och ifjol introducerade han det i Österbotten. Nu sprids Reko-konceptet över landet och också i Västnyland har man upptäckt möjliheterna att göra på samma sätt.

Thomas Snellman besökte Novia i Ekenäs igår (4.2) för att berätta om Reko-modellen och på plats fanns bland annat intresserade odlare, köttproducenter, bagare - och konsumenter som verkade intresserade av att köpa sin mat direkt genom en sådan här matring.

Närmatsprojekten Bra mat i Västnyland, Västankvarn - en västnyländsk matkälla och EkoNu var initiativtagare och lovade också inom kort skapa facebook-sidor för närmatringar i regionen.

Hundra årsverken ska bort 2015 i Raseborg och det kommer invånarna att märka. Det säger Mona Böhme som är huvudförtroendeman för fackföreningen Super i Raseborg.

Stadsstyrelsen slog fast att hundra årsverken ska bort på mötet i måndags. Staden inleder nu samarbetsförhandlingar med personalen.

Ingen överraskning

Mona Böhme säger att personalen fått så pass mycket information att summan på besparingarna inte kom som en överraskning.
-Det känns inte bra, men man kan inte handla för 100 euro om bara har en euro.

Hoppas på arbetsro

Walls hoppas att staden nu kan spara så pass mycket att personalen får arbetsro. Det är inte klart var det ska sparas, men alla enheter drabbas. Det här kommer invånarna att lägga märke till, konstaterar Mona Böhme.
-Det kommer att drabba alla sektorer, så då måste vi genomföra strukturförändringar. Jag hoppas att invånarna har förståelse för det.

Mona Böhme.Mona Böhme. Yle/Marica Hildén

Anders Walls.Stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP):

Många följer med läget i Ukraina, som får nya dimensioner varje dag. En del av dem är oroliga, inte minst för att Ryssland är granne.

- Sedan i fredags har jag med ungefär halv timmes intervaller följt med nyheterna, säger Pernåbon Victor Lindqvist som studerar på Novia i Ekenäs. Men inte är jag direkt orolig.

- Så länge det inte händer här i Finland, så oroar jag mig inte, säger Kanne Abdullah från Ekenäs.

Inte heller de andra unga Yle Västnyland talade med var oroliga. Men då Ryssland är granne så kryper oroligheterna nära.

- Det väcker obehag, det pirrar nog. Jag var med om kriget i Finland, man tycker att man igen hör flygplanen som då kom över. Man känner sig liten mot Ryssland, säger Ekenäsbon Maj-Britt Hoffström.

- Jag tror inte det finns några lösningar på det här. Om inte ens två vanliga människor kan komma överens så hur ska då hela världar kunna komma överens? Men man får försöka lösa konfliktrna på diplomatisk väg, säger Ekenäsbon Jan-Olof Hofvander.

Tidtabellen för renoveringen och tillbyggnaden av Merituulen koulu i Ingå torde hålla. Tiden får ändå inte vara det avgörande, utan bygget ska göras ordentligt.

Samhällstekniska nämnden i Ingå möttes i kväll (4.3) och beslöt att nämnden kan ha extra möten om det behövs så att renoveringen går framåt. Nämnden vill inte vara orsaken till en försening.
Samtidigt får man inte ha för bråttom heller. Tidtabellen kan förlängas, en stram tidtabell får inte leda till slarvbygge, anser nämnden.

I april skickas en anbudsförfrågan ut och i slutet av april ska nämnden välja entreprenör. Bygget sätts i gång i maj. Planen är att elever och lärare flyttar in i skolan igen vid årsskiftet.

Just nu är Merituulen koulu flyttad till Västankvarn.

Raseborgs Skyttars Krister Holmberg är elfte efter första delen i viltmål, normallopp i EM-tävlingarna i luftvapenskytte i Moskva i Ryssland. Tävlingen fortsätter på onsdag (5.3).

I de första trettio skotten sköt Holmberg resultatet 287 poäng och är alltså elfte. Vladislav Prianishnikov från Ukraina leder tävlingen som skjuts med luftgevär med resultatet 294 poäng.

Finlands Tomi-Pekka Heikkilä är femte (291 p) och Sami Heikkilä tolfte (285 p).

Andra delen i tävlingen skjuts på onsdagsmorgonen.

Peter Tanzer från konsultföretaget DeLiza i Söderköping i Sverige är upprörd över den utredning tidningen Västra Nyland publicerade i fredags (28.2). Utredningen är gjord av rådgivare Henrik Winberg.

- Man antar till exempel en byggkostnad på 66 miljoner euro, en byggkostnad som är tvåsiffriga miljonbelopp för mycket. Utgår man från felaktiga byggnadskostnader blir också de ekonomiska uträkningarna felaktiga vad gäller avkastningsgraden, säger Peter Tanzer.

Peter Tanzer säger att det inte stämmer att parkeringshuset skulle kosta 13 miljoner euro att bygga.

- Uppgiften som står i tidningsartikeln är fel. Det är fyra miljoner för mycket.

Tanzer säger också att Henrik Winbergs kalkylering att hyrorna för företagarna skulle vara ungefär 26 euro per kvadratmeter är alldeles för höga. Vad den verkliga hyran kommer att vara vill Tanzer inte säga.

- Det är en affärshemlighet, men jag kan säga att det är mycket lägre än så.

Näthandelns betydelse

Henrik Winberg säger i VN:s artikel att man i planerna inte tagit i beaktande näthandelns betydelse. Det gör Peter Tanzer upprörd.

- Vi har tagit i beaktande näthandeln som vuxit mycket och växer fortsättningsvis. I dag utgör den cirka 4,6 procent av all försäljning och inom en överskådlig framtid kommer den inte att öka speciellt mycket.

- Vi tar i våra kalkyleringar i beaktande den fem procents andel som näthandeln har. Vi koncentrerar oss på den återstående nittio procenten, säger Tanzer.

Han berättar att man inte kommer att ha hyresgäster där näthandeln har medfört problem.

- Bokhandeln kan vara en sådan, musik kan vara en sådan, säger han.

- Våra hyresgäster känner till näthandeln och anpassar sitt koncept och sitt varuutbud enligt det.

Dagligvarorna från närbutiken

Henrik Winbergs utredning säger att människorna nästan alltid handlar matvaror på hemorten. I Winbergs utredning sägs vidare att 25 procent av invånarna i Karis, Pojo och Hangö kan antas vara potentiella kunder i Norra hamnen i Ekenäs. Peter Tanzer håller inte med om detta.

- Utredningar visar att man nog för det mesta handlar dagligvarorna på hemorten, men att man en gång i veckan reser till en hypermarket för att storhandla.

I tidningsartikeln citeras Henrik Winberg så här: "Det är huvudlöst att tänka sig alla 45 000 invånare som kunder i Norra hamnen".

- Det är ingen som har sagt att vi skall ha 45 000 dagligen som kunder. Människor i till exempel Ingåområdet kommer till Ekenäs för att handla om köpcentret har attraktiva hyresgäster.

På torsdag klockan 18.00 arrangeras ett allmänt invånarmöte gällande ändringsförslag av detaljplanen för Norra hamnen i auditoriet på sjukvårdsskolan vid Raseborgsvägen i Ekenäs

Det finns oklarheter kring beslutet att konkurrensutsätta de brådskande sjuktransporterna i Hangö, Raseborg och Ingå och alltså låta privata bolag tävla om uppdraget.
Politikern som föreslog konkurrensutsättning visste inte vad hon beslöt, skriver tidningen Västra Nyland.

De Grönas Suzan Ikävalko, som i styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt föreslog konkurrensutsättning, visste inte att Västra Nylands räddningsverk enligt lagen inte får vara med och tävla i upphandlingen - och alltså är ute ur leken redan nu.

Nu utesluter Ikävalko inte möjligheten att ärendet behandlas på nytt.

Från och med första april byter flera högre chefer inom Raseborgs stad jobb sinsemellan. Arbetsrotationen ska dels stärka fastighetsförvaltningen, dels göra ledarskapet inom grundtryggheten tydligare.

Arne Nummenmaa, som bland annat kommer att ha ansvar över stadens fastigheter, har ännu inte målat upp några stora visioner vad som skall ske till exempel med Ekåsenområdet.

- Det är nog alldeles för tidigt att tala om visioner. Min målsättning är nog att försöka leda Intern service på bästa möjliga sätt, säger Nummenmaa.
Han kommer att leda 230 personer, men är nöjd med att han inte är ensam chef på Intern service.

Blivande grundtrygghetsdirektören Jeanette Pajunen tar inget för givet.

- Jag får väl ännu leva lite i spänning eftersom stadsfullmäktige skall godkänna att jag blir grundtrygghetsdirektör, säger hon.
- Det finns säkert en del man kan omorganisera inom grundtryggheten och jag måste absolut bli bättre på att delegera, säger Pajunen.

Raseborgs Skyttars Krister Holmberg blev till slut femte i EM i viltmål, normallopp på tio metersbana. EM-tävlingarna avslutas i dag i Moskva, Ryssland.

Holmbergs resultat var 574 poäng (97, 94, 96, 97, 95, 95). Polens Lukas Czapla hade samma slutresultat, 574 poäng (95, 97, 99, 91, 97, 95)

Jozsef Sike från Ungern sköt bäst i grundserien. Hans resultat var 584 poäng. De två övriga semifinalisterna är Ungerns Tamas Tasi och ukrainaren Vladislav Prianishnikov. Tasi sköt 478 och Prianishnikov 576 poäng i grundserierna.

Finlands Tomi-Pekka Heikkilä var totalt elfte med 570 poäng och Sami Heikkilä femtonde med resultatet 563 poäng.

I utslagningstävlingen var Lukasz Czapla bäst. I finalen slog han Ukrainas Prianishnikov. I ungrarnas interna möte i bronsmatchen var Jozsef Sike bättre än Tamas Tasi.

I lagtävlingen tog det finska laget brons med resultatet 1707 poäng. Segern gick till Ungern, 1734 poäng vilket är ett nytt världsrekord. Ryska federationens lag tog silver med resultatet 1708 poäng.

På måndagen vann Krister Holmberg EM-guld i viltmål, blandlopp.

Länk till tävlingarnas resultatsida.

På lördag blir det filmfestival på Bio Pallas i Karis och det är inhemsk film som visas från och med klockan 13.

Antero "Antsu" Vuronen och Karin Svahnström är två av arrangörerna från Länsi-Uudenmaan kulttuuriyhdistys och de berättade i Yle Västnylands morgonprogram om festivalen.

Programmet börjar klockan 13 med Otson nahka som har västnyländsk anknytning. Julian Garner har filmat västnyländska ungdomar och vad de gör en fredagkväll här i trakten.

Miun Karjala - Siun Karjala är ett annat program med västnyländsk koppling. Dessutom visas Korso av Akseli Tuomivaara för första gången i Karis.

Raseborgs stad anser att tidigare utvecklingsdirektör Jyrki Hakkarainen inte har något extra uppsägningsskydd på tre månader.
Staden ger sin förklaring till Helsingfors förvaltningsdomstol angående Hakkarainens kommunalbesvär.

Hakkarainen, som var den sista kommundirektören i Pojo, anser att han i och med ett beslut i Pojo kommunstyrelse år 2003 har rätt till en avgångsersättning.

Raseborgs stad uppfattar lagen så att det inte finns något sådant uppsägningsskydd.

Eftersom Hakkarainen sades upp på individuella grunder från tjänsten i Raseborgs stad i slutet av 2012 kan i varje fall inget sådant uppsägningsskydd finnas, enligt staden.

Raseborg yrkar på att Jyrki Hakkarainens kommunalbesvär lämnas utan prövning och att han åläggs ersätta stadens rättegångskostnader på 1200 euro plus ränta.

6.11.2012 Staden avskedar Hakkarainen