Tre personer skadades lindrigt i en mindre kollision där två personbilar var inblandade. Olyckan inträffade på tisdagskvällen på väg 1, motorvägen mellan Helsingfors och Åbo.

Bilarna färdades mot Åbo. Olyckan inträffade vid klockan 20-tiden nära avtaget till Moisio.

I olyckan där en bil körde i aktern på en annan skadades tre människor lindrigt. De skadade omplåstrades på plats och två av dem fördes till hälsocentralen i Lojo för kontroll.

Bilarna som var på väg mot Åbo fick plåtskador och kunde med polisens hjälp köras till den närmaste servicestationen.

I räddningsarbetet deltog en enhet och en ambulans från Västra Nylands räddningsverk. På plats fanns också en polispatrull.

Ekenässällskapet ordnar på onsdag debatt om public service och Yle Västnylands uppdrag.
Rubriken för debatten är provocerande Debatt om Yle Vega Västnyland - public service i allmänhetens tjänst eller kvällstidningsjournalistik?

Direktören för Svenska Yle Marit af Björkesten medverkar som inbjuden gäst.
Yle Västnyland livebloggar från debatten.

Debatten är öppen för allmänheten. Den ordnas på onsdagen den 5 mars i Axxells auditorium, Raseborgsvägen 5, Ekenäs.

Får räddningsverket delta i en konkurrensutsättning eller inte? Det finns rum för tolkning i lagen, säger nu både de Grönas Suzan Ikävalko och HNS förvaltningsdirektör Ilkka Kauppinen om tvisten kring ambulanstransporterna i Västnyland.

Ulla-Marja Urhos röst avgjorde i styrelsen.Ordförande för HNS styrelse Ulla-Marja Urho (Saml) HNS

Rum för tolkning i lagen

Ikävalko sade senare till tidningen Västra Nyland att hon trodde räddningsverket får delta i konkurrensutsättningen. Efter mötet fick hon höra att det inte stämmer och att räddningsverket i och med beslutet är ute ur leken. Men nu efter ytterligare utredningar verkar den saken fortfarande vara oklar.

HNS vd Aki Lindén, som har skrivit ärendets beredningstext, vill inte kommentera styrelsens beslut. Men han säger sig tro att räddningsverket som ett kommunalt affärsverk enlig lagen inte kan delta i en konkurrensutsättning.

Suzan Ikävalkos tolkning av lagen är en annan.

- Efter att jag har studerat saken är min uppfattning att räddningsverket faktiskt kan delta. De borde kunna delta på samma sätt som vilken annan organisation som helst, säger hon.

HNS förvaltningsdirektör Ilkka Kauppinen håller med om att lagen är motstridig och att lagen om konkurrensutsättning är tolkningsbar. Enligt honom är det nu upp till räddningsverket att fatta beslut om man vill delta i konkurrensutsättningen eller inte.

Ikävalko kritiserar beredningen

Beredningen av ärendet till styrelsemötet var enligt Ikävalkos uppfattning överlag både otydlig och rörig.

- Det fanns ingen riktig klarhet om kostnaderna och också den juridiska delen var oklar, säger hon.

HNS styrelseordförande Ulla-Marja Urho vill inte kommentera situationen mer ingående.

Men styrelsen kommer enligt Urho inte att ta upp frågan på nytt. Enligt henne borde alla styrelsemedlemmar ha varit medvetna om vilka lagar som gäller.

Lojo sjukvårdsområde har lyckats bra genom att konkurrensutsätta de brådskande ambulanstransporterna och hon frågar sig varför det inte skulle fungera på samma sätt också inom VNS.

Läs också:
Hur mycket får ambulansen i Västnyland kosta?
Brister i ambulansvården i Västnyland
Beilinson: Ambulansvården sköts bra
Hangö och Raseborg väntar med ambulansåsikt
Beslut om ambulanser får kritik
Ingåambulansen borde ha beredskap dygnet runt
Räddningsverket tar över brådskande sjuktransporter

MGP ordnar workshopar runt om i svenskfinland för att inspirera musikintresserade att göra och delta i årets MGP med nya låtar!

På workshoparna kan man få hjälp med att skriva och spela in sin låt. Workshoparna dras av musikerna Ben Bergman och Marcus Granfors. Ben och Marcus har uppträtt bl. a med artister som Krista Siegfrids, Nina Lassander och Fredrik Furu.

Workshoparna är gratis!

Nytt för MGP i år är att den eller de som skriver låten inte behöver stå på scen och framföra den. I år går det alltså för första gången att skriva en låt till en artistkompis!

Workshoparna:

Lördag 8.3 i Åbo kl. 13.30-18.30 på Vimma (Auragatan 16)

Söndag 9.3 i Mariehamn kl. 9.30-13.30 på Övernäs skola (Västra Skolgatan 4)

Lördag 15.3 i Helsingfors kl. 11.30-16.30 på Ungdomsgård Drumsö (Smedjeviksvägen 10 a b)

Söndag 16.3 i Ekenäs kl. 11.00-16.00 på Ekenäs Uncan (Ystadsgatan 14)

Lördag 22.3 i Vasa kl. 11.30-16.30 på Ritz Cafescenen (Kyrkoesplanaden 22)

Söndag 23.3 i Närpes kl. 11.00-16.00 på Cafe Albert (Närpesvägen 35)

Anmälningar skickas till chris@fsu.fi Det räcker med namn och kontaktuppgifter. Platserna fylls i den ordning man anmält sig, så det gäller att vara snabb.
FSU förbehåller sig rätten till ändringar.

Nytt för MGP i år är att den eller de som skriver låten inte behöver stå på scen och framföra den. I år går det alltså för första gången att skriva en låt till en artistkompis!

Mer info om workshoparna finns på fsu.fi

Arrangör för MGP Workshoparna är Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf. FSU står för utlottningspriserna.
MGP är ett samarbete mellan FSU och Svenska Yle.
På adressen svenska.yle.fi finns det mera information om MGP 2014

Lojolaget Lohjan Salibandy hade inga svårigheter att slå Grankulla IFK i herrarnas innebandytvåa. Matchen spelades i Tennarihallen i Lojo.

Slutresultatet blev hela 12-2 (3-1, 5-0, 4-1).

Hela tretton spelare från hemmalaget protokollfördes som poängplockare. Bästa poängplockarna i hemmalaget var Marko Norrby 2+3, Markus Nurmio 2+2, Tuomas Tynkkynen 2+1, Petri Aaltonen 1+1 och Niclas Fromholz 1+1.

Hemmalagets målvakt Antti Mikkonen parerade 16 (8+2,6) skott, gästernas målvakt Olli Pesälä stoppade 34 (9+8+17) skott.

Publiksiffran i matchen var 124 personer.

LoSB är för tillfället femte i tabellen. Laget har en match kvar att spela i årets serie. Den matchen går mot Greasers i Dickursbyhallen i Vanda den 16.3.

Sjundeå IF:s handbollsdamer besegrade ÅIFK i Åbo, medan Karisklubben BK-46 förlorade i Vanda på onsdagskvällen. Matcherna ingår i FM-serien.

Matchen ÅIFK – SIF slutade 28-31 (10-15).

Till matchens bästa spelare valdes SIF:s Linda Olin. Hon var också sitt lags bästa målskytt med tio fullträffar. Matchens nästbästa spelare var hemmalagets Harri Anna. Hon gjorde hela tolv mål.

SIF:s övriga mål gjordes av Janica Tallqvist 6, Madeleine Lindholm 5, Inka Söderström 4, Carolina Rehnberg 2, Carolina Roos 2, Emmi Perovuo 1 och Emmi Koljonen 1.
ÅIFK:s övriga mål gjordes av Matilda Bäcklund 7, Sofie Forss 3, Sara Pettersson 2, Moa Martin 1, Fredrika Lagerbohm 1, Erica Söderholm 1 och Heidi Kullberg 1.

BK-46 förlorade i Myrbacka

Matchen Atlas – BK-46 slutade 22-18 (15-9).

Hemmalagets Anna Jauhiainen valdes till matchens bästa spelare, hennes lagkamrat Nea Heerman till näst bästa spelaren. BK-46:s Linda Sjöblom valdes till sitt lags bästa spelare.

Målgörarna:
Atlas: Anna Jauhiainen 7, Nina Sarelin 5, Emmi Högbacka 3, Nea Heerman 3, Tiina Helaskoski 2, Tiina Ahovaara 1 och Anna-Maria Kunttu 1.
BK-46: Linda Sjöblom 5, Anette Nyberg 4, Elin Sjölund 4, Yvonne Westerlund 3 och Josefin Aaltonen 2.

Med en omgång kvar att spela av grundserien är det redan klart att Sjundeå IF stannar på en tredje plats. Oklart är däremot vilken blir BK:s placering. Karislaget ligger en poäng före Atlas i tabellen på en fjärde plats.

Den 9.3 spelar BK-46 sin sista match i Helsingfors mot HIFK. SIF spelar sin sista match den 12.3 i hemmahallen mot Sparta från Helsingfors.

Billnäsföretagaren Olli Muurainen har inte fått så många fullmakter av aktieägarna som han skulle ha behövt inför bolagsstämman nästa vecka för att kunna stämma Fiskars styrelse. Han anser att Fiskarsledningen inte har jobbat för aktieägarnas bästa. Det är 1,6 hektar mark som har lett till att Muurainen i december ifrågasatte Fiskars ledning.

- Det har kommit många fullmakter men ännu inte så mycket att det skulle motsvara 10 procent av aktiekapitalet som behövs för att stämma styrelsen. Men vårt huvudsakliga mål är att väcka diskussion och fråga av ledningen om hur bolaget styrs. Och vi vill också veta vilken betydelse fastigheterna har i affärsrörelsen, säger Olli Muurainen inför bolagsstämman nästa vecka.

I december ifjol hade Muurainen fått nog och gick ut med ett brev till alla aktieägare i Fiskars. I det sade han att bolaget inte arbetar för ägarnas bästa och att han planerar att stämma affärsbolaget Fiskars styrelse. För det behöver han få fullmakt av en grupp som tillsammans äger minst 10 procent av aktierna. Muurainen är skeptisk till att Fiskars äger så mycket mark i form av åker och skog som inte ger bästa möjliga avkastning.

Bakgrunden är en markplätt

Bakgrunden är att brukspatron Muurainen sedan 2009 har haft en överenskommelse med Fiskars om att köpa ett 1,6 hektar stort område invid hans övriga ägor i Billnäs bruk. Området anser han sig behöva för att kunna bygga upp konferenscentret i Billnäs så som han tänkt. Trots att ett föravtal har funnits har affären aldrig blivit av. Muurainen säger att Fiskars inte vill sälja och att han inte fått någon egentlig orsak till varför.

-Vi hoppas att den mur av tystnad som finns då det gäller hur man sköter bolagets fastigheter efter det här skulle öppnas och att vi får en bra diskussion. Man får aldrig klarhet i vem som gör beslut i Fiskars gällande fastigheterna och hur beslutssystemet fungerar. Det går helt enkelt inte att få svar.

Lång berättelse om händelseförloppet

Olli Muurainen har skrivit en lång utredning om allt vad som hänt ur hans synvinkel som aktieägarna i Fiskars får ta del av idag och som blir offentlig för allmänheten på fredag. I den går han hårt åt Fiskars och anklagar bolaget för att exempelvis inte kunna säga var makten över tomtaffärerna i bolaget ligger.

- Många har frågat många gånger om varför Fiskars gör så här och jag lovade aktieägarna att ge mer information om hur allt gått till, svarar Muurainen på frågan varför han gjort ett så digert arbete med att skriva en så lång och detaljerad berättelse.

Som exempel på vad Muurainen skrivit om de senaste händelserna i tomtaffären kan man i den del som heter "Höst 2013-januari 2014: Ganska tyst" läsa bland annat om händelserna kring det brev som Muurainen skickade till styrelsen där han ifrågasatte ledningen. Dagen efter brevet uttalar sig exempelvis fastighetsdirektör Patrik von Essen i en tidningsartikel om att Fiskars har gett fyra förslag till hur man kunde lösa tomtkonflikten, något som Muurainen anser att inte stämmer.

"Det förblir oklart vilka fyra förslag von Essen hänvisar till. Till Billnäs bruk har inkommit endast ett, av vilket det i och för sig fanns två versioner. Nästa dag skickar Fiskars Abp:s jurist ett brev till Billnäs bruk där företaget klandrar det brev som den 9.8 skickats (av Billnäs bruk, red.anm.) till styrelsen."

Från Fiskars håll såg man Muurainens brev som påtryckning och att det inte fanns förutsättningar för fortsatta förhandlingar, står det att läsa. I slutet av sommaren 2013 anlitade igen Muurainen en utomstående konsult, Riitta Kämppi.

"I september skickar Kämppi e-post till Fiskars ledning. I den förnyar hon det erbjudande som Billnäs bruk skickade i slutet av våren och vädjar till att en affär skulle kunna bli av. Fiskars Abp svarar inte alls på brevet. "

I utredningen antyder han också att orsaken till att tomtförsäljningen aldrig blivit av egentligen handlar om känslomässigt värdefulla områden för vissa stora aktieägare. Dessutom talar han om affären då han köpte bruksbostäderna av Raseborgs stad. Muurainen pekar på att Fiskars ledning aktivt lobbade för att det andra anbudet på Bruksbostäderna skulle vinna över Muurainens då Raseborgs politiker skulle fatta beslutet om att sälja bruksbostäderna.

Rättsprocess inte uteslutet

Nästa onsdag (12.3) håller Fiskars bolagsstämma.

- Vi fortsätter också efter den att samla fullmakter tills att vi har fått 10 procent av aktiekapitalet, säger Muurainen. Vi hoppas naturligtvis ändå att bolagsledningen reagerar så att vi inte behöver ta till rättsprocesser. För det är inte uteslutet, säger Muurainen.

Det är via det så kallade Hinku-projektet som elbilen kommit till Lojo. Hinku är ett projekt där man vill minska städernas koldioxidutsläpp. Sammanlagt är 15 kommuner med och de fyra västnyländska kommunerna Hangö, Raseborg, Lojo och Sjundeå som är med anses vara föregångare eftersom de har förbundit sig till att minska sina utsläpp av växthusgaser med 80 procent jämfört med år 2007.

Hela Nylands mål är att vara koldioxidneutralt år 2050. Nyligen öppnade Lojo en ny biovärmeanläggning och minskade på det viset sina utsläpp med 40 000 ton per år.

Yle/Christoffer Westerlund

Yle/Christoffer Westerlund

Elbilen är ett annat led i miljöarbetet. En sådan elbil som Lojo lånat kostar kring 30 000 euro i inköp. Att ladda ackumulatorn full tar cirka 7-8 timmar och då kan man köra allt mellan 70 och 150 kilometer. Det som påverkar körkilometrarna är bland annat kyla. Den är steglöst automatväxlad och topphastigheten är 130 kilometer i timmen. Bilen använder el för ett cirka 2 euro på 100 kilometer.

Kör personalen elbilar i framtiden?

- Inte finns de just nu på anskaffningslistan men inte är det alls uteslutet att staden kan skaffa elbilar. Fördelen är att de är billiga i drift men de har ju istället en dyrare anskaffningskostnad, säger Hinku-koordinatorn i Lojo, Päivi Ahvenainen. Elbilarna skulle passa till exempel inom hemvården. Men alla stadens sektorer kör ju dagligen resor som ofta är korta.

Alla stadens sektorer får prova elbilen och först ut har IT-administrationen varit.

- Vi har tyckt bra om den. Enda nackdelen är att en del av de platser vi besöker ligger över 35 kilometer bort, så speciellt vintertid skulle nog någon få bogsera hem oss ibland om vi skulle använda den här, skrattar Simo Parviainen.

Gratis att snabbladda

Det är extra billigt att använda elbilen om man åker till den enda servicestation i Lojo där man för tillfället kan snabbladda bilen. Det tar en halv timme.

- Tillsvidare kostar det inget alls, säger Parviainen. Men om elbilarna blir fler är det säkert inte möjligt så länge mer.

NTM-centralen har nyligen kommit ut med en rapport om miljöns tillstånd i Nyland. Flygtrafiken och bilismen är överlag de största källorna till koldioxidutsläpp räknat per kilometer. Vägtrafiken står också för 19 procent av Nylands koldioxidutsläpp. I rapporten sägs också att det effektivaste sättet att minska koldioxidutsläppen är att minska trafiken genom att bygga tätt i samhällena, det vill säga genom att placera arbetsplatser, service och rekreationsområden nära bostadsområden.

I övrigt har miljöns tillstånd i Nyland förbättrats, men kustvattnen mår dåligt och antalet personbilar ökar. Ett miljöprogram har utarbetats för Nyland.

Mer om koldioxidutsläpp

Hangöföretaget Printal, som tillverkar aluminiumtuber och aerosolburkar, förhandlar om försäljning av en del av verksamheten. Det skriver Hangötidningen i dag (6.3).

YLE/Mikael Wikström

Totalt arbetar drygt 100 personer på Printal. Ett tiotal av dem var permitterade under år 2013.

Företaget lade ner tillverkningen av stora aerosolburkar för två år sedan.

Ingen ny tjänst för att sköta näringslivsfrågor kommer att inrättas i Ingå i det här skedet. I stället sköter kommundirektören, förvaltningschefen, den samhällstekniska chefen och planläggningschefen frågor som rör näringsliv, marknadsföring och försäljning.

Det ger Ingå kommunstyrelse som svar på en motion undertecknad av 22 fullmäktigeledamöter. Robert Lemström från SFP var första undertecknare.

Ledamöterna ville att kommunen skulle utreda möjligheterna att tillsätta en ny tjänst. Men kommunenstyrelsen anser att de ledande tjänstemännen kan sköta frågorna.

Vid behov kan Ingå kommun köpa tilläggstjänster från ett bolag som kompletterar utvecklingsbolaget Novagos och fastighetsförmedlarnas arbete, anser kommunstyrelsen.

Motionen lämnades in vid kommunfullmäktiges möte i juni i fjol.

Raseborgs stad kommer inte att bevilja några tilläggsanslag för att biblioteken ska kunna hålla öppet som tidigare. Det har stadsstyrelsen nu slagit fast.

Det var kommunisten Peter Björklöf som i en motion föreslog att kulturnämnden i Raseborg borde få ett tilläggsanslag på 50 000 euro. Björklöf anser att nedskärningarna i biblioteksservicen inte passar ihop med målsättningen att Raseborg ska vara en barnvänlig kommun. Bibliotekspersonalen har minskat med 30 procent sedan staden grundades.

Stadsstyrelsen konstaterade under sitt senaste möte att kulturnämndens budget har gjorts upp enligt kulturnämndens förslag. Eftersom det är aktuellt med nya samarbetsförhandlingar inom staden är det inte motiverat att bevilja ett tilläggsanslag för bibliotekspersonalen.

Det är exceptionella och sårande uttalanden som Olli Muurainen kommer med. Det finns inga juridiska grunder i hans kommentarer, säger Fiskars kommunikationsdirektör Anu Ilvonen.

Olli Muurainen äger Billnäs bruk i Raseborg och han planerar att stämma Fiskars styrelse eftersom han anser att den inte ser till aktieägarnas bästa. I bakgrunden finns också en konflikt med bolaget som inte vill sälja en tomt på 1,6 hektar till Muurainen.

-Värdet på Fiskars aktier ökar och ägarna får ta del av vinsten. Fiskars är ett av de starkaste varumärkena på Helsingforsbörsen.

Inga åtgärder

Fiskars kommer inte att vidta några åtgärder trots att Muurainen försöker samla in fullmakter för att få tio procent av det aktiekapital som behövs för att kunna stämma styrelsen. Muurainen har inte ännu fått ihop det antal han behöver.
Anu Ilvonen säger att bolaget inte kommer att agera trots att Muurainen försöker få i gång en rättsprocess.

-Alla aktieägare är välkomna på bolagsstämman där de kan diskutera med ledningen och styrelsen. Vi svarar på deras frågor, men några andra åtgärder tar vi inte till.

Olli Muurainen har publicerat en utredning om allt som hänt ur hans synvinkel. På fredag blir den offentlig för allmänheten.
Anu Ilvonen säger att Fiskars inte kommenterar enskilda affärsdiskussioner, men tillägger att utredningen är färgad av Muurainens åsikter och att den innehåller fel och missförstånd.

-Från vår sida är det frågan om konfidentiella diskussioner, så det är helt hans eget beslut att publicera utredningen.

Ingen tidtabell

En tomt på 1,6 hektar i Billnäs lurar också i bakgrunden. Muurainen anser att han behöver den för att kunna bygga konferenscentret i Billnäs så som han tänkt sig.
Fiskars vill inte sälja tomten. Anu Ilvonen säger att Fiskars inte kommenterar enskilda affärsdiskussioner.

-Vi arbetar fortfarande på att hitta en lösning, men den har vi inte hittat ännu.

Anu Ilvonen säger att hon inte vet när parterna kommer fram till en lösning.

Fiskars har bolagsstämma den 12 mars.

Lojo vill veta hur stadens invånare mår och hur de ser på stadens tjänster. Informationen ska underlätta beslutsprocessen för politiker och tjänstemän.

Ett annat mål med undersökningen är att stöda planerings- och utvecklingsarbetet i staden och också inom social- och hälsovården. Med informationen vill staden bland annat kunna utveckla olika tjänster, förebygga social- och hälsoproblem och utarbeta ett program för välbefinnande.

Svaren ges elektroniskt, men staden skickar också enkäter på papper till 300 slumpvis utvalda personer som har fyllt 75 år. Svaren ska ges senast den sista mars.

Svaren bearbetas av tjänstemännen och behandlas sedan av politikerna på våren och sommaren. De slutliga resulaten presenteras i september.

Staden och kompetenscentrum Socialkompetens gör undersökningen.

Raseborg är också med i undersökningen.

Läs mera här:

Imorgon är det premiär för ungdomsmusikalen Schacki på Kulturhuset Karelia. Det är en helkväll med musik, show och ungdomar.

De storstilade planerna för Norra hamnen i Ekenäs diskuterades i kväll i Ekenäs när staden Raseborg bjöd in till ett invånarmöte kl. 18.

Köpcentrum, nya bostäder, caféer, restauranger, saluhall – planerna för Norra hamnen i Ekenäs är mycket mer omfattande än en stormarknad i Citymarket-tappning.

Vi bloggade från mötet där planeringen för Norra hamnen - eller Handelshamnen - diskuterades.

Omkring 80 personer fanns på plats. Ingen av dem som fanns i auditoriet på Raseborgsvägen 5 steg upp och sa att de vill ha ett stort köpcentrum till Ekenäs. Det fanns en hel del frågor om både ekonomin och trafiken.

Hangö stad premierade i går (5.3) kväll de bästa idrottsprestationerna år 2013.

Höjdhopparen Linda Sandblom från HIK-friidrott har utsetts till årets idrottare i Hangö. Sandblom toppade med resultatet 189 centimeter statistiken i damernas höjdhopp i Finland år 2013.

Årets ungdomsidrottare

Patrik Lahti från FC HIK och Hanko Futsal Club valdes till årets ungdomsidrottare. Lahti, som är 17 år gammal, hörde till de bärande krafterna i såväl FC HIK:s som HFC:s representationslag under året.

Årets lag

Årets lag blev HC HIK:s D01-flickor. Laget vann FM-guld i handboll i sin åldersklass. Laget vann alla sina 18 matcher i FM-serien. Dessutom tog laget hem segern i bland annat Sjundeå Cup våren 2013.

Årets tränare

Tränarna för HC HIK:s D01-flickor, Bror-Erik Hellman och Teppo Puputti, valdes till årets tränare i Hangö.

Årets hedersomnämnande

Freelanceskribenten Nils-Åke Nyberg fick årets hedersomnämnande. Nyberg har gjort ett livsverk för idrotten i Hangö då han under 60 år bland annat har följt med den västnyländska idrotten. Nyberg har tidigare erhållit Finlands Bollförbunds, Västra Nylands Fotbollsdistrikts samt Hangö Idrottsklubbs förtjänsttecken i guld.

Ekenäs behöver ingen stormarknad i gamla handelshamnen.
Det var publiken fullständigt övertygad om både före och efter stadens infomöte i går. Ingen jasägare fanns på plats.

- Sen är det ju den stora trafiksäkerhetsfrågan med tågen som ska köra igenom, påminde Karl-Gustav Sandelin.

Infomötet i auditoriet på gamla sjukvårdsskolan gällde en planändring som gör det möjligt att bygga ett stort köpcentrum på båda sidorna om och över järnvägen i ena ändan av Ekenäs gamla handelshamn.

Så här kunde det se ut om Norra hamnen bebyggs enligt "plan noll", det vill säga den gällande planen.Norra hamnen i Ekenäs så som den enligt planen från 2008 kan se ut i framtiden. Raseborgs stad

Våldsamt stort

Publiken var misstänksam mot precis allt som staden informerade om: lönsamhetskalkylerna, trafiklösningarna, parkeringshuset, säkerheten med tågen som ska köra genom affärscentrumet - och i all synnerhet med storleksklassen på det hela.

De flesta som tog till orda hade sin åsikt klar från första början och den åsikten kan beskrivas med ett ord: nej. Mona Holmberg var en av kritikerna.

- Att bygga något så invecklat måste kosta fruktansvärda pengar. Vem har råd att hyra in sig i de där shopparna? Ingen kommer att ha råd att ha en butik där!

Torbjörn Forsbäck var också negativ till planerna.

Han föredrog som många andra det som staden kallade nollplanen, det vill säga den gällande planen för Norra hamnen. Den tillåter lika mycket bostadsbyggen men affärsbyggen endast i mindre skala.

- Det är lite för våldsamt att bygga en sådan här supermarket här, tyckte Forsbäck.

Forsbäck ville heller inte ha en stormarknad någon annanstans eftersom den enligt honom förstör verksamheten för affärerna vid Kungsgatan.

Auditoriet var fullsatt. Längst framme från vänster planläggningskonsulten Anssi Savisalo, stadsplaneringsarkitekten Simon Store och tekniska direktören Jan Gröndahl.Publik i auditorium tittar på bilder som visas om en plan för Norra hamnen i Ekenäs. Yle /Pia Santonen

Aggressiv ton

Vissa av publikens frågor om bland annat ekonomi och lönsamhet fick inget svar.
Men stadens tjänstemän, tekniska direktören Jan Gröndahl och stadsplaneringsarkitekten Simon Store, bjöd på diger och saklig information som svarade på de flesta av frågorna trots att publiken avbröt tjänstemännen nästan hela tiden, ibland med grova och osakliga anmärkningar.

Staden försöker gardera sig

En av de svåra frågorna gällde riskerna för planerna och bygget.

Någon i publiken undrade om det kan gå som i Hangö där ett företag fick stadens finaste strandområden för att bygga hotell och bostäder men sedan gick företaget i konkurs.

Quattrogroups byggen i Hangö blev inte färdiga. Nu har ett annat företag tagit över.Quattrogroups bygge i Hangö YLE/Sofia Söderlund

- Vi försöker utesluta alla tilltänkta risker, både ekonomiska och verksamhetsmässiga.

En stor risk är byggskedet.

- Det är viktigt att säkra den processen.

- Vi har alla tänkbara medel: garantier, hyreskontrakt och det ena med det andra. Den största risken är att det faktiskt blir klart när det en gång har satts igång.

Också i Hangö försökte staden försäkra sig om att bygget inte blir på hälft. Det fanns juridiskt bindande avtal med tidtabell och ordningsföljd och hurdana böter företaget måste betala om de inte följer planen. Trots det gick det som det gick.

- Det är stora risker med stora investeringar. Som jag sa så försöker vi utesluta riskerna så att det blir så säkert som möjligt för staden, sa Gröndahl.

Ingen ändrade sin åsikt

Norra hamnen står tom - här sedd från järnvägen.Norra hamnens hamnplan i Ekenäs med ett järnvägsspår i förgrunden. Yle/ Pia Santonen

Yle Västnyland frågade om det under kvällen kom fram något som fick publiken att tänka om.

- Nå inte att tänka om, nej, sa Karl-Gustav Sandelin. Han undrade också varför inga sådana politiker var på plats som är för stormarknadsbygget.

- Nej, egentligen inte. Jag har noggrant följt med vad som skrivits i pressen, sa Torbjörn Forsbäck som tyckte att ett stort affärscentrum skulle göra dagliga matuppköp mycket mera svårskötta.

- Nej, faktiskt inte, konstaterade också Mona Holmberg som tycker att bygget förstör hela miljön och sänker värdet på fastigheterna i grannskapet.

- Någon sa att kvarteret är på hälft. Men där finns Kronomagasinet och Enbergs hus, kvarteret är inte på hälft. Det är färdigt bara man snyggar upp hamnen, sa Tarmo Lundén.

Läs mera om diskussionen och frågorna som ställdes i Yle Västnylands liveblogg.

Nu kan du säga din åsikt

Staden tar emot åsikter och utlåtanden till och med den 31 mars.Plan 2, affärskomplexet Arkitektbyrå R.Wingren Ab

Många myndigheter kommer också att ge utlåtanden om planerna.

Bland dem finns Trafikverket som ska säga hur affärscentrumet bör byggas så att järnvägen med person- och godstrafik till och från hamnen och industrierna i Hangö kan löpa genom komplexet.

Staden har redan tidigare begärt Trafikverket om ett förhandsutlåtande och enligt det är det möjligt att bygga, uppger tekniska direktören. Men detaljerna klarnar först i det officiella utlåtandet.

Matilda väckte också motstånd

K-market Matilda i Ekenäs.K-market Matilda i Ekenäs. Yle/Marica Hildén

Biström drar sig till minnes diskussionerna för några decennier sedan inför en annan affärsetablering i Ekenäs.

- Det var ganska hårt i tiderna när Matilda kom till. Det är en liten affär i dag men den var stor då jämfört med andra affärer här i centrum.

- Då ordnades det också möten som faktiskt var lika skarpa som dagens möte.

Biström minns att det också då ordnades stora namninsamlingar mot bygget. Men Matilda fick till slut byggas vid Skillnadsgatan i Ekenäs centrum.

- Stadsplanen gick via Högsta förvaltningsdomstolen. Först blev det anmärkningar, sedan besvär. Jag tror att fullmäktige röstade om godkännande av planen för det fanns sådana som på allt sätt var emot den och på allt sätt försökte stoppa den.

Biström tror inte att det kommer att gå på samma sätt för affärscentrumet i Norra hamnen.

- Jag tror nog att jag inte kommer att se det färdigt, skrattar han.

Börjar det klia i fingrarna när marssolen tittar fram? Fram med fröpåsarna då!

Nästa vecka (10-16.3.2014) firas örtveckan och örter lämpar sig bra för sådd i krukor på fönsterbrädan, i väntan på varmare väder.

Föreningen Inhemska Trädgårdsprodukter utser under året olika temaveckor då grönsaker och andra matväxter lyfts fram och nu är det alltså örternas tur.

På Torrbacka örtgård i Ingå är de första fröna redan sådda.

- Örter är en växande trend, säger syskonparet Martina och Fredrik Herse som driver Torrbacka trädgård.

Tillgången av färska örtskott året om är god: basilika, citronmeliss, dill, dragon, gräslök och andra lökar, isop, kryddsalvia, kryddkrassing, kyndel, körvel, lager, mejram, myntor, oregano, persilja, rosmarin och timjan finns i handeln året runt. De odlas främst i växthus, så också på Torrbacka.

Syskonen Herse sår örterna från frö i såningsbrickor och efter några veckor planteras de ut i större krukor.

Örterna sås i etapper från slutet av februari fram till slutet av juli och försäljningssäsongen räcker från maj till oktober. Båda syskonen har i det här skedet andra jobb vid sidan om örtodlingen men Martina drömmer om att helt kunna livnära sig på växthusen.

Stora krukor hellre än små

Kryddorna säljer de i stora krukor som håller länge och inte behöver vattnas lika ofta som de pyttesmå krukorna som oftast säljs i affärerna.
- Vi har alla de vanliga kryddörterna som basilika och persilja, timjan, dragon och gräslök men sammanlagt har vi femton olika örter i sortimentet, säger Martina Herse och nämner till exempel thaibasilika och röd basilika som odlas i mindre volymer.

Distribution tar tid

Kryddörterna säljs i ett flertal affärer på ett område som sträcker sig från Ekenäs till Grankulla.

- Det tar en massa tid att köra ut varorna, säger Martina men antyder att det nog förs diskussioner mellan olika aktörer i området om eventuella framtida samleveranser.

De har också övervägt att sköta distributionen som köptjänster. Direktförsäljningen är också viktig och kontakten med kunderna kan ge guldkant åt odlingen.

- Folk tycker om att prata om mat och recept och många sysslar själva med hemodling, säger Fredrik som gärna utbyter erfarenheter med kunderna.

Örter på Västankvarn

På Västankvarn gård i Ingå pågår ett projekt som kallas Västankvarn - en västnyländsk matkälla och där uppmärksammas också örtveckan genom att lyfta fram några mindre vanliga örter. Dem kan man läsa om här.

Projektledare Ulrika Grönvik på Västankvarn- en västnyländsk matkälla tipsar också om att det bland våra vilda växter finns flera örter som är värda att ta tillvara.

- Den främsta vilda primören är brännässlan som är full av högvärdiga näringsämnen och kan användas som allmänt kosttillskott, hälsar hon.

Verksamheten och personalstyrkan borde krympa vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs. Det föreslås i en utredning av konsultföretaget Kuntamaisema.

På Västra Nylands sjukvårdsområde är det möjligt att ha en enhet för specialsjukvård som både är ekonomisk och strukturell hållbar. Men för att det ska vara möjligt så krävs det enligt utredningen att 50-70 årsverken hyvlas bort och verksamheten förändras.

Det krävs också enighet mellan Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Västra Nylands sjukvårdsområde och kommunerna. Kommunerna måste också utveckla primärhälsovården för att det ska vara möjligt att skära ner på kostnaderna för den dyra specialsjukvården.

Avdelningar slås ihop, platserna minskar

För att Västra Nylands sjukhus i Ekenäs ska ha förutsättningar att finnas också i framtiden måste verksamheten effektiveras. Det skulle göras genom att slå samman avdelningar och minska på antalet platser.

En av de åtgärder som snabbt borde vidtas är att stänga den kombinerade avdelningen för öron-näsa-hals- samt kvinno- och barnsjukdomar. De tjänsterna kunde den kirurgiska avdelningen ta hand om istället.

Uppföljningsavdelningen borde sammanslås med övervakningen och ha totalt 10 vårdplatser. Idag har de två avdelningarna tillsammans 15 platser.

Avdelningen för inre medicin och lungsjukdomar föreslås i framtiden ha totalt 20 platser i jämförelse med dagens 25 platser.

Hälsocentralerna ska vara mer effektiva

Av VNS-kommunerna borde särskilt Raseborg effektivera sin service vid hälsovårdscentralerna. Hälsovårdscentralerna borde ha huvudansvaret för den brådskande vården, det vill säga vårdbehov inom ett dygn, så att bara runt 15-20 procent av patienterna skickas till samjouren på sjukhuset.

Också verksamheten vid sjukhusets poliklinik borde ses över och effektiveras. Bland annat borde en remiss leda till mindre patientbesök än i dagsläget. I utredningen poängteras att en stor användning av tjänsterna vid sjukhusets poliklinik blir dyrt för kommunerna.

I utredningen nämns också att användningen av operationssalar och operationsteam borde effektiveras och att VNS egen administration borde optimera sin verksamhet och sina resurser. Också VNS mentalvårdstjänster borde minskas med eftertanke.

Planer för framtiden

På lång sikt kunde den psykiatriska avdelningsvården slås samman och bli en del av en större helhet. I utredningen framkommer det inte med vad den kunde slås samman med. Också den öppna mentalvården för vuxna i både VNS och kommunernas regi borde organiseras om.

Bland planerna för framtiden finns också den planerade tillbyggnaden av sjukhuset nämnd. Utredningen betonar att om tillbyggnaden blir verklighet så bör den planeras med eftertanke och framtida förändringar och behov borde tas i beaktning. Den planerade tillbyggnaden är tänkt att inhysa bland annat hälsovårdscentralernas bäddavdelning i Raseborg.

Utredningen förklarar kostnaderna

Målet är att politikerna på basis av utredningen ska kunna förstå vad specialsjukvården kostar och vad det finns för orsaker till den höga användningen av specialsjukvård. Sedan ska ändringar göras så att användningen av specialsjukvård sänks till "en hållbar nivå" i enlighet med linjedragningarna i Raseborgs stads strategi 2014-2017. Utredningen ska också kunna vara till hjälp när det nya campuset, bestående av VNS avdelningar och bäddavdelningen i Raseborg, planeras.

Specialsjukvården slukar pengar

Specialsjukvården är väldigt dyr för Raseborg och Hangö. De båda kommunerna betalar mera än medeltalet i Finland. Av de nyländska kommunerna betalar man mest för specialsjukvården i Raseborg och användningen ökade mellan åren 2012 och 2013. Bara i Raseborg slukade specialsjukvården år 2012 nästan 36 miljoner euro medan Hangö fick punga ut nästan 12 miljoner. Av de tre kommuner som bekostar Västra Nylands sjukhus är det bara Ingå som betalar mindre än medeltalet. Specialsjukvården för Ingås del kostade år 2012 cirka 5,5 miljoner.

Idensalmi sjukhus billigare

I utredningen jämförs Västra Nylands sjukhus med sjukhuset i Idensalmi. Befolkningsunderlaget är ungefär samma i Idensalmi men sjukligheten är högre bland invånarna där. Ändå kostar specialsjukvården 94 euro mindre per invånare i Idensalmi än i Raseborg. Totalt kostar sjukvården 2,6 miljoner mindre där. Räknar man in också Hangö så är summan uppe i 4,6 miljoner euro.

Mera personal jobbar för VNS

Också mängden personal på respektive sjukhus jämförs i utredningen. Jämförelsen är till Ekenässjukhusets nackdel, där jobbade sammanlagt 358 personer ifjol. Motsvarande siffra i Idensalmi var 308. Inräknat i siffran är också servicepersonal och personal för mentalvårdstjänster som i VNS-området sköts av kommunerna själva.

En kvinna som jobbade som närvårdare vid ett av Lojo stads äldreboenden har dömts till böter för bedrägeri och förfalskning. Hon hade förfalskat ett avgångsbetyg från ett yrkesinstitut för att få jobb vid äldreboendet.

Kvinnan hade arbetat vid äldreboendet som vikarie under studietiden. När en tjänst blev på äldreboendet ledigförklarades sökte hon tjänsten och visade upp ett förfalskat avgångsbetyg. Hon fick jobbet och hann jobba på äldreboendet i ett år och fyra månader innan staden upptäckte att hon saknade avgångsbetyg.

Kvinnan hade studerat till närvårdare i Åbo, men inte avlagt examen. Hon hade endast några prov som hon inte avlagt.

Västra Nylands tingsrätt dömde henne till 80 dagsböter på sammanlagt 480 euro. Dessutom ska hon betala drygt 1200 euro till Lojo stad eftersom hon fick närvårdarlön utan att ha examen. Hon ska också betala stadens rättegångskostnader på nästan 1500 euro.