Raseborg får en ny skatepark. Fritidsnämnden beslöt på sitt senaste möte att inleda planeringen av en skatepark i Raseborg.
Det finns 20 000 euro i investeringsanslag i årets budget för att planera skateparken. Var skateparken placeras är fortfarande oklart.
Föräldrarna i Virkby skola är bestörta över Lojo stads planer att flytta årskursena 5 och 6 i stadens två svenska skolor till Källhagen.
Föräldrarna skriver i ett utlåtande till bildningsnämndens svenska sektion att en flytt kan få tvåspråkiga familjer att flytta sina barn till stadens finska skolor.
Lojo har svenska skolor i centrum och i Virkby.
I centrum finns Solbrinkens skola med årskurserna 1 till 6.
I Virkby finns Virkby skola, likaså för årskurserna 1 till 6, samt Källhagen som är en skola för årskursena 7 till 9 och vid samma adress fungerar också Virkby gymnasium.
Den svenskspråkiga dagvården har det trångt och tanken är därför att flytta förskoleeleverna till skolan. Men det förutsätter att en del av skoleleverna flyttar ut.
En arbetsgrupp föreslår att femmorna och sexorna flyttar till Källhagen där det finns plats.
Planen har väckt mycket mostånd och nu är det föräldrarna och lärarkåren i Virkby som rasar.
Virkbyföräldrarna påminner om att Lojo är en frivilligt tvåspråkig stad.
Lojo får cirka 1,8 miljoner euro i statsandelar för att trygga den svenskspråkiga servicen men bara en del av pengarna används för just det ändamålet.
- Har Lojo moraliskt och etiskt råd att ta emot pengarna om staden aldrig avsett att använda dem för att trygga den svenskspråkiga basservicen? frågar föräldrarna.
Föräldrarna hänvisar till Lojos språkförbindelse som förpliktar staden att producera kvalitativ dagvård och utbildning.
Men i praktiken kan den planerade ommöbleringen leda till att en del av Lojos tvåspråkiga familjer flyttar över sina barn till den finskspråkiga sidan.
Det skulle inte se snyggt ut i en stad som vill göra gällande att den bejakar svenskan, tycker Virkbyskolans Hem & Skolaförening i sitt utlåtande.
Föräldrarna och lärarna anser att förslaget inte genomförbart. 11-12-åringarna tvingas för tidigt in i högstadievärlden, lärarna kan inte samarbeta som tidigare då de inte finns i samma hus och elevernas skolresor från Lojo centrum till Virkby blir både långa och dyra.
Virkbyföräldrarna är också mycket missnöjda på stadens information i saken: staden säger sig vara för öppenhet men planerna var långt hunna innan föräldrarna fick veta om dem.
Förälrarna kommer i sitt utlåtande med flera alternativa sätt att lösa trängselfrågan inom den svenska barndagvården.
De föreslår att trängseln kan underlättas med hjälp av baracker eller genom att flytta eftermiddagsverksamheten till andra lokaler så att förskolebarnen får plats i skolan och daghemmen därmed får mera plats för de små barnen.
Svenska utbildningssektionen tar ställning till frågan på tisdag och ärendet ska sedan vidare till nämnden för fostran och utbildning. Förslaget till sektionen är fortfarande att femmorna och sexorna flyttar till Källhagen.
Raseborg ska sluta betala årsavgift till missbrukarkliniken Pixne i Österbotten. Det beslöt grundtrygghetsnämnden på sitt möte i torsdags (6.3).
Förslaget till grundtrygghetsnämnden löd att staden skulle fortsätta betala årsavgift men nämnden tyckte annorlunda.
Ledamöterna anser att staden ska använda sig av sin egen avvänjningsenhet. Vid behov kan svenskspråkiga raseborgare vårdas vid Pixnekliniken. Då betalar staden per dygn.
Årsavgiften till Pixne skulle för Raseborgs del vara 54 000 euro.
Raseborgs användning av Pixnekliniken har minskat avsevärt sedan stadens egen avvänjningsklinik öppnade. År 2010 var antalet köpta vårddygn från Pixne 425 stycken och ifjol 198 stycken.
Tf. enhetschefen inom missbrukarvården Monica Kainulainen bedömer att stadens användning för i år kommer bli högre än fjolåret.
Årets turismföretag i Lojo år 2013 är Hotell Lohja. Hotellet fick utmärkelsen vid den årliga turismgalan i Lojo bland annat för sin goda service.
Vid samma gala utsågs också årets gärning. Den utmärkelsen fick en produkt vid namn L'Omena, som är en calvadosliknande äppelalkoholdryck.
Kaarre hembygdsmuseum fick pris för årets överraskande upplevelse och till årets nykomling utsågs företaget Travento, som utvecklar nya kulturresmål och -upplevelser.
Informationsbrist och spel bakom kulisserna ledde till starka känslor och hätska diskussioner på invånardebatten om Norra hamnen. Det tror måndagssnackarna Lili-Ann Kousa och Kaj Lindholm. Måndagssnacket den 10 mars tar också upp konflikten mellan Muurainen och Fiskarsbolaget, det nya äldreboendet i Karis och företagarstrategier i Raseborg.
Måndagssnackarna är rörande överens i de flesta frågor.
Spel bakom kulisserna och ris åt inaktiva politiker
För att en invånardebatt ska bli lyckad krävs att medborgarna informeras om ämnet som ska behandlas i god tid samt att ordföranden för debatten sköter sitt jobb. Det var inte fallet vid den hätska debatten om Norra hamnen konstaterar Kaj Lindholm och Lili-Ann Kousa. Lindholm ger dessutom inaktiva politiker en känga.
- Till en sådan här debatt samlas främst motståndare och då blir det ett visst klimat under diskussionen. Om det är tjänstemän som finns på plats så måste man komma ihåg att de gör sitt arbete. Om det inte finns politiker på plats är det att beklaga, tycker jag. Man borde ha båda där. Både de som fattar besluten och de som bereder besluten.
Lili-Ann Kousa kommenterar att folk kommer med negativa attityder till en diskussion just på grund av informationsbrist.
- När det finns så mycket känslor i människor och många är rädda blir människor primitiva och då blir diskussionerna hätska.
Tummen upp för ett stort komplex för åldringar i Karis centrum
Långvårdsavdelningarna ska stängas i sin nuvarande form och vården ska fokusera bort från mediciner och i stället fokusera på klienternas egentliga behov.
Planerna på ett stort äldreboende i Karis är absolut lyckat och jag önskar lycka till är Kousas spontana kommentar om äldreboendet.
- Det är jätte strålande. Komplexet planeras nära hälsocentralen. Det är är exakt så som det borde ha gjorts för länge sedan.
Det måndagssnackarna är förundrade över är ett uttalande av grundtrygghetsnämndens ordförande Karl von Smitten.
- Något som stör mig är att grundtrygghetens ordförande undslapp sig ett väldigt olycksaligt uttryck då han kallade det här för åldringsgetto. Så får man inte göra. Det här är en miss som han skulle kunna reparera.
Lindholm håller med och kallar uttalandet för ett fatalt misstag.
"Företagarna och staden måste lära sig att kommunicera"
Företagsföreningar vill förbättra kommunikationen mellan företagarna och staden Raseborg genom att arbeta fram ett näringspolitiskt program. I den här frågan understryker våra måndagssnackare vikten att få något konkret till stånd.
- Det är bra att initiativet tas av företagarna. Då minimerar vi risken att vi får en massa vackra ord och istället konkreta åtgärder, säger Lindholm.
Måndagsnacket avslutar sin diskussion med att konstatera att Olli Muurainen borde ta sitt förnuft till fånga i fråga om konflikten med Fiskarsbolaget.
- Han är en pojke i en sandlåda tycker Kousa.
Ekenäs Cricket Club vann den sista matchen i inomhusligan i cricket. Den sista matchen som spelades i Helsingfors gick mot Everest 8848 Cricket Club från Helsingfors på fredagen.
Matchen slutade 61-60 till ECC.
Matchen var jämn och avgjordes först i sista kastomgången. Ekenäslaget jagade och lyckades med konstycket att plocka de nödvändiga poängen i den sista kastomgången. Därmed vann ECC matchen med en poäng.
Således avslutade ECC sin inomhussäsong med 2 vinster och ligger nu på en sjunde plats i en väldigt haltande tabell. Efter en fin avslutning på inomhussäsongen kan nu ECC förbereda sig på den
kommande utomhussäsongen.
Det behövs varningsmärken för vilt på flere vägsträckor i Västnyland. Det konstaterar Nylands närings-, trafik- och miljöcentral som beställt en rapport över var älgar och hjortdjur rör sig.
Biolog Seija Väre på företaget Sito Oy har gjort redogörelsen. Hon säger att djurens stråk ändras på grund av hyggen och nybyggen längs vägarna och därför görs utredningar med fyra års mellanrum.
Enligt Väre är antalet olyckor med hjort eller älg fortsättningsvis stort. Det här gäller främst hjortkrockar. Krockar med älg är betydligt farligare.
Ralf Wide är verksamhetsledare för Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening. Han håller med om att man bör uppgradera platserna för varningsmärkena. 
Älg- och hjortmråden från Karis österutNTM-centralens karta över var det borde varnas för älgfara. NTM-centralen
Hyggesområden lockar djuren till sig eftersom där finns mat och på det sättet ändras djurens rörelsemönster. Ändå tycker Wide inte att man behöver sätta upp skyltar på nya ställen. Men skyltar borde gälla kortare sträckor längs vägarna för att påminna bilisterna att det finns risk för djur på vägen.
Seija Väre håller med. En skylt borde gälla för en till en och en halv kilometer i stället för flera kilometer, säger hon.
Det som utredningen också talar för är röjning av sly längs vägarna. Ralf Wide säger för Ingå-Snappertunas del att man där har börjat planera för röjning, men för att kunna göra det behövs det tillstånd av markägarna.
Wide säger också att antalet olyckor är mindre nu än för ett år sedan. Han tror att det kan bero på att antalet djur har minskat.
Enligt NTM-centralen behövs det nya varningsskyltar längs riksväg 25 från Hangö till Hyvinge och längs stamväg 51 från Karis österut. Också längs stamväg 52 från Ekenäs till Bjärnå ska varningsskyltarna ses över. På vissa håll tas skyltarna bort.
Om bäddavdelningen är full i Raseborg kan raseborgare få vård i Hangö istället. Raseborgs stad har skrivit ett avtal med Hangö stad om att raseborgare får vårdas på hälsovårdscentralens bäddavdelning i Hangö om det finns plats.
Avtalet är i kraft fram till årsskiftet. Bruttopriset är 198 euro per dygn.
Grundtrygghetsnämnden ger grönt ljus för att summan kan överstiga 75 000 euro under det här året.
Chefsjobb i Raseborg, FN-steels konkursbo, ambulanstransporter och Norra hamnen i Ekenäs intresserade de västnyländska webbesökarna förra veckan.
Mest läst var artikeln om att höga chefer byter jobb i Raseborg. Det var på tisdagen (4.3) som vi berättade att Jeanette Pajunen blir ny grundtrygghetsdirektör i Raseborg. Nuvarande grundtrygghetsdirektören Arne Nummenmaa blir i stället chef för Intern service i Raseborg.
Näst mest läst var fredagens (7.3) nyhet om att FN-steels konkursbo vill jämna Koverhar med marken. Hangö miljönämnd ska på onsdag (12.3) ta ställning till ett rivningslov för 39 byggnader ovanför jorden. Konkursförvaltaren har förhandlat med ett rivningsbolag om riva de flesta byggnaderna på stålverkets område i Koverhar.
Tredje mest läsare lockade nyheten från måndagen (3.3) om att ambulanstransporterna konkurrensutsätts. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse beslöt överraskande att gå emot Västra Nylands sjukvårdsområdes beslut om att räddningsverket skulle överta de brådskande sjuktransporterna i Hangö, Raseborg och Ingå från och med år 2015. I stället beslöt styrelsen att de brådskande ambulanstransporterna ska konkurrensutsättas.
Förra veckan publicerades flera artiklar om planeringen av Norra hamnen i Ekenäs på Yle Västnylands webb.
Måndagens (3.3) artikel Henrik Winbergs siffror skrämmer företagare var fjärde mest läst på Yle Västnylands webb. I artikeln hade vi pratat med företagare med anledning av att köpcentrumproffset Henrik Winberg i tidningen Västra Nyland konstaterade att köpcentrumplanerna i Ekenäs är orealistiska och överoptimistiska.
Femte mest läsare lockade artikeln från i onsdags (5.3) där konsulten sågar Winbergs utredning. Svenske konsulten Peter Tanzer som jobbar med att planera köpcentret Pier 25 i Norra hamnen är upprörd över utredningen som Henrik Winberg gjort och säger att siffrorna som Winberg kommer med inte stämmer.
Det finns nio områden i Nyland som kan vara av betydelse för vindkraft på landskapsnivå. Tre av dem ligger i Västnyland, visar en färsk kartläggning av Nylands förbund.
Den planerade vindkraftsparken i havet utanför Raseborg och Ingå finns med, liksom två områden i norra och nordöstra Raseborg.
Nylands förbund utreder i år om de potentiella vindkraftsområdena är så pass betydelsefulla att de kan tas med i utkastet till en fjärde etapplandskapsplan.
Endast stora vindkraftsområden med 8-10 eller fler vindkraftverk kan tas med i landskapsplanen, Mindre områden kan finnas med i kommunernas egen planläggning.
Som bäst utreds fågelbeståndet på de nio områdena. Fågelutredningen kan innebära att några av de nio områdena inte kan tas med i landskapsplanen.
Vindkraftsutredningarna i anslutning till landskapsplanen blir klara i år.
Metallföretaget Tammet i Ekenäs har inlett företagssanering och har samtidigt också samarbetsförhandlingar. Upp till hälften av de 60 anställda kan bli tvungna att gå från fabriken.
Stig Björklund, som är vice huvudförtroendeman på Tammet, är ledsen, men inte överraskad över situationen.
- Man hade nog det på känn, säger han. Det har varit dåligt långa tider. Stämningen är inte bra bland personalen.
Produktionsdirektör Jan SilénJan Silén Yle/Minna Almark
- Den marknad som någon gång har funnits för Tammet Oy är inte den samma som förr, säger han.
Nu gör man upp en plan för att rida igenom stormen på bästa möjliga sätt och det gäller att rädda de bitar av produktionen som är friska och inkomstbringande.
Silén tror i alla fall på att det är möjligt att vända företaget så att det går på plus igen.
- Det ska vi göra genom att fokusera på de produkter som det här bolaget är bra på och få upp volymen på dem.
Vilka produkter som Tammet kommer att satsa på vill Jan Silén inte säga i det här skedet .
Tammet har också inlett samarbetsförhandlingar och det kan det hända att hälften av de 60 anställda måste sluta. Hur det kommer att gå borde klarna i slutet av mars.
Tammet har tampats med ekonomiska problem i redan ett tag. I slutet av förra året såldes enheten i Pälkäne till Celsa Steel Service Oy. I februari det här året försattes Tammets fabrik i Ryssland i konkurs. Och sedan december förra året har personalen i Ekenäs varit permitterad halva veckan.
Dessutom försöker företaget också sälja sin fastighet på Metallduksgatan i Ekenäs, åtminstone delvis.
- Den här fastigheten i sig själv är jättestor och består av många byggnader och den produktion som Tammet redan ett tag har haft är förhållandevis liten i förhållande till den fastighetsmassa som vi besitter, säger Jan Silén
I och med omstruktureringen så kommer företaget bara att behöva delar av de kvadratmetrar som det i dag har och Silén hoppas att produktionen kan koncentreras till en byggnad.
- Prioritet nummer ett är att stanna kvar på Metallduksgatan. Vi vill inte flytta eftersom det blir dyrt, säger han.
Det som i alla fall är klart är att Tammet Oy:s verksamhet i huvudsak ska vara i Västnyland.
- Det målet har vi satt upp för oss själva, konstaterar Silén.
Nödcentralen i Lojo tar emot sina sista 112-samtal tidigt på tisdag nästa vecka. Verksamheten och en stor del av personalen flyttar sedan till den stora allnyländska centralen i Kervo.
För den som ringer 112 ska ingenting ändra.
- Du ringer 112 som svarar och ställer dig samma frågor som hittills. Enheterna som vid behov skickas till platsen är de samma som hittills, det vill säga till exempel den lokala polisen, ambulansen eller brandbilen, förklarar nödcentralchefen i Kervo Vesa Seppä.
Vesa Seppä leder den nya stora nödcentralen i Kervo.Vesa Seppä, chef på nödcentralen i Kervo. Yle /Pia Santonen
Myndigheterna som nödcentralen samarbetar med intygar också att reformen är bra och inte ställer till med problem.
- Det är bra att nödcentralen får större kapacitet att ta emot samtal till exempel vid rusningstider, säger kommissarie Juha Laitiainen från Västra Nylansd polisinrättning.
- Och det är ju samma poliser och ambulanspersonal som kommer på plats också nästa vecka, upprepar Laitiainen.
Också räddningsverket tar reformen och flytten med ro.
- Det var mycket svårare för tio år sedan när vi grundade Västra Nylands räddningsverk. Det fanns då tre nödcentraler att samarbeta med, det var en utmaning för alla parter, minns brandchef Martti Sneck.
Alla nödcentralsoperatörer med svenska som modersmål har valt att i stället för Kervo flytta till Åbo nödcentral. Det är frågan om raseborgare som helt enkelt har det enklare att pendla till ett jobb i Åbo än till Kervo.
- Man har blivit van med en relativt kort arbetsresa. Nu blir arbetsresan minst tre timmar, förklarar Patrik Öhman.
Patrik Öhman valde jobb i Åbo framom Kervo.
Till Kervo skulle den bli både längre och mera komplicerad.
Öhman börjar jobba i Åbo på onsdag. Han känner vemod eftersom han har jobbat i Lojo sedan nödcentralen där körde igång.
Lojocentralen har haft 47 anställda och av dem har 40 tagit emot en anställning på annan ort. 29 flyttar till Kervo men 11 har valt att jobb i Åbo. Sju anställda vid Lojocentralen har sagts upp då de inte har velat börja jobba i Kervo eller Åbo.
Nödcentralen lovar hur som helst att samtal tas emot i Kervo på bägge inhemska språken och att servicen i och med flytten inte lider utan tvärtom förbättras. Nödcentralen har redan lyckats förkorta tiden under vilken ett nödsamtal besvaras och i framtiden ska arbetet gå ännu snabbare. I framtiden kan ett nödsamtal dessutom styras till vilken som helst annan central om den egna centralen är upptagen.
Flera operatörer som kan ta emot nödsamtal både på finska och svenska kommer att jobba i alla skiften, lovar chefen för Kervocentralen Vesa Seppä. Kervocentralen har ett trettiotal svenskkunniga operatörer på sina lönelistor.
- Det är en utmaning, medger Vesa Seppä. Det kan bli en liten fördröjning när samtalet flyttas till en operatör som kan svenska. Men servicen på svenska ska fungera 24 timmar i dygnet.
Lokalkännedomen har för länge sedan ersatts av modern teknik, till exempel avancerade kart- och lokaliseringstjänster. Språkkunskaperna kan tekniken inte ersätta.
- Nej det är ganska svårt, säger Öhman.
Språket är en viktig sak. Det kan vara bråttom och handla om sekunder.
- Allt borde fungera perfekt från början till slut, påminner han.
Kervo nödcentral finns delvis under jorden.Yle/Robin Lindberg
Nödcentralen i Kervo är på många sätt störst i Finland. Den har ett befolkningsunderlag på drygt 1,5 miljoner människor. Operatörerna i Kervo tar emot över 1,2 miljoner samtal per år. Det är fler än vart fjärde nödsamtal som rings i Finland.
Kervo tar emot 50 samtal i timmen när det är som tystast, det vill säga mellan klockan 2 och 5 på vinternätter. Då kan det räcka med 12 operatörer.
Under rusningstider som nyår och förstamaj blir siffran fyra gånger större. Då kan det behövas 40-50 operatörer på jobb.
Centralen i Kervo kommer att ha en personal om 171 årsverken. Reformen har lett till att det finns fler operatörer medan andelen chefer och byråkrater krymper ordentligt.
Det finns i år endast sex skiftesmästare mot 18 i fjol, förvaltningspersonalen i år motsvarar tolv årsverken mot 19 i fjol. Operatörerna ökar däremot från 144 till 153 årsverken.
Efter den pågående nödcentralsreformen finns det sex centraler i hela Finland mot tidigare 15. Målet med reformen sägs vara att ge alla medborgare service av samma kvalitet.
Samtidigt krymper finansieringen av staten till nödcentralsverksamheten markant. Årets budget går på cirka 65 miljoner euro men om tre år (2017) ska nödcentralsverket klara sig med en fjärdedel mindre pengar, knappt 50 miljoner euro.
Nödcentralens dyra lokal blir tom. Nya hyresgäster sökes.Nödcentralens byggnad i Lojo plus skylten. Yle /Pia Santonen
Lojo nödcentral togs i bruk kring årsskiftet 2005-2006. Den tog över jobbet av tre dåvarande nödcentraler, det vill säga Esbo, Lojo och Ekenäs.
Lokalen i Lojo finns i samma hus som räddningsverket. Den ägs av Lojo stad men har hyrts ut till nödcentralen med långvarigt kontrakt.
Nödcentralsverket har betalat cirka 25 000 euro i månadshyra för sin lokal och försöker nu hitta nya hyresgäster för att bli av med den utgiften. Om det inte lyckas att hyra ut fastigheten, tänker nödcentralen säga upp hyreskontraktet.
Hemelektronikaffären Expert i Malmkulla i Karis besöktes av tjuvar natten mellan måndagen och tisdagen (10.3-11.3). Tjuvarna tog med sig elektronikvaror till ett värde på omkring 50 000 euro.
Överkommissarie Mats Lagerstam vid Raseborgspolisen berättar att tjuvarna tog sig förbi larmanordningarna och såg till att övervakningskamerorna inte fungerade.
Sedan tömde de affären på telefoner, men stal också pekplattor och GPS-navigatorer.
Lagerstam säger att det är vanligt att särskilt utländska men också andra organiserade ligor först skickar ut personer som letar fram lämpliga objekt och sedan är det andra personer som utför själva stölden.
Ibland samlar brottslingarna stöldgods från flera olika objekt i ett gömställe innan varorna transporteras vidare till andra länder.
I det här fallet vet polisen inte varifrån tjuvarna kommer, men Mats Lagerstam konstaterar att brottet var professionellt utfört.
Iltalehti var först med nyheten.
Personbilar registrerade i utlandet kan ha ett samband med brottet. Polisen ber om tips av dem som vet något eller har sett en grå bil av märket Mazda eller en mörk Audi.
Polisens telefonnummer i Raseborg är 071 873 62 46.
Västra Nylands tingsrätt i Raseborg har dömt två män från Rumänien till ett år och fyra månader fängelse för grov stöld. Männen bröt sig in i två båtaffärer i Västnyland i oktober ifjol, men åkte fast med sin last värd nästan 80 000 euro i Lettland.
De två männen hade besökt båtaffärerna i Ingå och Ekenäs dagtid för att spana in läget på förhand. Natten efter bröt de sig in i affärerna och stal bland annat 28 båtmotorer, en gummibåt, flytvästar, flytjackor, datorer, pengar och en hel del båttillbehör.
Männen är 26 och 43 år gamla. Förutom fängelsestraff blir männen också tvungna att tillsammans punga ut kring 20 000 euro i ersättningar. Det handlar bland annat om transportkostnader för att få stöldgodset från Lettland hem till ägarna i Ingå och Ekenäs, värdeminskning på varorna som hade fått skråmor och bucklor samt rättegångskostnader.
Rivningsplanerna på FN-steels gamla fabriksområde i Koverhar i Lappvik har ännu inte fått grönt ljus. Miljönämnden beslöt ikväll (12.3) att remittera konkursboets ansökan om rivningstillstånd.
Konkursboet efter FN-steel vill riva 39 byggnader eftersom ingen köpare har visat intresse för området.
Orsaken till remitteringen är att Närings-, trafik- och miljöcentralen vill ha tilläggsutredningar.
NTM-centralen vill ha mera information om betongkonstruktionerna som enligt ansökan föreslås lämnas kvar i jorden.
Miljönämnden i Hangö anser också att tillståndsvillkoren måste preciseras innan nämnden kan klubba igenom ett beslut.
Sjundeå IF:s handbollsdamer slog Sparta från Helsingfors i FM-seriens sista omgång på onsdagskvällen. I matchen som spelades i Sjundeå bollhall ledde gästerna i pausvilan med två mål.
Slutsiffrorna skrevs 31-25 (12-14).
Hemmalaget fick en flygande start i matchen och ledde 3-0 efter knappa fem minuter. Så småningom vaknade dock Spartaspelarna och lyckades svänga och gick till pausvila i en knapp ledning med två mål.
Då dryga sex minuter av den andra halvleken var spelade gjorde SIF:s Madeleine Lindholm ett av sina 13 mål i matchen och förde sitt lag i ledning med 17-16. Efter det lyckades inte gästerna längre komma ikapp hemmalaget.
Till matchens bästa spelare valdes SIF:s Madeleine Lindholm som tycks ha hittat den verkliga storformen lämpligt nu då slutspelet kör igång. Gästernas Sara Jäntti valdes till matchens nästbästa spelare och SIF:s Linda Olin fick priset som tredje bästa spelaren.
På fredag (14.3) spelar SIF den första kvartsfinalmatchen mot tabellsexan Kyrkslätt IF. Tre segrar krävs för avancemang till semifinal. SIF placerar sig som trea i grundserien.
SIF och KyIF möttes tre gånger i grundserien. På hösten (13.10) var SIF bättre i Sjundeå med klara 25-23, i februari (9.2) vann KyIF bättre på sin hemmaplan med 16-14 och i lagens tredje match den 27.2 i Sjundeå vann SIF med solklara 42-26.
Karisklubben BK-46:s handbollsherrar förlorade med klara siffror mot Riihimäkilaget Cocks på bortaplan. Matchen som ingår i FM-ligan spelades på onsdagen.
Slutresultatet blev 36-27 (15-15).
Karislaget hängde riktigt bra med i svängarna och då dryga tolv minuter återstod var ställningen ännu 25-25. Då ryckte hemmalaget ifrån och tog tillslut en klar seger.
Hemmalagets Teemu Tamminen var matchens bästa målskytt med sina 13 fullträffar. Han valdes också till matchens bästa spelare. Unga Oliver Helander gjorde sex mål för BK-46 och valdes till matchens nästbäste spelare. Före detta BK-spelaren Robin Sjöman gjorde nu fem mål för Cocks och fick priset som matchens tredje bästa spelare.
Hemmalagets övriga mål gjordes av Kristian Jansson 4, Antti Valo 3, Gheorge Safronii 3, Nico Rönnberg 3, Kristo Järve 3, Antti Rogenbaum 1, Kristo Voika 1.
Förutom Helander lyckades följande BK-spelare med målskyttet mot Cocks: Viktor Westerlund 4, Sebastian Säkkinen 4, Johan Skoberg 3, Oscar Udd 3, Robin Karlsson 2, Jasper Hellberg 2, Robin Mattsson 2, Mario Karuse 1.
Publiksiffran i matchen var 314 personer.
BK-46 spelar sin följande match i Karis bollhall lördagen den 22.3. Matchen går mot Akilles från Borgå.
Ett nytt verktyg på webben ska underlätta planerandet av avloppssystem utanför det kommunala avloppsnätet i Raseborg.
En grupp vid yrkeshögskolan Novia i Ekenäs har tagit fram verktyget på begäran av Raseborgs stad. Med på ett hörn har också bland annat Närings-, trafik- och miljöcentralen och stadens miljöavdelning varit.
Bakgrunden till verktyget är avloppsvattenförordningen som gjordes om för några år sedan. I förordningen finns det två olika krav på rening. Det ena var minimireningskravet som ska tillämpas på alla platser. Men i förordningen konstaterades också att det finns områden som är mera känsliga och där borde strängare reningskrav tillämpas.
Frågan är då hur man vet vilka områden som är mera eller mindre känsliga och vilka reningskrav ska tillämpas var?
Frågeställningarna utmynnade i projektet KRAV, en förkortning på klassificering av mark- och vattenområden i Raseborg. Projektet startades i början av 2012 och senast i slutet av april kan man hitta verktyget via stadens hemsidor.
Projektledaren Heidi Ekholm berättar att i verktyget är kommunen indelade i fem olika zoner. Man kan klicka fram sig med en adress eller ett fastighetsnummer för att se i vilken zon man finns och bekanta sig med vilka reningskrav som gäller där och vilka rekommendationer som finns för avloppsbehandlingssystem.
I verktyget kan man också få information om hurdan jordmån området har. Jordmånen bestämmer ofta vilket system som ska användas.
- Det här är ett bra verktyg både för fastighetsägare, avloppsplanerare och andra miljöintresserade, anser Ekholm.
Ekholm har tidigare jobbat som avloppsvattenrådgivare och hon vet att tolkningsfrågan i avloppsvattenförordningen gör det svårt att vara helt säker på vilka krav som gäller och vilka avloppsvattenreningssytem som lämpar sig på en fastighet.
- Det här verktyget kommer underlätta, säger hon positivt.
Riihimäkilaget Cocks stötte på ett taggat BK-46 i herrarnas handbollsliga. I paus stod det 15-15 men sedan gick Cocks sina egna vägar.
Teemu Tamminen med sina 13 fullträffar banade till slut vägen för en klar hemmaseger för Cocks som vann med 36-27. Flankstöd fick han av Robin Sjöman med fem mål. I BK:s led var Oliver Helander målfarligast med sex fullträffar. Victor Westerlund och Sebastian Säkkinen satte båda in fyra bollar.
I damernas FM-serie knep Åbo IFK sin tredje poäng i serien genom att klara oavgjort 23-23 hemma mot Atlas. Matilda Bäcklund gjorde sju mål för Åbo IFK och Anna Jauhiainen lika många för Atlas.
Sjundeå IF lät sig inte överraskas hemma, av nästjumbon Sparta. Sjundeås seger kom med 31-25 trots att laget legat under med två mål i paus. Madeleine Lindholm stod för hela 13 mål i Sjundeås tröja. Bästa målskytt för Sparta var Sirja Lassinharju med fem.
Än en gång deltog bruksägaren Olli Muurainen i Billnäs i Fiskars bolagsstämma för att försöka lösa marktvisten mellan Billnäs bruk och Fiskarsbolaget. Men igen med klent resultat.
Olli Muurainen ger inte upp så lätt. Än en gång har han i egenskap av aktieägare deltagit i Fiskars bolagsstämma för att förmå bolaget att sälja ett litet markområde till hans bolag Billnäs bruk Ab.
Markområdet på 1,6 hektar i Billnäs behövs för att han ska kunna bygga upp ett kongresscentrum i bruket. Men tillsvidare har inte Fiskars och Muurainen lyckats komma överens om en affär som båda parterna skulle vara nöjda med.
På Fiskars bolagsstämma i går frågade han i egenskap av aktieägare om Fiskars styrelse verkligen har skött sina uppgifter väl och handlat för bolagets bästa.
Huvudfrågan Muurainen ställde är varför inte bolaget redogör för vad alla fastigheter är värda. Han fick inget svar.
Det enda svar Muurainen fick var att bolaget har fungerat enligt lagen.
Hans tes är hursomhelst fortfarande att markområdet i Billnäs är så försvinnande litet att det inte har någon betydelse för Fiskars. Dessutom anser han att Fiskars äger enorma mängder med markområden som inte utvecklas och som inte ger inkomster.
Fiskars vd Kari Kauniskangas säger att frågor från alla aktieägare är välkomna. Men han ger inte mycket för påståendet att bolaget inte skulle känna till vad deras markområden är värda.
På frågan om Muurainen är välkommen till Fiskars för att diskutera ett köp av det område i Billnäs han behöver för sin kongressverksamhet, svarar Kauniskangas att Fiskars alltid är beredd att diskutera all affärsverksamhet som är förnuftig.
Då det var dags att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD sa Muurainen ingenting och ärendet klubbades igenom utan diskussion.
Efter stämman sa Muurainen att det är frågorna som är de viktiga - inte svaren.
Olli Muurainen fick inte före bolagsstämman ihop fullmakter för tio procent av aktiekapitalet, vilket skulle behövas för att kunna stämma styrelsen. Hans mål är ändå inte någon rättegång, utan att parterna ska komma överens.
På stämman var 453 aktieägare som representerade 71 procent av aktierna och rösträtten
Axel Rappe var reporter på bolagsstämman.
Muurainen lockade inte aktieägare
Fiskars: Muurainen sårar oss
Muurainen stämmer Fiskars styrelse?
Muurainen missnöjd med Fiskars
