Viking Lines vd Mikael Backman tvingas lämna sin post redan i dag. I ett pressmeddelande meddelar bolaget att styrelsen och vd:n har beslutat gå skilda vägar.

- Man kan säga att det handlar om en kulturskillnad. Det är små saker under en längre tid som gjort att vi inte längre ska gå samma väg, säger Mikael Backman.

Enligt styrelsen kräver framtiden ett annat ledarskap inför kommande utmaningar, även om Backman får erkänsla för att ha genomfört viktiga förändringar.

- Mina fokusområden har varit produktutveckling, kommunikation, pr och personalfrågor. De här frågorna tycker jag om och dem kör jag på. Styrelsen har haft en annan åsikt och anser att man inte vill fortsätta med min stil, säger Backman.

Pressmeddelandet låter förstå att det finns problem med åtminstone arbetsmotivationen bland de anställda, "vi skall se till att våra kunder är nöjda med den produkt vi levererar och att vår personal känner sig motiverad att överträffa kundernas förväntningar", heter det.

Jan Hanses tar över

Jan Hanses, vd:ns ställföreträdare, är mycket lämplig att ta över de utmaningar som krävs, konstaterar styrelsen. Styrelsen utnämnde samtidigt CFO Andreas Remmer till vice vd och vd:ns ställföreträdare.

Jan Hanses tar över efter Mikael Backman.Jan Hanses tar över Viking Line. Lehtikuva/Stefan Öhberg

Förändringarna på posterna träder i kraft med omedelbar verkan.

Mikael Backman anser att han lämnar bolaget med bra kort på handen.

- Jag är ganska nöjd. Min tid som vd kulminerade i leveransen av Viking Grace som säkert en längre tid framåt är det ståtligaste som finns på Östersjön. Bolaget är i bra skick också med tanke på svaveldirektivet som träder i kraft nästa år. Jag tycker jag lämnar bolaget med bra kort på handen och mitt i en uppåtgående trend. Jag önskar dem all lycka och hoppas att de klarar de tuffa kommande åren med nya regler.

Arbetsplatsromans blev fall?

För ett par veckor sedan sparkades Viking Grace intendent Taru Kauppinen för att hon lever i ett samboförhållande med nu sparkade Backman.

Det här trots att en romans med vd:n inte är någon uppsägningsorsak, någon sådan klausul fanns inte i arbetsavtalet.

Kauppinen valde då att inte ta strid med bolaget eftersom det enligt henne skulle ha försvårat Backmans ställning i bolaget. Hon hade hunnit jobba ett år på Grace.

Enligt Backman har den händelsen inte något med hans avgång att göra.

- Hon är min sambo sedan över ett år tillbaka och det här hänger inte ihop. Det här är ett börsbolag och beslut fattas nog baserat på andra saker än samboförhållanden, säger Backman.

DI Mikael Backman, 47, tillträdde som vd för Viking Line i februari 2010. Han flyttade då från Florida till Mariehamn med sin familj.

Backman har en lång erfarenhet av ledande poster inom internationell rederiverksamhet.

Kraftverksdammar ska inte vara ett hinder för lax och öring i Svartån. Om projektet Fish run lyckas samla tillräckligt med pengar byggs fiskvägar eller –trappor vid de fyra kraftverksdammarna i Svartån, alltså i Åminnefors, Billnäs, Åkerfors och Svartåfors.

Ett sätt skulle vara att göra det möjligt för lax och öring att vandra upp i ån förbi kraftverksdammarna. Nu hindrar de lax och öring att ta sig vidare upp i ån. I ån lever den fridlysta flodpärlsmusslan som behöver antingen öring eller lax för att kunna fortplanta sig.

Kolumnisten och samhällspåverkaren Jukka Relander från Helsingfors (Gröna) är en ivrig fritidsfiskare och engagerad i planerna.

- Bolaget Koskienergia tänkte söka företag som skulle betala mera för elektriciteten, men jag föreslog att också privata konsumenter skulle vara med.

Nu söker man alltså människor som vill betala mera för sin elektricitet och med det hjälpa till att betala fisktrapporna i samarbete med bolaget Koskienergia som äger kraftverksdammarna.

En tia till

Ännu finns det inget kontrakt med bolaget, men enligt Jukka Relander går saken vidare om man får tillräckligt med pengar samlade. Myndigheterna sköter sedan sin del och planerar och ansöker om tillstånd och EU-stöd.

- Går man med i stödprojektet betalar man helt vanligt för elektriciteten och en extra summa kring 10 euro i månaden.

Målet är att samla 2000 personer och man behöver inte vara kund hos Koskienergia utan man kan donera pengar skilt.

Imagefråga

Energibolag förknippas sällan med naturskydd, men enligt Relander finns det ett intresse hos bolaget. Ekologi och natur säljer.

- Koskienergia vill ha ett ekocertifikat från Finlands naturskyddsförbund. För att få det måste man bygga de här fisktrapporna.

Totalt behövs några hundra tusen euro för att förverkliga kraftverksdammarna i Svartån. I början av april behandlas fisktrapporna av Koskienergia. Relander hoppas på att kunna samla åtminstone 2000 namn inför mötet.

Ska Ekenäs och Karis-Billnäs gymnasium slås samman? Diskussionen har åter en gång fått luft under vingarna på grund av flera olika orsaker.

Frågan om gymnasierna ska slås samman i Raseborg var aktuell långt innan kommunsammanslagningen 2008 och har utretts och diskuterats med jämna mellanrum. Inga beslut har fattats i frågan.

Frågan igen brännhet

Ekenäs gymnasiums rektor har fått jobb i Åbo och är påväg bort, samtidigt som staden samarbetsförhandlar med målet att skära ner 100 årsverken.

Staten har också tänkt skära ner i andra stadiets finansiering med enorma summor, vilket ytterligare aktualiserar frågan om hur gymnasieutbildningen ska se ut i Raseborg i framtiden.

Viktigt att också komma ihåg är att årskullarna väntas minska i framtiden. Det här läsåret finns det drygt 200 svenskspråkiga nior, men år 2020 väntas siffran vara nere i 180. Ungefär hälften av niorna i Raseborg väljer att gå i gymnasiet.

Finns plats för alla i Sjukis

I dagsläget planeras en flytt för Ekenäs gymnasium till den gamla sjukvårdsskolan, så kallde Sjukis, närmare Ekenäs centrum. Där finns i teorin plats även för gymnasiestuderande från Karis-Billnäs gymnasium, bekräftar bildningsdirektören Robert Nyman.

Men hur ser politikerna på gymnasiefrågan? Bildningsdirektören efterlyser politisk diskussion om gymnasiernas framtid i Raseborg.

Skolnätet tas upp igen i nämnden

Bildningsnämnden kommer i vår att diskutera skolnätet i Raseborg. I tidningsspalterna figurerar också de tre finska skolorna i Pojo och till och med möjligheten att flytta de äldre eleverna i Ekenäs finska skola Hakarinne till Karis.

Ur arkivet:
Januari 2013: "Gymnasierna i Karis och Ekenäs kunde utreda fusion"
April 2010: Saml och KD i Raseborg: Ett gymnasium, två språk, stiftelse äger

Det är fortfarande oklart hur minnesmärket över G.J. Ramstedt från Ekenäs ska se ut.

Förslaget inför kulturnämndens möte i Raseborg i förra veckan var att minnesmärket blir en stolpe. Men nämnden beslöt i stället att be en släkting till Ramstedt, konstnären Eeva-Sofia Rauramo, göra ett konstverk till minne av Ramstedt.

Nämndens viceordförande Ralf Friberg (SDP) får fullmakt att tillsammans med konstnären komma fram till hurdant konstverket ska vara. I samband med konstverket ska också finnas information på svenska, finska, engelska och koreanska.

Placeras i park nära födelsehemmet

Det fanns nämndmedlemmar som ville att minnesmärket ska placeras i biblioteket. Men platsen blir som planerat i parken mitt emot Ramstedts födelsehem vid nuvarande Norra Strandgatan 11 och 13.

Vem var G.J. Ramstedt?

Gustaf John Ramstedt anses vara grundaren av den moderna vetenskapliga altaistiken, forskningsområdet som koncentrerar sig på de centralasiatiska folken, språken och kulturerna. Språkligt omfattar altaistiken framför allt de turkiska och mongoliska grupperna samt mandschuriskan, koreanskan och japanskan.

Ramstedt levde från 1873 till 1950 och han var professor vid Helsingfors universitet och också det självständiga Finlands första chargé d'affaires, det vill säga en typ av diplomat i Fjärran Östern med Tokyo som stationeringsort.

Raseborg måste sannolikt stänga skolor då staden ska spara ett hundra årsverken.
Bildningssektorns procentuella andel av hundra årsverken är ungefär fyrtio.

När samarbetsförhandlingarna är klara, blir det bildningens och de övriga sektorernas tur att fatta tuffa beslut.

Många skolor, få elever, lite pengar

- Man kan säga att det inte har hänt tillräckligt. Vi har fortfarande för höga utgifter, säger bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf från SFP.

- Vi har över 20 skolor med ett ganska litet elevunderlag som dessutom krymper hela tiden.

- Det handlar om att få färre enheter eller färre mänskor på jobb.

Långkörare

Västerby skolas öde i Ekenäs är ännu inte avgjort.Friherre Mauritz Hisinger donerade tomtmark samt en summa pengar för ett skolbygge i Västerby. Yle/Robin Lindberg

På svenska sidan skulle Västerby lilla skola stänga men den frågan bordlades och sedan dess har inga nya beslut fattats.

I och med samarbetsförhandlingarna om ett hundra årsverken dyker frågan nu upp igen.

Bildningsnämnden har ännu inte fått några förslag att diskutera. Samarbetsförhandlingarna är sekretessbelagda och de handlar inte om att lägga ned skolor utan att skära ned årsverken.

Men diskussionen om Klinkbackan, Fiskarin och Kirkonkylän koulu i Pojo tar fart igen och i tidningsspalterna nämns dessutom idén att flytta eleverna i årskurserna 7-9 i Ekenäs finska skola Hakarinne till Karis.

Bildningsdirektören Robert Nyman vill också att politikerna funderar på om staden behöver två svenska gymnasier. Gymnasiet i Karis skulle också få plats i gamla sjukvårdsskolan dit Ekenäs gymnasium snart ska flytta.

Efterlyses: Modiga politiker

Också i fjol diskuterade politikerna skolnätet. Otto Metsämäki (SDP) och Filip Björklöf (SFP) i Yle Västnylands studio.Otto Metsämäki och Filip Björklöf diskuterar skolnätet i Raseborg Yle/ Monica Slotte

"Våga satsa på tvåspråkigt"

Men politikerna kan se på saken med helt andra ögon. SDP:s Risto Räty, viceordförande i bildningsnämden, vill hellre satsa än skära.

- Bildningssektorn är strategiskt viktig för staden som vill locka inflyttare och därmed få ökade skatteintäkter.

Bildningen gjorde 2013 ett resultat som var över 1 miljon euro bättre än budgeterat. Räty förstår inte varför sektorn nu borde skära ned, allra minst inom de lägre klasserna.

Svartå skola och Mustion koulu borde finnas under samma tak, anser Risto Räty (SDP).Svartå skola. YLE/Mikaela Sonck

Han ställer sig kritisk också till idén att flytta äldre finska grundskoleelever från skolan i Ekenäs till Karis. Räty ser hellre att skol- och dagvårdsnätet i Ekenäs som helhet ses över. Han påminner att den saken blev på hälft i höstas när beslutet om Västerbyskolan bordlades.

"Lägga ned KBG sparar knappast"

Räty är alltså inte helt negativ till en svensk gymnasiefusion i Raseborg.

Men Björklöf vill ogärna flytta Karis-Billnäs gymnasium till Ekenäs.

- Jag tror inte att det finns mycket att spara på det eftersom Karis-Billnäs gymnasium har mycket lärarsamarbete med högstadiet.

Båda politikerna säger ändå att de är redo att diskutera alla alternativ.

"Vi kommer att göra det"

Björklöf tror hur som helst att frågan om Raseborgs stads skolnät den här gången måste få en lösning

- Nu har vi en beställning som är förankrad i fullmäktige. Vi tvingas helt enkelt att följa den och vi kommer att göra det.

Nämnden hoppas föra en diskussion om skolnätet i vår. En likadan diskussion fördes för ett år sedan.

2013: Klinkbacka skola kan sjunga på sista versen

2013: Västerby skola ryker?

2011: Föräldrar kämpar för Klinkbacka byskola

2009: Elever i Klinkbacka skola protesterar

Karis kommer inte att få något eget museum men samlingen av föremål i Karis flyttas till landskapsmuseets nya stora museilager i Ekenäs.

Karis museums ursprung kan härledas till Karis bygdemuseum som öppnades 1934 i sockenstugan på kyrkbacken i Karis. Sedan dess har ansvaret legat än på olika föreningar, än på kommunen. Men drömmen om ett museum har levt kvar.

Pengar finns inte

Kulturnämnden konstaterar nu att Raseborgs stad inte har råd att grunda ett lokalhistoriskt museum i Karis. Men samlingarna ska flyttas till Leiras tidigare fastighet i Björknäs i Ekenäs.

Landskapsmuseet tar hand om samlingarna och museet ska också öka samarbetet med de föreningar som i dag driver verksamhet i Karis, det vill säga Pro Gardberg center, Karis musei- och hembygdsförening och Fotocentrum Raseborg.

Kulturnämnden önskar att Landskapsmuseet ska uppmärksamma stenåldersföremålen i Karis. Det finns inte så mycket av sådana föremål i Ekenäs, eftersom Karis är en äldre ort, konstaterar kulturnämndens ordförande Kerstin Ilander (SFP).

Allt fler babyn föds på väg till sjukhuset.
Och nu har det hänt igen! Gamze Unal som bor i Ekenäs födde en pojke i går (19.3) två kilometer innan de hann fram till Lojo bb.

Dler Baki med sin pojke.Yle/Tove Virta

Delhuaz Baki med brorssonen.Yle/Tove Virta

Både Delhuaz Baki och Dler Baki undrade vem som är ansvarig om det skulle hända något? Är det den plötsliga "barnmorskan" i bilen eller är det sjukhuset - eller vem?

Mamman har ännu inte återhämtat sig efter den chockartade upplevelsen, berättar Delhuaz.
Babyn mår bra.

3.12.2013 Baby på väg på vägen

Slow food och närproducerat och ekologiskt och lokalt - även maten vi äter ska numera ha en viss framtoning och image.

Tanken bakom seminariet var att profilera den västnyländska närmaten och tillföra ett mervärde både för turismen och primärproducenterna.

Konsulten Patricia Wiklund fick till och med de västnyländska matföretagarna att sjunga.Yle/ Maria Wasström

Inbjudna gäster var närmatsproffsen Harriet Strandvik och Lena Brenner som redan en längre tid sysslat med olika närmatsprojekt i större och mindre skala. Lena Brenner är bland annat kvinnan bakom den stora skördefesten som arrangerats i 16 år på Åland och som resulterat i strida turistströmmar både från när och fjärran.

- Man måste vara målinriktade och gå samman och representerar ett brett spektrum inom branschen, säger Strandvik.

I Västnyland är en ny webbportal för närproducerat också rykande aktuell. Det är frågan om webbplatsen Localfood.fi vars syfte är att med tiden samla så gott som alla närmatsproducenter i Västnyland. Projektet är Noviastudenten Janica Söderlunds examensarbete i sina studier till grafisk designer.

– Eftersom närmat för tillfället är på tapeten valde jag att bygga upp en webbplats där jag ville samla närmatsproducenter på ett och samma ställe. För att göra det lättare för användaren att hitta alla och därifrån hitta till producenternas egna webbplatser, berättar Söderlund.

Kommunhuset i Pojo, som inte har använts sedan 2009, ska fräschas upp och omändringsarbeten ska utföras.
Planerna på hotelliknande boende blir verklighet.

I juni 2013 blev det offentligt att arkitekt Lasse Heikkinen tillsammans med Markku Valo har planer på att bygga bostäder i det tidigare kommunhuset i Pojo. Men de ville först avvakta och se om det finns tillräckligt med köpare.

Nu är det klart att Pojo kommunhus ska byggas om och få 27 lyxbostäder.

Arvoasunnot LKV

Mycket service

I ett pressmeddelande utlovas så mycket lokal service och service i själva fastigheten att det inte ens är nödvändigt att gå utanför tomten. Huset erbjuder bland annat en bastuavdelning, simbassäng och ett gym.

Den som köper en bostad får också båtplats i en hamn som staden ska bygga.

Arvoasunnot LKV

Raseborg har mycket att erbjuda

Enligt marknadsföringen lönar det sig att bo i Pojo, med tanke på vad Raseborg har att erbjuda både då det gäller natur, historiens vingslag i form av bruk och slott samt service som till exempel golf, utförsåkning och ridning.

Planeringsreserveringsavtalet med Raseborgs stad är i kraft till 17.4.2014. Om ett bindande föravtal inte skulle ha gjorts upp mellan bostadsaktiebolaget As Oy Sunpark och staden Raseborg före det, hade avtalet förfallit.

Pojo kyrkby kan bli mera allt

För att förbättra närståendevårdarnas situation i Ingå föreslår grundtrygghetsnämnden kommunstyrelsen att en ny närvårdarbefattning skall inrättas. Närvårdaren skall fungera som stöd i hemmet för närståendevårdarna.

Den nya befattningen inrättas från början av år 2015. Grundtrygghetsnämnden i Ingå skall också starta en motionsgrupp för närståendevårdarna. En diskussionsgrupp för närståendevårdarna kommer också att köra igång från och med hösten 2014.

- I diskussionsgruppen kan vi ha olika tema och så kan vi bjuda in olika föreläsare som kan berätta om olika aktuella ämnen, säger Anne Öhman, grundtrygghetschef i Ingå.

Närvårdarbefattningen inrättas först 2015 eftersom befattningen måste införas i nästa års budget.

Grundtrygghetsnämnden i Ingå höll sitt möte på torsdagskvällen (20.3).

Raseborgs stads miljöbyrå har fått 200 000 euro av bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse. Pengarna ska användas till att kartera de kustnära havsområdena i Raseborg. Också yrkeshögskolan Novia och flera andra instanser deltar.

Resultatet ska bli en havsmanual där det ges konkreta råd för hur havsmiljön i Raseborg ska skötas. Raseborg blir den första staden i Finland som ger ut en havsmanual.

Kustvattnen i Raseborg och Ingå är bland de mest övergödda i Finska viken.

Stadens miljöbyrå har redan en längre tid förhandlat med Sophie von Julins stiftelse om finansiering.

Miljöbyrån kommer att samarbeta med Yrkeshögskolan Novia för att genomföra karteringen. Novia kommer att ansöka om extra statlig finansiering för projekt.

Också Nyland närings-, trafik- och miljöcentral, Forststyrelsen, Tvärminne zoologiska station, Vilt- och fiskeriforskningscentralen kommer att delta i samarbetet.

Raseborgs miljö- och byggnadsnämnd godkände projekt Havsmanualen i onsdags (19.3).

Lappvik drabbades hårt då FN-steels fabrik i Koverhar gick i konkurs i juni 2012. Av ortsborna som jobbade där går nu många arbetslösa. En del har hittat jobb på annan ort.

Byn avfolkas. Under fabrikens tid var ortsborna uppe i 1200 personer, nu bor bara hälften kvar.

- Det har blivit otroligt tyst i byn. Förr hörde man alltid klockan som klingade vid sinterverket i Koverhar.

För många innebar konkursen en katastrof. Arbetslösa Lappvikbor med nybyggt hus har det svårt idag.

Enligt Sundell har Lappvik fått karaktären av semesterby. Utsocknes skaffar sig en andra bostad här efter att ortsborna flyttat bort. Största problemet är ändå att det saknas en bybutik. Äldre människor utan bil har svårt att ta sig till Ekenäs eller Hangö för att handla. Post och medicinskåp saknas också.

- Vi är Lappvikbor. Det är viktigt, säger hon. Vi känner oss på sidan om. Vi finns inte i centrum. Och vi har konstaterat att från Hangö till Lappvik är det lång väg men från Lappvik till Hangö är det betydligt kortare. Om någonting händer i Hangö så har Lappvikborna inga problem med att ta sig till stan men tvärtom går det inte lika bra, reflekterar Sundell med en bekymrad glimt i ögat.

Butik i startgroparna

Anita Sundell jobbade i bybutiken på 1970-talet. Hon minns att den då var välbesökt och kunderna många. Hon är glad över att den iranske företagaren Hassan Fathollahpoor nu ställer i ordning butiken och siktar på att öppna den igen.

Fathollahpoor flyttade till Lappvik för ett år sedan och lär sig som bäst finska.

- Det är viktigt med en matbutik i byn. Jag öppnar i liten skala först och utvidgar om andra företagare visar intresse. Butiken är viktig också som en mötesplats för alla åldrar.

Hassan Fathollahpoor flyttade till Finland med sin familj för drygt 5 år sedan och då först till Helsingfors. Han har visioner om både konditionssal och café i butiksfastigheten.

Företagsrådgivare Pertti Vaarala säger att Novago kunnat bidra med rådgivning men inte med ekonomiskt stöd för butiken i Lappvik. En enkät visar att en bybutik är högt på ortsbornas lista. 170 personer svarade på enkäten. Vaarala bedömer att Fathollahpoor har alla möjligheter att lyckas.

Tomma bostäder

I höghusområdet finns det för tillfället åtta lägenheter till salu. På andra håll i Lappvik fem egnahemshus och två radhus.

- Och det är kanske inte hela sanningen, säger fastighetsförmedlaren Kjell Dannberg. Det kan finnas många som skulle vilja sälja men som inte tycker att det lönar sig eftersom affärerna går rätt trögt.

Det finns tre faktorer som oroar både förmedlare och spekulanter; FN-steels konkurs, försäljningen av Rautaruukki till svenskt företag och avsaknaden av butik.

- Många har tidigare varit intresserade av att köpa en andrahandsbostad här, pensionärer har velat flytta nära naturen. Nu är man litet fundersam över hur det ska bli med Lappvik och framtiden.

Aktivera ungdomen

33-åriga Tove Sjöberg har vuxit upp i Lappvik och bor kvar med familj och hundar. Släkten finns i husen intill. Hennes pappa jobbade vid Koverhar. Själv arbetar hon i Ekenäs. Tove är aktiv i Hem och Skola, byaföreningen samt idrottsföreningen. Hon vill jobba för en levande by och satsa på ungdomarna.

- Då jag var yngre fanns det en hel del att göra här. De flesta var med i Lappvik FBK. Och det var man från det man var sju år tills man blev 18 år och fick gå med i alarmavdelningen. Folkdans höll jag också på med.

Idag försöker man engagera ungdomar att röra på sig via bowlingkvällar och resor till simhall. Det är viktigt med umgänge och bekantskaperna kan stiftas redan vid unga år.

Rädda skola och service

Tove Sjöberg berättar att föreningarna jobbar hårt för att bevara skola och daghem.

- Om skolcentret försvinner blir det en stor stöt för byn. Då kan vi inte räkna med någon inflyttning av barnfamiljer. Att bo i Lappvik och ha 20 km till Hangö och 15 km till Ekenäs är en svår ekvation när det gäller dagis och senare också skola: Ska man skicka sin sjuåring med buss till Hangö? Det är stora beslut och föräldrar funderar nog länge om det är mödan värt att bo här, bedömer Sjöberg.

Hon poängterar att det krävs service i byar för att de ska vara välmående, livskraftiga och för att de inte ska försvinna helt och hållet. Men också byborna måste dra sitt strå till stacken.

- Alla längtar vi efter att få en butik. Vi behöver det där stället dit vi kan gå för att köpa mjölk och prata bort en stund. Speciellt ortens äldre behöver komma ut. Men det krävs också av oss Lappvikbor att vi handlar i butiken.

Tema byar i Närbild Yle 5 måndag 24.3 kl.20

Raseborgs stad måste spara och då skolorna står för en stor del av budgeten måste motorsågen skala i skolorna. Finns det politiska modet att gå vidare med drastiska beslut?

- Det har funnits mod att fatta principiella beslut. Man har vågat gå ut med att skära i 100 årsverken, men då man kommer till det konkreta beslutsfattande sviktar det ofta. Många av frågorna är behjärtansvärda, säger Bob Karlsson, tidigare bildningsdirektör i Raseborg, nu direktör på utbildningsstyrelsens svenska avdelning i Helsingfors.

Skolnätet i Raseborg har varit under lupp nästan varje år de senaste åren och Karlsson tror inte det blir lättare då pengarna för skolorna inte är öronmärkta. På statlig nivå finns det direkta planer på att skära ner 200 miljoner euro i andra stadiets utbildningar dit gymnasierna hör. Det kommer att märkas av i varje kommun, säger han.

Tuffa beslut

Populistiskt kan man säga att de mest oskyldiga i samhället påverkas då en skola läggs ner. Hur lätt och rätt är det att fatta sådana beslut?

- Man måste göra en helhetsbedömning vad gäller ekonomi och kvalitet. Hur mycket kan vi skära ner i verksamheten så som den ser ut i dag utan att vi får en dålig skola? Om man får använda ett uttryck som dålig skola, jag menar att vi har stora grupper och få vuxna , en längre skolväg. Hela det här pusslet måste ses över.

En direkt tvåspråkig skola är enligt lag inte möjlig i dag, men en samlokalisering med finska och svenska skolor i samma byggnad är möjlig. Karlsson är ändå osäker på om det är en möjlighet i Raseborg.

Två gymnasier för mycket?

En webbkommentar hävdar att i Finland finns inte en kommun i Raseborgs storleksklass som har två gymnasier med samma undervisningsspråk. Finns det belägg för det här påståendet, Bob Karlsson?

- Jag tror nog det håller sträck. Men även om kommunerna slagits ihop finns det tydligt två skilda orter med gymnasier. Det är svårt att hitta liknande kommuner att jämföra med.

Risto Räty (SDP) och viceordförande för bildningsnämnden i Raseborg , tror det är också ekonomiskt klokare att satsa än skära. Vad säger direktör Karlsson?

- Som bildningsman håller jag förstås med, men man måste vara realist och inte tro att bildningen skulle kunna undgå nedskärningar. Vem är det då som ska sköta om 100 årsverken?

Pojo och Karis i skuggan?

Känslor styr det mesta i livet och det finns de som anser att Raseborgs stad fattar beslut på Karis och Pojos bekostnad. Ett förslag sägs gälla en flytt av Karis-Billnäs gymnasium till Ekenäs. Vilka känslor väcker det här i Karlsson?

- Känslorna spelar långt in, men samtidigt måste man förstå att har man bildat en kommun har man gjort det av en orsak och sett möjligheter att effektivera. Det har långt fokuserats på förvaltningen hittills, men det finns också andra områden att spara i som till exempel grundtryggheten och bildningen där en stor del av personalen jobbar.

Det är kommunalval om två år, år 2016. Hur rädda tror du de folkvalda är att fatta drastiska och impopulära beslut och inte bli invalda igen?

- Jag tror det kanske mera handlar om förtroendet man fått av väljarna nu. Jag vill inte tro, och hoppas inte, det handlar om nästa val. Ekonomin är krass i Raseborg och det kräver mod av var och en.

Innebandyklubben Raseborg Knights herrlag kvalspelar under veckoslutet till division 1. Knights kapten Niklas Malm säger att lagets målsättning i ett par års tid varit att stiga till landets nästhögsta innebandyserie.

Niklas Malm hoppas på stor publik i söndagens match.Niklas Malm är lagkapten i Raseborg Knights Yle/ Bubi Asplund

Han medger att det finns en viss nervositet i kroppen inför de två kvalmatcherna. Samtidigt konstaterar han att det är normalt att vara nervös inför såhär viktiga matcher.

- Om man inte skulle vara nervös är väl något på tok, men nervositeten släpper nog när man väl är på planen, säger Malm.

Obekant motståndare

Den kommande kvalmotståndaren Coach Team från den lilla östfinländska kommunen Juga är ganska obekant för lagkaptenen i Knights.

- Coach Team har ett ungt lag men de har inte en lika bred trupp som vi har. De har inte så många spelare som vi, men de är i stället desto bättre. De har en spelare som är väldigt duktig och har samlat många börspoäng den här säsongen, säger Nicklas Malm.

Pauno Kajoksinen har samlat 81 (24+57) börspoäng på 18 matcher. Han vann också poängbörsen i Savolax-Karelens division 2 zon. Tvåa var förövrigt hans lagkamrat Marko Tuononen med 50 (31+19) poäng, Han har spelat 17 matcher.

- Har laget kommit så här långt är det förstås ett bra lag, tillägger han.

Lång bussresa

Första matchen spelas i Nurmes på lördag (22.3) klockan 14. Coach Team är tvungen att spela sina kvalmatcher i Nurmes eftersom spelplanen i Juga är för liten.

För Niklas Malm och största delen av hans lagkamrater är det en helt ny upplevelse att resa nästan 600 kilometer (och samma sträcka tillbaka) för att spela en match. Att få tiden att gå kan vara en utmaning i en bussresa som tar flera timmar.

- Vad kan man göra? Spela kort, titta på teve och kanske lyssna på musik, äger Niklas och berättar skrattande att han ännu överväger om han tar med sig sin gitarr på resan.

- Jag har funderat på att ta den med, men det är väl ingen som orkar lyssna!

Trots att Niklas Malm ligger på en sjunde plats i Knights interna poängbörs, är han inte helt nöjd med sin säsong.

- Ibland har det gått bättre, ibland sämre, säger han.

Ett poäng per match

Niklas Malm har ett poängsnitt på en poäng per match och delar av säsongen har han spelat i samma kedja som ligameriterade duon Wilhem Wainio – Janne Holopainen.

Knights har ett publiksnitt på ungefär tvåhundra personer och föreningen hoppas ju förstås på en möjligast stor publik i matchen på söndag.

- Innebandy är ju en rolig sport och sport är alltid roligt att se live. Och har det gått bra på lördag, så är det ju trevligt att se hur hemmalaget går vidare, säger Niklas Malm.

Matchen på sondagen den 23:e mars i Karis bollhall börjar klockan 18.00. Matchserien spelas enligt principen bästa av tre, det vill säga det laget som först vinner två matcher går vidare till ett tredje skede i kvalet. Vinnaren i det tredje skedet avancerar till division 1 för säsongen 2014-15.

Det är viktigt att kommunerna i metropolområdet genast tar metropolförvaltningens mellanrapport till behandling då den har offentliggjorts första april. I rapporten finns olika alternativ och det är nu som det går att påverka hur den slutliga metropolförvaltningen blir. Det här säger Mikaela Nylander, SFP-riksdagsman från Borgå och riksdagsgruppens ordförande.

Riksdagsledamot Mikaela Nylander säger att mycket av kommunernas beslutsfattande flyttas över på metropolförvaltningen. Det handlar om trafik, boende och markplanering, men också invandring, sysselsättning och näringslivsfrågor.

Social- och hälsovården är utanför rapporten.

Två alternativ

Helsingin Sanomat som har fått mellanrapporten i sin hand innan den har blivit offentlig skriver att det finns två olika alternativ till metropolförvaltning. I det första alternativet ingår tio kommuner som är mera tätt knutna till varandra. I alternativ två ingår 16 kommuner och metropolförvaltningen har lite mindre att säga till om.

Intressanta kommuner är Borgå, Lojo och Borgnäs. Borgå och Lojo har inte varit med i metropolutredningen och kommer in som nya kommuner. Borgnäs har varit med, men fyller inte kraven och har fallit bort.

Skillnaderna mellan Lojo och Borgå är stora, påpekar Nylander. Lojo har aktivt lobbat för att få höra till metropolområdet, medan Borgå har signalerat att intresse saknas.

Kommunerna kan påverka

Mikaela Nylander konstaterar att kommunerna genast borde börja bena ut alternativen i mellanrapporten för att ha så stora påverkningsmöjligheter som möjligt. Tidtabellen är stram. Mellanrapporten publiceras första april och slutrapporten ska vara klar femtonde september.

Mikaela Nylander lyfter upp det att Nylands förbunds status måste omdefinieras och det att svenskans ställning i den nya metropolförvaltningen är öppen. Nylander säger att ett stort ansvar ligger på de tvåspråkiga kommunernas axlar för att invånarna ska få svenskspråkig service också i framtiden.

Pojo kommunhus blir lyxbostäder med spa och egen båtplats. Arkitekt Lasse Heikkinen och fastighetsförmedlare Mira Kasslin är teamet som ska lyfta Pojo kommunhus.

Idag ser Pojo kommunhus ut så här.Pojo kommunhus Yle/ Maria Wasström

Mira Kasslin är kändisfastighetsförmedlaren som är övertygad om att också Pojo kommunhus går att sälja:

- Bara priset är rätt kommer nog en stor del av lägenheterna att reserveras i ett tidigt skede, tror Kasslin. Bostäderna kommer att kosta från 149 000 euro till 209 000 euro och i priset ingår båtplats.

Erik Eriksson är skeptisk till lyxbostäderna i Pojo.Erik Eriksson Yle/ Maria Wasström

Yle Västnyland åkte till Pojo för att tala med folk om vad de tycker om planerna.
Fiskarsbon Erik Eriksson är skeptisk:

- Jag tycker det är ganska skrattretande. Varifrån ska de få folk dit? Hoppas att det kommer men jag kan inte förstå att det skulle gå.

Hannu Virta tror att det kan finnas möjligheter för projektet:

- Det blir intressant att se. Huvudsaken är att få en användning för huset.

Paul Nyman däremot tror att det är svårt att locka folk till Pojo när servicen hela tiden försvinner. Men efterhand ändrar han lite åsikt och säger att det kanske ändå inte skulle vara så tokigt att bo där.

Läs också:
Lyxlägenheter och service i Pojo

Att vara nyhetsreporter betyder ofta att kunna jobba under tidspress. I den sjunde delen i serien Yle Västnyland visar allt får du följa med Maria Wasströms jäktiga dag som reporter. Det gäller att hålla sig lugn trots att det inte finns mycket tid att förlora för att nyheten ska vara klar till halvfyrans nyhetssändning i Radio Vega.

Bibliotekskaféet i Ekenäs kan inte öppna som planerat.

Två personer var intresserade av att driva det lilla bibbakaféet. Staden valde den ena men hon ville sedan tillfälligt få hyran sänkt.
Staden vägrade så hon drog sig ur.

Staden motiverar sitt beslut med att en hyressänkning skulle ha varit orättvis mot den andra intressenten.

Intern serviceavdelningen söker nu en ny företagare för att få igång kaféverksamheten.

Ekenäs Sport Club kommer att kvala om sin plats i futsalligan också i år. Den saken klarnade igår då sista omgången i grundserien spelades.

ESC förlorade i hemmahallen i Ekenäs mot serienykomlingen Riemu från Jyväskylä med solklara 2-8 (0-2).

I ligakvalet möter Ekenäslaget Sääksjärven Loiske. Kvalmatcherna börjar på lördag (29.3) i Ekenäs och returmatchen dagen därpå i Lembois. Eftersom två segrar behövs för en plats i ligan spelas en möjlig tredje match spelas i Ekenäs den 5:e april.

Loiske som ESC slog i ligakvalet för två år sedan kom trea i division 1. ESC:s placering i årets futsalliga är elfte.

Lewis tillbaka i Ekenäs

Amerikanske Garry Lewis som för några år sedan spelade fotboll för Ekenäs IF är en av Riemus spelare. Jyväskylälaget består av studeranden och laget hade egentligen inga problem att besegra det mycket fåtagliga och tama Ekenäslaget på lördagen.

ESC hade endast fem helt kuranta utespelare och målvakten Martin Ekholm på benen i den sista grundseriematchen. Den sjätte utespelaren Mergim Bushi hade en besvärlig ljumskskada som klart störde hans insats.

Förutom Lewis var Jaakko Ahokas effektiv i matchen. Båda två noterades för tre börspoäng (1+2). ESC:s mål gjordes denna gång av bröderna Puno, Andreas och Alexi.

Arber Istrefi jobbade bra i hemmalaget, men hade inget stöd i anfallsspelet utan tvingades alltför ofta försöka sig på egna avslut. Dessa hade inte Riemuförsvaret särskilt stora problem att reda upp.

Riemu till play off

Garry Lewis var glad att igen få spela i Ekenäs.

- Hela säsongen har jag väntat på den här matchen. Synd att ESC hade ett så reducerat manskap denna gång, jag vet att många av lagets bästa spelare saknades i dag, sade Lewis.

Lewis, som studerar idrottsvetenskap i Jyväskylä, säger att hans lag Riemu hade som mål att komma till play off. Det lyckades man med och med bred marginal dessutom. Riemu kom sexa i grundserien.

- Det här var vårt mål, men nu får vi se om vi kan komma vidare. Lätt blir det inte, sade Lewis.

Sluttabellen i grundserien finns på Yles text-tv sidan 288.

Sjundeå IF besegrade HIFK med 28-24 i herrarnas handbollsliga på lördagen. Matchen var tuff och domaren visad upp det röda kortet tre gånger.

Det var en jämn första halvlek som publiken i Helsingfors bjöds på. Lagen höll jämna steg under hela halvleken och efter 30 spelade minuter var ställningen 14-14. I den andra halvleken var bortalaget i förarsätet under stora delar av halvleken. Då sju minuter återstod lyckades HIFK kvittera till 23-23 men efter det satte Sjundeå IF in en högre växel och vann till slut med 28-24.

Det var en tuff match och domaren visade upp det röda kortet tre gånger under matchens gång. Bästa målskytt i matchen var HIFK:s Sergei Glinca med tolv mål. Bästa målskytt i Sjundeå IF var Gustav Svanbäck.

Altas besegrade nästjumbon Åbo IFK med 26-22. Bortalaget Åbo IFK ledde matchen med 13-11 efter den första halvleken men i den andra kunde laget inte stå emot och Atlas kunde vinna.

BK-46 besegrade tabelljumbon Akilles med 42-31. Akilles hängde bra med i den första halvleken och i mitten på halvleken hade laget också ledningen. I den andra halvleken visade BK-46 sin styra och tog till slut en komfortabel seger.

Resultat:

HIFK – SIF 24-28

Atlas – ÅIFK 26-22

BK-46 – Akilles 42-31