Raseborg Knights fick på lördagseftermiddagen inleda en angenäm hemresa efter att ha vunnit den första kvalmatchen i Nurmes. Hemmalaget Coach Team fick ge sig med klara siffror i Nurmes.

Slutsiffrorna skrevs 5-11 (2-4, 2-5, 1-2).

Den första matchen i serie på bäst av tre i avancemangsstriden till herrarnas innebandyetta gick alltså i västnylänningarnas tecken. Trots de klara segersiffrorna vill inte Knights andre tränare Joakim Eriksson ta ut någonting i förväg.

Returmatchen mellan de två lagen spelas på söndag (23.3) i Karis bollhall. Vinner Knights går man till det tredje skedet i avancemangskampen och möter vinnaren från matchparet Erä Akatemia – Pirkat. På lördagskvällen vann Erä Akatemia den första matchen med siffrorna 6-2. Matchen spelades i Mosabacka i Helsingfors.

- Coach Team har ett ungt lag med många duktiga spelare. Vi måste nog vara väldigt skärpta också i matchen i Karis, sade Joakim Eriksson uppringd i bussen på hemvägen från Nurmes.

Han konstaterade att Knights kanske var ett mera disciplinerat lag som höll koncentrationen matchen igenom.

- Vi var nog också väldigt laddade för matchen, sade Eriksson.

Hemmalaget pressade också

Enligt Eriksson hade hemmalaget nog ett par tillfällen där man hade Knights i gungning i längre sekvenser.

- De hade en ungefär fem minuter lång press där vi knappt rörde bollen, sade Eriksson.

I Knights var Wilhelm Wainio lagets bästa poängplockare med fyra (2+2) börspoäng. Kevin Starck (2+1) och Janne Holopainen (1+2) stod båda för tre börspoäng. Andre Artzén och Matias Loskin gjorde två mål och två börspoäng fick också Jimmy Sved som gjorde ett och gav assisten till ett mål. Nämnvärt är att målvakten Anders Wentzel fick en passningspoäng.

Hemmalagets poängkung Pauno Kajoksinen noterades för tre målgivande assist i matchen. Han gav passningen till Veeti Naakkas alla tre mål.

En alltigenom jämn drabbning i herrarnas fotbollscup avgjordes från straffpunkten i Borg på lördagen. Hemmalaget Futura vann till slut över Ekenäs IF.

Matchen på konstgräsplanen i Kvarnbacken slutade 4-2 efter straffsparkar. Under ordinarie matchtid eller under förlängningen gjordes inga mål.

- Det här var en underlig match som vi kanske ändå borde ha vunnit. Vi hade mållägen, vilket också gästerna hade. Men, då ingetdera laget gjorde mål avgjordes matchen såhär, sade en besviken Peter Haglund efter matchen. Haglund är Ekenäslagets manager.

EIF:s Lucas Mondino fick sitt andra gula kort ett par minuter före förlängningen på två gånger 15 minuter tog slut. Kortet betydde utvisning och det betyder också att han är avstängd i EIF:s premiärmatch i division 2 södra zonen den här säsongen. EIF inleder seriespelet mot Gnistan i Helsingfors måndagen den 28.4. FC Futura spelar också i division 2, men i den östra zonen.

Estlander och Astrada lyckades

Av Ekenäslagets straffskyttar lyckades Johan Estlander och Matias Astrada göra mål, medan Niklas Roiha och Ville Sevon misslyckades.

Med ungefär tjugo minuter kvar av matchens andra halvlek tvingades EIF:s mittfältslås Sampsa Timoska lämna planen. Han fick en lätt kramp i ryggen. In kom då Benjamin Källman, aktuell i U16-landslaget.

Futura fortsätter nu till cupens femte omgång där laget möter division 1-klubben Helsingfors IFK på bortaplan.

EIF mot FC Futura: Oscar Forsström; Simon Eklund, Niklas Roiha, Johan Estlander, Zacharias Ekström; Ville Sevon, Sampsa Timoska (70 min Benjamin Källman), Lucas Mondino (v+v=utv), Tiago Moura (115 min Anton Brotkin); Matias Astrada (v), Fisnik Gerxhaliu (72 min William Lindqvist).

Maria Sundell bor i Finland, hennes man Felix bor i Nigeria. De är gifta, men tvingas bo en tio timmar lång flygresa från varann. Deras kärlek kostar mer än andras. Då syftar jag enbart på byråkratin och allt pappersarbete som åtminstone hittills varit förgäves.

Maria säger själv att hon blir väldigt upprörd över att tala om deras livssituation.

- Jag har inte hittat någon som vill ta ansvar eller överhuvudtaget hjälpa oss. Vad är problemet och hur ska vi göra egentligen?

Kärlek på distans

Vi backar ungefär tre år tillbaka i tiden. Maria hade fyllt 50, hon var frånskild och kände sig ensam. Hon tog kontakt med en afrikansk man som hon hade hört talas om. Hon skickade ett brev till honom och frågade om de kunde bli vänner.

- Det uppstod ljuv musik från allra första början. Vi drogs till varandra som bi och honung. Han var speciell, jag kan inte förklara det.

De har haft kontakt med varandra varje dag, ofta flera gånger per dag. De har chattat på nätet och de har ringt varandra.

Felix bor i staden Aba i Nigeria. Där väntar han på ett legalt inresetillstånd till Finland. Processen startade för långt över två år sedan.

- Vi har kastats mellan utrikes- och inrikesministeriet. Det ena ministeriet säger att vi ska ha ett visum, det andra att vi ska ha ett uppehållstillstånd. Jag har sagt att det spelar ingen roll, huvudsaken är att Felix får komma till Finland.

Giftermål och byråkrati

För drygt ett år sedan reste Maria till Nigeria. Där gifte hon sig med Felix. Att gifta sig i Nigeria var en lång och knepig process. Maria och Felix var måna om att allt skulle gå rätt. Alla instanser har nämligen inte laglig rätt att viga par från olika länder. Men många försöker lura utlänningar. Varje steg i den byråkratiska djungeln kostade. Till sist skulle ännu Finlands ambassad i Abuja godkänna äktenskapet. Det här gick via en lokal instans som krävde ytterligare flera hundra euro för sin gummistämpel, men nu var deras äktenskap åtminstone legalt. Alla papper har också nått Finland och Raseborg. Maria är enligt finländska myndigheter gift, hon har gått miste om sitt ensamförsörjartillägg, men hennes man Felix är fortfarande kvar i Aba i Nigeria.

Felix första visumansökan förkastades. Orsaken sades vara att han och Maria hade ingått ett skenäktenskap.

- Är du en femtioårig finländsk man så är det helt okay att du kommer hem med en tjugoårig thailändsk kvinna. Men är du en femtioårig kvinna som har gift dig med en trettioårig afrikansk man så är det fejk. Ingen man kan vara intresserad av en äldre kvinna!

Maria Sundell har stött på många fördomar. Hon har fått höra att hon åkt till Nigeria för att hämta hem en "toyboy". Hon har fått höra att "mörka män" gifter sig med finländska kvinnor enbart för att få komma till Finland. Hon har också fått många råd hur hon ska fixa hem sin man på mer eller mindre skumma sätt.

- Det går till exempel att köpa ett schengenvisum. Det kostar 3000 euro. Men vi har vägrat att köpa de här... hm...mindre legala inresetillstånden. Vi vill inte heller gå via ett tredje land. Jag vill inte gå utanför lagen. Det finns nämligen de här mindre raka vägarna, som är icke-officiella, men vedertagna.

Ny resa till Nigeria

I slutet av januari (2014) reste Maria Sundell till Nigeria igen. Den här gången för att utreda varför Felix inte beviljats visum. Hon trodde att tjänstemännen på Finlands ambassad i Abuja skulle hjälpa henne och att Felix skulle beviljas visum efter att ha fått höra Marias redogörelse.

- Men där möttes jag av en ovänlig kvinna som vägrade se mig i ögonen. Hon sade rent ut att hon aldrig kommer att bevilja Felix ett visum. Kvinnan sade också att hon inte ens behöver motivera sitt beslut. Men man får gärna överklaga. Hennes uppgift är inte att hjälpa, hennes uppgift är att förhindra illegal invandring till Finland!

Maria är upprörd när hon talar om sitt besök på ambassaden. Hon vet inte ens vad de ska överklaga, när de inte vet motiveringen till avslaget.

- Hennes sätt har motsatt effekt. På grund av henne och personer med hennes attityd kommer den illegala invandringen att öka!

Inte kommer han hit för att sitta på socialens trappa och gråta.

Men lite nytta hade Maria Sundell trots allt av besöket på ambassaden. Nu vet hon att Felix inte kan ansöka om visum så länge en tidigare anhållan om uppehållstillstånd valsar omkring i maktens korridorer. Felix ansökte för två år sedan om uppehållstillstånd i Finland eftersom tanken har varit att han skall spela foboll i den lokala fotbollsklubben i Ekenäs. Också denna ansökan har förkastats, men i det här fallet har Maria och Felix överklagat beslutet.

- Felix vill spela fotboll och studera till närvårdare. Han har under många års tid skött sin gamla mormor och vill gärna jobba inom äldreomsorgen. Inte kommer han hit för att sitta på socialens trappa och gråta. Dessutom planerar vi att bo både i Nigeria och Finland. Nigeria kommer alltid att vara Felix första hemland, men vi skulle önska att Finland skulle bli hans andra hemland. Och vice versa för mig.

Talesman för ensamma kvinnor

Egentligen är Maria och Felix tillbaka på ruta ett. De har fått rådet att ansöka om ett nytt uppehållstillstånd i Finland, den här gången borde de vädja till familjeskäl. Kön är lång, eventuellt får de vänta flera år igen. Samtidigt har Maria upprepade gånger fått höra att ingen tror att de har gift sig med varandra på grund av kärlek. Risken finns att de får avslag igen.

Varför gör inte Maria som flera andra, köper ett visum eller tar in Felix via ett tredje land?

Vårt äktenskap är heligt, jag vill inte smutsa ner det.

- Vårt äktenskap är heligt, jag vill inte smutsa ner det. Jag vill stå rakryggad och säga att jag gått den rätta vägen.

- Jag är beredd att besöka alla tänkbara ministerier, tjänstemän och politiker. Så här får det inte gå till. Jag är inte den enda ensamma kvinnan i Finland som har sin man i ett annat land och som nekas att resa till Finland. Jag kan bli talesman för alla dessa kvinnor. Det måste bli en ändring så att gifta par på laglig väg kan bo tillsammans.

Maria är arg, men beslutsam. Hon tänker hyra en lägenhet i Aba och pendla mellan Finland och Nigeria. Hon tänker också att fortsätta kämpa för att Felix skall få tillstånd att resa till Finland.

- Det här blir ett större äventyr än vad jag hade tänkt mig. Det här blir något att minnas sedan när jag sitter i en gungstol på åldringshemmet. Fast egentligen sköter nigerianerna bättre om sina äldre kvinnor. Så det är mycket möjligt att när jag slutar mina dagar så vill jag göra det i Nigerias varma händer.

Hör mera i Samtal om livet på torsdag 27.03 kl 13.03 och lördag 29.03 kl 20.03

Hangö IK:s Johan Henriksson vann FM-silver i klassisk styrkelyft på lördagen. Tävlingarna ordnades under veckosluteti Jakobstad.

Segern i tävlingen i viktklassen 83 kg gick till Mika Parviainen från Joensuu med resultatet 680 kilo. Tvåan Johan Henrikssons totala resultat var 675 kilo, fördelat på 242,5 kg i knäböj, 157,5 kg i bänkpress och 275 kg marklyft.

Hans resultat i knäböj är nytt finländskt rekord. Det tidigare rekordet 238 kg hade han lyft i oktober i fjol.

Parviainen knep det nationella rekordet av Henriksson med en förbättring på 12,5 kg. Henriksson förbättrade också sitt personliga rekord totalt. Det tidigare rekordet som alltså var finskt rekord var 667,5 kg.

Henriksson till VM-tävlingarna

Bronsmedaljen i viktklassen 83 kg gick till Pasi Sipiläinen från Nokia. Hans totala resultat var 672,5 kg. Också fyran, Timo Inkinen från Vichtis, klara av 667,5 kg, alltså det gamla finska rekordet.

VM kvalgränsen i den här viktklassen är 670 kg så Johan Henriksson knep en landslags plats till VM-tävlingarna som går av stapeln i början av juni i Johannesburg i Sydafrika.

Klassisk styrkelyft kallas också RAW styrkelyft och i den formen av styrkelyft är det tillåtet att använda bälte, knävärmare och handledslindor som stöd. Dessa hjälpmedel anses vara prestationshöjande i viss mån.

Raseborg Knights herrlag fortsätter till det tredje och avgörandet skedet i kvalet till innebandyns division 1. Den saken klarnade igår kväll då Knights besegrade Coach Team från Juga.

Målvakten Anders Wentzel gjorde en bra match för Knights.Anders Webtzwel, Raseborg Knights Yle/ Patric Westerlund

Genast från första början i matchen såg det ut som om Coach Teams spelare inte riktigt trodde på sig själva och sina möjligheter i den här kvalserien. Hemmalagets spelare var däremot väldigt taggade och absolut mera beslutsamma i vad de gjorde.

Gästerna hade endast två hela femmor, medan Knights presenterade fyra hela anfallskedjor och två backpar. Förutom att hemmalaget var taggat, spelade laget också disciplinerat och enligt Knights utomordentliga målvakt Anders Wentzel följde man också den upplagda taktiken till punkt och pricka.

- Det gjorde vi nog nästan till hundra procent. Vi var bra på alla delområden och speciellt försvarsspelet var väldigt bra, sade Wentzel strax efter slutsignalen.

Han var inte särskilt besviken över att hans nolla spräcktes i matchen.

- Nej, det harmar nog inte alls egentligen. Huvudsaken är att vi inte behöver resa flera gånger till Nurmes för att spela, sade Wentzel.

Resan tyngde i benen

Att den långa resan tyngde i det unga motståndarlaget i benen syntes nog och är lätt att förstå. Coach Team startade mot Karis nämligen först på söndagsmorgonen. Knightsspelarna fick däremot sova skönt hemma i sina sängar, eftersom man klokt nog kom hem redan föregående kväll.

Lagen möttes på lördagseftermiddagen i Nurmes. Den matchen vann Knights med 11-5 och vann nu alltså matchserien med 2-0.

I det tredje skedet i kvalet avgörs sedan vilket lag som stiger till division 1 för säsongen 2014-15. Knights kommer att möta vinnaren från matchparet Pirkkalan Pirkat – Erä Akatemia. Tredje kvalskedet börjar veckoslutet 5-6.4.

- Det är inte så stor skillnad vem vi möter om vi lyckas spela disciplinerat och kommer väl förberedda till matcherna, sade Anders Wentzel.

Vila och lite träning

Tiden fram tills det igen är dags för kvalspel kommer Knights att använda för träning och vila.

I söndagens match var femman med Matias Loskin och William Johnsson som backar och trion Kevin Starck – Teemu Manninen – Henrik Himmelroos på stort spelhumör och gjorde lagets alla tre mål.

Matchen igenom spelade målvakten Anders Wentzel bra och stod för 24 (6+6+12) räddningar. Backen Jimmy Sved var mycket stabil och anfallaren Wilhelm Wainio visade igen en gång prov på sitt fina tekniska kunnande. Han besitter också ett lugn som har en tendens att smitta av sig på lagkamraterna.

I gästernas unga lag visade poängkungen Pauno Kajoksinen att han i framtiden skulle vara mogen för spel i högre divisioner. Också 19 år gamla backen Samuli Väyrynen gjorde en bra match. Målvakten Eetu Gröhn var en av sitt lags bästa spelare och stoppade sammanlagt 37 (8+12+17) skott.

Publiksiffran i matchen var 379 personer. Till hemmamatchen i det tredje skedet kan föreningen förbereda sig på en dubbelt så stor publikmängd.

Poängplockarna:

Knights: Matias Loskin 2+0, Kevin Starck 1+1, Teemu Manninen 1+1, Jimmy Sved 0+2, Janne Holopainen 1+0, Rasmus Hellström 1+0, Teemu-Petteri Tuvoinen 1+0.
Coach Team: Marko Tuononen 1+0, Pauno Kajoksinen 0+1.

Mycket av gymnasiestudierna kretsar kring studentexamen som man får börja avlägga ett år innan man går ut skolan. Kravet är att man har gått alla obligatoriska kurser i det ämnet, men eftersom provet behandlar en del andra kursen också, så lönar det sig att gå dem innan man sätter sig i salen och skriver.

Det allt handlar om

Att skriva studentexamen är en av de största stressfaktorerna under hela gymnasietiden. Alla kurser hjälper i princip att förbereda. Men studerandena börjar ha mardrömmar och svettas så snabbt som någon nämner ordet studentexamen, men det är ju det som hela gymnasiet går ut på.

På två ställen samtidigt

Gör man det valet att man skriver redan på våren under det andra läsåret så måste man läsa till skrivningarna och gå i skola samtidigt eftersom det bara är abiturienterna som har läslov. Så i teorin borde man vara på två ställen samtidigt, eftersom man missar sina vanliga lektioner medan man skriver. Och ibland vill man glömma de vanliga proven och uppsatserna som borde lämnas in kring samma tider.

Man har ett år tid på sig att avlägga minst fyra prov, varav provet i modersmål är det enda obligatoriska och så måste man välja tre av ämnena matematik, finska, engelska eller ett realämne. Många väljer dessutom andra s.k. extra ämnen som de vill avlägga.

“Jag tror inte att jag kommer att stressa mindre”

Lindrar det stressen att sprida ut examen, eller stressar man ändå lika mycket fast man skulle skriva allt på en och samma gång, d.v.s. under en och samma provomgång?

Så här svarar ett par andra årets studerande som precis har skrivit ett realämne i studentexamen.

“Jag valde att skriva redan under andra året för att prova hur det känns, så att jag inte behöver vara så nervös sen nästa gång” säger Marie Peltomäki. “Och så tänkte jag att jag inte har så mycket att skriva sen nästa år.”

“Inte tror jag att jag kommer att stressa mindre till nästa skrivomgång fast jag skriver för första gången redan nu, men jag vill prova på hur det känns” säger en stressad Sara Sevon som kommer att skriva provet om ett par dagar.

“Jag bara känner mig färdig för att börja skriva redan nu” säger Sara Lindberg som går på sitt tredje år i gymnasiet men har valt att avlägga sin examen på fyra år. “Det känns både logiskt och naturligt”

Ambitiöst arbete kräver tid

Men sanningen är den, att väljer man att börja skriva sin studentexamen redan ett år före dimissionen så måste man repetera till provet samtidigt som man måste satsa på de vanliga studierna. Man ska alltså vara på två ställen samtidigt, vilket i både teorin och praktiken, tyvärr nog, är omöjligt.

Men med hårt och ambitiöst arbete når man fina resultat, men det kräver tid, och priset kan tyvärr vara en utbränd studerande.

Ida Matilda Flemmich
Karis-Billnäs gymnasium

Den här texten är skriven av en skolelev i projektet Yle Nyhetsskolan. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/nyhetsskolan.

Hela Ekenäsområdet skulle redan nu vinna på flera av de trafikarrangemang som planeras för köpcentret i Norra hamnen i Ekenäs. Det skriver Raseborgs tekniska direktör Jan Gröndahl i sin beredning inför samhällstekniska nämndens möte på tisdag (25.3).

Samhällstekniska nämnden ska ge ett utlåtande om planerna på ett köpcenter i Norra hamnen i Ekenäs. Till nämndens kompetensområde hör främst trafiken och därför har beredningen koncentrerat sig på den.

Handelshamnen skulle trafikmässigt vara en bra plats jämfört med Västerby och Dragsvik. Man når platsen också utan bil. Dessutom finns både järnvägs- och busstationen nära. Anslutningarna till riksväg 25 är goda, heter det i beredningen.

Åtgärder skulle egentligen behövas redan nu

Anslutningen vid Formansallén, Fabriksgatan och Järnvägsgatan är besvärlig redan i dag och borde förbättras oberoende av om köpcentret blir av eller inte, står det i beredningen. Det är bland annat höjdskillnader och dålig sikt i kombination med tät trafik som gör korsningen jobbig.

Potentiella problem är bron till Kråkholmen. Där borde genomfartstrafik förbjudas om planerna blir verklighet.

Trafikmässigt borde all distributionstrafik styras via Candelinsgatan så att övrigt gatunät belastas så lite som möjligt, står det i beredningen.

För att trafikarrangemangen ska kunna bli verklighet måste man göra upp en gatuplan och i detalj granska de olika lösningarna korsning för korsning, sägs det i beredningen till samhällstekniska nämnden.

Trots allt motstånd mot att flytta årskurs fem och sex i Solbrinkens skola och Virkby skola till Källhagen föreslås just det alternativet som en permanent lösning inför utbildningsnämndens möte i Lojo den 26 mars.

Frågan om hur Lojo stad ska råda bot på utrymmesbristen i de svenska daghemmen har diskuterats livligt den senaste tiden. Den svenska utbildningssektionen i Lojo föreslog efter sitt senaste möte att det byggs en paviljong vid Solbrinkens skola och en paviljong vid Virkby skola för att lösa problemen.. Utbildningssektionens förslag gick än en gång emot tjänstemannaförslaget att flytta årskurs fem och sex i Solbrinkens skola och Virkby skola till Källhagen.

På onsdagen den 26 mars är det Lojo utbildningsnämnds tur att ta sig an ärendet. Förslaget inför nämndens möte är att både årskurs fem och sex i Solbrinkens skola och Virkby skola från och med läsåret 2015-2016 som en permanent lösning finns i Källhagens fastighet i Virkby.

Att bygga paviljonger intill skolorna skulle kosta mellan 50 000 - 100 000 euro. Förutom det här skulle det bli dyrt med bygglov, leasingavtal, och tomthyra. Enligt beredningen inför utbildningsnämndens möte skulle paviljongerna endast vara en tillfällig lösning på utrymmesbristen.

Förslaget att flytta hela Virkby skola till Källhagens fastighet har utretts och hälsoinspektören anser att fastigheten inte tillräckligt stor för att alla ska rymmas in.

Förändring redan i höst

Tanken är att eleverna i årskurs fem och sex i Virkby skola skulle flytta till Källhagens skola redan från och med hösten 2014. Samtidigt skulle också den svenskspråkiga förskoleundervisningen med dagvård samt skolelevernas eftermiddagsverksamhet i Virkby flytta till Virkby skolas fastighet.

Den svenskspråkiga förskoleundervisningen med dagvård i Lojo centrum skulle finnas i Solbrinkens skola från hösten 2014. Under läsåret 2014-2015 skulle den svenskspråkiga eftermiddagsverksamheten i Lojo centrum ordnas i Åsvalla eller i någon motsvarande lämplig byggnad.

Läs också att det är oklart hur Lojo skall lösa svenska dagisträngseln och om förvirringen kring skolorna i Lojo.

En häftig brand bröt ut på måndagsmorgonen i Sappis pappersfabrik i Gerknäs i Lojo. Drygt två timmar senare hade räddningsverkets släckningsarbete gett resultat och branden var släckt.

Det var en 27 meter hög mellanvägg som antändes till följd av att ett kullager överhettades och brännhett smörjfett flög på den. Enligt brandmästare Ari Mattila på Västra Nylands räddningsverk var släckningsarbetet mycket krävande.

- Det fanns servicenivåer endast med tio meters mellanrum, vilket gjorde släckningsarbetet besvärligt. Vi var tvungna att göra det mesta av släckningsarbetet från stegar, säger brandmästare Mattila.

I släckningsarbetet deltog sju enheter från Västra Nyland räddningsverk. Vid åtta tiden på morgonen fanns ännu två enheter kvar på brandplatsen för att sköta eftersläckningen.

Ingen människa kom till skada i olyckan och de materiella skadorna blev ganska små, säger brandmästare Mattila.

Eldsvådan påverkar enligt honom inte produktionen i fabriken.

Landets regering och opposition presenterade igår hur de vill att social- och hälsovårdsreformen ska se ut. Harry Yltävä (VF) som suttit med i arbetsgruppen som planerat hur vården ska organiseras, tror att reformen nog kommer att märkas också i Västnyland.

De fem hälsovårdsområdena utgår från de specialsjukvårdsområdena som redan nu finns med huvudort i Helsingfors, Åbo, Tammerfors Kuopio och Uleåborg. Enligt Yltävä är Helsingfors och Nylands sjukvårdsområde ett bra botten för att vara det organ som är ägare till den nya organisationen.

- Förvaltningsmodellen är samkommun, men det finns ändå många öppna frågor ännu som måste avgöras senare, säger Yltävä.

Han säger att reformen är den största som den finländska vården varit med om sedan hälsovårdslagen år 1972. Yltävä menar att västnylänningarna nog kommer att känna av reformen.

- Som en av de viktigaste sakerna i reformen ser jag integrationen, samarbetet mellan specialsjukvården, primärhälsovården och socialhälsovården och nu är allting i samma paket. Det betyder att klienternas och patienterna vårdkedjor fungerar bättre än nu när vi har samma ägare, säger han.

Kommuner ansvarar inte för primärvården

I och med reformen kommer kommunerna inte att ha ansvar för primärvården. Kommunernas uppgift kommer att vara att finansiera det hela enligt principen en euro per invånare.

Harry Yltävä vill inte ta ställning till om små kommuner som Ingå eller Hangö i framtiden kommer att ha en lättare uppgift att kvarstå som självständiga kommuner eftersom kommunreformen inte längre går hand i hand med social- och hälsovårdsreformen.

- Det var en av de stora frågorna, men det hörde inte till arbetsgruppens uppgift att ta ställning till den saken. Men det är självklart att om ungefär femtio procent av kommunens uppgifter försvinner så är det säkert något att fundera över, säger Yltävä

Harry Yltävä är väldigt nöjd med social- och hälsoreformen.

- I två års tid har det jobbats med den här reformen och jag var rädd att det blir någonting urvattnat, men det här är det bästa möjliga man kan tänka säg, säger han.

Läs mera om den nya reformen:
Hälsovårdscentralerna kan minska, tror grundtrygghetsdirektören i Raseborg
Vad betyder reformen för den vanliga finländaren?
"Reformen en möjlighet att skapa fungerande svenskspråkiga strukturer"

Raseborgs miljöbyrå som verkar i yrkeshögskolan Novia på Raseborgsvägen 9 i Ekenäs måste lämna sina nuvarande rum och flytta. Tanken är ändå att både Novia och miljöbyrån ska vinna på flytten.

Miljöbyrån finns nu i klassrum som skolan själv behöver. I stället får miljöbyrån bättre och mer ändamålsenliga rum i skolan, säger tekniska direktören Jan Gröndahl.

Novia och miljöbyrån samarbetar och det är viktigt att de finns nära varandra.

Samhällstekniska nämnden behandlar flytten på tisdag (25.3).

Måndagssnackaren Leif Stewall är inte helt förtjust i planerna för Pojo kommunhus.

- Jag är nog tveksam till lyxbostäderna.

Stenwall drar sig till minnes ett möte han deltog i på åttiotalet just i kommunhuset. Arkitekten Lasse Heikkinen, som ritade kommunhuset på 70-talet och är med igen när huset ska fyllas med lyxbostäder, får en ordentlig pik.

- ”Pojo-Kalle” bad oss peka på något som inte var arkitektritat. Dörrhandtaget var arkitektritat. Någon pekade på en askkopp. Nej, enda i Finland. Enda i världen. Har man en sådan inställning som arkitekt att man måste rita allt som man kan köpa i närmaste järnaffär så går det inte bra.

Men nu är det privatpersoner som betalar lyxen, inte skattebetalarna.

- Jo, om man hittar sådana som har mera pengar än förstånd.

Lena Selén drömmer om att vara miljonär. Men Pojo attraherar henne inte tillräckligt mycket.

- Det första jag skulle tänka på är nog inte att investera i en tvårummare i Pojo kyrkby. Trots att det är en oerhört trevlig by. Men jag tror miljonärer drar sig till andra håll.

Naturskönt läge och båtplatser vid havet lockar varken Lena eller Leif. Lena har också en hälsning till arkitekten.

- Vi ska komma ihåg att det är precis samma arkitekt nu som i princip är delansvarig för den största ekonomiska katastrofen som någonsin drabbat Pojo.

Kommunhuset till Lappvik

Trots den överliggande pessimismen i studion har Lena ett konstruktivt förslag.

- Om man kunde flytta hela Pojo kommunhus till Lappvik där Koverhar en gång stod. Så skulle man få ett fantastiskt hus på en fantastisk plats på Finlands bästa kust, säger Lena.

Måndagssnackarna glider smidigt över till nästa samtalsämne, Lappvik och byns framtid.

- Då jag kom hit 1944 fanns det nästan inga människor här men tre butiker. I dag finns ingen butik men en massa människor, säger Lena.

- Industri får vi inte till Lappvik. Men en semesterbetonad verksamhet kunde fungera, säger Leif.

Då det finns tomma lägenheter i Lappvik kunde man faktiskt satsa på semesterlägenheter. Det är måndagssnackarna överens om.

Förutom de här samtalsämnena hann Måndagssnack behandla bland annat skolorna i Raseborg och den omtalade social- och hälsovårdsreformen. Lena Selén undrar om beslutsfattarna ens själva förstår vad reformen går ut på. Dessutom finns det en viss oro för hur det går om besluten fattas i en ort långt från det berörda området, i det här fallet Västnyland.

Sportmåndag 24.3.2014 handlar om division 1-kval i innebandy, sista grundserieomgången i herrarnas futsalliga, herrarnas handbollsliga, cupfotboll och FM-medaljer i styrkelyft.

I futsalliga blev det på lördagseftermiddagen klart att Ekenäs Sport Club tvingas kvalspela om sin plats i landets högsta serie. ESC förlorade sin sista match i grundserien mot Riemu från Jyväskylä. Matchen spelades i Ekenäs bollhall.

I programmet hörs en intervju med amerikanen Garry Lewis som numera bor och studerar i Jyväskylä. Han spelade fotboll i Ekenäs IF för några år sedan.

Sjundeå IF:s handbollspelare Patrik Grönberg hörs också i programmet. Han intervjuas efter att hans SIF slog Helsingfors IFK för första gången den här säsongen i handbollsligan.

I FM-tävlingarna i RAW eller klassisk styrkelyft vann Hangö IK:s styrkelyftare två medaljer. Johan Henriksson vann silver och Heidi Bäckström vann brons.

I herrarnas fotbollscup förlorade Ekenäs IF sin match i den fjärde spelomgången. Matchen mot FC Futura i Borgå avgjordes från straffpunkten.

I Sportmåndagsstudion står Jonas Sundström och Bubi Asplund.

Babyn som kom till världen i en bil på väg till Lojo sjukhus, språkrasism och de lyxiga planerna för Pojo kommunhus lockade till klick på Yle Västnylands webb förra veckan.

Historien om att en baby kom till världen i en bil på väg till Lojo sjukhus lockade mest läsare förra veckan. Det var på torsdagen som Yle Västnyland pratade med Ekenäsbon Delhuaz Baki vars svägerska födde en son i baksätet på bilen två kilometer från Lojo.

Näst mest läst på webben var artikeln om Karisbon Sergei Trofimov som fått utstå vardagsrasism på grund av sitt ryska ursprung. I artikeln som publicerades i måndags berättar Trofimov att han blivit kränkt för att han talat ryska.

Många webbläsare var också intresserade av fredagens nyhet om de storartade planerna för Pojo kommunhus. Arkitekten bakom Pojo kommunhus, Lasse Heikkinen, är med och planerar förvandlingen av kommunhuset till 27 lyxlägenheter.

Ett reportage från Lappvik ligger fyra på listan över mest lästa förra veckan. Lappvik drabbades hårt när Fn-steels fabrik lades ner och många går arbetslösa. Men nu ljusnar tillvaron i byn när en ny butik är i startgroparna.

Kariskillen Oliver Helanders vill vinna OS-guld i spjut. Helander var tvungen att avbryta förra säsongen på grund av ryggproblem. Men i sommar tror tränaren Glenn Lignell att Helander kastar över 80 meter. Artikeln var femte mest läst förra veckan.

Okända gärningsmän bröt sig in i en bensinstation i Österby under helgen. Polisen tog också fast flera berusade personer i trafiken under helgen.

Natten mot söndagen bröt någon sig in i en bensinstation i Österby. Gärningsmännen hann avlägsna sig innan polisen kom till platsen. Det är ännu oklart om något stulits.

Blåsrazzia i Karis

En man född 1982 körde berusad i Karis på lördagsförmiddagen. Polispatrullerna höll en blåsrazzia på Västra omfartsvägen när mannen körde förbi. Han blåste 0,59 promille. Mannen misstänks för rattfylleri.

Berusade i trafiken i Lojo

En Lojobo född 1971 körde i fredags berusad på Hjullastargatan i Lojo. Mannen blåste 1,82 promille i polisens alkometer. Mannen misstänks för grovt rattfylleri.

På söndagen fick polisen fast en Lojobo som körde berusad på Nyyrikkigatan i Lojo centrum. Mannen, född 1991, blåste 0,66 promille i polisens alkometer och misstänks för rattfylleri.

Det är osannolikt att alla hälsovårdscentraler får finnas kvar som tidigare då den nya social- och häslovårdsreformen ser ut att bli verklighet om några år. Men grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa ser både fördelar och risker med vårdreformen.

- Min första reaktion är att det är bra och välkommet med fem områden. Specialsjukvården må anses vara dyr, men den är mycket välfungerande. Det har hela tiden varit viktigt för staden att den inte splittras, säger Arne Nummenmaa, grundtrygghetsdirektör i Raseborg.

Fem stycken sjukvårdsområden ska ta hand om både primärhälsovården (exempelvis vård på hälsovårdscentraler), specialsjukvården (högt specialiserad sjukhusvård) och socialtjänsterna. Det betyder att sjukvårdsområdet organiserar tjänsterna och fattar besluten. Det är ändå tänkt att kommunerna ska producera tjänsterna i praktiken.

- Då det gäller hur socialvården passar in i helheten ritar jag ett frågetecken. Hur ska man i ett så stort område ta tillvara all sakkunskap som finns ute på fältet? frågar sig Nummenmaa.

Osannolikt att alla hvc får finnas kvar

Hur de olika servicepunkterna ska se ut är det ingen som vet ännu i det här skedet. Kommer exempelvis alla hälsovårdscentraler att finnas kvar som förut? Det tror Nummenmaa att är osannolikt.

- Om man sitter i Mejlans och funderar så för de som bestämmer knappast en likadan intensiv diskussion om vi ska ha eller inte ha en mottagning i Pojo. Jag tror de på ett annat sätt tar Finlands och Nylands karta och istället ritar in hur det ser ut geografiskt och enligt någon matematisk formel. Helt uppenbart så kommer nog riskerna att vara att hvc-punkterna minskar.

Betala enligt hur friska invånarna är

Idag betalar städerna för exempelvis specialsjukvården enligt hur mycket de använder. Det kan leda till att små kommuners budget överraskande överskrids rejält om det råkar vara flera dyra fall. Efter reformen ska kommunerna betala jämt enligt antalet invånare och hur friska de är. Ekonomiskt så lönar det sig för mindre kommuner, säger Arne Nummenmaa.

- För landets mindre kommuner är det ett mera rättvist system. Har någon ort exempelvis inom barnskyddet många långa och dyra omhändertaganden så minimeras ju risken. Jag tycker själv att det är en vettig och saklig utgångspunkt.

Risker finns

Nummenmaa tycker att man ska se de många fördelarna i reformen, trots att det finns risker. En av dem är att det inte blir lika attraktiv att ha förebyggande hälsovård i kommunerna eftersom man inte kan påverka kostnaderna nästa alls i ett stort distrikt.

- En annan risk är hur man lyckas producera service på både svenska och finska.

Läkarbristen kanske blir bättre

Vården i Nyland kommer att styras från Helsingfors. Den skriande läkarbristen är någon Nummenmaa hoppas att blir bättre.

- Dagens läge, som vi tydligt och klart ser inom Raseborg, är att det är sårbart att upprätthålla ett hvc-nätverk eftersom vi har en mycket kännbar läkarbrist. Det här kan kanske skötas lite bättre i en större helhet. Men i och för sig kan inte ens en samkommun heller med våld ge order åt någon läkare att gå ut på landsbygden om inte den själv vill.

År 2013 var ett bättre år för Sjundeå kommun än året innan. Det framgår av kommunens bokslut, som presenterades på måndagen.

Det som också sticker ut är att skatteinkomsterna är högre, 27,5 miljoner jämfört med 24,7 miljoner året innan. Det förklarar kommundirektör Juha-Pekka Isotupa med att staten har tidigarelagt skatteåterbetalningar, så på sätt och vis är det som om kommunen skulle ha fått tretton månaders skatteinkomster av staten. Det är en engångsföreteelse, nästa år jämnar det ut sig igen, säger kommundirektören

Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa.Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa Yle/Börje Broberg

Men det ser inte mera ut som att människor är intresserade av att flytta till Sjundeå. Kommundirektör Isotupa tänker sig att folk nu hellre väljer att bosätta sig i huvudstadsregionen och i andra större städer.

Grundtryggheten i egen regi en lyckad lösning

Den stora förändringen i Sjundeå ifjol var att kommunen själv tog hand om social- och hälsovården. Orsaken var att samarbetet Lost med Lojo avslutades.

- Det visade sig vara en bra sak för kommunen, säger grundtrygghetschef Benita Öhberg.

Grundtrygghetschef Benita Öhberg tycker det var lyckat för Sjundeå att ordna vården i egen regi.Grundtrygghetschef Benita Öhberg i Sjundeå. Yle/Börje Broberg

- Det visade sig vara bra att gå igenom alla processer i vårdkedjorna, att ha klienten på rätt plats i vården, förklarar grundtrygghetschefen.

Närservice i stället för köptjänster har varit rätt satsning, tillsammans med ett bra samarbete med Lojo sjukvårdsområde.

Vården kostar mindre

Kostnaderna för grundtryggheten har minskat i Sjundeå. Det har lyckats genom förebyggande verksamhet och nära samarbete med andra sektorer i kommunen.

- En viktig del av detta är åldringsvården, där man har lyckats med att ha klienten på rätt plats i vårdkedjan, säger Benita Öhberg.

När det finns läkare tillhanda dygnet runt blir det heller ingen onödig ”ambulansruljans” till Lojo.

- Sjundeå är en liten kommun och därför behöver beslutsprocessen gällande klienter inte bli så lång, man känner sina klienter, konstaterar Öhberg.

Stora enheter är kanske inte billigare

Det som Benita Öhberg beskriver går ju tvärt emot uppfattningen att större enheter är förmånligare än små. Enligt Öhberg beror det på hur man ordnar, men att Lost-samarbetet också hade goda modeller.

- Men det man vinner på i Sjundeå är närheten till klienten. Närservicen borde också preciseras i den modell för social- och hälsovården, som regering och opposition lade fram på söndagen, säger grundtrygghetschef Benita Öhberg i Sjundeå.

Verkställande direktören för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Aki Lindén, förutspår stora förändringar för sjukhusen inom HNS område i och med vårdreformen.

Han tror att de nyländska sjukhusens ansvar kommer att fördelas noggrannare än hittills, lättare funktioner som höftoperationer kan koncentreras till ett ställe och födslar till ett annat. Det är inte nödvändigt att allting sker i trängseln på Mejlans sjukhusbacke. En del sjukhus krymper, andra blir större. Någon koncentrationsiver blir det inte nödvändigtvis fråga om, tror Lindén.

HNS:s VD Aki Lindén ser att det nya jättestora vårdområdet också måste ha ett mera lokalt beslutsfattande, fastän beslutsfattandet i organiserandet av social- och hälsovårdstjänsterna koncentreras. "Man kan inte göra så, att man i något kontor i Helsingfors besluter om hur åldringsvården i Hangö skall ordnas. På samma sätt som en stor stad är indelad i ämbetsverk och nämnder, på samma sätt kunde t.ex.Västra Nyland vara ett eget område, som får egna anslag med vilka det ordnar tjänster."

Lindén tror att ett utökat distrikt och specialisering inom sjukhusen kan leda till nya operationsplatser i fortsättningen. Han tror ändå inte att Helsingforsbor i framtiden skickas till Villmanstrand eller tvärtom.

Skåldö vattenandelslag borde fusioneras med Raseborgs vatten. Resultatet av söndagens andelsstämma är att vattenandelslagets styrelse ska fortsätta förhandla med det kommunala vattenbolaget.

Skåldö vattenandelslag arbetar med att förse Skåldö- och Torsöområdet i Ekenäs skärgård med vatten- och avloppsledningar. Men andelslagets ekonomi är nu väldigt dålig eftersom få hushåll har anslutit sig. Lånebördan är över två miljoner euro.

Lösningen är att andelslaget fusioneras med Raseborgs vatten.

- Med god tur kan fusionen äga rum redan i sommar, säger Mikael Borgman från SFP, stadsstyrelsens representant i andelslagets styrelse. Borgman fungerade som ordförande under söndagens andelsstämma.

Över 30 personer var på plats på andelsstämman, vilket är över hälften av de som är anslutna.

Enligt Borman var diskussionen aktiv men saklig.

Målsättningen för vattenandelslaget är att de som är anslutna får vatten som normalt. De som betalat anslutningsavgiften ska kunna betala resten av summan och få en anslutning ännu innan fusionen äger rum.

Frågan tas nu upp i olika politiska organ. Slutligen manglas frågan i stadsfullmäktige.

Konkurs osannolik
Raseborgs vatten kan rädda Skåldö vattenandelslag
Oklart vem som måste ha Skåldövatten
Raseborg kunde ta över Skåldö vattenandelslag

Regeringens förslag till social- och hälsovårdreform får överlag ett positivt mottagande i flera kommuner i Västnyland. Spelreglerna är nu klara och kommunstrukturreformen är bortkopplad från vårdfrågan, säger Hangös stadsdirektör Jouko Mäkinen. Men det finns också orosmoment.

Mäkinen befarar att målet för reformen är att koncentrera servicen. Men han är inte rädd för att hälsovårdscentralen försvinner från Hangö.

Däremot kan tilläggsservice som till exempel röntgen- eller laboratorieservice placeras på någon annan ort, tror han.

Service enligt betalförmåga

En annan sak som Jouko Mäkinen är rädd för är att pengarna kommer att styra i allt högre grad.

- Man får den servicenivån som man önskar om man är beredd att betala för den till den stora arrangören, säger han.

Enligt Jouko Mäkinen är det också viktigt att den öppna vården inte glöms bort i periferin. Även om befolkningsunderlaget är mindre i de områden som ligger längst bort från Helsingfors, så hoppas han att nivån och satsningarna på den öppna vården tas i beaktande i de bestämmande organen.

Hangö pressas till kommunsammanslagning

När det gäller kommunstrukturreformen så gissar Mäkinen att vårdreformen kommer att påverka diskussionerna för Hangös del.

- Kommunernas egna uppgifter minskar betydligt och det kan hända att det på sikt utgör en press på kommunsammanslagningar, förutspår han.

Ingå har större chans att förbli självständig

I Ingå, som befinner sig betydligt närmare huvudstadsregionen, är kommundirektören Jarl Boström nöjd över regeringens förslag till social- och hälsovårdsreform.

Han är inne på ett helt annat spår när det gäller Ingås möjligheter att förbli en självständig kommun. Nu är de möjligheterna mycket större.

- Visst är det så, säger Boström. De största behoven för kommunerna att gå samman orsakades av social- och hälsovården. Ännu kan man inte säga att man kan bli en självständig kommun, men utgångsläget är ett helt annat nu.

All service kan inte bli kvar

Enligt Jarl Boström är det nu viktigt att undvika det som han kallar för bypolitik, där alla drar åt sitt håll. Det viktiga är att arbeta för helhetens bästa, säger han.

- För att man ska få effektivitet och inbesparingar så kan all service inte finnas kvar som tidigare och det betyder att vissa enheter kommer att upphöra eller flyttas. Det innebär att i vissa områden där sjukhus och annat är viktigt, så kan det finnas ett lokalt intresse som inte är det samma som helhetsintresset.

Han vill inte lyfta fram Västra Nylands sjukhus i Ekenäs, men tillägger att det är känt att befolkningsunderlaget i Västnyland inte är tillräckligt stort för två sjukhus.

Färre hälsovårdsstationer?

De största utmaningarna för kommunerna är åldersstrukturen, alltså det faktum att invånarna blir allt äldre. Enligt Boström har kommunerna en bra möjlighet att påverka hemservice och serviceboende.

När det gäller antalet hälsovårdscentraler så tror han att de kommer bli större och färre. Däremot kan det finnas ett tätare nät av hälsostationer som erbjuder vård på lägre nivå.

Blir servicen på svenska bättre eller sämre?

Boström är också övertygad om att den svenskspråkiga servicen kommer att förbättras i och med den här vårdreformen - men då gäller det att inte vara rädd för det nya utan i stället se möjligheterna, säger han.

- Om korten sköts väl så tror jag att vi kan garantera en bättre språklig service eftersom det finns större volymer som talar svenska då man räknar ihop Esbo och Västnyland.

I Raseborg är grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa inte lika övertygad om att den svenska servicen hålls på samma nivå som i dag.

- Det finns flera risker med vårdreformen. En stor risk är hur man lyckas producera vårdservice på både svenska och finska. En annan risk är att all personal koncentreras till de stora orterna.

Nummenmaa vill i alla fall se möjligheterna framom riskerna. Ett stort problem i Raseborg är att upprätthålla en fungerande hälsovårdscentral då läkarbristen är så akut som den är i dag.

- Det här kan förhoppningsvis skötas lite bättre i en större helhet.