Onsdagen den 26:e mars stänger alla hälsostationer i Lojo klockan 12. Orsaken är att patientinformationsregistret ska uppdateras.

Uppdateringen börjar klockan 12 och uppskattas vara klar klockan 16. Registret måste uppdateras så att det i höst kan bli en del av det nationella patientdataarkivet, Kanta. (www.kanta.fi/sv)

Under uppdateringen kan registret inte användas. För akuta sjukdomsfall finns det jourmottagning på Tynnismalms hvc.

Imorgon, onsdag ordnar Lojo stad ett evenemang med mål att få alla soffpotatisar att röra på sig.

Lojobor kan på vårdcentralerna klockan 8-12 och i Järnefeltsalen på Lojo bibliotek klockan 12-15 få veta om de motionerar tillräckligt, mäta midjemåttet samt få goda råd. På tillfället i biblioteket presenteras Lojo stads nya elektroniska egenvårdstjänst.

Hangöunga skolkar mindre än tidigare. Samtidigt har alkoholkonsumtion bland ungdomarna i Hangö minskat medan inställningen till droger har blivit liberalare. Det framkommer i en regelbunden undersökning som Institutet för hälsa och välfärd gjorde i april ifjol.

I undersökningen om elevernas hälsa deltog ungdomar från årskurs 8-9 samt bland första- och andra årets studerande i gymnasiet.

I synnerhet resultaten från åttorna och niorna i Hangö är positiva. Bland glädjeämnena finns bland annat en minskning av skolkning, alkoholkonsumtion, daglig tobaksrökning samt mobbningen i skolan. Samtidigt har motion under fritiden och intag av skollunch dagligen ökat.

Men det finns också bekymmer bland åttorna och niornas svar. Ungdomarnas inställning till narkotika har blivit liberalare samtidigt som narkotika prövas oftare. Ett annat bekymmer är att allt fler lider av övervikt. Åttorna och niorna upplevde också fysiskt hot oftare än tidigare.

Alkoholkonsumtionen minskat i gymnasiet

I resultaten av svaren från gymnasiestuderande i Hangö finns det också flera positiva saker. I gymnasiet har skolkningen minskat liksom också huvudvärk under veckan.

Även alkoholkonsumtionen och prövning av narkotika har minskat i gymnasiet. Bekymmersamt är att första- och andra årets studerande i gymnasiet mera sällan äter gemensam kvällsmåltid med föräldrarna. De spenderar också mera tid framför dator och teve under vardagarna. Men det kan ändå delvis förklaras med att nya multimediala hjälpmedel används i undervisningen.

Det är sjunde gången som Hangöunga deltar i undersökningen sedan år 2000. Den senaste undersökningen gjordes år 2010.

Arbetsgivare som anställer ungdomar i sommarjobb får stöd av Sjundeå kommun. Stödet betalas om en ungdom i åldern 15-22 år för minst fyra veckor.

Stödet är 300 euro per sysselsatt ungdom. Stödet kan ansökas av företag, organisationer eller privatpersoner som sysselsätter en ung person bosatt i Sjundeå.

Arbetsgivaren ansvarar för socialskydds-, olycksfalls- och andra liknande avgifter och skyldigheter. Ansökningstiden för stödet pågår fram till 16.6.2014 och betalas i efterskott.

Kommunen har reserverat 4 200 euro för ändamålet och stödet utbetalas så länge anslaget räcker till.

Det fanns i slutet av februari över 5 000 personer som är utan jobb i Västnyland.

Hangö toppar fortfarande statistiken med en arbetslöshet på 15,2 procent.
Det är samma siffra som i januari.

Sjundeå har procentuellt minst arbetslösa i Nyland, 5,8 procent.

Förändringarna från januari till februari var små också i Lojo (11,6 procent arbetslösa), Raseborg (10,6 procent) och Ingå (6,8 procent).

Byar på den västnyländska landsbygden är konstant i farozonen. Nedskärningar och avbefolkning är bekanta termer och det blir allt svårare att hållas på ytan. Ett exempel är Lappvik i Hangö. Hur är det med Tenala i Raseborg, hur mår byn i dag?

- Det ser bra ut. Uppfattningen stärks av den enkät som gjordes vid årsskiftet. Vi frågade bland annat vilket vitsord du ger din hemby, på en skala ett till fem. Och Tenala fick faktiskt över fyra poäng i medeltal, säger Kent Gustafsson, viceordförande i Tenala byaråd.

Enligt Gustafsson står Tenala inför likadana utmaningar som andra små orter på glesbygden.

- Stadens ekonomi är det första som kommer fram. Ett annat problem är trafikförbindelserna som hela tiden blir sämre. Det går färre bussar och så vidare.

Ännu fler jippon

Trenden har varit att skära ner på tjänster i byar, hur ser Gustafsson på det här?

- För tillfället har vi det rätt bra. Vi har post, bank och apotek, men sådana här beslut är inte upp till oss.

Framtiden är oviss. Det finns även bevis på byar med ingen service som ändå verkar vara välmående, till exempel Pitkäpää i Lovisa i östra Finland där byborna ordnar evenemang året runt. Tenaladagen och dans på Torparrian är exempel på folkrika händelser i Tenala. Hur medvetet har man jobbat för det här?

- Jag tror inte det är medvetet och planerat utan snarare en följd av den goda gemenskapen i byn och den goda andan.

Gustafsson passar på att marknadsföra Tenala byaråds hemsida där det enligt honom redan finns en rad jippon trots att allt inte ännu är spikat. Han lyfter upp enkäten och berättar att Tenalaborna vill att det ordnas ytterligare evenemang i byn.

Lappvikborna i Hangö skriker efter en butik till byn, medan Tenala har det okej med matbutiker. Är en butik hjärtat som får byns framtid att bulta?

- Då Tenala slogs ihop med Ekenäs blev det väldigt tyst i byn. Det blev ödsligt på gatan och det gör att stämningen blir nedtryckt. En butik innebär att folk rör på sig och träffar varandra. Det blir lite mera rörelse i byn. Men det behövs andra mötesplatser än en butik. Det behövs lokaler där föreningar kan ha möten och där man kan ordna fester.

Samarbete med staden

Hur viktigt är det att hålla informationskanalerna öppna till beslutsfattare och tjänstemän?

- Det är viktigt och jag tycker vi lyckats rätt så bra i Tenala. Vår utgångspunkt är att det är ett samarbete mellan byn och staden. Stadens uppgift är att se till helheter, men då det gäller lokala frågor kan vi från byn erbjuda lokalkännedom och ge den information stadens tjänstemän och beslutsfattare behöver.

Kent Gustafsson anser att Tenala har lyckats i samarbetet med staden.

- Det ska byggas i ett dagis och där fick vi ge vår synpunkt och staden lyssnade.

Kent tillhör en annan generation och vågar inte uttala sig om Tenala-tonåringarnas vilja att stanna kvar i byn, men nya arbetstillfällen är viktiga.

- Vi borde trygga arbetsplatser för ungdomar som fortfarande är i skolan och sommarjobbar. Alla har inte bil och möjlighet att röra på sig.

Västnylands Florida

Tenala, Västnylands Florida, lockar människor i alla åldrar som firar semester under den gassande solen. De semesterboende är en viktig del av Tenala, anser Gustafsson.

- Vi har funderat på att ytterligare involvera dem i byns verksamhet. Det har talats om tillställningar speciellt riktade till sommarboende med info om byverksamheten. Sommarboende är en delvis outnyttjad resurs.

Tenala är också representerat på Facebook, i komisk tappning.

Utsidan på Regatta Spa.Regatta Spa Arkkitehtitoimisto Helin & Co

Helin har vunnit många arkitekttävlingar både i Finland och utomlands. Han har också planerat bland annat Nokias och Wärtsiläs huvudkontor och bostäderna vid Eirastranden i Helsingfors.

Regatta Spa kommer att fungera som bostadshotell som man kan köpa aktier i och det blir en del av Hotell Regattas verksamhet. Försäljningen av aktierna börjar i april.

Läs mera om hotellplanerna i Hangö:

Spa till Hangö i stället för hotell
Hangöbygget fick vd

Social- och hälsovårdsreformen kan leda till att sjukhus läggs ner och att andra måste specialisera sig. Det blir förändringar också inom vården i Västnyland.

- Västnyland måste vara beredd på allt, säger Irene Äyräväinen (Saml) från Lojo kort och koncist.

Äyräväinen är andra viceordförande i fullmäktige för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
Hon vill inte spekulera i vad som kommer att hända med regionens två sjukhus i Lojo och Ekenäs.

Tjänsterna behövs, men hur allt ska organiseras är en annan femma.

- Ändringar måste göras för att få kostnaderna för vården under kontroll, betonar Äyräväinen.

Ekenässjukhuset inte hotat

Äyräväinens partikamrat Erkki Rissanen i Raseborg är lite mera optimistisk angående framtiden för sjukhusen i Västnyland.

Rissanen sitter på ordförandestolen i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde. Han tror inte alls att sjukhuset i Ekenäs är hotat.

- Specialisering är det viktiga ordet här. Vi har ganska få sjukhus i Nyland så mycket färre kan det inte bli, säger Rissanen som redan länge har pratat för att Ekenässjukhuset borde specialisera sig.

Rissanen tror att reformen leder till en klok arbetsfördelning mellan alla sjukhus i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Han vill inte spekulera i hur sjukhusen i Västnyland kunde specialisera sig. Men reformen ger möjligheten att fundera på en helhetslösning inom distriktet.

- Det behövs inte 70 stycken sjukhus som gör knä- eller höftoperationer, konstaterar Rissanen. Han säger heller inte mycket om vad som kan hända med psykiatrin.

- Den somatiska vården i rätt mån ska bevaras i Ekenäs, säger han.

Reformen hindrar ej nybygget

En nybyggnad planeras invid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs. Erkki Rissanen tror inte att reformen sätter käppar i hjulet för att nybygget ska kunna förverkligas, tvärtom.

- Reformen kanske hjälper till eftersom hälsovårdscentralerna och sjukhusen ska bli närmare varandra.

Rissanen är av den åsikten att en tillbyggnad av sjukhuset behövs men han är emot den storleken som ursprungligen diskuterats.

Reformen väcker frågor

Den nya social- och hälsovårdsreformen väcker många frågor, både för Rissanen och Äyräväinen. Båda två tycker att reformen är ett steg i rätt riktning. Rissanen understryker att det är viktigt att primärhälsovården och specialsjukvården är under samma organisation.

Äyräväinen å sin sida tycker det ska bli spännande att se hur arbetet med reformen fortsätter. Hon frågar sig också om experter kommer att anlitas som stadsminister Katainen har lovat.

Västra Nylands folkhögskola i Karis startade i höstas en ny studielinje i mode- och kläddesign. Efter att yrkeshögskolan Novia i Åbo lade ner sin designlinje är det här nu den enda möjligheten att studera mode på svenska i Finland.

- Det har gått bra och jag är mycket nöjd med studerandenas prestationer. De har höga ambitioner och många av dem vill gärna fortsätta studera mode och design utomlands.

Just nu studerar nio kvinnor vid den ettåriga utbildningen. De flesta av dem är studenter. Enligt Nybom behöver man inte ha några bakgrundskunskaper i sömnad innan man börjar. En del av dem som började studera i höstas har aldrig sytt ett klädesplagg förut medan andra sytt kläder åt sig själv i några år. Det viktigaste är att man är intresserad av ämnet menar hon.

Ellen Rajala från Esbo och Johanna Pykäläinen från Åland är två av de flickor som inledde sina studier vid VNF i höstas.

-Vi har sysslat med bland annat mönsterkonstruktion, lärt oss modehistoria, hur man får idéer och hur hela processen från ritbordet till färdig produkt går till, berättar Rajala.

Framtidsplaner

Att de har gett sig in i en hård bransch är både Ellen Rajala och Johanna Pykäläinen medvetna om. De konstaterar ändå att man åtminstone måste försöka. Då terminen tar slut i vår har de båda planer för framtiden. Rajala kommer att söka till Aalto-universitetet och fortsätta studera design medan Pykäläinen har målet ännu högre ställt.

- Jag tänker försöka komma in vid Beckmans, berättar hon.

Beckmans är en av de mera kända mode och designskolorna och finns i Stockholm. Många av Sveriges största modeskapare har studerat där. Pykäläinen medger att det är mycket svårt att bli antagen, men hoppas på det bästa.

När de är färdiga med sina studier drömmer de om att starta ett eget företag. Ingen av dem är intresserade av de stora märkena utan vill hellre skapa något eget och personligt.

- Finland är ett ganska bra land att jobba i som designer tror jag, säger Rajala .Vi har inte så många kända designers så det är lättare att starta ett eget här än i många andra länder.

Avslutande uppvisning

Som avslutning på läsåret ordnas i maj en modevisning där studerandena får visa upp en egen klädkollektion. Rajala har valt att använda sig av återvunnet material, så kallad redesign. Hon bland annat sytt en jacka av ett par gamla kostymbyxor. Pykäläinen hittade inspiration i en bok med ryska folksagor och tänker göra en modernare version av de gamla kläderna.

Linjen för mode och kläddesign kommer att finnas på VNF även nästa höst.

- Det finns plats för tolv nya studeranden då vi börjar på hösten, berättar lärare Pia Nybom. Vi hoppas på att få med några pojkar också.

Text: Erika Lindroos

Ekenäs sommarkonserter firar femtonårsjubileum i år och firar sitt jubileum med en femdagarsfestival i månadsskiftet juli-augusti (30.7 - 3.8).

Festivalen inleds i år redan på en onsdag. Då uppförs ett verk med beställda texter om klimatförändringen.
Verket heter Två grader. Det är en konsert med vokalensemblen Rajaton och bröderna Jaakko och Pekka Kuusisto som tillsammans har komponerat musiken.

Texterna är beställda av kända textförfattare som Paula Vesala, Jarkko Martikainen, Paavo Westerberg och Juha Itkonen.

Husband för Ekenäs sommarkonserter är också i år Finländska kammarorkestern under ledning av Jukka-Pekka Saraste. Deras program inleds som vanligt med en öppningskonsert på torsdag.

Övriga artistnamn på programmet i år är klarinettisten Kari Kriikku, mezzosopranen Tora Augestad samt cellisten Pavel Gomziakov som besöker Finland för första gången.

Barnens verk avslutar

Ekenäs sommarkonserter avslutas med ett nytt verk som barn i Raseborg har varit med och komponerat och som de också är med och uruppför.
Verket är ett resultat av samarbetet mellan Raseborgs stad och Finländska kammarorkestern.

Alla tredjeklassister i Raseborg har under våren möjlighet att delta i kompositionsverkstäder samt ett kort sommarläger.
Det är kompositören Markus Fagerudd som leder arbetet med verket och uruppförandet på avslutningskonserten.

Läs om stadens ekonomiska stöd till festivalen
Festivalens egen webbplats

Yrkeshögskolan Novia satsar stort på naturbruksutbildningen i Raseborg. Flera stiftelser och fonder ger pengar för att utveckla utbildningen och de nordiska kontakterna ska förstärkas.

Det är inte klart hur stort stödet till utbildningen blir, men det kommer att vara betydande, uppger Novia i ett pressmeddelande. Den exakta summan klarnar senare i vår.

Novia vill också stärka samarbetet med expertorganisationer inom branschen och satsar på att ytterligare integrera forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Aronia i utbildningen.

Enligt Roger Broo, som är styrelseordförande vid Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, handlar satsningen om att säkerställa att naturbruksutbildningen håller en nationell och internationell nivå. Enligt honom vill man också ge en signal om att utbildning inom naturbruk är viktig i Finland.

I Raseborg utbildas hortonomer, agrologer, miljöplanerare och skogsbruksingenjörer.

Eva Sandberg-Kilpi, som är enhetschef vid Yrkeshögskolan Novia, berättar mera om vad det hela handlar om i Godmorgon Västnyland klockan 8:40 i morgon (26.3).

Närmare 70 hushåll är utan el på Padvavägen i Bromarv för tillfället. Orsaken till elavbrottet är inte känt och reparatörer är på väg till platsen.

Elavbrottet började klockan 19:45 och beräknas vara åtgärdat klockan 22:00.

Den höga tjänsten som grundtrygghetsdirektör har kanske aldrig förr i Finland tillsatts utan att jobbet har ledigförklarats, det vill säga så som staden Raseborg gör nu. I alla fall har Laura Lindholm, som är förhandlingschef vid Läkarförbundet, inte vetskap om att något sådant skulle ha skett.

Att staden Raseborg ska tillsätta en av stadens absolut högsta tjänstemän utan att på något sätt har ledigförklarat jobbet har väckt debatt. Jeanette Pajunen ska bli ny grundtrygghetsdirektör från och med april då sammanlagt fyra chefer byter jobb. Det betyder alltså att hon ansvarar för social- och hälsovården och därmed för den största biten av kommunens pengar.

- Läkarförbundet rekommenderar inte ett sådant här anställningsförfarande. Det viktigaste är att man hittar den lämpligaste personen. Om man inte ens överväger andra möjligheter än arbetsrotation så är det inte rätt sätt. Man följer då inte heller god förvaltningssed, säger Laura Lindholm som är förhandlingschef vid Läkarförbundet.

Beslutet borde ha diskuterats först

God förvaltningssed har inte heller följts eftersom inga diskussioner har föregått anställningarna, säger Lindholm.

- Vi har fått information om att beslutet har fattats utan någon form av diskussioner. Jag är inte alls förvånad över att det här har väckt debatt, det är ändå på en så pass hög nivå som man roterat personal. God förvaltningssed förutsätter också att staden har fört diskussioner på förhand. Förtroendemännen har inte känt till ens att något sådant har planerats.

Inte heller politikerna har känt till arbetsrotationen, så att ärendet skulle ha behandlats i något organ innan det för många rätt plötsligt dök upp i stadsstyrelsen.

Första gången i Finland

Lindholm har följt med den här sortens ärenden i över tio år och hon har aldrig hört om ett liknande fall förr.

- Det är absolut inte vanligt. Jag har aldrig inom kommunsektorn hört om att en lika hög anställning någonsin förut skulle ha skötts så här. Jag har aldrig hört att det skulle gjorts genom arbetsrotation och genom att tjänsterna inte alls ledigförklarats officiellt.

Många sökande önskvärt

Läkarförbundet skulle ha önskat att tjänsten hade lediganslagits inte bara internt, utan också helt offentligt.

- När man talar om så här höga tjänster som kommunens högsta tjänstemän, dit grundtrygghetsdirektören hör, så är utgångspunkten i lagen att man ledigförklarar en tjänst för att få så många bra sökanden som möjligt för att kunna välja den lämpligaste.

Någon gång har det hänt sig att höga tjänster lediganslås bland den egna personalen.

- I någon mån använder sig kommuner av en intern ansökningsprocess men normalt inte på den här nivån.

Lagligt agerande

Enligt Lindholm strider stadens agerande som helhet mot god förvaltningssed. Men staden håller sig ändå inom lagens gränser.

- Det strider inte direkt mot lagen eftersom det enda som krävs för att få en sådan tjänst är att en person uppfyller de officiella krav som finns och att den personen ger sitt samtycke till en omorganisering.

Ett krävande jobb

I Raseborg är behörighetskraven lämplig högre högskole- eller liknande examen för ledningsuppgifter och erfarenhet av social- och hälsovård och administrativa ledningsuppgifter. Dessutom önskas samarbets- och ledarskapsförmåga.

- En tjänst som grundtrygghetsdirektör kräver mycket. Det handlar ju om både hälsovård och socialvård och är alltså ett mycket brett område. Det är också en tjänst där man har mycket makt och påverkningsmöjligheter och där man måste ta ställning till många olika sorters ärenden. Speciellt nu då social- och hälsovårdsreformen blir verklighet inom de närmaste åren, säger Lindholm.

Grundtrygghetsdirektören i Raseborg ska också ha utmärkta kunskaper i det ena inhemska språket och goda i det andra.

- Man måste hålla mycket kontakt med olika nätverk och med lagstiftning. Så det är viktigt att man klarar sig bra på både finska och svenska.

Exceptionellt lämplig

Stadsdirektör Mårten Johansson är nöjd med arbetsrotationen.

- Den rotation vi nu genomför förutsätter formell behörighet, lämplig högre högskoleexamen. Men det är bara en aspekt. Det viktiga är att Jeanette Pajunen har en bred erfarenhet av social- och hälsovård, av administrativa ledningsuppgifter samt påvisad samarbets- och ledarskapsförmåga. Sällan faller bitarna så bra på plats, säger han.

Från avdelningsskötare till grundtrygghetsdirektör

Ekenäsbon Jeanette Pajunens bakgrund är bland annat att hon våren 2008 tog magisterexamen i hälsovetenskaper inom samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. Fram till april 2007 arbetade hon på Ekåsen och efter det som avdelningsskötare vid Ekenäs hälsovårdscentral fram till slutet av 2008 . I januari 2009 tog Pajunen över som chef för omsorgstjänster i Raseborg. I januari 2011 blev hon sedan produktionschef för grundtrygghetsproduktionen efter Eva Storgårds. Detta var också en tjänst Pajunen fick utan att den var lediganslagen. Ingen blir nu produktionschef efter Pajunen, tjänsten faller istället bort.

Samtidigt som Jeanette Pajunen blir ny förman för grundtryggheten avslutar förvaltningsöverläkaren Aulikki Ahlgrén-Rimpiläinen sitt värv eftersom hon sagt upp sig. Hon är inte mer på jobb efter den 3 april, arbetsförhållandet tar officiellt slut den 25 maj.

Ahlgrén-Rimpiläinen ville inte kommentera orsakerna till Yle Västnyland men säger till tidningen Etelä-Uusimaa (27.3) att arbetsrotationen var en bakgrundsfaktor i hennes beslut att säga upp sig. Med tanke på demokratin borde alla med behörighet enligt henne få söka kommunala tjänster. Ahlgrén-Rimpiläinen är medicine licentiat. Hon tycker enligt EU det är skäl att utreda om allt gick rätt till samt om staden följde god förvaltningssed vid rotationsproceduren.

Läkarförbundet behandlar ärendet

Läkarförbundet har från fackligt håll blivit ombett att reda ut lämpligheten i att besätta grundtryggetsdirektörens tjänst genom arbetsrotation. Ärendet ska behandlas av Läkarförbundets styrelse. Också Vänstern i Raseborg har i hårda ordalag officiellt kritiserat processen.

Pajunen börjar sitt jobb den första april, men är då ännu inte officiellt godkänd av fullmäktige som är det organ som ska godkänna valet av stadens högsta tjänstemän. Fullmäktige håller sitt möte först några dagar senare.

Artikeln har kompletterats med uppgifter om orsakerna bakom Ahlgrén-Rimpiläinens beslut att säga upp sig.

Vänstern kritiserar hårt rörigt ledarkultur i Raseborg
Höga chefer byter jobb i Raseborg

Nästan hälften av de anställda på metallföretaget Tammet i Ekenäs mister sina jobb. Det är resultatet efter samarbetsförhandlingarna som avslutades igår.

28 personer mister jobbet vid metallföretaget Tammet i Ekenäs och vissa avdelningar inom företaget läggs ner.

På grund av att Tammet är mitt i en företagssanering kommer de 28 anställda att sägas upp redan om två månader. Normalt är uppsägningstiden upp till sex månader.

Produktionsdirektören Jan Silén vill inte sia om Tammets framtid. Jan Silén Bild: Yle/Minna Almark

Framtiden oklar

Idag jobbar 60 anställda för Tammet. Produktionsdirektören vill inte spekulera om ännu fler jobb är hotade att försvinna i framtiden.

- Tiden får utvisa vad som händer, säger han.

Tammets saneringsplan ska vara klar till sommaren.

- Efter planen är klar får vi se om fodringsägarna tror på en framtid för Tammet, säger Silén.

Tammet har motvind

Tammet har tampats med ekonomiska problem redan ett tag. I slutet av förra året såldes enheten i Pälkäne till Celsa Steel Service Oy. I februari det här året försattes Tammets fabrik i Ryssland i konkurs. Och sedan december förra året har personalen i Ekenäs varit permitterad halva veckan.

12.03: Tammet försöker rida ut stormen

Det brann i källaren i ett småhus på Öbyvägen i Hangö i gårkväll vid tiotiden.

Lågorna flammade upp längs med ytterväggen.

Räddningsverket lyckades ändå släcka branden så att den inte spred sig vidare från källaren. Men det var bara frågan om minuter innan branden skulle ha spridit sig. En branddörr hindrade branden från att sprida sig till bostadsdelen.

De två personer som befann sig i huset kunde säkert ta sig ur huset och skickades till sjukhuset för kontroll.

Samhällstekniska nämnden i Raseborg godkänner inte i det här skedet trafiklösningarna som har föreslagits för Handelshamnen, dit Norra hamnen hör, i Ekenäs.

Nämnden anser att de trafikströmmar som ett eventuellt köpcenter skulle föra med sig påverkar trafiken på ett mycket stort område. Området som har utretts är helt enkelt för litet.

En ny delgeneralplan måste göras innan en detaljplan ritas upp. En delgeneralplan är en övergripande plan över ett större område.

Hela området från metallföretaget Tammet till Kråkholmen skulle påverkas mycket av trafiken, anser nämnden.

Ärendet går nu vidare till planläggningsnämnden.

Förslag: Köpcentrum i Norra hamnen trafikmässigt bra

En del av Åbos sopor körs med båt från Hangö över till Estland. Projektet inleddes i höstas och ska hjälpa oss att minska mängden avfall på våra soptippar.

- Soporna lastas på lastbilar i Åbo och körs sedan hit ner till Västra hamnen i Hangö och på kvällen åker fraktfartyget över till Estland. När de har kommit fram så förbränns soporna och producerar då samtidigt både el och fjärrvärme.

Orsaken till att soporna inte kan förbrännas i Finland är för att våra finländska förbränningsverk har för liten kapacitet. Tidigare har man också kört över sopor till Sverige. Om de här soporna inte skulle åka över till Estland skulle de bara bli liggande på en soptipp. Det gör båttransporten till ett betydligt miljövänligare alternativ. Peltonen tycker det är synd att det här inte kan skötas hemma i Finland.

- Det är ju fråga om energi och för all energi får man pengar. Sverige och Estland ligger steget före med det här. Vi borde också kunna återvinna våra sopor i större utsträckning än vi gör nu. Det är ju i det här fallet också fråga om ganska stora mängder. Varje vardag åker i medeltal åtta lastbilar fulla med sopor över till Estland.

Finns farligare saker att transportera

Trots att det är fråga om stora mängder avfall märks det ändå inte vilken lastbil som innehåller sopor och vilken som är utan. Lastbilarna är vältäckta och soporna lämnar inte lastbilen en enda gång under resan. De kör ombord på fartyget precis på samma sätt som vanliga personbilar gör på båten till Sverige. Peltonen har inte heller hört några klagomål från allmänheten.

- Jag tror att ingen ens vetat om det. Det kommer ju allt möjligt gods hit till hamnen. Jag tycker personligen ändå att det finns betydligt farligare ämnen på gummihjul än sopor.

Kunde skötas i Koverharhamnen också

Om det skulle bli problem med soptransporterna kan Peltonen tänka sig att man kunde flytta dem till hamnen i Koverhar i stället. Han påpekar ändå att det är staden beslut.

- Vi äger inte hamnen i Koverhar. Det är Hangö stads sak att avgöra om de i framtiden eventuellt kan tänka sig att köpa upp området eller inte. Just nu är vi i behov av mera utrymme så Koverhar hamnen kunde ju kanske vara en lösning på det problemet också.

Text: Erika Lindroos

Flera hundra hushåll har varit utan el i östra Ingå och västra Sjundeå idag. Felen är nu åtgärdade.

Det finns inget bra med en eventuell sammanslagning mellan Ekenäs och Karis-Billnäs gymnasium. Långa avstånd skulle bli ett problem.

- Det pratas om att en fördel skulle vara ett bättre kursutbud, men det argumentet faller på att det redan i dag är möjligt att ta kurser i Karis men få nappar på det, säger Eddie Lindbom från Ekenäs gymnasium. Han ser inget positivt med en eventuell fusion av de båda gymnasierna.

Lindbom nämner också att avstånden för studerande från till exempel Bromarv skulle få lång väg till skolan om gymnasiet skulle placeras i Karis.

- Samma sak gäller för de studerandena som kommer från Ingå och Svartå om gymnasiet placeras i Ekenäs, säger Ida Flemmich som pendlar från Sjundeå till Karis-Billnäs gymnasium.

Fördelar finns

Men visst finns också positiva saker om gymnasierna blir ett. Flemmich säger att det skulle vara positivt att det bara skulle vara gymnasieelever i huset. I dag delar de som studerar vid Karis-Billnäs gymnasium hus med högstadiet.

En annan fördel skulle vara att då studerandena blir fler så går kurserna flera gånger varje år, vilket underlättar när man ska göra en personlig läseordning och få kurserna som man vill ha dem, säger Lindbom.

"Ekenäs gymnasium har redan sparat"

Både Lindbom och Flemmich förstår att staden måste spara. Men Lindbom tycker redan gymnasiet i Ekenäs gjort sitt när man gått med på att flytta till den gamla sjukvårdsskolan, närmare centrum.

Han berättar att när lärare och studerande hade ett möte om flytten med bildningsdirektören så ställdes frågan om flytten till gamla sjukvårdsskolan kommer innebära att gymnasierna slås samman, i och med att det finns mycket plats i "Sjukis".

- Då var svaret att det inte finns några sådana planer men nu pratas det om att båda gymnasierna skulle rymmas där, så det känns som vi blivit lurade på den punkten, säger Lindom.

Gymnasiefrågan i Raseborg åter aktuell
Jonej - Raseborg diskuterar skolnedläggningar igen
Två gymnasier - ett för mycket

Kulturarbetaren och producenten Roger Liljestrand från Ekenäs har belönats av Svenska folkskolans vänner. Liljestrand tog emot Hagforsmedaljen på SFV:s utdelningsfest i Helsingfors i dag.

I motiveringen heter det att Roger Liljestrand med bakgrund i dansbandsmusik på svenska i Finland har byggt upp ett imponerande nätverk av personer och musikevenemang som producerats med proffsig kvalitet. Han firar dessutom 50 år som kulturarbetare i år.

Hagforsmedaljen delas ut som erkänsla för förtjänstfull gärning till förmån för den svenska kulturen och det svenska språket i Finland. Förutom medaljen får Liljestrand också 2500 euro av Svenska folkskolans vänner.

Här kan du läsa om samtliga pristagare

48 koncentrerade ögonpar stirrar ner i bordet. Det är inte byråkrater som samlats för att vända papper. Den årliga schackturneringen för elever i Raseborg får till och med barn och tonåringar att vara tysta.

Tobias Lindqvist Tobias Lindqvist spelar schack Bild: Yle / Jonas Sundström

- Bra.

Du vann alltså?

- Jo

Du krossade motståndaren?

- Jo.

Hur känns det?

- Bra

Tobias är självsäker och kortfattad som en ishockeyspelare från Sovjetunionen. Han vet att schack kan vara ett dramatiskt spel. Slutet lurar alltid bakom hörnet.

- Man kan förlora genast om man gör ett fel.

Viktoria Ingman, en femte klassist från Seminarieskolan, är mera ödmjuk efter sitt senaste parti.

- Jag gav upp min match. Jag hade bara en kung kvar.

Viktoria Ingman koncentrerar sig Viktoria Ingman Bild: YLE / Jonas Sundström

Viktoria tycker schack är roligt och spännande. Spelet är också utmanande.

- Först ska man äta upp gubbar, men sedan när man bara har några kvar är det svårt att kontrollera sig.

Spel på två språk

I schackturneringen deltog både svensk- och finskspråkiga elever från Raseborg. Hur är det att spela på olika språk?

- Det stör inte. Man lär ju sig finska också. Man provar prata så mycket man kan. Nog förstår de finska eleverna. Oftast lär man sig nya ord, säger Tobias Lindqvist.

Redaktören avslöjar sin okunskap i intelligentians spel när han talar om att ”hacka klockan”.

- Det gör ingenting om man glömmer att ”hacka klockan”. Den andra påminner en om man glömmer, säger Lindqvist smått road.

Monster bättre än bönder

Om Viktoria Ingman får välja skjuter hon hellre monster i tv-spel än spelar ett lugnt parti schack.

Glädjerop i Karis Bild: YLE / Jonas Sundström

- Det tar så länge att spela schack. Det blir tråkigt till slut. Men det blir nog tv-spel också, säger hon som fick dagens fair play-pris då hon hjälpte motståndarna att trycka på schackklockan när de glömde.

I en fri värld väljer Tobias Lindqvist också tv-spel. Det är vad kompisarna gör, helt förståeligt. Att schack skulle vara en sport skriver han inte under.

Alf Wendelin vill se nya schackspelare Alf Wendelin Bild: YLE / Jonas Sundström

- Man gympar kanske hjärnan, men inga andra muskler.

Men bakmusklerna, man sitter ju länge?

- Det är ganska lugnt att sitta. Man lutar mot ryggstödet och flyttar på armen ibland.

Unga är ökända för sin bräckliga koncentrationsförmåga, hur lyckas Viktoria hålla sig skärpt under en match?

- Jag spelar bara och tänker inte på att förlora. Det gäller att ha roligt.

För att Tobias skall hållas koncentrerad behövs tystnad.

- Så länge det är tyst är det lätt att koncentrera sig. Blir det oljud är det svårt.

Föråldrad spelarkår

Schackspel förknippas kanske med äldre herremän i grått hår och slitna kepsar. Hur mår schackkulturen i Västnyland?

- Den är nog föråldrad. Det är mest gamla gubbar som spelar för tillfället. Tyvärr är det så, säger Alf Wendelin, sekreterare i Ekenäs schackklubb.

Wendelin skulle gärna se nya schackspelare, men frestelserna att göra annat är stora och så kan man spela schack på nätet.

- Du kan spela schack på nätet 24 timmar i dygnet sju dagar i veckan.

Wendelin ser inte internet som ett problem, men han tycker det är roligare att spela människa mot människa på varsin sida av bordet. Han är ändå optimistisk.

- Allt går i vågor. Nu är det nere, men om fem år kan det vara precis tvärtom, att man vill sitta på en schackklubb.

Vinnare i den äldre klassen var Samuel Strebelle från Karis finska högstadium och i den yngre klassen tog Samu Trogen från Klinkbacka skola i Pojo segern.

Alla resultat i schackturneringen för skolelever i Raseborg hittas här.

Turneringen ordnades av Ekenäs schackklubb och Karjaan Ura i samarbete med Raseborgs stad.