Sjundeå IF tog en väntad seger över Vandalaget Atlas i handbollens FM-liga för herrar. Matchen spelades på onsdagskvällen i Sjundeå bollhall.

Slutsiffrorna skrevs 28-23. I pausvilan var ställningen 16-14.

Under matchens fem första minuter gjordes endast ett mål. Anthony Hellakoski förde Atlas i en 0-1 ledning och matchens andra mål sågs strax efter att fem minuter var spelade. Heikki Laitinen gjorde Atlas andra mål för kvällen.

Då matchuret visade att fem och en halv minuter var spelade spräckte Jaan Kauge hemmalagets nolla. Marius Lepp gjorde ännu ett mål för gästerna innan hemmalaget fick fart på sitt spel.

Det var ändå först efter en dryg kvarts spel då hemmalaget första gången tog ledningen. Efter det lyckades gästerna inte fler gånger ta ledningen i matchen. Ett par gånger kom Vandalaget ikapp, men aldrig förbi.

Tio måls skytten Anton Luuppala valdes till matchens bästa spelare. Gästernas bästa målskytt Anthony Hellakoski valdes till matchens nästbästa spelare. Han gjorde sju mål för sitt lag.

SIF minst sexa i tabellen

Sjundeå IF kommer att placera sig minst på en sjätte plats i grundserien. Atlas är för tillfället sjua.

SIF-herrarna har ännu två matcher kvar att spela. Sin följande match spelar Sjundeålaget i Karis mot BK-46. Säsongens sista grundseriematch spelar SIF i hemmahallen mot tabelltrean HC West från Grankulla. Den matchen spelas lördagen den 12:e april.

SIF: Roni Leven, Patrik Grönberg 1, Joni Jukola, Gustav Svanbäck 1, Henri Mannonen, Jaan Kauge 6, Anton Luuppala 10, Antti Tahvanainen 2, Ravo Voosalu 2, Alexander Holmberg 3, Albert Rehnberg, Elias Nyman, Christoffer Modig 1, Kilas Sillman 1, Janne Korpimäki 1, Stefan Thilman.
Atlas: Tuomas Laitinen, Kenneth Åstrand, Tuomas Witikka, Mikk Vainikk 1, Heikki Laitinen 5, Erkka Näntö 3, Jani Kivinen, Arto Starck 1, Oskari Lehtonen, Anthony Hellakoski 7, Jyri Lujanen 4, Henri Hagman, Marius Lepp 2, Viljami Kuntsi.

Årskurs fem och sex i Virkby och Solbrinkens skolor i Lojo behöver inte flytta till Källhagens skola. Det beslöt undervisningsnämnden i Lojo i går kväll.

Gunilla Wikberg (VF), som är nämndens vice ordförande är lättad över beslutet.

- Det har varit en lång process. Frågan har diskuterats i den svenska utbildningsnämnden tre gånger och vi har inte velat splittra eleverna. Dessutom tycker vi att det är fel att skoleleverna betalar för det utrymmesbrist som finns inom småbarnsfostran, säger hon.

Mot tjänstemannaberedningen

Utbildningsnämnden i Lojo går emot tjänstemannaberedningen, som ville flytta alla femmor och sexor i Virkby och Solbrinken till Källhagens skola. I stället följer man den svenska utbildningssektionens förslag att det byggs en paviljong invid Solbrinkens skola och en invid Virkby skola, så att alla lågstadieelever i skolorna inklusive förskole- och eftisverksamheten får vara på samma ställe.

Wikberg hoppas att paviljongen invid Virkby skola kan bli färdig till hösten. Annars får eftisverksamheten tillfälligt flytta till Källhagens skola. Eftisverksamheten vid Solbrinken får också flytta till tillfälliga lokaliteter i närheten tills paviljongen är färdig.

Principbeslut

Enligt Wikberg handlar det här beslutet om mera än Solbrinkens och Virkby skolors elever.

- Det här ger riktlinjer, det vill säga på vilket sätt man kan flytta elever också i de finska skolorna, påpekar hon.

Stadsstyrelsen i Lojo ska som nästa instans ta ställning till frågan.

Det ska inte drabba vattenverkets kunder att Raseborgs stad tar över det konkursfärdiga Skåldö vattenandelslags verksamhet och skulder. Både lån och lånekostnader ska överföras till Raseborgs stads allmänna förvaltning, vilket betyder att alla raseborgare är med och delar på skuldkakan.

- Skulderna och amorteringarna betalas från skatteöret. Då vattenverket tar över verksamheten så tyckte vi att det var tydligare att det övriga lämnas till allmänna förvaltningen, säger hon. Det är nu fullmäktige som avgör saken.

Enligt Kannelsuo-Mäntynen tillåter lagen inte att vattenverkets kunder får tilläggskostnader på grund av att staden tar över vattenandelslaget.

Skulder på två miljoner

Vattenverkets skulder skulle i och med övertagandet ha ökat med 2, 2 miljoner euro och de årliga räntekostnaderna med 55 000 euro. Låneamorteringarna per år skulle ha betytt en ökningpå över 200 000 euro.

Vattenandelslaget har allt för få kunder och intäkter och allt för stora utgifter. Andelslaget säljer vatten för 45 000 euro per år. Men då driftskostnaderna är 20 000 euro driften inklusive avskrivningarna stiger till nästan 90 000 euro, blir underskottet över 40 000 euro.

Höjning på sex procent

Skåldö vattenandelslags låne- och driftskostnader skulle ha gett Raseborgs vatten ett årligt underskott på drygt 320 000 euro.

Bruksavgiften för Raseborgs vattens nuvarande kunder borde därför ha höjts med 6 procent.

I beredningen ville vattenverket att staden skulle sänka sitt avkastningskrav, alltså mängden pengar som staden vill ha av vattenverket per år, men beslutet blev alltså ett annat. Staden krävde 600 000 euro per år i avkastning av vattenaffärsverket.

Ett övertagande av Skåldö vattenandelslag borde med andra ord ha minskat avkastningen med över 50 procent.

Konkurs blir dyrare

Enligt Kannelsuo-Mäntynen är det ett bättre alternativ att staden tar över det skulddrabbade andelslaget i stället för att låta det gå i konkurs.

4.3.2014 Staden vill ta över vattenandelslaget

- I och med att staden har gått i borgen för andelslaget så har jag förstått att det blir dyrare att låta det gå i konkurs, säger hon.

Raseborgs stad planerar ta itu med hårdhandskarna mot invånare som utan lov förvarar föremål på stadens områden. Samtidigt tycker staden det är bra om invånarna frivilligt vill sköta stadens grönområden bara man håller sig till spelreglerna.

Under gårds- och gatusynen upptäckte staden att flera invånare i staden olovligt använder stadens grönområden för förvaring av bland annat båtar och husvagnar.

Staden ska i framtiden omedelbart påtala återkommande långvarig förvaring av föremål på stadens marker. Om uppmaningen inte följs kommer staden att göra polisanmälan.

Använder stadens mark fortlöpande

I vissa fall har invånare t.o.m. lagt ut järnvägssyllar och andra föremål på marken för att ha en bra grund för t.ex. båtförvaring. Då kan arrangemanget betraktas som permanent, heter det i beredningen.

Staden har också upptäckt vissa fall där invånare har införlivat stadens mark i sin egen tomt genom att bygga ett staket eller plantera en häck.

Invånare gör också gott på stadens marker

Samtidigt vill staden ändå uppmuntra de invånare som frivilligt sköter om stadens markområden som ligger i närheten av den egna tomten. Men för att för att spelreglerna ska vara klara vill staden göra upp skriftliga skötselavtal med invånarna.

Avtalet ska inte innebära någon skyldighet för invånaren utan ge en möjlighet till vård av närområdet, heter det i beredningstexten.

Det sägs också att staden och markägare hittills har kommit överens muntligt, men då tjänstemän har bytts ut och hus har bytt ägare har det lett till att ingen längre exakt vet vad man har kommit överens om.

Oftast har det inte heller funnits problem, men ibland har invånare t.ex. gjort planteringar på stadens mark så att allmänheten inte har kunnat röra sig där.

Lojos stadsdirektör Simo Juva håller som bäst på med en turné runt i staden för att träffa invånarna och höra vad de har att säga. Hittills har det ordnats ett tillfälle inne i Lojo centrum och på onsdagen var det Virkbybornas tur att ställa sina frågor. Närservice och de dåliga vägarna väckte störst debatt.

Över trettio Virkbybor samlades i Café Wanha i Virkby centrum klockan nio imorse för att prata med Lojos stadsdirektör Simo Juva. Juva har själva fattat beslutet att göra en sådan här turné och tycker att det är viktigt att prata med invånarna.

– Jag tror på levande och fysisk kontakt, säger han. Bilden man själv har av sin stad motsvarar inte alltid verkligheten. Därför måste man prata med människorna som bor här. Det ger en mer realistisk bild av staden.

Eetu från Virkby tycker att det är en bra idé att åka runt för att prata med invånarna.

– Många har mycket att säga, men vet inte vem de ska ta kontakt med. Det är lättare att fråga här än att ringa någonstans, konstaterar han. Själv skulle han önska en plats eller lokal där ungdomar kan träffas.

Stadsdirektören bad om ursäkt

Virkbyborna hade mycket att prata om under mötet. Allt från en ny frisbeegolfbana och vem som borde städa vägarna till om man kan göra Lojo stads webbplats mindre krånglig. Juva var förberedd på hård kritik för de dåliga vägarna och inledde hela frågestunden med att be om ursäkt för dem. Han konstaterade att allt skötts på ett mycket dåligt sätt.

Många var också oroade över om hälsocentralen kommer att få stanna kvar. På den frågan kunde Juva inte ge något klart besked, men lovade att den åtminstone inte kommer att flyttas ännu på några år. Han påpekade också att ingen ännu vet riktigt hur allt kommer att fungera i och med den nya hälsovårdsreformen.

Juvas turné har hittills fått nästan enbart bra kritik.

– Både stadsbor och tjänstemän har sagt att det här är en bra idé. Under mötena kommer det naturligtvis en del kritiska frågor, men i övrigt har feedbacken varit positiv. Man ska få ställa kritiska frågor. Det är meningen.

Sammanlagt ska det ordnas fyra tillfällen där invånarna har möjlighet att ställa sina frågor till sin stadsdirektör. Lojo centrum och Virkby är nu avklarade. Under våren ska han ännu besöka Karis-Lojo och Pusula.

Av Erika Lindroos

Vattentornet i Ekenäs repareras, men det blir betydligt dyrare än staden har räknat med. Staden har reserverat 400 000 euro för reparationen men nu blir kostnaden dubbelt högre.

Direktionen för vattenaffärsverket beslutade redan i december att vattentornet saneras i helhet och förstärks genom gjutning.
En ny krans gjuts runt bassängens nedre kant.

Håller i tiotals år till

Saneringen sägs förlänga tornets livslängd med tiotals år.

Alternativen var att bygga en lågvattenbassäng eller ett nytt vattentorn. Båda kostar minst 2 miljoner euro.

Det var ett konsultföretag som granskade tornet samt tog fram olika saneringsalternativ och kostnadskalkyler för dem.

Tornet i Ekenäs är av samma typ som ett torn som rasade i Jyväskylä för ett och ett halvt år sedan.

Raseborg har utrett reparationsbehovet och upphandlat arbetena tillsammans med Borgå och Idensalmi som har likadana vattentorn.

Destia reparerar vattentornet

Direktionen för Raseborgs vatten valde på onsdagen (26.3) Destia som entreprenör för Ekenäs vattentorn.

Det fanns fyra offerter att välja mellan. Destias pris låg på lite under 800 000 euro. Den dyraste offerten var 1,3 miljoner euro.

Tanken är att saneringen genomförs i sommar.

Mera lån

Direktionen ber samtidigt stadsfullmäktige höja vattenverkets rätt att teckna lån med 600 000 euro, det vill säga från 2,4 till 3 miljoner euro.

Extra pengar behövs förutom till vattentornsreparationen också till byggande av kommunalteknik.

Staden hade reserverat knappt 300 000 euro för vatten- och avloppsbyggen på nya bostads- och industriområden. Men pengarna räcker endast till bostadsområdet Dönsby West i Karis. För övriga områden vill vattenverket låna ytterligare 200 000 euro.

Evenemangsproducenten och musikern Roger Liljestrand från Ekenäs fick igår ta emot Hagforsmedaljen under högtidliga former i Helsingfors.

Liljestrand säger att premieringen är en stor ära och att han känner sig väldigt smickrad.

- Det känns skönt att få en bekräftelse på allt arbete jag gjort under åren.

Författare premieras ofta

Han har fått ta emot många samtal och textmeddelande från personer som tycker det är fint att någon annan än författare och teaterchefer blir premierad.

- Jag har aldrig hört att någon inom musikvärlden på svenskt håll skulle blivit premierad, så jag hör nog till de få som blivit uppskattade, konstaterar Liljestrand.

Femtioårsjubileum i år

Roger Liljestrand firar i år 50 år som kulturarbetare.

- Det begav sig när jag var 14 och var med och bildade en orkester i Ekenäs som hette Busters, berättar Liljestrand nostalgiskt.

Under årens lopp har Liljestrand varit med i flera dansband men på senare år har trummorna fått samla damm. Istället har han ordnat mängder med musikevenemang i Västnyland. Han har bland annat producerat konserter med melodifestivalsvinnarna Sanna Nielsen och Carola Häggkvist.

- Det är alltid roligt att träffa de som syns på första sidorna, medger Liljestrand.

Dansband idag och nu

Dansbandsmusiken har betytt mycket för Roger Liljestrand.

- Det är en hobby som jag kunnat få en slant för. Det har varit ett stort nöje.

Dansband är idag inte lika populärt som för 30 år sedan. Men Liljestrand vill lyfta upp speciellt dansföreningarna som finns i trakten som värvar nya unga krafter till dansföreningarna.

En sak är säker. Tango och humppa är definitivt inget som går hem i Västnyland. Här är det istället poppiga dansbandslåtar och countryrock som går hem.

- Ingen går på dans om man inte får pyttipanna och öl, berättar Liljestrand.

Kan inte sluta vara med i svängarna

Roger Liljestrand ordnar inte bara evenemang via sitt företag Scendraget. Han är också till exempel aktiv i föreningen för Kulturhuset Karelia i Ekenäs. Något slut på att vara med i kulturbranschen ser han inte.

- Det här är ett gift, jag kan inte sluta, säger Liljestrand med ett stort leende på läpparna.

Liljestrand belönas för kulturgärning

De västnyländska poliserna finns nu också på Facebook. På deras sida kan man läsa om humoristiska händelser som de varit med om och de kan också be om tips från till exempel ögonvittnen.

Poliserna finns nu också på Facebook. På deras sida kan man läsa om humoristiska händelser som de varit med om och de kan också be om tips från till exempel ögonvittnen.

Västra Nylands polisinrättning grundade en egen Facebooksida i början av året och nu har också Raseborgspolisen gått med. En svensk- och en finskspråkig fältpolis kommer att skriva inlägg om sådant som berör Ingå, Raseborg och Hangö.

Äldre konstapel Camilla Fri-Bergström är en av dem.

– Vi strävar efter att skriva några inlägg i veckan. Ofta handlar det om saker som vi gör i vårt arbete och roliga incidenter som vi varit med om. Ibland händer det också att vi ber allmänheten kontakta oss om de varit ögonvittnen till en händelse och vi behöver få mer information.

Fri-Bergström tror att allmänheten har nytta av Facebooksidan.

– Om någon blir offer för stöld eller liknande och polisen via Facebook får kontakt med ett ögonvittne kan det vara till stor hjälp för offret. Ibland till och med avgörande för om den skyldiga kan gripas eller inte. Ur ett mera lättsamt perspektiv kan det också vara roligt för allmänheten att se vad vi sysslar med i vårt dagliga arbete, säger hon.

Många gillar

Många västnylänningar har gillat Facebooksidan och kommentarerna är positiva. Redan det första inlägget fick över 200 gilla-markeringar. Många bland de svenskspråkiga uppskattar Fri-Bergströms inlägg. Hon är den enda polisen som skriver sina inlägg på svenska.

Fri-Bergström påminner också om att Facebook sidan mest är en pr-grej. Det är inte meningen att man ska kontakta dem via Facebook om man behöver hjälp.

– Klart vi tar tag i det om det är fråga om något väldigt allvarligt, men i regel svarar vi inte på direkta meddelanden. Om man behöver hjälp ska man ta kontakt med polisstationen, säger hon.

Raseborgspolisens inlägg hittar man på Facebook under namnet Länsi-Uudenmaan poliisilaitos.

Av Erika Lindroos

Då det byggs nya daghem i Lojo måste man beakta att också svenskspråkiga grupper ska rymmas med. Det här beslöt undervisningsnämnden på sitt möte i går.

Utrymmesbristen inom den svenska dagvården är stor i Lojo och därför tycker nämnden att det är viktigt att också de svenska daghemsbarnen beaktas då nybyggen för finska daghemsgrupper planeras.

– Till exempel om man bygger daghem i norra Lojo, säger nämndens vice ordförande Gunilla Wikberg (Vf).

Nämnden beslöt också att aktivt rekrytera svenskspråkiga familjedagvårdare, främst i Virkby och Muijala.

Hangö stads sommarjobb för ungdomar har lockat 170 sökanden då staden bara kan anställa mellan 30 och 38 ungdomar. Antalet ansökningar är cirka 30 fler jämfört med i fjol. De flesta ungdomar (89) har sökt jobb inom parkavdelningen.

Det är ungdomssektorn, tekniska verket, kultursektorn och centralköket som tillsammans väljer sommarjobbare. Trots att ungdomar i åldern 15 till 25 år har fått söka jobben prioriteras ändå sökanden som är yngre än 20 år.

I budgeten finns pengar för 40 000 euro för sommarjobben.

Förutom parkavdelningen har ungdomarna också sökt jobb på kulturbyrån och biblioteket (17 ansökningar), idrottsplatser (12), museet (11), centralköket (9), städning (9), fastighetsskötsel (8), bygg- och reparationstjänster (7), lekledare för simskolorna (6) och övervakning av hopptornet i Märsan (2).

Karisklubben BK-46:s herrlag i handboll tog en övertygande seger i FM-ligan. Åbo IFK föll på sin hemmaplan Samppalinna på torsdagskvällen med klar marginal.

Slutsiffrorna blev 26-35 (12-19).

BK:s Oliver Helander prisbelönades som matchens bästa spelare. BK-målvakten Mikael Heinonen valdes till matchens nästbästa spelare. I Åbo IFK prisbelönades Andreas Nyström. Han gjorde tio mål.

I och med segern har BK-46 ännu chansen att komma på en fjärde plats i sluttabellen. Efter 22 spelade omgångar är BK femte i tabellen, en poäng efter fyran Helsingfors IFK.

Sin följande match spelar BK-46 på hemmaplan mot tabellsexan Sjundeå IF. Den matchen spelas onsdagen den 9:e mars.

Åbo IFK:s bästa målskyttar var Andreas Nyström 10, Christoffer Nyström 5 och Niklas Manderoos 4 mål.

BK:s tre bästa målskyttar var Robin Karlsson 7, Johan Skogberg 6 och Oliver Helander 5 mål.

FM-ligans serietabell finns på Yle text-tv sidan 269.

Det är inte bara inom privata sektorn som man har börjat ordna äldrevården på ett nytt sätt.
Hangö är en föregångare på förebyggande vård, säger stadens grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander. Och det lönar sig.

Staden satsar medvetet på att inom äldrevården ta tag i hälsoproblemen hos de äldre innan problemen blir onödigt stora, säger hon.

- Och de förebyggande insatserna blir otroligt viktiga.

Förebyggande arbete lönar sig

I början kan det verka som att det blir dyrare.

- Men i det långa loppet blir det betydligt billigare, för att inte tala om vad det betyder för patienten och klienten, säger Kajander.

Hon berättar att fjolårets bokslut visar att man redan börjar märka att förebyggande arbete sparar pengar. På sikt kan staden spara hundratusentals euro per år, i fall staden fullt ut går in för de här förändringarna.

- Det är alldeles klart att där finns luft ännu och vi jobbar ännu inte tillräckligt effektivt, men vi är på väg.

Elisabeth Kajander. Elisabeth Kajander från SDP är vice ordförande i bildningsnämndens svenska sektion. Bild: YLE / Pia Santonen

Det finns mer att göra

Samarbetet mellan hemvården, hälsocentralens bäddavdelning och Västra nylands sjukhus kunde bli bättre, säger Kajander. Alltså så att de äldre vårdas på rätt ställe.

- Och det påverkar verkligen kostnaderna.

Det finns också planer på rotation inom personalen i framtiden.

Genom att personalen inom hemvården, bäddavdelningen och serviceenheterna får jobba på olika ställen kan de lära sig av varandra och förstå varandra

Ta tag i det lilla problemet

von Smitten: Erfarna läkare behövs på hvc-bädden i Raseborg

Äldre i Hangö får hemvård

Många äldre drömmer om att komma ut

Mera om vad Elisabeth Kajander säger om äldrevården i Hangö kan du höra via ljudlänken här intill.

Goda erfarenheter av äldrevård inom privata sektorn borde Raseborgs stad dra nytta av, anser professor och kirurg Karl von Smitten (SFP), grundtrygghetsnämndens ordförande.
Inte är vi på kommunala sidan så dumma att vi inte skulle kunna göra samma sak som på den privata sidan, säger han.

- De ska väcka upp oss och vi kan göra efter.

Inte till sjukhuset i onödan

Framförallt kunde Raseborg satsa på att stärka hälsocentralens bäddavdelning, säger han. Då kunde en mänska som behöver hjälp på en lite högre medicinsk nivå vårdas där i stället för på sjukhuset.

- Man skulle kunna ta in mänskorna kvickt, sköta om det och skicka bort dem kvickt igen.

På hälsocentralens bäddavdelning krävs äldre, erfarna och väldigt kunniga läkare som kan äldrevård och medicinsk vård, enligt von Smitten.

Karl von Smitten Karl von Smitten var en av SFP:s röstmagneter i Raseborg Bild: Yle/ Marica Hildén

Teknologin inom hemvården viktig

Ett bra samarbete mellan hemvården och bassjukvården behövs i Raseborg, säger Karl von Smitten.

- Den nya teknologin ger oss mycket stora möjligheter.

Han nämner till exempel att man kan diagnostisera en mänska hemma med hjälp av teknologin.

- Det är snabbtester på laboratorieområdet som är den stora framtidsfördelen.

Ta tag i det lilla problemet

Hangö satsar på förebyggande vård

Mera om vad Karl von Smitten säger om äldrevården i Raseborg kan du höra via ljudlänken här intill.

Nio av tio äldre säger att de vill vara hemma och att de inte vill vara på ett sjukhus. Ändå går patientströmmarna i fel riktning. Men det lönar sig att tänka i nya banor, enligt medicine och kirurgie doktor Niklas Karlberg. Att vårda äldre hemma innan sjukdomen blir värre sparar mycket pengar.

Doctagon tog över hälsovården i Sjundeå år 2013, efter att vårdsamarbetet Lost med Lojo och Ingå tog slut. Doctagon lämnade Sjundeå den sista februari i år, eftersom de förlorade konkurrensutsättningen mot Uleåborgsföretaget Coronaria.

Siffror från Sjundeå visar att Doctagon lyckades minska kostnaderna för den specialiserade sjukvården i fjol. Kostnaderna blev drygt 130 000 euro mindre än budgeterat.

Medicine och kirurgie doktor Niklas Karlberg är äldre omsorgschef på vårdföretaget Doctagon, som han har varit med om att grunda. Han säger att den politiska situationen i Sjundeå var ganska blåsig, och det fanns inte intresse av företagets pilotprojekt om att bland annat utveckla hemvården och andra nya koncept.

Nya idéer behövs

Finland behöver idéer för hur man kan ge en god vård som ändå inte kostar onödigt mycket. Äldrevården står för en stor del av vårdkostnaderna och att det behövs mycket mer förebyggande åtgärder inom äldrevården är de flesta ense om.
Vårdföretaget Doctagon i Helsingfors har i praktiken fått se att sådana åtgärder sparar en hel del pengar.

Företaget verkar i omkring 30 kommuner med ansvarsläkarkonceptet, enligt vilket man ser till patienten som en helhet och så långt det är möjligt försöker vårda patienten hemma eller nära hemmet, till exempel i ett serviceboende.

Också behovet av hemvård blev mindre

Vi vill tag i det lilla problemet innan det blir ett stort problem, förklarar Niklas Karlberg.
I Borgå hade Doctagon hand om hemvården i en del av staden år 2012, i det södra området. Företagets åtgärder halverade behovet att flytta äldre från hemmet till hälsovårdscentralens bäddavdelning.

Samtidigt nästan halverades besöken till jourpolikliniken. Dessutom minskade behovet av hemvård, säger Karlberg, eftersom patienterna mådde bättre. Det fanns helt enkelt många hemvårdspatienter som inte behövde lika många besök som tidigare. I de tre övriga hemvårdsområdena i Borgå ökade behovet av hemvård, säger han.

Till bädden för några dagar

Från 2013 har Doctagon hand om hela äldrevården i Borgå, frånsett socialvården. Året innan betalade staden omkring 500 000 euro till sjukvårdsdistriktet i onödan, bara för att det inte fanns plats att ta emot patienterna på stadens bäddavdelningar. Företagets åtgärder har nästan helt eliminerat det här problemet.

I Borgå tar man nu aktivt in äldre som bor hemma för en kort tid till hälsovårdscentralens bäddavdelningar, utan att de alls besöker jourpolikliniken eller skrivs in på sjukhuset.
Om mänskorna kan få vara längre hemma och är i bättre skick sparar man pengar som serviceboende med vård dygnet runt skulle kosta. Och det är frågan om astronomiska summor, säger Niklas Karlberg

Urinvägsinfektion som exempel

Men så som systemet är uppbyggt i dag - att patienten inte sköts i tid - blir patienten alltid dyr i vården, säger han.

- Ett bra exempel är en urinvägsinfektion som är en typisk åkomma hos en äldre. Åkomman kan leda till att man blir orolig, kanske börjar hallucinera, man faller och stöter sig och kanske man inte klarar sig hemma. Man hamnar på sjukhus. Och om det går riktigt dåligt så har man haft ett dåligt hjärta och har fått flimmer och som en följd av det hjärninfarkt.

- Det leder till en flera månader lång rehabiliteringsperiod som kostar otroligt mycket och patienten kan inte komma hem, utan behöver ett intensifierat boende för resten av livet.

Om man skulle ha skött urinvägsinfektionen hemma i tid, eller några dagar på en bäddavdelning, skulle det ha kostat några tior eller några hundralappar, betonar Karlberg.

Ofantligt mycket pengar används i onödan

Vår äldrevård är uppbyggd så att vi spenderar våra pengar. Vi lever över våra tillgångar och vi har ingen vision för hur man kunde sluta med det, säger Karlberg.

- Hela tiden i Finland används ofantligt mycket av dyra tjänster för patienter som skulle kunna skötas på ett annat sätt. Och det är tragiskt.

von Smitten: Erfarna läkare behövs på hvc-bädden i Raseborg

Hangö satsar på förebyggande vård

Doctagon får lämna Sjundeå

I framtiden kan doften av hamburgare och flottyrkokta potatisstavar sprida sig längs Genvägen i Ekenäs. Företagaren Fredrik Holmström, som driver grillkiosken Prisses hamburgers på Stationsvägen, planerar en ny kiosk eller restaurang på det område som bolaget Ekenäs Hyrlift tidigare arrenderade nära Lidls mataffär.

Han uttalar sig inte heller om tidtabellen, men enligt avtalet han ingick med Raseborgs stad ifjol har han nu ungefär ett och ett halvt år tid att uppföra en nybyggnad på området.

Samhällstekniska nämndens ordförande, Werner Orre från SFP, vill inte heller avslöja detaljer om kiosken, men är överlag mycket optimistiskt inställd till planerna längs Genvägen.

- Vi talar om ett område på bara några hundra meter. Grillkiosken kan ge några arbetstillfällen. Lidl utvidgar. Eventuellt kommer Tokmanni dit. Detaljplan- och användningsändamålsändringen av tryckeriet ger också några nya arbetstillfällen.

Många nya jobb

- Jag tror inte jag tar i om jag säger 20 nya arbetstillfällen.

Orre vet att det tar några år innan planerna kan förverkligas. Men han verkar säker på att det inte endast handlar om drömmar.

- De här projekten är hanterbara. Det finns finansiering och trovärdigt folk. Inte något kanske, eventuellt, i bästa fall.

Förhandlingar om elräkning fortsätter

Förhandlingarna mellan Raseborgs stad och Korv-Görans som har en grillrestaurang i det nyrenoverade resecentret i Ekenäs har inte gett resultat. På grund av ett misstag i hyreskontraktet betalar Raseborgs stad Korv-Görans elräkningar.

Helt ny teknologi ska garantera att inneluften vid mögeldrabbade Merituuliskolan i Ingå håller måttet efter saneringen. Experter på Aaltouniversitetet har tagit fram nya metoder för att mäta och följa upp läget vid inneluftssaneringar.

Experterna med professor Esko Sistonen i spetsen besöker skolan nästa vecka (2.4) och senare ska också föräldrarna informeras om saneringen.
Inneluftssaneringen i Merituuliskolan ska börja i maj.

Finansiering för att kunna använda den nya tekniken har ansökts hos innovationsfinansieringsverket Tekes.

Eleverna vid kommunens enda finska skola är för närvarande evakuerade till Västankvarn.

Läs artikeln om Aaltouniversitetets metod (på finska).

Lojo vill nu förkorta de långa köerna till den kommunala tandvården. Igår (torsdagen den 27.3) godkände personalsektionen åtgärder för att få köerna kortare.

Att råda bot på personalbristen inom tandvården i Lojo verkar vara svårt. Därför beslutade personalsektionen att staden ersätter tandvårdspersonalen med en tre gånger högre timersättning för den tid personalen använder för att jobba med avvecklingen av de långa köerna.

Ett specifikt problem i Lojo är också det, att det inte finns särskilt många privata tandläkarmottagningar i staden.

I mitten av februari stod sammanlagt 901 personer i kö för tandvård i Lojo. För att sköta alla dessa patienter krävs sammanlagt 1 350 arbetstimmar. Det motsvarar ungefär ett tandläkarårsverke. Personalsektionen räknar med att jobbet att bli av med köerna kan göras med nuvarande personal.

Personalen inom tandvården i Lojo har ställt sig positivt till de föreslagna åtgärderna.

År 2013 blev 467 500 euro av de reserverade anslagen för personalkostnader inom tandvården oanvända. Å andra sidan gick det 207 729 euro till inhyrd arbetskraft.

Kriterierna för statsstödet är enligt Thomas Blomqvist nu enkla och relevanta men vissa brister finns fortfarande. Ett område är skärgårdstillägget som ingår i statsandelarna.

- I Västnyland borde delar av kommuner som är skärgård beaktas bättre än i det nuvarande förslaget, också tvåspråkighetsproblematiken. Så som förslaget nu ligger är det bara några få kommuner som klassificeras som skärgårdskommuner i Finland i framtiden.

Levande skärgård

Det finns åtta skärgårdskommuner runtom i landet och 37 kommuner med skärgårdsdel. Raseborg och Ingå hör till den senare kategorin med områden som Skåldö, Bromarv och Skärlandet. 2020 personer bor i skärgårdsområden runt Raseborg och staden får 976 000 euro i skärgårdstillägg per år. Ingå har motsvarande 252 invånare och erhåller 13 000 euro.

- Då statsrådet i slutet av fjolåret behandlade åtgärdsprogrammet för skärgården saknades Raseborgs rapport. Vi städslar inte längre en armé av kontrollörer men uppföljningen är viktig.

Aktiv politik

Enligt Jorma Leppänen har de västnyländska riksdagsledamöterna visat stort engagemang i skärgårdsfrågan. Skärgårdslagen stipulerar att kultur och språk bevaras i den tvåspråkiga och svenska skärgården. Det är också någonting som Thomas Blomqvist, SFP, vill jobba vidare med.

- När kommunerna blir större så finns det väldigt många kommuner som har skärgårdsdelar inom sin kommun. Det här är förknippat med högre kostnader då kommunen ska erbjuda service i skärgårdsförhållanden. Det blir också svårt att föra en skärgårdspolitik då så väldigt få kommuner klassificeras som skärgårdskommuner.

Vad gäller tvåspråkighetsaspekten så bedömer Blomqvist att förslaget blev bättre under beredningen.

- Jag är tacksam för att man lyssnade till våra synpunkter vad gäller verkligheten i tvåspråkiga kommuner. Det aktuella förslaget som nu är på utlåtanderunda är betydligt bättre men också där finns fortfarande brister som jag tycker att man borde korrigera.

Svår men inte värst

Att fatta beslut om en mindre populär reform är inte alltid det lättaste men enligt Thomas Blomqvist är statsandelsreformen inte den svåraste reformen han arbetat med.

- Vi har kriterier som ingen egentligen kan ifrågasätta. Kommuner med många sjuka ska få mera statsandelar än kommuner med friskare invånare. Reformen är kostnadsneutral. Den varken hämtar mera pengar till kommunerna eller tar bort någonting, totalt sett. Det är klart att det blir en förskjutning mellan kommunerna och jag förstår att de som drabbas är besvikna. Ett exempel är Raseborgs grannar i väst, de åboländska skärgårdskommunerna.

På två stolar

Att fatta beslut på statlig nivå som berör den kommunala nivå där man också är förtroendevald är inte alltid så lätt men Blomqvist ser också fördelar med det dubbla uppdraget.

- I statsandelsreformen har det funnits ett klart mervärde i att känna till den lokala verkligheten: Hur kommunen fungerar, vilka kriterier som påverkar på vilket sätt. Och då har man haft lättare att föra fram relevanta och tunga argument varför man borde göra si eller så. När kommunen får mindre pengar känns det ju inte speciellt trevligt men det är ju så med nästan alla beslut som man är med och fattar i riksdagen, det handlar nästan alltid om kompromisser.

Reformen är svagt negativ för Hangö och Raseborg men ett tidigare utkast var betydligt mörkare. Sjundeå är svagt positiv medan Ingå och Lojo är relativt neutrala.

- Det visar att beredningen har lyssnat på de budskap vi har fört fram. Det finns ju också vinnare, det ska vi inte glömma bort.

Thomas Blomqvist ser ändå inte statsandelsreformen som någon allmän räddningsplanka. Kommunernas problem är av äldre datum och kokar ner till utgifter som är högre än inkomsterna. Det handlar fortsättningsvis om att kunna anpassa sig till de resurser man har till sitt förfogande, menar han.

- Reformen räddar inte den kommunala ekonomin som står inför tuffa utmaningar. Man har på många orter byggt ut en serviceproduktion man inte klarar av att finansiera.

Kommunerna ska ge sitt utlåtande till finansministeriet den 4 april. Regeringen bereder en slutlig regeringsproposition efter det och den ska överlämnas till riksdagen i mitten av april. Det nya statsandelssystemet avses träda i kraft den 1 januari 2015.

Mera om statsandelarna i Närbild på Yle Fem måndag 31.3.2014 kl. 20.00

Nästa vecka firas gurkveckan. För den som vill så tidig gurka gäller det att inleda med sådd inomhus redan nu.

Föreningen Inhemska Trädgårdsprodukter utser under året olika temaveckor då grönsaker och andra matväxter lyfts upp och nästa vecka (31.3-6.4.2014) är det gurkfamiljens tur.

Gurkan klarar sig bra på friland men den som odlar gurka utomhus får ge sig till tåls tills det blir varmare. För den som sår inomhus eller i växthus börjar det däremot vara dags.

Grönsaksodlare Ingrid Träskman i Ingå är nästan veteran när det gäller odling av allehanda grönsaker.

Västeråsgurka från Ingå

Gurkfamiljen är väl representerad i Ingrids odlingsplan och har så varit i många år. På gården Västerås i Ingå odlar hon frilandsgurka, pumpa, squash, gul squash och vattenmelon.

- Här odlas alltså riktig Västerås-gurka, småskrattar hon.

Förutom gurkor odlar hon dill och persilja, sallader, kål, broccoli, aubergine, bönor och diverse annat ätbart.

Enligt Ingrid Träskman är gurkorna är inte särskilt krävande växter och många fritidsodlare överraskas av hur stor skörden av till exempel squash och pumpa kan bli. Men det gäller att skära av squashfrukten medan den ännu är i lämplig storlek – annars kan den växa sig för stor och ta energi från de nyare exemplaren. Eftersom gurkväxterna innehåller så mycket vatten kunde man förledas att tro att de behöver extremt mycket bevattning men enlig Ingrid är gurkan rätt anspråkslös. Jämn bevattning ger ändå bäst resultat. säger hon.

Hon sår dem i såningsbrätten med en trogen såningsmaskin, misstänkt lik en dammsugare av äldre modell. När plantorna vuxit till sig planteras de ut i svart plast som fungerar som solfångare.

Under årens lopp har Ingrid också haft andra jobb vid sidan av grönsaksodlandet men istället haft möjlighet att anställa duktiga ungdomar att hjälpa till med odlingen.

- Det enda bekymret är att ingen kör traktor. Trots att man studerar till hortonom behöver man inte kunna köra traktor, säger Ingrid som själv jobbat som lärare för hortonomstuderande på Novia i Ekenäs.

- Dubbeljobbet gjorde att jag höll på att köra mig riktigt slut. I år jobbar jag inte dubbelt utan sparar på kostnaderna genom att göra mera själv.

Under åren har också hennes fyra barn varit involverade i odlingen på olika sätt.

Närodlat är lättsålt

Ingrid Träskman grönsaksodlingar omfattar fem hektar åker. Ett växthus står på gården nedanför bostadshuset men efterhand som sommarvärmen flyttar in flyttar plantorna ut på friland.

Träskman säljer sina produkter direkt till några mataffärer och det har fungerat bra.

- Jag har aldrig haft problem att få grönsakerna sålda. Egentligen skulle jag kunna sälja betydligt mera.

I butikerna markeras produkterna med hennes namn på prisskylten vilket ger kunderna en kvalitetsgaranti. Det sporrar också odlaren att upprätthålla god kvalitet.

Under skördetid lastar hon paketbilen full tre gånger i veckan och kör runt till affärerna. Ibland har hon prövat på att leverera till huvudstadsregionen men konstaterat att hon hellre använder sin tid till att odla än att köra bil.

- Det är så intressant att odla grönsaker. Varje år lär jag mig något nytt, säger hon och häller ut några frön i handen.

Gurkan består mest av vatten

Ulrika Grönvik som jobbar för projektet Västankvarn - en västnyländsk matkälla bidrar med anledning av temaveckan med fakta och tips om gurkan:

Färsk gurka innehåller förutom 94-97 procent vatten och en till två procent socker även A-, C- och K-vitamin samt rikligt med mineralämnen. Botaniskt sett är gurkan ett 3-rummigt bär och kan ha vit eller gul men vanligtvis grön skalfärg .

Gurkan är en odlingsvärd växt också från produktförädlingssynpunkt. Bland olika förädlingsmetoder är syrning eller mjölksyrejäsning högt uppe på listan. Välj ett jodfritt salt och var noga med hygienen!
I början av jäsningsprocessen bildas mycket koldioxid och behöver därför lite extra utrymme i kärlen. Burkarna skall vara täta och får inte släppa in luft. Vatten bör fyllas på så att vätskan täcker grönsakerna.

Frilandsgurka, drivgurka, gräskar, inläggningsgurka - kärt barn har många namn och den mest kända inläggningsgurkan i Sverige är Västeråsgurkan som fick start år 1714 genom slottsträdgårdsmästaren Bohnsacks initiativ. Under 1700-talet ”syltades” gurkor genom saltning och syrning och den äkta Västeråsgurkan är alltid syrad. Först på 1860-talet började ättika och socker tillsättas i gurkinläggningar.

Felix fick en fix idé

Konservkungen, Herbert Felix grundade sitt imperium i Eslöv 1939 där han hittat perfekt jord för gurkodling. Felix använde sin farfars recept för att lägga in hela gurkor. Gurkorna skulle ha en viss storlek och Felix hade bekymmer med de gurkor som var för stora. Då kom han på att man istället kunde skiva de stora gurkorna och idag finns mer än tio olika gurkförädlingar i företagets tillverkning.

I maträtter som Seljanka och Stroganoff ingår naturligtvis saltgurka lika självklart som på en leverpastejsmörgås. Andra kändisar i gurkvärlden är cornichons, små inlagda gurkor.

I väntan på inläggningstider kan man göra en snabbinlagd gurka med 2 msk ättika, 2 msk socker, 1 dl vatten och rikligt med finklippt dill blandat i en skål. Hyvla direkt i skålen ½-1 slanggurka och rör om.
Färdigt!

Raseborgs stad har fått in två köpanbud på den fastighet där skolan i Sannäs står. Förslaget är att staden säljer, trots att anbuden är lägre än det begärda minimipriset.

Stadstyrelsen ska på måndag (31.3) bestämma om staden godkänner eller förkastar det högre av de två anbuden.

I beredningen föreslås att staden säljer, med tanke på det ekonomiska läget på bostadsmarknaden och på försäljningsobjektets karaktär. Hur mycket pengar som erbjuds för fastigheten berättar staden ännu inte. Det blir offentligt efter att försäljningen har vunnit laga kraft. Det är Jaana och Petri Karppinen som har lämnat in det högre anbudet.

På fastigheten finns förutom skolhuset också ett småhus, ett lider och en bastu. Fastigheten är 1,224 hektar. I det eventuella köpet ingår också en liten obebyggd fastighet på 0,18 hektar.

Sannäs skola stängde sommaren 2010. Huset fungerade som tillfälligt daghem åren 2011 och 2012 då daghemmet Labyrinten i Karis sanerades.

Skolhuset är från 1930-talet, byggt i stock och 674 kvadratmeter stort.