Quantcast
Channel: Västnyland | svenska.yle.fi
Viewing all 24438 articles
Browse latest View live

IFK Mariehamn möter Ekenäs IF i Karis

$
0
0

Fotbollsligalaget IFK Mariehamn besöker Västnyland och Karis konstgräs på lördag. Ålänningarna spelar sitt genrep mot division 2-laget Ekenäs IF.


IFK Mariehamn, som inleder säsongen i ligan med en match mot VPS från Vasa söndagen den 13.4, kommer till Karis med sitt bästa lag, berättar herrlagets tränare Peter Lundberg.

- Ekenäs IF har två år i rad varit hos oss på besök, så vi vill gärna komma på ett motbesök. Samtidigt vill vi inte heller ge ett genrep åt någon av våra motståndare i ligan, säger Lundberg.

Han tycker att EIF som motståndare är en bra inför seriestarten.

- EIF är ett bra lag och division 2 håller bra standard i Finland, men det är klart att jag förväntar mig att vi är det laget som för matchen och att vi får ha mycket boll, säger Lundberg.

Robin Sid kan få speltid

Peter Lundberg säger att IFK Mariehamn har en hel drös med duktiga spelare, åtminstone med fotbollsligamått mätt.

- Vi har flera stycken duktiga offensiva spelare, säger han och nämner Josef Ibrahim, Luis Solignac, Petteri Forssell och Diego Assis.

Lundberg säger att konkurrensen speciellt bland de offensiva mittfältarna är stor i laget. Nitton år gamla Robin Sid som ännu i fjol spelade i Ekenäs IF, hör till de spelarna som konkurrerar om de spelplatserna.

- Robin har fått mycket spelminuter under försäsongen och han har också gjort väl ifrån sig, så det är fullt möjligt att han spelar också på lördag.

Victor Solomon provspelar

För Ekenäs IF är förstås IFK Mariehamn en fin träningsmotståndare. EIF-managern Peter Haglund är ivrig inför matchen.

- Det här blir nog en verklig fotbollsfest och det lönar sig nog att komma och se på matchen, säger Haglund.

EIF ställer naturligtvis upp med sitt bästa lag i matchen. En gammal bekanting nämligen nigerianske Victor Solomon finns också med i EIF:s trupp. Solomon som för några säsonger sedan föste in mål för Ekenäslaget provspelar för andra gången för EIF.

- Eventuellt har vi också en annan spelare på prov på lördag, men det är ännu aningen osäkert, säger Haglund.


Giraffer och kafé till Landsbro i Karis

$
0
0

Många kan ha höjt ögonbrynen när de åkt förbi Röda korsets före detta lokal i Landsbro på Karisvägen. I fönstret tittar giraffer och zebror på dig.

Hetsa inte upp dig, Karis har inte ännu fått en zoo. De här djuren består av trä och har förutom en inredningsfunktion också en praktisk nytta då de är natt- eller stämningslampor. Sitt ursprung har de i Thailand.

Giraffer av trä
Giraffens mage består av kokos. Giraffer av trä Bild: YLE / Maria Wasström
Giraffer av trä
Girafferna tittar ut på Karisvägen 36 Giraffer av trä Bild: YLE / Maria Wasström

- Vi har sysslat med import av de här djuren redan en längre tid. De här djuren övertog vårt hem. Det var ingen skillnad vilket skåp man öppnade så tittade de fram. Nu har de hittat ett hem, säger Patrik Tikkanen som tillsammans med sin fru Wattanika Tikkanen öppnar en butik.

I samband med butiken tänker Tikkanen också öppna ett kafé. Det är ännu oklart vad som kommer att stå på menyn.

- Jag vet ingenting om att driva ett kafé. Jag är så dålig på att sälja. Jag tycker så synd om mina kunder att jag ger bort allting gratis. Nu måste jag börja tänka om.

Halvfärdigt

Trots den bristfälliga erfarenheten av kaféverksamhet är Tikkanen ivrig.

- Jag skulle ha öppnat redan, men det är en massa bestämmelser vi borde kolla upp, Nu har vi köket halvfärdigt. Diskmaskinen står på fel ställe. Diskhon får inte vara bredvid spisen och allt sådant här roligt, säger Tikkanen med en tydlig pik till säkerhetsbyråkratin.

Paret Tikkanen har bekantat sig med lampornas ursprung i Thailand.

- Det finns knappt en äldrevård i Thailand. Har man ett bra jobb på ”bondvischan” är din dagslön åtta euro. Det räcker inte för att sköta om dina gamla föräldrar. Det här är ett projekt som vissa byar har för att få ihop lite pengar.

Kanske kaffe till påsk

Enligt Tikkanen sysselsätter de här hela familjen i byn. Gammelmor målar, de yngre hjälper till. Tikkanen hoppas lampförsäljningen samtidigt ger åtminstone lite pengar till fattiga familjer på landsbygden i Thailand.

- Jag hoppas på det, men fraktbolag ska ha mera pengar än vad produkterna kostar i Thailand.

När är det möjligt att inhandla en trägiraff och samtidigt dricka en kopp kaffe?

- Vi har kanske provöppet under veckan inför påsk, men det finns risk att det blir kaffe ur paffmuggar, säger Patrik Tikkanen.

Två hundar dog i brand i Hangö

$
0
0

Två hundar avled efter en brand i en bostad på Sillgränd i Hangö idag (3.4) vid tvåtiden på eftermiddagen.

Branden fick sin början från spisen och köksskåpen började brinna. Räddningsverket hann släcka branden innan elden spred sig.

Ingen människa kom till skada.

Stadskamrer Karlsson: Naturligt att vattenverket övertar lånen

$
0
0

Tanken att vattenverket i Raseborg tar på sig Skåldö vattenandelslags skulder går visst ihop med Kommunförbundets åsikt att kostnaderna inte får belasta vattenverkets övriga kunder, säger Raseborgs stadskamrer Thomas Karlsson. Sänkta avkastningskrav är kompromisslösningen.


Skåldö vattenandelslag har skulder på över två miljoner euro men frågan är vem som egentligen ska betala för skulderna.

Stadsstyrelsen i Raseborg anser att vattenverket i Raseborg ska ta över skulderna eftersom det också övertar anläggningarna.

Raseborgs vatten vill däremot inte ta på sig Skåldö vattenandelslags skulder och direktionen hänvisar till fall i Orimattila och Gustav Adolfs – eller Hartola som det heter på finska – där Kommunförbundet har ansett att de extra kostnaderna som ett sådant här övertagande innebär inte får belasta vattenverkets övriga kunder. Stadskamrer Thomas Karlsson säger ändå att den modell man nu föreslår inte gör det heller utan går ut på att staden i stället under en period på sex år sänker avkastningskravet för Raseborgs vatten.

Ett sänkt avkastningskrav gör i praktiken att alla skattebetalare i Raseborg betalar notan i slutändan, säger Karlsson.

SIF-damerna förlorade knappt mot Dicken

$
0
0

Sjundeå IF:s handbollsdamer inledde semifinalserien med en knapp bortaförlust mot Dicken på torsdagen. Matchen spelades i Britas i Helsingfors.

Slutresultatet blev 26-24 (13-10).

Matchen var genomgående jämn vilket också slutresultatet berättar. Det var endast i början av andra halvleken som hemmalaget lyckades dra en bit ifrån. Som bäst ledde Dicken med sex mål 18-12 då dryga 37 minuter var spelade.

Anna Lindholm som gjorde sju mål för Dicken prisbelönades som matchens bästa spelare. Bäst i Sjundeå IF var Madeleine Lindholm som sköt nio mål.

I Dicken gjorde Carolina Böckelman fem och Alexandra Ahlroth fyra mål. SIF:s Pernilla Karlsson gjorde fyra mål och trion Linda Olin – Emmi Perovuo – Carolina Roos tre mål var.

Dicken leder nu 1-0 i matcher och tre segrar krävs för en plats i finalen. Lagen möts nästa gång på söndagen i Sjundeå.

BK-46 förlorade mot Atlantis i cupen

$
0
0

Karisklubben BK-46:s fotbollsmannar åkte på torsdagskvällen ur den finska cupen. BK-46 förlorade i Kvarnbäcken i Helsingfors mot Atlantis.

Slutsiffrorna blev 2-0 (1-0).

Den första halvleken i matchen som ingår i den femte omgången dominerades av hemmalaget. I den andra halvleken fick BK-46 ett bättre grepp om matchen sade BK:s tf lagledare Peter Laine efter matchen.

- I den första halvleken var nog Atlantis det bättre laget och förtjänade sin ledningsposition. De hade också ett skott i stolpen. Jag tror vi hade bara ett skott mot mål, sade Laine.

Bättre i andra halvleken

Efter en uppläxning i pausvilan såg det bättre ut i den andra halvleken.

- Vi fick fason på spelet, men lyckades inte göra mål. Mot slutet började killarna lite för mycket spela själviskt istället för att spela som ett lag, sade Peter Laine.

Båda lagen spelar i division 2 i sommar. Atlantis möter i cupens sjätte omgång vinnaren från matchen mellan Siilinjärven Palloseura och Valkeakosken Haka. SiPS spelar i division 3, Haka i division 1.

Division 2 säsongen börjar för BK:s del onsdagen den 23:e april med en bortamatch mot Esbolaget Pallohonka.

BK-46: Jonathan Jäntti; Christoffer Malmberg, Joakim Pihlström, Anssi Tamminen, Oscar Hafström; Akseli Laiho (46 min Kalle Tallqvist (v), Lucas dos Santos (v), Daut Kuqi, Nicholas Brain; Mergim Bushi, Casper Källberg.

Många vill bo i Täktom

$
0
0

En växande grupp vill idag bo på landet, odla sina egna grönsaker, ha husdjur och njuta av naturen utan allt för mycket grannar.

Samtidigt vill man kanske hålla kvar närheten till staden för att resorna inte ska bli allt för långa och tidskrävande - speciellt om man försöker kombinera livet på landet med ett arbete.

Allt fler har hittat Täktom utan för Hangö som kan motsvara de här drömmarna. Resan in till Hangö centrum tar endast fem minuter, men atmosfären är som att bo på långt ute på landet. En som snart ska bosätta sig här är Kevät Aalto-Heinänen med sin familj. Familjen köpte i höstas en större tomt.

Kevät Aalto-Heinänen under äppelträden på den nyinköpta tomten.
Kevät under äppelträden på tomten Kevät Aalto-Heinänen under äppelträden på den nyinköpta tomten. Bild: Yle/Tove Virta

– Det här blir vår slutliga plats att bo på, säger Aalto-Heinänen som arbetar som sjöbevakare.

Hennes man jobbar inne i Hangö så arbetsresorna blir inte långa trots att de då flyttar ut från centrala Hangö där de bott tidigare.

Bygger nytt

Stället de köpt består av små åkrar, ett litet berg och två gamla hus med en stor äppelträdgård till. Husen ska rivas och istället ska familjen låta bygga ett bostadshus åt sig och åt Keväts mamma.

– Så att hon inte behöver vara på ålderdomshem, säger Kevät.

Det är längs Täktomvägen som byn är uppbyggd. Det finns nu ett så pass stort intresse för att bygga i området att Hangö stad vill granska markanvändningen och börja jobba på en generalplan runt Täktomvägen.

Staden har ibland varit tvungen att säga nej till intressenter som vill bygga eftersom gällande planer satt stopp. Det finns också ett intresse för att idka mer småskalig företagsamhet här.

Nyttodjur

På området finns redan flera häststall och ytterligare en ansökan har nyligen kommit in till staden om två djurstall till. Också just det som Keväts familj ska jobba för, att skaffa sig odlingar för hemmabruk och hålla sig med nyttodjur, har intresserat inflyttare.

Dags för vårsådd!
Skottkärra inför vårsådd Dags för vårsådd!

– Vi vill ha höns, ankor, kanske får, säger Kevät.

Hon ska nu kalka en åker första gången i sitt liv.

– Jag har mycket att lära, jag kan ju inget ännu, har bara haft en vanlig liten trädgård hemma på gården, skrattar hon när hon öppnar en påse kalk som visar sig vara en dyblöt klump istället för fint pulver.

Läs också: Täktom bäst som tyst

Gymnasier och centralkök granskas i Raseborg

$
0
0

Raseborg bör granska gymnasieutbildningen och utreda om maten i Tenala och Bromarv kunde levereras från ett centralkök i Ekenäs. Det framgår av stadens uppdaterade åtgärdsprogram som stadsstyrelsen godkände på måndagen (31.3).

Åtgärdsprogrammet 2010-2020 godkändes ursprungligen i stadsfullmäktige 2010. Det uppdateras varje år.

Utbildningen

Det finns två svenskspråkiga och ett finskspråkigt gymnasium i Raseborg. Stora reformer när det gäller finansieringen och läroplanerna är på kommande. Dessutom minskar årskullarna.

För att anpassa sig till de här förändringarna bör staden därför enligt det uppdaterade åtgärdsprogrammet i år noggrant granska alternativa sätt att organisera gymnasieutbildningen med sikte på år 2016.

När det gäller grundskolorna nämns inga nedläggningar i åtgärdsprogrammet. Det sägs i stället att den minskade timresursen på 252 årsveckotimmar under läsåret 2013-2014 överstiger det totala anpassningsmålet i åtgärdsprogrammet. Också i gymnasierna minskade antalet kurser.

Inom utbildningen är anpassningsmålet enligt stadsfullmäktiges beslut 150 000 euro år 2014 och 150 000 euro år 2015.

Centralkök och städning

Också antalet centralkök minskar i Raseborg. Det ska finnas åtminstone fyra centralkök i staden. Centralköket i Karis renoveras och Billnäs skola får ett utdelningskök. Det här innebär att fyra årsverken försvinner.

Höjdens skola i Tenala.
Frågan om ett centralkök i Tenala utreds Höjdens skola i Tenala. Bild: YLE / Robin Lindberg

Det är fortfarande oklart om Tenala-Bromarv får ett eget centralkök eller inte. Intern service undersöker om det är lönsamt med ett centralkök i Tenala. Alternativt levereras maten till Tenala och Bromarv i framtiden från ett centralkök i Ekenäs, sägs det i det uppdaterade åtgärdsprogrammet.

Från och med hösten 2014 tas det i bruk gemensamma rullande menyer och receptprogram i Raseborgs stads kosthåll.

Inom städenheten har 17 lokalvårdare börjat jobba som vårdbiträden i februari och mars. De lyder nu under grundtryggheten.

Inom kosthåll och städning är anpassningsmålet 500 000 euro år 2014 och 500 000 euro år 2015.

Bibliotek

Antalet bibliotek minskar inte, heter det i det uppdaterade åtgärdsprogrammet. I fjol var målsättningen att lägga ned två bibliotek 2014-2015.

Pojo bibliotek
Pojo bibliotek berörs inte av förändrade öppettider Pojo bibliotek Bild: YLE/Petra Thilman

Antalet anställda vid biblioteken har minskat och anpassningsmålet kommer enligt åtgärdsprogrammet att uppnås i år. Endast mindre korrigeringar i öppettiderna har gjorts.

Inom biblioteken är anpassningsmålet 50 000 euro år 2014 och 50 000 euro år 2015.

Landskapsmuseet

Också landskapsmuseet klarar anpassningsmålet. Museet har minskat personalen med över två årsverken. Administrationen har flyttat från Villa Ormnäs till Leirasfastigheten. De gemensamma samlingarna flyttar också in i fastigheten.

Landskapsmuseet har ett anpassningsmål på 100 000 euro år 2014.

Försäljningslistan

Museibyråns tidigare hemvist Villa Ormnäs i Ekenäs är nu till salu. Staden försöker också sälja Harparskog skola i Tenala, Regnbågens daghem i Karis, Socialkansli 1 och 2 vid Rådhustorget i Ekenäs samt två aktielägenheter vid Raseborgsvägen i Ekenäs.

Sannäs skola i Karis, sommarrestaurang Knipan i Ekenäs, Pojo affärscentrum och Österby föreningsgård har däremot hittat köpare och strukits från listan.

När det gäller stadens fastigheter strävar man efter att minska energiförbrukningen. Bland annat har inomhustemperaturen har sänkts till max 21 grader.

För fastighetsmassan är anpassningsbehovet 100 000 euro år 2014 och 100 000 euro år 2015.

Personal minskar

Stadsstyrelsen har som målsättning att minska antalet årsverken med 50 i år och med 100 år 2015. Med varje årsverke som försvinner beräknas staden spara 43 000 euro.

Sysselsättande verksamhet

Antalet långtidsarbetslösa fortsätter att öka. I fjol var i medeltal 154 personer per månad med i stadens sysselsättande verksamhet. Det här är 42 procent av de långtidsarbetslösa. Utan den sysselsättande verksamheten skulle staden i fjol ha varit tvungen att betala 230 000 euro i tilläggskostnader.

Staten föreslår att kommunerna från och med början av år 2015 ansvarar för alla personer som varit arbetslösa i över 300 dagar. Det här skulle innebära ytterligare 150 personer som staden skulle betala arbetsmarknadsstöd för.

Kostnaden för Raseborgs del beräknas till 630 00 euro. För att kunna hålla samma sysselsättningsgrad som nu krävs enligt det uppdaterade åtgärdsprogrammet ökade resurser.

Anpassningsmålet för sysselsättningstjänsterna är enligt stadsfullmäktiges beslut 340 000 euro år 2014.

Samhällsteknik

Inom samhällstekniken ska personalkostnaderna minska med 400 000 euro åren 2014-2015.

Inkomsterna ska ses över och det frågas i det uppdaterade åtgärdsprogrammet om byggnadsinspektionens verksamhet kunde vara självbärande. Staden ska också satsa på en fortsatt aktiv markpolitik.

Samarbetet mellan den samhällstekniska sektorn och stadens interna service ska fördjupas. Bland annat ska det finnas en gemensam arbetsledning för att sköta och underhålla stadens utomhusområden, Maskinparken ska delvis vara gemensam.

Akutvård

I en färsk Kuntamaisemarapport utreddes möjligheten att integrera jourvården med Västra Nylands sjukhus. Men på grund av läkarbristen går det inte att flytta över läkarresurser från primärhälsovården till samjouren.

I det uppdaterade åtgärdsprogrammet poängteras att staden i första hand måste prioritera att den brådskande vården inom primärhälsovården fungerar väl. Annars finns det risk för att patientflödet flyttar över till specialsjukvården. Diskussioner om joursamarbetet fortsätter under våren

En målsättning i åtgärdsprogrammet är också att göra upp gemensamma vårdkedjor mellan primärvården och specialsjukvården. Men regeringens nya linjedragningar om vården skapar mycket osäkerhet inför framtiden.

I åtgärdsprogrammet konstateras att den nya jour- och uppföljningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus har haft önskat resultat. Tack vare det här har hälsovårdscentralens bäddavdelning kunnat minska antalet platser från 50 till 40.

Anpassningsmålet i akutvården är 500 000 euro år 2014 och 300 000 euro år 2015.

Långvården

Också inom långvården fortsätter antalet platser att minska. Under fjolåret och i år försvinner 32 långvårdsplatser och sex serviceboendeplatser. År 2015 måste minst 19 platser bort. Genom varje vårdplats som försvinner sparar staden 50 000 euro per år.

I stället ska det satsas på mera rehabiliterande vård och på att förändra vårdkulturen.

Anpassningsmålet inom långvården är en halv miljon euro i år och en halv miljon euro nästa år.

Hälsovårdscentralen

Också inom hälsovårdscentralverksamheten ska staden spara en halv miljon i år. Från och med i år har Raseborg förvaltningsmässigt endast en hälsocentral, medan det finns tre hälsostationer (Ekenäs, Karis, Pojo). Hälsostationerna i Ekenäs och Karis har hand om den brådskande vården.

Befolkningen har rätt att välja vilken hälsostation de använder sig av. Hälsostationen i Ekenäs har fått mest klienter utifrån.

Handikappservicen

Timantalet inom den personliga assistansen fortsätter skäras ned kraftigt. I slutet av år 2016 ska timantalet vara 5000. Motsvarande siffra var 8382 i slutet av år 2012 och 6731 i slutet av år 2013.

Den största minskningen inom den personliga assistansen ska ske inom köpta assistanstimmar, men också assistansen som sköts av stadens anställda ska minska. Däremot är målsättningen att assistansen som sker genom att klienterna själva fungerar som arbetsgivare ökar.

Under fjolåret minskade köptjänsterna med 20 procent, assistansen utförd av stadens anställda med 16 procent. Däremot ökade assistanstjänster där klienten själv fungerar som arbetsgivare med 24 procent.

Kostnaderna inom handikappservicen ska skäras ned med 400 000 euro i år, framgår det av det uppdaterade åtgärdsprogrammet. Enligt stadsfullmäktiges tidigare anpassningsmål ska kostnaderna skäras ned mer 300 000 euro år 2015 och en halv miljon år 2016.


Svårlöst läkarbrist i Raseborg

$
0
0

Grundtrygghetsnämnden i Raseborg har ingen snabb och enkel lösning på den rådande läkarbristen i staden. Enligt nämndens ordförande Karl von Smitten (SFP) föredrar läkarna metropolområdet framom periferin.

- Det är så att Raseborg ligger nära metropolområdet, men inte så nära att någon vill pendla hit. Man kan ju nog lätt förstå att en läkare väljer en attraktiv tjänst i till exempel Helsingfors hellre än en i Raseborg, säger von Smitten.

Han tror dock att läget så småningom blir bättre. Det sker dock inte över en natt.

- Det finns ju nu flera läkare i Finland än någonsin tidigare ändå har vi läkarbrist här. Men, läget blir nog bättre, men det tar nog sin tid, säger von Smitten och nämner social- och hälsovårdsreformen.

- De finns de som tror att det blir lättare att få läkare till hälsovårdscentralerna i och med den här reformen.

Grundtrygghetsnämnden i Raseborg hade möte på måndagskvällen.

Läs artikel om en person som köade fem månader för att få en läkartid.

Sjundeå vill inte ha fiskare med storryssjor i Pickalaviken

$
0
0

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjundeå planerar en anmärkning med anledning av att en yrkesfikare har ansökt till Närings-, trafik- och miljöcentalen (NTM-centralen) om att få fortsätta fiska med storryssjor i Pickalaviken.

I beredningen inför nämndens möte sägs att det inte finns tillräckliga bevis på hur nyttigt fisket är och att man kan anta att ryssjefisket på Pickalaviken förorsakar mer skada än nytta.

Om NTM-centalen i varje fall tillåter sådant fiske, kan nämnden komma att kräva flera olika saker, bland annat följande:

- Storryssjornas totala antal på tre kilometers avstånd från åmynnigen begränsas till maximalt två storryssjor.

- Alla gösar och alla gäddor som är större än 70 centimeter bör släppas fria.

- För att trygga havsöringens förökning förbjuds fiske med storryssja under tiden 1.9 - 15.11 i Pickalaviken och ryssjorna bör tas upp ur vattnet för den här tiden.

Förslaget behandlas på nämndens möte på onsdag (9.4). Kommunstyrelsen i Sjundeå beslöt redan den 2.5.2011 att inte bevilja tillstånd för reduceringsfiske på kommunens område i Pickalaviken.

Läs artikel om gösgräl i Pickalaviken.

Trafiken i Västnyland ska bli miljövänligare

$
0
0

Den västnyländska trafiken ska bli miljövänligare och persontrafiken smidigare. Det här är målen för en ny plan över trafiksystem i regionen.

Några av de mest centrala punkterna i planeringen av trafiksystem är smidig och säker trafik, kollektivtrafik och hänsyn till områdets attraktionskraft för företag. Åtgärderna som behövs för att målen ska nås kommer snart att klarna.

En avsiktsförklaring där de mest brådskande och mest omfattande åtgärderna finns med ska undertecknas av Närings-, trafik- och miljöcentralen, Nylands förbund, Trafikverket och de västnyländska kommunerna under våren.

Planen består av en helhet av markanvändning, boende, trafik och näringsliv. För att planens mål ska kunna uppnås så krävs det att till exempel bostäder och arbetsplatser i fortsättningen placeras i närheten av busstrafik och järnvägsstationer.

Kollektivtrafiken ska bli ett alternativ

Under de kommande åren ska kollektivtrafiken bli ett verkligt alternativ till personbilen. Utbudet av kollektivtrafik ska förbättras speciellt i riktning mot huvudstadsregionen, sägs det i ett pressmeddelande från Nylands förbund. Bland annat ska man försöka förbättra kollektivtrafikens image med ett mera enhetligt biljettsystem samt genom att öka mängden information i realtid.

När det kommer till servicenivån på trafiklederna är riksväg 25 och Hangö-Hyvingebanan i störst behov av utveckling. Inom person- och godstrafiken är det trafiken i riktning mot huvudstadsregionen som behövs förbättras.

Området som planen berör består av följande kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis.

Försenade tåg på kustbanan

$
0
0

Det har förekommit kraftiga förseningar i tågtrafiken på kustbanan under morgonen. Som mest har intercitytågen mellan Åbo och Helsingfors varit över en halv timme försenade.

Tågen som skulle avgå från Karis mot Helsingfors och Åbo klockan 9 är närmare 40 minuter försenade.

Fortfarande bakterier i Ingåvattnet

$
0
0

Det finns fortfarande bakterier i vattnet i Ingå. Det betyder att vattenverket fortsätter klorera vattnet.

- Tyvärr fanns det fortfarande enterokockbakterier i de senaste vattenproverna, säger Ingås samhällstekniska chef Monika Westermarck.

Kloreringen har minskat bakteriemängden, men helt rent är vattnet inte.

- Först efter att det inte finns några bakterier alls kan vi avsluta kloreringen, sägerWestermarck.

Kloreringen av vattnet påböjades för ett par veckor sedan då man hittade en mindre mängd koliforma bakterier i vattnet. Enterokocker är av flera olika sorters koliforma bakterier.

Bakterierna anses vara ofarliga och vattnet kan användas som normalt trots kloreringen.

Nya prov tas den 10 april.

2.4.2014. Läckage kan ha smutsat Ingåvatten

Täktom bäst som tyst

$
0
0

Svanarna vaknar till en solig morgon. Fiskebåtarna står på rad. Det är tyst. Allt är idylliskt i Täktom. Och många vill flytta hit. Vad tycker riktiga Täktombor, är allt bra i byn?

- Visst är här bra, men bättre har det varit, säger Yvonne Bartels-Sandberg, ordförande för ungdomsföreningen i Täktom.

Täktom
Utsikten är gudomlig en vacker aprilmorgon. Täktom Bild: YLE / Maria Wasström
Täktom flygfält
Täktom flygfält är för tillfället tyst. Täktom flygfält Bild: YLE / Maria Wasström

När hon talar om hur det var bättre förr tror man att hon talar om flytten bort från Täktom. Men enligt Bartels-Sandberg verkar det vara tvärtom.

- Det börjar bli för trångt här. Där jag bor börjar det vara hus vid hus. Morgon stund har guld i mund. Man ska vara tidigt uppe. Då är inga andra uppe ännu.

Redaktören är så begeistrad av vyn vid Långörshalsen, eller ”Kattrumpan” i folkmun, att hon nämner den konstant. Seppo Immonen, ordförande för Täktom samfällighet, bor själv vid stranden och säger att han blivit van med utsikterna.

- Man måste väcka sig själv ibland och bli påmind för att igen inse hur fint det är här.

Vad är bäst med Täktom enligt honom?

- Det är tyst här. Och roligt före sommargästerna kommer. Det är roligt att det är folk här, men roligt när det inte är folk här.

Mycket ägor

Vad gör samfälligheten i Täktom?

- Alla som har en fastighet i Täktom är delägare. Samfälligheten äger bland annat några småbåtshamnar, simstränder, 300 hektar vattenområde och en sandgrop. Hör man till samfälligheten får man använda allt, säger Immonen.

Fler äldre

Ungdomsföreningen i Täktom är inte direkt en ungdomsförening. De flesta är äldre vuxna.

- Vi har rätt många medlemmar, men aktiviteten är som i föreningsliv i dag, den tonar ut. Vi är kanske fem aktiva. Vi försöker underhålla barn med att lära dem bygga fågelholkar, baka pizza, slå knopar och ha bingo med godis. Sedan så har vi dans på ”lavan” på sommaren. Vi försöker hålla ungarna i byn så att de inte åker iväg på hyss, säger Bartels-Sandberg.

Hur är det med nyinflyttade i Täktom, hur bra lyckas man integrera sig i den stillsamma byn?

- En del får man kontakt med. En del är med i ungdomsföreningen, men de är den tysta klanen vid sidan om. Det är oftast två skilda språkgrupper. Även om vi talar båda språken, så blir det tyst. De vågar sig inte med.

Läs också: Många vill bo i Täktom

Anginaepidemi i Kila daghem

$
0
0

Kila daghem i Karis är för tillfället drabbat av en anginaepidemi. Som följd av detta har hälsovårdsmyndigheterna i Raseborg beslutat ge barnen och personalen i Kila daghem möjligheten att ge ett svalgprov på måndag eller tisdag. Också familjemedlemmar ges möjligheten att ge svalgprovet.

- Provtagningen sker på måndag och tisdag i dagiset och vi hoppas att alla som kan ger provet då. Under onsdag och torsdag analyserar vi proverna och på fredag skrivs det ut medicin, berättar Maria Grönholm som är hygienskötare i Raseborgs stad.

Hon berättar att samma modell har använts under tidigare epidemier i Raseborg.

- Vi har haft flera sådana här epidemier under den senaste tiden här i Raseborg, säger Grönholm.

Tre insjuknade barn i Kila daghem

Hon berättar att enligt Institutet för hälsa och välfärds direktiv räknas det som en epidemi om 15-20 procent av barnen inom en månad i en dagisgrupp får smittan är det frågan om en epidemi.

- Vanligtvis är det ju 20-25 barn i dagisgrupperna så om 3 barn insjuknar är et frågan om en epidemi.

Det är a-gruppens streptokocker som angripit barn i Kila daghem. I det drabbade Kila daghem finns enligt Grönholm ungefär 65 elever.

- I Kila daghem har fyra barn insjuknat, säger Maria Grönholm.


Stenbrytning väckte åter debatt i Sjundeå

$
0
0

Känslorna svallade när invånare, kommunala politiker och tjänstemän diskuterade stenbrott i Sjundeå på torsdag kväll. Orsaken var invånarnas missnöje med buller och vibrationer.


Invånarkvällen i Sjundeå ordnades i Borgvik ungdomsföreningshus, södra Sjundeå med närmare 80 sjundeåbor i publiken. Tio politiker och tjänstemän satt i panelen. Sist ut att informera var miljöinspektör Anu Hynninen, som inte hunnit jobba så värst länge i Sjundeå och under invånarkvällen väl fick sitt elddop, kan man säga. Hon berättade om principerna för hur tillstånd för verksamhet beviljas och hur man sedan följer upp med granskningar av olika slag.
miljöinspektör anu hynninen och nämndeordförande antero honkasalo (Vf)
Miljöinspektör Anu Hynninen och nämndens ordförande Antero Honkasalo (Vf) miljöinspektör anu hynninen och nämndeordförande antero honkasalo (Vf) Bild: börje broberg/Yle

Det hon berättade tillfredsställde inte publiken, som ansåg att kommunen inte gjort tillräckligt för att råda bot på olägenheterna av stenbrytningen. Problem med stenkrossar finns på också på andra håll i Sjundeå, fastän diskussionen mest rörde sig om en plats nära gränsen till Kyrkslätt. Marina Grotell i publiken berättade om sina likadana erfarenheter från en annan del av Sjundeå, där skakningar av stenbrytning där hade orsakat sprickor i hennes hus.
marina grotell under invånarkväll i sjundeå om stenbrytning
Marina Grotell marina grotell under invånarkväll i sjundeå om stenbrytning Bild: börje broberg/Yle

De som bor nära stenbrytningen var arga på buller och skakningar orsakade av sprängningar och kross, som enligt vad det sades orsakade skador på byggnader. De ansåg att buller och vibrationsmätningar inte gjorts på rätta ställen och att miljö- och byggnadsnämnden inte utfört sitt uppdrag på rätt sätt. Och nämnden försökte försvara sig, men möttes av publikens missnöje.
mötets ordförande arja alho (sdp), i bakgrunden förvaltningschef mikko löfbacka och tekniska chefen jorma skyttä
Arja Alho mötets ordförande arja alho (sdp), i bakgrunden förvaltningschef mikko löfbacka och tekniska chefen jorma skyttä Bild: börje broberg/Yle

Situationen har blivit inflammerad i Sjundeå efter en lång tid av verksamhet, besvärsskrifter som behandlats ända upp i HFD. Inget som miljö- och byggnadsnämndens ordförande Antero Honkasalo (Vf) förde fram ansågs tillräckligt och de i publiken som uttalade sig tyckte att nämnden hade gjort allt för att få slut på problemen.

Trots att det blev mycket kritik mot kommunen, tyckte mötets ordförande, kommunfullmäktiges ordförande Arja Alho, att mötet var lyckat.

Sjundeå satsar på kollektivtrafik

$
0
0

Sjundeå är en kommun som satsar stort på att förbättra kollektivtrafiken. Från och med i höst kommer Sjundeåborna att få bättre trafikservice.


Kommunen har planerat ett helt nytt system, som innebär att tre nämnder planerar gemensamma taxi- och bussrutter för all kommunal trafik. Till exempel ska skolelever samsas om transporterna med andra som vill åka med, vilket tillsvidare inte går för sig.
Sjundeås bildningsdirektör tina nordman och bildningsnämndens ordförande carl-johan gottberg
Bildningschef Tina Nordman och nämndens ordförande Carl-Johan Gottberg Sjundeås bildningsdirektör tina nordman och bildningsnämndens ordförande carl-johan gottberg Bild: börje broberg/Yle

Kommunen ingår avtal med trafikidkare om att de på bestämda tider under dagen kör kommunala transporter medan de däremellan kan köra andra transporter. Alla har nytta av systemet, både äldre som inte mera kör bil, skolelever som vill åka med till en kompis efter skolan och pendlare som vill komma till eller från tåget.

Bildningschef Tina Nordman presenterade planerna på invånarmötet på torsdagen och fick mycket applåder för det.

En av dem som välkomnar förändringen är Marita Rosengren, som gärna själv åker med ibland och som också är glad för barnabarnens skull.

Cannabisodling i Lojokällare

$
0
0

Polisen har hittat en stor cannabisodling i Lojo. Polisen hittade flera hundra cannabisväxter i källaren i ett småhus.

Två personer som befann sig i bostaden gjorde lätt motstånd och polisen var tvungen att rycka upp dörren. De hittade flera påsar marijuana i vardagsrummet.

I källaren fanns tre tält. Ett tält användes för cannabisodling. Där fanns både luftkonditionering och värmelampor.

När polisen var på platsen fanns ingen växtodling, men på golvet fanns det rikligt med delar av cannabisväxter.

De två övriga tälten användes till att torka cannabisplantorna. Där fanns luftkonditionering och flera fläktar. Över 200 cannabisplantor hängde i band för att torka.

Polisen räknar med att plantorna skulle ha gett kring sju kilo marijuana.

Lojoskolorna tillbaka på ruta ett

$
0
0

Två nya paviljonger till det svenska skolväsendet i Lojo kommer inte på fråga i dessa ekonomiskt dåliga tider. Det anser stadsdirektör Simo Juva i sin beredning för stadsstyrelsen.

Dagisbarnen lever trångt i Lojo. Enligt tjänstemännen skulle lösningen vara att förskolebarnen skulle flytta till Solbrinken och Virkby skola, medan årskurs fem och sex i dessa skolor skulle flytta till Källhagens högstadium i Virkby.

Men det vill varken utbildningsnämnden eller den svenska utbildningssektionen, som har stött och blött ärendet sedan i vintras. Politikerna i båda organen vill nu enhälligt bygga paviljonger vid lågstadieskolorna.

Omöjligt att bygga nytt

På måndag ska stadsstyrelsen i Lojo titta närmare på ärendet. Stadsdirektören Simo Juva föreslår för styrelsen att problemet inte ska lösas med baracker och att utbildningsnämnden ska hitta nya lösningar.

Juva anser att i ekonomiskt dåliga tider är en lösning med nya paviljonger dålig.

- Det är omöjligt att vi skulle bygga något när det finns utrymme, säger Juva och hänvisar till att det finns plats för mera elever i Källhagens skola.

Äyräväinen: Ok med elevflytt

Stadsstyrelsens ordförande Irene Äyräväinen från Samlingspartiet är inne på samma linje som stadsdirektören. Det går helt enkelt inte ihop att staden först stänger två skolor och omorganiserar verksamheten för att sedan gå in för att bygga baracker för de svenska barnen när det finns plats på annat håll.

Äyräväinen anser att eftersom staden måste tänka kostnadseffektivt och spara där det går så är det okej att eleverna flyttar till Källhagen där det finns plats.

Svårt att hitta lösningar

Björn Heir från SFP är viceordförande i den svenska utbildningssektionen och sitter också med i undervisningsnämnden i Lojo. Han ser själv ingen annan lösning än att lågstadieskolorna får paviljonger.

Han säger att det kommer bli problem med att hitta någon ny billig och bra lösning, ifall styrelsen anser som stadsdirektören.

- Vi har grubblat så mycket på det här så några enkla paradlösningar kommer det vara svårt att hitta, säger Heir.

Heir förstår att tjänstemännen vill spara pengar, men han anser ändå att de tilläggsanslag som skulle behövas för paviljongerna är relativt små i relation till hur nyttiga de skulle vara.

Stadsdirektören betonar också att paviljonger är meningen att vara en temporär och inte en permanent lösning. Heir påpekar att Lojo stad redan har runt 20 baracker i användning inom skolväsendet.

Läs också:
Lojoföräldrar: Flytta inte våra barn!
Björn Heir: Alla förslag om Lojoskolor dåliga
Hela Virkby skola föreslås flytta till Källhagen
Förvirring kring Lojoskolor
Nya paviljonger istället för skolflytt i Lojo
Oklart hur Lojo löser svenska dagisträngseln
Ingen skolflytt i Lojo

Varuboden-Osla utvidgar bensinmack i Pickala

$
0
0

Pickala Esso i Sjundeå, i dag Pickala ABC, har tjänat färdigt. Varuboden-Osla nu vill ersätta den gamla bensinmacken med en ny större byggnad.


Susanne Möller, föreståndare för bland annat enheten i Pickala, berättar att det inte är frågan om en standardlösning utan speciellt anpassad för kraven just i det området.

Det innebär att butiken skall få större sortiment och bland annat ett torgområde, som skall ''leva med tiden'' och också sälja lokala produkter, en sak som kunder har önskat.

Också restaurangen skall bli större och mångsidigare också den med förhoppningsvis lokala produkter.

Dubbelt större

Den nuvarande byggnaden är ungefär 400 kvadratmeter stor. Den nya kommer att bli ungefär dubbelt så stor, ungefär 900 kvadratmeter, säger Susanne Möller.

Ändå tänker hon sig inte det heller som något stort monument så hon tror att nybygget nog smälter in i omgivningen.

En förbättring är också, att den nya byggnaden kopplas till kommunaltekniken. Det nuvarande vattenreningsverket försvinner och därigenom minskar belastningen på ån.
- Det kommer säkert att bli trevligare vid ån när den gamla byggnaden försvinner, tror Susanne Möller.

Diskussioner

Varuboden-Osla har fört förhandlingar med Sjundeå kommun, som skall göra en planändring som gäller enbart den ifrågavarande tomten. Där är det också tänkt att det skall finnas parkeringsplatser för pendlare som vill byta till kollektivtrafik.

Under invånarkvällen, som Sjundeå kommun ordnade på torsdagen (3.4), framförde Sjundeå kommun också tankar på en tunnel för cyklister och fotgängare under stamväg 51 vid korsningen till Störsvik. Kommunen presenterade också tankar på en cykel- och gångbana därifrån till ABC-området. Finansieringen av dessa är ändå inte klar.

Om allt går väl hoppas Susanne Möller att byggnadsarbetena på bensinmacken kommer igång redan på hösten.

Viewing all 24438 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>