![]()
Den första tiden i stadens regi har varit rätt besvärlig för Karis hälsostation. Många patienter är frustrerade över att de inte får tid hos läkare när det gäller icke brådskande fall.
Anne Pietinalho
Anne Pietinalho
Bild: Yle/Minna Almark
Karisbon Annika Brax väntade fem månader på att få träffa en läkare för att tala om sin diabetes, som hon nyligen hade fått diagnostiserad. Hon är frustrerad över att det är svårt att få läkartid.
- Ringer du i dag och frågar efter en icke akut läkartid, så får du inte tid. De säger bara att ring på nytt, säger hon.
Då Annika Brax efter fem månader till sist fick ett första besök hos en läkare för att tala om sin diabetes, så upplevde hon att läkaren inte ville besvara hennes frågor.
- Läkaren ville enbart diskutera det som hon ansåg hörde ihop med diabetes. Är det meningen att man ska beställa fyra olika läkartider, då man snabbt kunde klara av flera frågor på en och samma gång, frågar hon sig.
Frustrerande att inte få en tid
Också andra som Yle Västnyland har talat med vittnar om svårigheterna att få läkartid vid Karis hälsostation. En äldre man berättar att han har gått en gång i veckan till hälsostationen i en månads tid. Han behövde en remiss till specialsjukvården på grund av höftproblem. Men varje gång han kom till hälsostationen, så fick han höra att det inte finns några tider att ge.
Till sist gav mannen upp och gick till privatläkare.
- Det värsta är inte att vänta på att få träffa en läkare, det värsta är att man inte får någon tid alls, säger han.
Karis har drabbats mest
Anne Pietinalho, som är chefsläkare för hälsovårdstjänsterna, säger att alla de tre hälsostationerna i Raseborg lider av den rådande läkarbristen. Men att Karis kanske har drabbats hårdats och att orsakerna till att folk får köa är flera.
- Där är en viss strömning från Pojo till Karis, nu när man fritt får välja sin station inom kommunen. Och det betyder press på Karis hälsostation, säger hon. Sen handlar det om hur man från dag till dag har lyckats dela upp läkarna mellan Karis och Ekenäs. Ibland har antalet läkare varit för få, ibland har det handlat om sjukdomsfall och då har läkartider flyttats framåt.
Läkarbristen är akut
Det är den akuta läkarbristen som spökar överallt när man talar om problemen inom den öppna hälsovården. I Raseborg finns det totalt 21,5 läkartjänster, men eftersom staden sparar så får bara 18 och en halv tjänst besättas. Men även om det här är beklagligt, enligt Anne Pietinalho, så har man inte ens lyckats hitta läkare till de här läkartjänsterna. I dag är 16 läkartjänster besatta.
Åtta läkarbefattningar är vikta för de tre hälsostationerna i Raseborg. Det är inte mycket, säger Pietinalho.
- Vi har för lite tider och patienterna väntar längre tider än de skulle önska.
Problem med telefonerna
Anne Pietinalho misstänker också att man har haft problem med telefonnätet, vilket har gjort att patienter inte har lyckats komma fram till tidsbeställningen i Karis. Ett annat problem är att det har varit svårt att föra in läkartiderna i databasen, så att de kan delas ut till patienterna.
- Tiderna för mars månad fördes till exempel in i databasen den 28 februari, så det har alltså inte funnits tider att ge, förklarar hon.
Olika kösystem
I Karis har väntetiden för att få läkartid i icke brådskande fall varit över 30 dagar i både februari och mars. I Ekenäs var väntetiden i februari också över 30 dagar, medan den i mitten av mars var 15 dagar lång. I Pojo är motsvarande siffra runt tio dagar - men många Pojobor söker sig som sagt till de andra hälsostationerna i kommunen eftersom Pojo hälsostation enbart är öppen tre dagar i veckan.
Då väntetiden registreras som över 30 dagar beror det på att det inte har funnits några tider att ge eftersom ingen har hunnit föra in dem i datasystemet.
En orsak till att väntetiden för Karisborna har varit frustrerande är att det inte har varit möjligt att köa då det inte har funnits tider att ge.
- I Ekenäs har patienterna kunnat köa och personalen har ringt upp då det finns en tillgänglig tid. Det här har tidigare inte varit möjligt i Karis, men det här är nu åtgärdat, säger Pietinalho.
Vårdgarantin på tre månader har aldrig överskridits i Raseborg, säger Anne Pietinalho. Hon kan inte kommentera fallet med Annika Brax, som väntade i fem månader på sin läkartid. Men på ett allmänt plan så kan hon inte förstå hur det har gått till.
Svårt att få remiss
Annika Brax har en hel del erfarenheter av vården vid hälsostationen i Karis. Förutom att hon har insjuknat i diabetes så lider hon också av ständig värk i sin kropp och har dessutom en svår hudåkomma som hon nu får vård för.
Problemet har varit att överhuvudtaget få remiss från läkare på Karis hälsostation till specialläkare, säger hon. I Annikas fall har det varit en blandning av slump, tur och envishet från hennes sida att hon har fått rätt diagnos och vård, anser hon själv.
- Det sparas ju överallt, så det är svårt att få remiss till någon specialvård. De försöker sköta patienterna utan att skicka dem vidare. Hur kan en hvc-läkare säga att en hudläkare inte vet mera. Det kan ju inte stämma, säger hon.
Enligt Pietinalho stämmer det här inte.
- Antalet remisser till specialvården ligger på normal nivå jämfört med resten av landet och antalet har varken ökat eller minskat jämfört med tidigare, säger hon.
Diabetesvården ojämlik
En äldre kvinna berättar för Yle Västnyland att hon nyligen besökte diabetesskötaren vid Karis hälsostation för den årliga kontrollen. Vanligtvis får man en läkartid i samband med besöket, men nu fanns det inga tider att ge. Skötaren gissade att det kan dröja fram till maj före det är möjligt att träffa läkaren, men några besked kunde hon inte ge.
Det som gör Annika Brax allra mest upprörd är att vården inte känns jämlik i Raseborg. Vid hälsostationen i Ekenäs finns det till exempel en läkare som är mera insatt i diabetes, men enligt Annika Brax kan hon inte besöka honom eftersom ska skötas vid sin egen hälsostation. Hon skulle gärna åka till Ekenäs för att träffa läkaren, men den möjligheten har aldrig blivit presenterad för henne.
Anne Pietinalho menar att det här är något som ska åtgärdas.
Meningen är att också Karisborna ska ha en egen diabetesläkare, precis som Pojo- och Ekenäsborna har, säger hon.
Men problemet är att någon läkare i så fall först måste visa intresse för saken och utbilda sig. Och läkare växer som känt inte på träd.
- En lösning är att den nuvarande diabetesläkaren tar emot patienter från Karis också. Men hans tid är begränsad och han har också andra uppgifter.
Rätt att få tid på annan hälsostation
Alla kommuninvånare har en egen hälsostation där man i första hand får vård. Men om det inte finns tider att få till exempel i Karis, så kan man åka till Ekenäs eller Pojo i stället om där finns tid. Här är problemet att rätt få känner till det här.
- Det är inte så många som vet det, men det viktiga är att personalen känner till det, säger Anne Pietinalho.
Enligt henne är det här ett system som är i användning. Men Annika Brax har aldrig hört talas om det.
- Ingen berättar att jag har rätt att åka till Ekenäs eller Pojo. För mig känns det som om jag som Karisbo är mindre värd. Det är ju inte mitt fel att jag behöver vård.
