Måndagssnackarna Håkan Roos från Ekenäs och Kenneth Lindholm från Karis välkomnar en drive in-grill i Ekenäs. De ser också gärna att Raseborgs stad säljer Sannäs skola för att bli av med onödliga fastighetskostnader.

En lokal företagare planerar en drive in-grill vid Genvägen. Drive-in är ju något nytt för oss i Ekenäs, konstaterar Håkan Roos.

- I huvudstadsregionen har de ju drive in-grillkiosker. De är ju öppna också nattetid. Det är nytt i Ekenäs och därför väcker det säkert uppmärksamhet. Vi får hoppas att de bygger den och sedan får vi se hur det går.

Försälningen av Sannäs skola får tummen upp av måndagssnackarna. Kenneth Lindholm tycker att staden kunde sälja det för nästan vilken struntsumma som helst.

- Om det är någon som vill köpa det så sälj det.

Som läget är nu har två intressenter gett anbud på fastigheten, men båda anbuden är mindre än det begärda priset.

Det tredje och sista ämnet under Måndagssnacket den 31 mars handlar om chefsrotationen i Raseborg. Håkan Roos menar att det är motiverat att låta blir att ledigförklara en tjänst som grundtrygghetsdirektör.

- Man sparar ju så otroligt mycket tid. Om man har en lämplig person och sålunda kan undvika att ledigförklara en tjänst så ska man göra det.

Sportmåndag 31.3 handlar om kval i olika sporter och cupfotboll. Också det att Raseborgs Skyttar under veckoslutet vann fyra FM-medaljer tas upp i programmet.

I damernas fotbollscup förlorade Ekenäs IF (division 2) mot regerande finska mästaren Åland United med klara siffror. Därmed är cupsagan all för EIF-damerna. Såväl EIF-kaptenen Victoria Sundblom som Åland Uniteds vänsterback Maryette Karring tyckte att matchen var bra.

I herrarnas futsalkval förlorade Ekenäs Sport Club på lördagen på hemmaplanen mot Sääksjärven Loiske. Matchen var jämn och vinnaren avgjordes i en straffsparkstävling. På söndagen vann ESC och kvitterade därmed matchserien till 1-1. En direkt avgörande tredje match spelas på lördag (5.4) i Ekenäs bollhall.

I herrarnas innebandykval till division 1 inledde Hangon Hyrskyt matchserien med en seger över SB Riski från Helsingfors. Två segrar krävs för att nå en plats i division 2 för säsongen 2014-15.

Det var meningen att Trafikverket skulle ha låtit utföra underhållsarbeten på motorvägen till Åbo vid Lojo från måndag kväll (31.3) till tisdag morgon. Arbetena skjuts istället framåt och det är oklart när arbetena utförs.

Det är en sträcka på knappt fyra kilometer mellan Orosmäki-tunneln och Lehmihaka-tunneln som berörs.

På Trafikverket uppger man att de datasystem som styr informationstavlorna på vägsträckan uppdateras som bäst. Därför kan man inte samtidigt göra andra arbeten utan man skjuter upp dem.

Det betyder att trafiken löper normalt på vägsträckan under natten.

Det finns inget skäl att ta in fler kvinnor Raseborgs markpolitiska kommitté.

Kommunisten Peter Björklöf kritiserade nyss kommitténs sammansättning i en insändare i tidningen Västra Nyland. Björklöf poängterade att kommunala kommittéer inte får ha mindre än 40 procent av det ena könet.
Markpolitiska kommittén har inga kvinnor.

Staden har nu kommit fram till att könskvoten inte gäller för sådana organ där medlemmarna är utsedda på grundval av sin tjänsteställning eller ställning som förtroendeval.

Markpolitiska kommittén ska utarbeta ett markpolitiskt program för staden och medlemmarna är sakkunniga tjänstemän samt ordförande och viceordförande i nämnder.

Ingå gjorde ett överskott på drygt 600 000 euro under år 2013. Det visar bokslutet som presenterades på måndagen.

Det kumulativa överskottet är nu 5,4 miljoner euro eller 967 euro per Ingåbo. Lånebördan minskade till 2 582 euro per invånare. Ett år innan var lånebördan 2809 euro per invånare.

– Den minskade lånebördan beror främst på att vi inte har lyft några långfristiga lån under år 2013, säger Ingå kommuns ekonomichef Charlotta Lindvall.

Ekonomichef Charlotta Lindvall och kommundirektör Jarl Boström framför biblioteksbygget i kommungården Ekonomichef Charlotta Lindvall och kommundirektör Jarl Boström framför bibliotelsbygget Bild: Yle/Helena Rosenblad

I och med att skatteredovisningen i kommunerna ändrade år 2013 var skatteintäkterna i Ingå 220 000 euro högre än budgeterat.

Hälsovården i egen regi

Bokslutet följde nästan budgeten.

Men vården och Merituulen koulu medförde extra kostnader.

I början av år 2013 upphörde vårdsamarbetet Lost mellan Ingå, Sjundeå och Lojo. Ingå tog då över vården i egen regi och det här innebar utmaningar både för ekonomin och för personalen.

– Det var ett stort arbete att organisera. Det blev tilläggskostnader med nya program och med att bygga upp hela verksamheten, säger Lindvall.

Hälsovården blev 280 000 euro dyrare, medan specialsjukvården blev drygt 450 000 euro billigare än budgeterat.

Merituulen koulu

Fastighetssidan blev drygt 300 000 euro dyrare än budgeterat. Det här beror på problemen med inomhusluften i mögeldrabbade Merituulen koulu. De finska skoleleverna flyttade i maj till Västankvarn och saneringen av Merituulen koulu inleds i maj i år.

Under det här året är den största investeringen vid sidan av saneringen av Merituulen koulu biblioteksbygget i kommungården som blir klart i höst.

Merituulen koulu utrymdes i maj Mögelsanering i Merituulen koulu i Ingå Bild: YLE/Sofia Söderlund

Kolkraftverket stängde

Fortums kolkraftverk stängde i februari. Men stängningen av kolkraftverket inverkar på Ingås ekonomi först år 2016.

– Det här beror på samfundsskattens redovisningssystem, säger kommundirektör Jarl Boström.

Hoppas på LNG

Ingå ställer nu sitt hopp till planerna på en terminal för flytande naturgas, LNG, i Joddböle

I maj väntar Boström besked om hur det går med LNG-gasterminalen. Men han säger att de slutliga investeringsbesluten eventuellt fattas först år 2016.

Fortsatt balans

Trots ett positivt bokslut för år 2013 så gäller det nu för Ingå att förbereda sig inför framtiden.

– Jag brukar skämtsamt säga att när det går dåligt så gör man allt för att det ska börja gå bättre och när det går bättre så gör man allt för att det igen ska börja gå sämre.

– Men nu har Ingå åtminstone en tid lyckats hålla det så vi förstår allvaret och viktigheten i att ekonomin måste hållas i balans. Det arbetet fortsätter nu, säger Jarl Boström.

Läs också:
Tummen upp för vårdreformen
Ingå bäst i klassen 2012

Hangö stad borde granska markanvändningen på området söder om Täktomvägen. Miljönämnden föreslår att stadsstyrelsen påbörjar arbetet med en generalplan mellan Furumovägen och Kobben.

Området är tätt bebyggt och det finns ett intresse att bygga mera bostäder där. Där finns flera häststall och ett växande behov att satsa på småskalig företagsverksamhet.

Detaljplanläggningen på området började i januari, men eftersom behoven att planera området är omfattande föreslår miljönämnden nu att området generalplanläggs.

Stadsstyrelsen behandlar frågan på måndag (31.3).

Både mindre och större nyheter från Raseborg och Ekenäs intresserade publiken på Yle Västnylands webb den här veckan. Också en artikel om ett gift par som inte kan leva tillsammans engagerade.

Mest läsare vecka 13 på Yle Västnylands webb hade en artikel om att Finlands Läkarförbund anser att jobbet som grundtrygghetsdirektör i Raseborg borde ha ledigförklarats.

Fyra chefer inom Raseborg planeras byta jobb utan att någon av tjänsterna lediganslås. Grundtrygghetsdirektören sitter på en av de tyngsta posterna i och med att social- och hälsovården slukar mest av kommunens pengar.

Kärlek på avstånd

Ekenäsbon Maria Sundell får inte bo i Finland tillsammans med sin äkta man Felix. Felix bor i Nigeria och får inte tillstånd av myndigheterna att flytta till Finland. Marias berättelse i programmet Samtal om livet locka näst mest läsare på Västnylands webb förra veckan.

På tredje plats bland de mest lästa artiklarna hittar vi nyheten om att Ekenäs kanske ska få en drive-in-kiosk vid Genvägen. Texten om att företagaren Fredrik Holmström planerar en ny kiosk eller restaurang i området har också lett till en livlig webbdiskussion med många kommentarer.

Ekonominyheter

På plats fyra och fem bland de mest lästa artiklarna på Yle Västnylands webb förra veckan hittar vi två ekonominyheter.

Beskedet att nästan hälften eller 28 personer mister sitt jobb på metallföretaget Tammet i Ekenäs landar på plats fyra. Företaget lägger ner vissa avdelningar och ska nu koncentrera sig på att göra svetsade nät och fallskydd.

På plats fem finns nyheten om att det sannolikt blir alla raseborgare - och inte bara Raseborgs vattens kunder - som betalar för Skåldö vattenandelslags skulder.

Seija Kannelsuo-Mäntynens (SDP) som är ordförande för vattenverkets direktion säger att lagen inte tillåter att vattenverkets kunder får tilläggskostnader på grund av att staden tar över vattenandelslaget. Därför ska alla dela på kakan.

Dansevenemanget Moves som ordnades på lördagen (29.3) i Karis lockade omkring 1 000 besökare. Det bedömer dansinstitutet Hurja Piruetti som var arrangör för evenemanget tillsammans med Raseborgs kultur- och ungdomsbyrå.

Publiken och dansarna fick ge respons. Bilder från Moves dansbesiktning i Karis 29.3.2014. Bild: Hurja Piruetti

Många fina uppträdanden. Bilder från Moves dansbesiktning i Karis 29.3.2014. Bild: Hurja Piruetti

De bäst dansar vidare

Framträdandet Angel av elever från dansskolan Hannele Soulasmaa från Hangö fick diplom och en plats på scenen i Tammerfors. Bilder från Moves dansbesiktning i Karis 29.3.2014. Bild: Hurja Piruetti

Vad är dans? Många ville skriva på lappar. Bilder från Moves dansbesiktning i Karis 29.3.2014. Bild: Hurja Piruetti

Hurja Piruettis dansare lyckades framför fem nummer som gick vidare till Moves i Tammerfors.

Dansstudion Funka från Lojo fick med ett nummer medan dansskolan Un dos Tres från Lojo fick med en dansuppvisning.

Läs om hur en av grupperna laddade inför Moves.

Fastigheterna Botåker och Åvalla ska säljas fattade Sjundeå kommunfullmäktige beslut om i dag (31.3). Skötseln av de båda byggnaderna blir dyrt för kommunen. Att riva dem är inte möjligt.

Åvalla byggdes år 1930 för att användas som folkskola. Huset är i dåligt skick och har stått tomt sedan år 2008. Vad kommunen borde göra med huset har begrundats i de politiska organen redan i ett par års tid. Åvalla finns i Sjundeå kyrkby.

Fastigheten Botåker som finns vid Krogarsvägen på Sjundeå station har stått tomt sedan december 2013 då tekniska avdelningen flyttade till Svidja.

Enligt tekniska verkets utredningar kostar det ungefär 1 500 euro per månad att värma upp byggnaderna. För ändamålet finns inga medel i årets budget.

Styrelsen gav i uppdrag åt tekniska nämnden sköta försäljningen av fastigheterna och att uppgöra noggrannare försäljningsvillkor. Tekniska nämnden ska också besluta huruvida fastighetsförmedlare ska sköta försäljningsuppdraget.

En över trettioårig era är förbi när Yle Västnyland lämnar det hus redaktionen har jobbat i sedan 1983. Dåvarande Ekenäs stad lät uppföra huset, och Rundradion hyrde in sig där.

- Raseborgs stad försöker optimera användningen av stadens fastigheter. Här såg vi en stor möjlighet att nå den här målsättningen, säger Arne Nummenmaa, chef för intern service.

I linje med det fattade stadsstyrelsen i går (31.3) beslut om att stadens fastighet på Gustav Wasas gata 8 i Ekenäs, där Yle Västnyland verkar i, ska säljas.

Öppenhet ledord

Utsikten från tornet i Fixhuset är ovärderlig. Arne Nummenmaa Bild: YLE / Jonas Sundström

- Vi har gått in för en betydligt bättre öppenhet. Därför passar det bra att vi erbjuder Yle Västnyland utrymmen i Fixhuset för att förbättra vårt samarbete.

Nummenmaa hänvisar också till god sed då han motiverar en flytt till Fixhuset.

- Då man har ett hyresavtal med en samarbetspartner och fastigheten säljs är det vettigt och hör till och med till god ton att erbjuda alternativa lösningar.

Stadens nya chef för intern service medger också att förslaget mognade efter kritik mot staden.

I den här salen kan Yle Västnyland ha sina redaktionsmöten. Mötessal Bild: YLE / Jonas Sundström

Arne Nummenmaas före detta arbetsrum tas troligen över av regionchefen. Arbetsrum Bild: YLE / Jonas Sundström

- Det sägs att Raseborg inte får ut nyheter i tid. Jag är kanske lite ivrig, men jag tycker det är ypperligt att vi kan sitta i samma byggnad. Då har vi alla möjligheter att ha ett gott samarbete.

Bro förenar

Den tilltänkta redaktionen finns på tredje våningen i Fixhuset. På samma våning jobbar bland annat personalen inom Raseborgs grundtrygghet och bildning.

- Tanken att Yle erbjuds tredje våningen är att bevakningen får ett helikopterperspektiv på hela förvaltningen.

Nummenmaa nämner byggnaden yrkeshögskolan Axxell i Karis och berömmer bron som förenar skolans två byggnadskroppar ovanför Bangatan.

- Det skulle vara vettigt att bygga en motsvarande bro från Fixhusets tak till Norra hamnens komplex på andra sidan gatan. Där kan stadens tjänstemän och journalister utbyta information i en panoramarestaurang.

Regionchef Patrik Rosström är nöjd att förhandlingarna är över. Patrik Rosström chattar med publiken Bild: Yle/ Marica Hildén

Från källare till havsutsikt

Patrik Rosström, regionchef på Yle Västnyland, ser i likhet med Nummenmaa många fördelar med en flytt till Fixhuset.

- Det blir bra. Vi kommer att vara väldigt nära de direktörer och tjänstemän vi gärna intervjuar. Och personligen ser jag fram emot att vi på redaktionen får havsutsikt.

Kom beskedet som en överraskning?

- I öppenhetens namn måste jag säga att det inte är en överraskning. Förhandlingarna har pågått väldigt länge.

Då Nummenmaa är förtegen om de utdragna förhandlingarna avslöjar Rosström att staden först erbjöd rum i Fixhusets källare.

- Vi skulle sitta bakom en tung ståldörr utan fönster. Det kunde vi inte gå med på.

Flytt ger närhet

Rosström är inne på samma linje som Nummenmaa och tror att det mentala avståndet mellan stadens tjänstemän och journalister förkortas då man fysiskt flyttar närmare varandra.

- Närhet skapar ett förhållande. Man kan öppna dörrar. Man kan öppna fönster och ropa åt varandra. Yle Västnyland är på alla sätt för öppenhet.

Enligt Patrik Rosström kommer samtlig personal på Yle Västnyland att flytta till Ystadsgatan innan midsommar i år.

- Efter flytten och semestrarna kommer vi att ha öppet hus då allmänheten får bekanta sig med den nya redaktionen, säger Rosström.

Lojo stad får en miljonersättning av nödcentralen för centralens tidigare lokal på Tynnismalmen.

Staden och nödcentralen hade ett hyresavtal som gäller fram till 2020. Hyran var beräknad så att den täcker Lojo stads kostnader för byggandet av lokalen som delar hus med Lojo nya brandstation. Nödcentralen har hyrt cirka 1 500 kvadratmeter i huset ända sedan det blev klart 2005.

Nödcentralen flyttade nyss till Kervo. Det har inte funnits någon annan statlig verksamhet som vill ta över hyreskontraktet med Lojo stad. Nödcentralen vill därför säga upp avtalet.

1,6 miljoner i ersättning

Staden och nödcentralen har nu kommit överens om att nödcentralen som ersättning betalar 1,6 miljoner euro till Lojo stad. Om nödcentralen hade fortsatt som stadens hyresgäst i Lojo, skulle hyreskostnaderna fram till 2020 ha uppgått till 1,8 miljoner euro. Avtalet mellan nödcentralen och staden upphör 30.6.2014.

Höga säkerhetskrav gör det dyrt att bygga köpcentrum i Ekenäs. Det säger brandchef Stig Granström på Västra Nylands räddningsverk med tanke på planerna bygga in tågbanan i det eventuella köpcentet i Norra hamnen.

Stig Granström Stig Granström Bild: Yle/ Maria Wasström

Han säger också att ett sådant här projekt kräver mer utbildning av personalen.

- Det går inte att se mellan fingrarna med säkerhetsfrågorna. Det är ju ett dyrare sätt att bygga så här eftersom säkerhetsfrågorna måste beaktas, säger Granström

Säkerhetsfrågorna viktiga

Trafikverket är den myndighet som övervakar tågtrafiken och enligt projektchef Heidi Mäenpää har Trafikverket inga intressen att sätta käppar i hjulet för ett sådant här bygge även om hon betonar att riskerna med ett sådant här bygge måste tas på allvar.

Heidi Mäenpää säger att riskerna är stora speciellt under byggnadsskedet och att säkerhetsfrågorna då måste komma först.

Det är vattenverket och inte hela staden som ska ansvara för Skåldö vattenandelslags skulder, anser stadsstyrelsen i Raseborg. För att skulderna inte ska belasta vattenverkets ekonomi allt för mycket, ska avkastningskraven på Raseborgs vatten minska.

Stadsstyrelsen tog på sitt möte igår kväll ställning till köpevillkoren.

Skåldö vattenandelslag är i ekonomisk knipa och har skulder på över två miljoner euro.

Raseborgs stad är borgenär till vattenandelslagets lån och skulle i vilket fall som helst betala skulderna. Därför anser stadsstyrelsen att lösningen att vattenandelslaget blir en del av Raseborgs vatten är den mest ekonomiskt hållbara.

Driftkostnaderna ökar

Skulderna skulle överföras på det komunala bolaget Raseborgs vatten vars diftkostnaderna kortsiktigt beräknas öka med 200 000 per år.

Direktionen för Raseborgs vatten anser att alla raseborgare ska betala för Skåldö vattenandelslags skulder. Direktionen vill att skulderna överförs till Raseborgs stads allmänna förvaltning istället för att belasta Raseborgs vattens ekonomi.

Men stadstyrelsen å sin sida anser att eftersom affären direkt har att göra med vattenverket så ska allt finnas på samma plats.

Staden kräver mindre vinst av vattenverket

För att vattenbolagets ekonomi inte ska belastas allt för mycket beslöt styrelsen att sänka avkastningskraven som staden har på Raseborgs vatten.

- Kraven minskar från sex till fyra procent, ungefär 200 000 euro, säger stadsstyrelseordförande Anders Walls från SFP.

De sänkta avkastningskraven skulle gälla tills vidare. Sedan när fler hushåll ansluter sig till vatten- och avloppssystemet i Skåldö- och Torsöområdet och driften minskar kunde politikerna igen se över avkastningskraven.

Enligt Walls borde konsekvenserna för Raseborgs vattens del inte bli allt för dramatiska eftersom vattenverket inte behöver gå lika mycket på plus som tidigare.

Stadsfullmäktige manglar frågan om en vecka, den 7 april.

Konkurs osannolik
Raseborgs vatten kan rädda Skåldö vattenandelslag
Oklart vem som måste ha Skåldövatten
Raseborg kunde ta över Skåldö vattenandelslag
Skåldövattnet borde bli kommunalt

Lastbilstillverkaren Sisu Auto i Karis får en ny beställning av försvarsmakten.

Det handlar om tolv skyddade terränglastbilar som totalt är värda mellan 6 och 8 miljoner euro, enligt försvarsminister Carl Haglund från SFP. I avtalet ingår en option på ytterligare tolv terrängbilar.

- Vi är glada över att kunna samarbeta med en finländsk aktör som skapar jobb och sysselsättning i Finland, säger Haglund.

Lastbilarna ska användas av finländska fredsbevarare i krishanteringsuppdrag i till exempel Libanon och Afganistan.

Sisus kommentarer försiktiga

Vd Jyri Ahonen på Sisu Defence i Karis är förtegen.

- Vi har i det här skedet inget annat att informera än det som ministeriet berättar.

- Vi är en lastbilstillverkare och levererar lastbilar om det beställs.

Ministeriet har enligt Ahonens uppfattning nu gett försvaret i uppdrag att utreda saken. Ahonen vill inte säga om Sisu och försvaret har förhandlat om ordern. Han säger endast att Sisu och försvaret nog håller kontakt.

Ingen konkurrensutsättning

Den här nya beställningen av terränglastbilar görs utan konkurrensutsättning. Det är möjligt eftersom det gäller specialfordon.

- När det gäller fordon som skräddarsys för försvarsmakten så räknas de som försvarsmateriel och då är vi inte tvungna att upphandla, bekräftar försvarsministern.

Scania vann den stora anbudstävlingen

Beställningen av terränglastbilar är en liten del av en större helhet av lastbilsanskaffningar till försvaret. Idag offentliggjorde Försvarsmakten i ett pressmeddelande att beställningen av drygt 150 lastbilar för landsvägstrafik går till Scania Suomi Oy. Scania ska också tillverka omkring 20 tunga lastbilar och 12 stycken treaxlade dragbilar för försvaret.

Den upphandlingen gick Karisföretaget Sisu Auto miste om tidigare i vintras för att företaget lämnade in en bristfällig offert.

Försvarsminister Haglund kommer att föredra hela helheten av lastbilsanskaffningar för regeringens finansutskott imorgon, då affären officiellt godkänns.

Frågan skapade debatt

Upphandlingen av lastbilar skapade mycket debatt ifjol. Riksdagsman Maarit Feldt-Ranta (SDP) från Karis kritiserade upphandlingsbeslutet och krävde att beställningen skulle gå till Sisu Auto. Feldt-Rantas motivering var att en beställning skulle gynna sysselsättningen i Raseborg. Försvarsminister Carl Haglund (SFP) svarade att försvarsministeriet måste följa lagen och inte har några andra val än att konkurrensutsätta lastbilsbeställningen.

Polisen i västra Nyland har under en operation övervakat narkotikabruket i Lojo, Nummela och Vichtis på fredag och lördag (28-29.3).

Polisen beslagtog både amfetamin och rester av cannabis.

Fyra personer misstänks för narkotikabrott och två personer misstänks för straffbart bruk av narkotika.

Hangö stad gjorde ett bättre resultat än budgeterat under år 2013. Bokslutet visar ett underskott på 600 000 euro. Om bolagiseringen av hamnen räknas med visar bokslutet ett överskott på 19,1 miljoner euro.

I budgeten för 2013 hade staden räknat med ett underskott på 2,2 miljoner euro. Men staden lyckades minska utgifterna med 1,6 miljoner euro så att underskottet landade på 600 000 euro.

Personalkostnaderna och inköp av tjänster minskade med 1,3 miljoner euro jämfört med året innan. Samtidigt fick Hangö 800 000 euro extra tack vare en tillfällig ökning i statsandelarna. Hangö stad hade en halv miljon mindre avskrivningar än beräknat år 2013.

Många har lämnat Hangö efter FN-steels konkurs sommaren 2012 Folktomt på FN-steels gamla fabriksområde i Lappvik. Bild: Yle/Minna Almark

Lägre skatteintäkter

Antalet arbetslösa har ökat och arbetslöshetsgraden i Hangö var kring 15 procent vid årsskiftet. Invånarantalet minskade med 153 personer under fjolåret. Enligt befolkningsdatasystemet bodde det 9117 personer i Hangö i slutet av år 2013.

Fler arbetslösa och färre invånare ledde till att skatteintäkterna var 1,7 miljoner euro lägre än budgeterat. På grund av att Hangö höjde skattesatsen med en halv procentenhet ökade skatteintäkterna i alla fall med en miljon euro jämfört med ett år tidigare. Skatteintäkterna var sammanlagt 38,8 miljoner euro.

Få investeringar

Eftersom investeringarna inte blev lika stora som budgeterat lånade staden endast 1,2 miljoner euro år 2013. Det här är knappt hälften av vad staden hade budgeterat för.

Hamnbolagisering gav klirr i kassan

I de ovan nämnda siffrorna har inte bolagiseringen av hamnen räknats in. Hangö stad fick en engångsintäkt på 19,7 miljoner euro då hamnen bolagiserades. Om man beaktar underskottet på 600 000 euro innebär det att bokslutet visar ett överskott på 19,1 miljoner euro.

Hangö hamn bolagiserades vid årsskiftet En massa bilar står parkerade utanför hamnkontoret i Hangö Bild: Yle/Erika Lindroos

Ackumulerat underskott blev överskott

Bolagiseringen av hamnen medför också att Hangö stad nu har fått bukt med sitt ackumulerade underskott. Staden har nu ett ackumulerat överskott på 5,4 miljoner euro. Ett år tidigare var motsvarande siffra 13,7 miljoner på minus.

Enligt åtgärdsprogrammet från år 2010 skulle Hangö stad ha gjort sig av med det ackumulerade underskottet i slutet av år 2016, men tack vare hamnbolagiseringen skedde det tre år tidigare.

Ekonomin fortsätter anpassas

Samtidigt är det viktigt att Hangö stad fortsätter följa åtgärdsprogrammet för att anpassa ekonomin. Målet är att verksamhetskostnaderna ska ligga nära noll. Då måste kostnaderna minska samtidigt som staden hittar tilläggsintäkter.

Verksamhetsintäkter

Verksamhetsintäkterna i Hangö minskade med 300 000 euro jämfört med året innan. Samtidigt överskred intäkterna budgeten med 300 000. Det här var främst tack vare att tomtförsäljningen gick bra.

Hangö stad sålde tomter för 200 000 euro. Däremot inbringade fastighetsförsäljningen endast 100 000 euro under år 2013.

En stor eller en liten metropol föreslås nu av arbetsgruppen vid Finansministeriet som bereder den nya metropollagen. I den modell där färre kommuner ingår föreslås en metropolskatt.

Arbetsgruppen överräckte i dag tisdag sin halvtidsrapport till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen (Saml) och bostads- och kommunikationsminister Pia Viitanen (SDP).

- Metropolområdet är viktigt med tanke på Finlands framtid. Det är bra att vi nu har konkreta alternativ till hur områdets förvaltning samt uppgifterna och finansieringen kan läggas om. Arbetsgruppen har i enlighet med sitt uppdrag framför allt fokuserat på frågor som rör markanvändning, boende och trafik, och även konkurrenskraft och segregation. Under remissbehandlingen ska det också bedömas hur den nya lösningen inom social- och hälsovården inverkar på den här helheten, säger förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen i ett pressmeddelande.

I båda modellerna skulle metropolförvaltningen fatta beslut om markanvändning, boende och trafik, konkurrenskraft, närings- och innovationspolitik, segregation, arbetskraft och invandring.

I båda modellerna skulle metropolförvaltningens beslutande organ vara ett fullmäktige, som utses genom val. Andra organ är en metropolstyrelse, en metropoldirektör, lagstadgade nämnder och andra organ.

Metropolfullmäktige väljs i samband med kommunalvalet

Arbetsgruppen föreslår att valet av metropolfullmäktige ska ordnas samtidigt som kommunalvalet. För att kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka ska tryggas ska metropolförvaltningen kunna ordna rådgivande folkomröstningar där kommuninvånarna har rösträtt. Invånarna i området ska också ha rätt att komma med initiativ om folkomröstning och om metropolen.

Metropolförvaltningen föreslås också vara en tvåspråkig myndighet.

I den mindre metropolmodellen skulle tio kommuner ingå, det vill säga Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Tusby och Sibbo.

Finansieringen i den här modellen skulle skötas med en metropolskatt, som föreslås vara en inkomstskatt. En del av finansieringen skulle också skötas med kundavgifter.

I den här modellen skulle också metropolförvaltningen ha hand om väg- och gatuhållning, administration som rör metron och en eventuell jokerbana, ägande i anslutning till stödd bostadsproduktion samt vatten- och avfallshantering som överförs från Helsingforsregionens Miljötjänster (HRM).

På grund av att uppgifterna är omfattande och betydelsefulla anser arbetsgruppen att förvaltningen bör avgränsas till en mindre grupp kommuner.

16 kommuner ingår i den större modellen

I den större metropolmodellen skulle 16 kommuner ingå - Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Tusby, Sibbo, Vichtis, Mäntsälä, Hyvinge, Lojo, Borgå och Riihimäki. I den här modellen skulle ändå uppgifterna som sköts av metropolförvaltningen vara färre eftersom området vore större.

Den här lättare modellen skulle finansieras av betalningsandelar som ges till kommunerna och med kundavgifter.

Fullmäktigevalet skulle i den här modellen genomföras så att metropolförvaltningen utgör en valkrets. Om man vill betona den regionala representationen i fullmäktige, kan valet t.ex. förrättas separat i var och en av kommunerna eller så att man delar in området i valkretsar.

Halvtidsrapporten skickas nu på remiss. Utifrån de utlåtanden som lämnas in fortsätter arbetsgruppen att bereda förslaget till en ny metropollag. Målet är att ha ett utkast färdigt senast den 15 september 2014.

Det är fyra personer som har sökt den lediga tjänsten som bibliotekschef i Hangö. Ansökningstiden gick ut i måndags (31.3).

De fyra som konkurrerar om jobbet är: Milla-Riitta Kuronen (Gustavs), Kristiina Merilahti (Hangö), Aki Silvennoinen (Kortejoki) och Tuire Vasara (Hyvinge).

Fram till i höstas var det Merja Kukkonen som skötte uppgiften som chef för biblioteket vid sidan av uppgiften som förman för kulturen.

Sedan Merja Kukkonen sade upp sig från tjänsten har Ulla Koivisto skött jobbet som bibliotekschef vid sidan om sitt vanliga jobb i bibban. Ulla Koivisto kommer ändå snart att gå i pension och det behövs en ny chef.

Jobbet som direktör för kultur- och medborgarverksamhet sköts för tillfället av Jennika Friman och det jobbet torde också inom kort lediganslås.

Läs också om hur hela kultursektorn ska vara organiserad.

Störst behöver inte alltid vara bäst, det visade den lilla gruppen med sex tävlande från Raseborg ITF Taekwon-Do under veckoslutets tävlingar i Malmö. Raseborgsklubben var den minsta föreningen som deltogi det årligen återkommande Malmö Taekwon-Do Championship.

Tävlarna deltog i en eller två grenar, mönster och sparring. I en mycket hård konkurrens tog Raseborgsklubebns tävlare medaljer i alla tävlingar de deltog i.

Saldot för Raseborgsklubben blev tio medaljer (tre guld, fyra silver och tre brons). Totalt var Raseborg ITF Taekwon-Do den tredje bästa föreningen vad antalet medaljer beträffar.

Raseborgs ITF Taekwon-Dos medaljer i Malmö:
Mönster: Rufus Kesti och Lindah Kesti guld, Lauri Lahtinen silver och Kurt Sundström silver och Jesper Hägg brons

Sparring: Rufus Kesti guld, Jesper Hägg och Nico Flinck silver, Lindah Kesti och Kurt Sundström brons.

På söndag (6.4) åker en grupp finländare till Minsk i Vitryssland för att tävla i EM. Tävlingarna pågår i en vecka. Från Raseborgsföreningen deltar Juha Miettinen och Rufus Kesti.

Rufus Kesti deltar för andra gången i Europeiska mästerskapstävlingarna. Han deltar i klassen under 14 år. Som coacher under dessa tävlingar fungerar Rafael Kesti.

Efter en orolig inledning på fotbollsallsvenskan i Sverige med ett dödsfall och en nära-ögat-situation då en ung pojke blev träffad av en bengalisk eld fördömer många fotbollsvåldet. Den hängivna fotbollssupportern Patrik "Patte" Lindholm vill ändå se att bengaliska eldar tillåts inom vissa zoner på läktarna i Finland.

Patte Lindholm. Bild: Yle/Marica Hildén

Svensk supporterkultur upplever en mörk period för tillfället. Den efterlängtade fotbollspremiären blev en sorgedag och dagen efter, då svensk fotboll skulle visa sitt vackra ansikte blev också den en dag man helst av allt vill glömma. En nioåring träffades av en bengalisk eld i huvudet och alla manifestationer och banderoller för att hedra den fyrabarnspappa som misshandlades till döds på väg till en fotbollsmatch på söndagen var som bortglömda. Kaos utbröt. Pojken skyddades av sin keps, annars hade ansiktet blivit skadat.

"Patte" Lindholm från Karis är en aktiv supporter och lever i mångt och mycket för fotbollen. Han är drivkraften bakom BK-46 supporterklubb Pålkkasviinen och förstår inte det som har hänt i Sverige.

- Det som hände där nere i Helsingborg är helt åt helvete rakt ut sagt, då folk springer ut på gatan och slår på varandra. Det har ju faktiskt inget med fotboll att göra, säger Lindholm.

Kontrollera bengalerna

EIF-anhängare EIF-anhängare Bild: YLE

Det som däremot hör till supporterkulturen inom fotboll är bengaliska eldar. Pålkkasviinen har tvingats böta för att de antänt den lilla förbjudna fyrverkeripjäsen mitt under pågående match. Lindholm erkänner själv att han tycker att bengalerna kan vara farliga.

- Det kan ju alltid uppstå farliga situationer, de spottar ju ändå omkring sig lite eld. Men själv har jag inte sett att något farligt skulle ha hänt.

Men ett fortsatt förbud mot eldar på läktarna tycker Lindholm ändå inte är befogat. Istället skulle man enligt honom kunna införa vissa zoner på läktaren där pyroteknik skulle vara lagligt. I Sverige har en liknande lösning diskuterats.

- Det borde bli lite mera koncentrerat och organiserat. Saken borde diskuteras med olika supportergrupper och Bollförbundet. Är det organiserat så är det inte farligt. Det är viktigt att vi håller eldarna inom en viss zon på läktarna. Klart det är farligt om en eld antänds mitt bland folk.

Läs också:

Svenska fotbollshuliganer speglar samhället