Äldreomsorgen i Raseborg blev dyrare ifjol efter att staden tog över verksamheten efter Folkhälsan. År 2013 kostade äldrevården i Mjölbolsta i Karis 360 000 euro mera jämfört med året innan. Totalt kostade äldreomsorgen ungefär 7,7 miljoner euro år 2013 jämfört med 7,3 miljoner år 2012.

- Det var ett jobbigt år inom äldreomsorgen. Det var svårt att få vikarierande skötare och vårdare, så vi fick köpa in dem, men den största orsaken till skillnaden är köpläkarna. Vi hade just inga egna läkare på bäddavdelningen, säger tillförordnande grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen.

Jeanette Pajunen är för tillfället tillförordnande grundtrygghetsdirektör. Produktionschef Jeanette Pajunen på Raseborgs stad. Bild: Yle / Pia Santonen

Äldreomsorgen i Raseborg blev dyrare ifjol efter att staden tog över verksamheten av Folkhälsan. År 2013 kostade äldrevården i Mjölbolsta i Karis 360 000 euro mera jämfört med året innan. Totalt kostade äldreomsorgen ungefär 7,7 miljoner euro år 2013 jämfört med 7,3 miljoner år 2012.

- Det var ett jobbigt år inom äldreomsorgen. Det var svårt att få vikarierande skötare och vårdare, så vi fick köpa in dem, men den största orsaken till skillnaden är köpläkarna. Vi hade just inga egna läkare på bäddavdelningen, säger tillförordnande grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen.

Enligt Pajunen provade staden på allt för att rekrytera läkare till Mjölbolsta.

- Det kom inget napp. Det har överhuvudtaget varit svårt att hitta läkare. Även om det är rätt nära till Karis tågstation känns Mjölbolsta avsides.

För tillfället är läkarbristen inte lika svår.

- Nu har vi en köpläkare och en egen läkare på bäddavdelningen. Situationen är betydligt bättre just nu.

Blev bråttom

Pajunen påpekar också att privata bolag inte behöver gå ut med information om personalkostnader. Då Raseborgs stad inte kunde ta del av löneuppgifter var det svårt att budgetera för lönekostnaderna.

Något annat Pajunen lyfter upp är att samarbetet med Folkhälsan tog slut tio månader än planerat.

- Det påskyndade planeringen. Det är ingen ursäkt att det blev dyrare, men det påverkade möjligheterna att jobba med planeringen.

Ser bättre ut i år

Enligt Pajunen ser utfallet angående personalkostnaderna för årets första kvartal bra ut.

Budgeten för i år är ungefär 6,5 miljoner euro. Det är 1,2 miljoner mindre än utfallet för ifjol.

- Det är inga trollkonster. Vi minskar på antalet bäddplatser och satsar på resurserat serviceboende och hemvård. Helt enligt statens mål.

Antalet platser på bäddavdelningen i Mjölbolsta sjunker med 18 platser från 139 ifjol till 121 i år.

Egen städning sparar

Förutom det här lyckas staden också spara i och med att grundtryggheten från och med i år ansvarar själv för städning. Ifjol låg ansvaret hos stadens enhet intern service som ansvarar bland annat för fastigheter, kosthåll och städning inom staden.

- Vi kan använda städpersonalen mera i vårdarbetet. Avdelningsskötaren är redan avlönad som arbetsledare vilket gör att vi inte behöver betala skilt för en arbetsledare till intern service.

Städkostnaderna för serviceboende Björnide och de tre långvårdsavdelningarna i Mjölbolsta uppgick till ungefär 87 000 euro per avdelning år 2013. I år förväntas städkostnaderna halveras.

Enligt Pajunen provade staden på allt för att rekrytera läkare till Mjölbolsta.

- Det kom inget napp. Det har överhuvudtaget varit svårt att hitta läkare. Även om det är rätt nära till Karis tågstation känns Mjölbolsta avsides.

För tillfället är läkarbristen inte lika svår.

- Nu har vi en köpläkare och en egen läkare på bäddavdelningen. Situationen är betydligt bättre just nu.

Blev bråttom

Pajunen påpekar också att privata bolag inte behöver gå ut med information om personalkostnader. Då Raseborgs stad inte kunde ta del av löneuppgifter var det svårt att budgetera för lönekostnaderna.

Något annat Pajunen lyfter upp är att samarbetet med Folkhälsan tog slut tio månader än planerat.

- Det påskyndade planeringen. Det är ingen ursäkt att det blev dyrare, men det påverkade möjligheterna att jobba med planeringen.

Ser bättre ut i år

Enligt Pajunen ser utfallet angående personalkostnaderna för årets första kvartal bra ut.

Budgeten för i år är ungefär 6,5 miljoner euro. Det är 1,2 miljoner mindre än utfallet för ifjol.

- Det är inga trollkonster. Vi minskar på antalet bäddplatser och satsar på resurserat serviceboende och hemvård. Helt enligt statens mål.

Antalet platser på bäddavdelningen i Mjölbolsta sjunker med 18 platser från 139 ifjol till 121 i år.

Egen städning sparar

Förutom det här lyckas staden också spara i och med att grundtryggheten från och med i år ansvarar själv för städning. Ifjol låg ansvaret hos stadens enhet intern service som ansvarar bland annat för fastigheter, kosthåll och städning inom staden.

- Vi kan använda städpersonalen mera i vårdarbetet. Avdelningsskötaren är redan avlönad som arbetsledare vilket gör att vi inte behöver betala skilt för en arbetsledare till intern service.

Städkostnaderna för serviceboende Björnide och de tre långvårdsavdelningarna i Mjölbolsta uppgick till ungefär 87 000 euro per avdelning år 2013. I år förväntas städkostnaderna halveras.

Raseborgs stad får använda 300 000 euro mera än budgeterat till en ny gymnastiksal i den finska skolan i Kila i Karis. Det fattade stadsfullmäktige beslut om i kväll.

I den ursprungliga budgeten fanns ett anslag på 1,7 miljoner euro för en ny gymnastiksal. Kostnaderna för en sanering och tillbyggnad av stenskolan på Ekenäsvägen och en sanering av träskolan på andra sidan vägen var lägre än förväntade. Därför ansåg fullmäktige att gymnastiksalen kan kosta upp till 2 miljoner euro.

Den totala budgeterade summan för sanering och tillbyggnad av stenskolan, sanering av träskolan och byggande av en gymnastiksal är 6,2 miljoner euro och hålls intakt.

Sjundeå IF:s handbollsdamer förlorade mot Dicken i den andra semifinalserien. Dicken vann matchen med siffrorna 30-23.

Anna Lindholm nätade åtta gånger och var Dickens bästa målskytt.

321 ögonpar följde med matchen från läktaren i Britas i Helsingfors.

Dicken leder semifinalserien 2-1. Vinner Dicken den fjärde matchen på torsdag i Sjundeå säkrar Helsingforslaget finalplatsen. Det andra laget från Helsingfors, HIFK, har redan säkrat sin finalplats.

Då man diskuterar nedskärningar är det bäddat för en hetsig debatt. En uppdatering av Raseborgs stads åtgärdsprogram behandlades på stadsfullmäktigemötet i kväll (7.4)

Fullmäktiges ordförande Thomas Blomqvist (SFP) förväntade sig många häftiga anföranden och begränsade varje tal till tre minuter.

Kommunisten Peter Björklöf hade inget till övers för åtgärdsprogrammet.

- Det ska förkastas. Åtgärdsprogrammet betyder ingenting annat än att vi kör ner den kommunala servicen.

Miikka Soivio (Saml) var orolig för äldreomsorgen i staden.

- Hur går det när de äldre flyttas från institutionsvården till annat som till exempel hemvården? För tillfället finns det ingen struktur för det. Jag vill att staden har en strategi för äldreomsorgen. Staden måste slippa obehagliga överraskningar, så att det inte går som i Mjölbolsta.

Sannfinländaren Petri Palin gav sitt stöd till Soivio.

- Det ska finnas ett färre antal dygnet runt-vårdplatser och mera hemvård, men det framkommer inte hur man ska göra det här.

Samlingspartisen Soivio ansåg också att staden ska sluta piska på skolorna. I stället ska man satsa på skolväsendet.

Känslorna hölls ändå i styr och fullmäktige godkände stadsstyrelsens beredning. Ledamöterna ville främst ha mera information och klargörelse om vad åtgärderna innebär i praktiken.

Se redaktör Pia Santonens tweets om fullmäktigemötet.

Raseborgs stad tar över Skåldö vattenandelslag. Det beslöt stadsfullmäktige enhälligt i går (7.4). Staden tar därmed också över skulderna på 2,1 miljoner euro.

Stadsstyrelsen ska nu utreda hur stor del av den här summan som ska belasta Raseborgs vattens kunder. Senast i juni kommer frågan på nytt upp i fullmäktige.

Målsättningen är att lösningen så långt som möjligt ska vara kostnadsneutral.

Äldre Sjundeåbor får kanske på prov ha en matautomat hemma istället för att använda sig av traditionell måltidsservice. Grundtrygghetsnämnden ska på onsdag (9.4) besluta ifall kommunen ska testa måltidsautomaten Menumat Oy.

Fördelarna med måltidsautomaten är att klienten själv kan välja när han eller hon vill äta sin måltid. Klienten kan också välja på en meny vilka rätter som ska finnas i maskinen.

Det finns cirka 70 huvudrätter och 20 efterrätter i urvalet som förnyas fortlöpande.

Djupfrysta rätter

Maten förvaras djupfryst i automaten som har också har en ugn. Man kan programmera automaten så att den värmer maten vid ett visst klockslag.

I bland annat Lojo och Helsingfors används redan en sådan här automat.

Om den äldre har en måltidsautomat hemma behöver personalen inte heller komma med maten utan får mera tid för vård- och rehabiliteringsarbete.

Försök

Tanken är att Sjundeå skulle gå in för måltidsautomater på prov hos omkring 10 klienter inom hemvården. Det är frivilligt att delta i försöket.

För klienten kostar maten samma som i dag - 8 euro och 40 cent per måltid - medan automaten blir lite billigare för kommunen än nuvarande system med utkörning av mat.

Lojo stadsstyrelse vill att utbildningsnämnden hittar en permanent lösning till utrymmesbristen inom de svenska skolorna. Stadsstyrelsen remitterade ärendet tillbaka till utbildningsnämnden på gårdagens möte. Enligt stadsstyrelsens ordförande Irene Äyräväinen (Saml), kommer paviljonger åtminstone inte på fråga

Enligt henne måste hela kedjan nu ses över på nytt för att komma fram till en långsiktig lösning,

- Vi förstorade Solbrinkens skola bara för några år sedan och då fick vi information om att det skulle vara tillräckligt. Nu måste vi noggrannt studera elevprognoserna och också orsaken till den här överraskande situationen, säger Äyräväinen.

Paviljonger eller inte?

Tjänstemännen i Lojo har velat att femte- och sjätteklassisterna i Solbrinken och Virkby skolor ska flytta till Källhagens skola för att på det sättet råda bot på utrymmesbristen bland de svenska daghemmen. Den svenska utbildningssektionen har i stället föreslagit att det byggs paviljonger i anslutning till Virkby och Solbrinkens skolor. Ett förslag som också utbildningsnämnden stödde på sitt möte den 26 mars.

Lojos stadsdirektör Simo Juva gick emot utbildningsnämnden och föreslog i sin beredning till stadsstyrelsen att ärendet ska lösas utan att några paviljonger byggs.

En permanent lösning behövs

Juva ville enbart remittera ärendet till utbildningsnämnden, men stadsstyrelsen tillade att det ska hittas en permanent lösning till utrymmesbristen inom de svenska daghemmen och skolorna.

Vad det innebär i praktiken är alltså oklart, förutom att det inte blir några paviljonger. Enligt Irene Äyräväinen sitter det också hårt åt då det gäller att förstora skolorna.

- Åtminstone då det gäller Virkby skola är det uteslutet, säger hon. Det är främst Solbrinken vi våndas över och funderar på vad som kunde göras.

Flytt inte uteslutet

Det kan bli fråga om skolflytt i någon mån, men inte i den utsträckning som tjänstemännens ursprungliga förslag utgick från.

- Vi måste ta skeden i vacken hand och inse att vi inte kan uppfylla önskelistor, säger Äyräväinen. Vi måste nu låta utbildningsnämnden i snabb takt se över situationen och se vad den kommer fram till.

Hon påpekar också att det flera gånger har kommit fram att det är fel att skoleleverna ska lida för att det är trångt inom småbarnsforstran.

- Nu tittar vi på det här på nytt och söker innovativa lösningar, säger hon.

Mellan 60 och 70 föräldrar kom till gårdagens informationsmöte om hur inomhusluften i den mögeldrabbade Merituulen koulu i Ingå ska garanteras bra kvalitet efter skolsaneringen.

Juha Kainulainen, som är föräldraföreningens ordförande, säger att många föräldrar var oroliga och en hel del frågor handlade om specifika mögelproblem.

- Själv är jag nöjd över hur byggnadsprojektet i skolan utvecklas. Det är bra att saneringen inte är i enbart en aktörs händer. Men vilken risk som saneringen innebär förblir ett frågetecken. Det är först om tio år som man ser hur bra byggnaden fungerar, påpekar Kainulainen.

Hur lång livslängd?

Enligt Kainulainen var många föräldrar osäkra.

- Frågetecknet är hur mycket byggnadens livslängd förlängs på det här sättet, säger han. Talar vi om några år eller om tiotals år? Det här är det största orosmomentet bland föräldrarna.

Det var Ingå kommun som ordnade informationstillfället.

Det är ny teknologi som ska garantera att inomhusluften ska hålla måttet efter saneringen. Experter från Aaltouniversitetet har tagit fram nya metoder för att mäta och följa upp läget vid saneringar av det här slaget.

Nu är det klart att Jeanette Pajunen blir ny grundtrygghetsdirektör i Raseborg. Raseborgs stadsfullmäktige godkände i går kväll chefsrotationen med rösterna 29-13.

Motförslaget från samlingspartisten Miikka Soivio var att frågan skulle remitteras bland annat eftersom det inte är god förvaltningssed att inte lediganslå chefstjänsterna.

Jeanette Pajunen följde själv med den två timmar långa fullmäktigediskussionen om chefsrotationen och tyckte att debatten var saklig.

- Det känns jättebra och jag har tack vare den här processen blivit lite starkare och fått en annan syn på hur politiken och samhället fungerar. Jag tar gärna emot det här uppdraget, säger hon.

Pajunen har sedan början av april jobbat som t.f. grundtrygghetsdirektör. Tidigare grundtrygghetsdirektören Arne Nummenmaa är ny chef för intern service, tidigare chefen för intern service Catharina Lindström är fastighetschef, medan tidigare fastighetschefen Kjell Holmqvist är projektchef.

Sannfinländaren Petri Palin och samlingspartisterna Miikka Soivio och Roger Hafström antecknade avvikande mening.

Intresset för idrottsinriktad eftermiddagsverksamhet är klart större än utbudet. Det visar den enkät som Yle Sporten har gjort. Svensk- eller tvåspråkigt idrottseftis finns bara i fyra av de kommuner som svarade på enkäten, samtidigt som intresse för sådan verksamhet finns i över hälften av kommunerna.

Svensk- eller tvåspråkig idrottsinriktad eftisverksamhet finns för närvarande i Borgå, Esbo, Åbo och Närpes. I Åbo och Esbo är det tennisklubbar som driver verksamheten. I Borgå är det ett samarbete mellan flera föreningar och i Närpes är det föreningen Björneftis som erbjuder ett idrottsinriktat eftis.

Av de 23 eftiskoordinatorerna som svarade på enkäten, svarade 14 att de tror att det nog skulle finnas ett intresse för ett idrottsinriktat eftis ifall någon idrottsförening skulle ta initiativet. I de kommuner där man ställde sig skeptisk till ett idrottsinriktat eftis var orsaken oftast att det inte finns ett behov för fler eftisar, eller att det är för långa avstånd mellan skolor och idrottsanläggningar.

Tränaren körde runt och hämtade barnen

För två år sedan inledde Åbo Lawn-Tennis Klubb, ÅLK, EftisTennis-verksamhet för lågstadiebarn på allvar. Då hade klubbens tränare redan i flera år plockat upp de tennisintresserade barnen från skolorna och kört dem till hallen för att träna.
- I början handlade det om att hitta träningstider för barnen, berättar chefstränare Ville Nygård

Priset?

I EftisTennis går barn från fem olika skolor och för att få det här att gå ihop betyder det att klubben så gott det går har ordnat med taxiskjuts från skolan till hallen i St. Karins. Att gå på EftisTennis kostar mellan 500 och 600 euro per termin, det vill säga ungefär samma som ett vanligt eftis. I det priset ingår ändå inte kostnaden för transporten. Eftisverksamheten får stöd från stiftelsen Brita Maria Rehnlunds minne.

Nya stjärnor

Eftisverksamheten har visat sig vara ett bra sätt att locka fler juniorer till klubben, berättar tränaren och verksamhetsledaren Johan Skoglund.
- Det här är att lägga grunden för tävlingstennis. Eftisen fortsätter med tävlingstennisskola som riktar sig till klasserna tre och fyra. och sen kommer man in därifrån till tävlingsträningen. Så trappstegen finns nog utmärkta redan.

Många föreningar kämpar med att hitta ledare till den egentliga träningsverksamheten. I ÅLK har man löst det så här:
-Det är våra mer eller mindre proffstränare som sköter om den biten också., Vi har lyckats ganska bra med att vi har våra bästa tränare som tar hand om våra yngsta spelare och det är egentligen så det ska vara, konstaterar Skoglund

”Sätt igång”

I Åbo har satsningen varit så lyckad att chefstränaren Ville Nygård hoppas att fler föreningar vågar tro på att de kan erbjuda liknande verksamhet.
- Det viktigaste är att hitta rätt ledare, se till att de orkar. Planera det praktiska väldigt noga. Fundera över hur transporten ska fungera. Hur ska man göra när barnen kommer till idrottsanläggningen och var kommer de att spendera tid efter träningen, var ska de äta sin vägkost och så vidare, tipsar Nygård

Se ett reportage från ÅLK:s EftisTennis i Sportmagasinet i kväll kl. 21 på Yle fem

Kasmirs singel Vadelmavene luktar sommarhit, och det blir inte sämre av att han sjunger om Finlands bästa sommarstad.

Kasmir, eller Thomas Kirjonen som han egentligen heter, sjunger om hur han vill fly Helsingfors och ro till Hangö. Men hur väl vet han vad som väntar när han kommit i land? Fillan och Prillan från Stiftelsen utsatte honom för det stora Hangötestet!

Kasmir uppträdde också under sitt besök. Se Vadelmavene live!

Under sin karriär målade Heléne Schjerfbeck flera självporträtt men avbildade också gärna folk i hennes omgivning. Ofta anlitade hon en och samma modell flera gånger. Sue Cedercreutz-Suhonen har tillsammans med Lea Bergström forskat och skrivit en bok om Heléne Schjerfbecks modeller.

Schjerfbecksällskapet har bjudit in Sue Cedercreutz-Suhonen i samband med sitt årsmöte den 8 april klockan 18 på museicentret Ekta.

Cedercreutz-Suhonen är chefsguide vid museet Villa Gyllenberg i Helsingfors. Hon berättar att hon bland annat har fått hjälp av Ekenäsbor i sitt arbete att försöka identifiera Schjerfbecks modeller.

Nu finns det Lojosvenskar som ifrågasätter beslutsprocessen kring ärendet som berör utrymmesbristen i de svenskspråkiga skolorna i Lojo.

Utbildningsnämnden och den svenska utbildningssektionen ville tidigare lösa problemet med utrymmesbristen genom att bygga baracker vid lågstadieskolorna. Stadsdirektören var ändå inte på samma linje och föreslog i stället att staden borde försöka hitta en mer permanent lösning. Det förslaget godkändes sedan av stadsstyrelsen den 8 april. Ett tjänstemannaförslag har tidigare varit att dagisbarnen skulle flytta in i lågstadiekolorna och att årskurserna 5 och 6 i sin tur skulle flytta till Källhagens skola.

Mikael Rejström är förälder till barn i Solbrinkens skola. Han är glad över att flytten till Källhagen åtminstone i det här skedet inte blir av.

Rejström tillägger att han anser att den demokratiska beslutsprocessen har varit överraskande. Han får medhåll av Mirja Janérus som är medlem i utbildningsnämndens svenska sektion.
- Frågan har behandlats i svenska sektionen tre gånger och vi har funnit en lösning på problemet. Tjänstemännen har ändå inte godkänt sektionens beslut utan kommer gång på gång tillbaka till sitt eget redan förkastade beslutförslag. När frågan behandlades i utbildningsnämnden presenterade tjänstemännen alltså sitt eget förslag som förkastades i utbildningsnämnden med siffrorna 10 - 0. Inte heller utbildningsnämndens beslut presenterades för stadsstyrelsen utan i stället presenterade tjänstemännen ännu en gång sitt eget redan förkastade förslag.

Ärendet ska nu behandlas på nytt i utbildningsnämnden och då ska utgångspunkten vara en permanent lösning.

Birgitta Lönn är rektor i Virkby skola och Solbrinkens skola. Hon konstaterar att de finns så många praktiska frågor som ännu är öppna.
- Jag utgår från att vi fortsätter som nu innan det fattas ett annat beslut.

Läs också:
Inga nya baracker i Lojo
Lojoföräldrar: Flytta inte våra barn!
Björn Heir: Alla förslag om Lojoskolor dåliga
Hela Virkby skola föreslås flytta till Källhagen
Förvirring kring Lojoskolor
Nya paviljonger istället för skolflytt i Lojo
Oklart hur Lojo löser svenska dagisträngseln
Ingen skolflytt i Lojo

Metallföretaget Tammet i Ekenäs som har tampats med stora ekonomiska utmaningar satsar på framtiden. Bolaget får nya aktieägare som satsar pengar i bolaget och det gör också Tammets ledning.

Gretel Ramsay är inte längre vd för bolaget utan det är Jan Silén som tar över rodret från och med i morgon (9.4).

Ramsay sitter kvar i bolagets styrelse men ingår inte längre i ledningsgruppen. Timo Parmasuo blir ny ordförande för styrelsen.

Gretel Ramsay är den 8 april 2014 sista dagen som vd för Tammet. Gretel Ramsay är 8.4.14 sista dagen som vd för Tammet i Ekenäs. Bild: Yle/Marica Hildén

Nya satsningar

Tammet ska satsa på stenkorgar, fallskydd för byggnadsarbetare och gruvindustrin.
Tammet riktar sig till marknader i Finland och främst Europa. Men med tanke på fallskydd och gruvor så är marknaden liten i Finland.
Däremot är Norden, och i synnerhet Sverige, viktig för att ta sig in på gruvindustrins marker och i Frankrike, Tyskland och England finns de största marknaderna vad gäller fallskydd, säger Henry Engblom som är ny viceordförande i den nya styrelsen.

Det här innebär också att Tammet måste satsa mera på marknadsföring, medger Jan Silén.
-Det har vi inte satsat på tidigare.

Ramsay stiger åt sidan som vd

Gretel Ramsay har varit vd för Tammet i 14 år och nu stiger hon åt sidan, men sitter med i styrelsen och ska ägna sig åt specialuppdrag för Tammet. Hon är inte med i ledningsgruppen.

Gretel Ramsay och hennes släktingar har pumpat in pengar i företaget för att rädda det, och det gör nu också ledningen och den nya styrelsen. Timo Parmasuo är ny styrelseordförande. Han äger metalföretaget Meconet Oy som han också är vd för.

Henry Engblom är viceordförande och i styrelsen sitter också Ramsay och Stefan Källberg samt en person till som vill vara anonym.

Till ledningsgrupen hör Jan Silén, Jan Kaunisranta och Stefan Källberg.

Tror på framtiden

Gretel Ramsay säger att alla tror på Tammets framtid. Det håller Jan Silén och Henry Engblom med om. Och nu ska Tammet satsa på ny produktion så som stenkorgar, fallskydd för byggnadsarbetare och gruvindustrin. Det är inte helt klart vad Tammet ska satsa på inom gruvindustrin, säger Jan Silén.

-Jag tror på framtiden, vi vet ju inte vilka former av nya produkter som vi kan tillverka i framtiden.

All verksamhet ska nu finnas i en byggnad på bolagets område i Ekenäs. De övriga husen ska rivas och den tomten säljas. Ramsay säger att Tammet förhandlar om en försäljning.

Företagssanering

För två veckor sedan berättade Tammet att nästan hälften av de anställda eller 28 personer mister sina jobb vid fabriken.

Tammet beslutade då lägga ner en del av produktionen och istället koncentrera sig på att göra svetsade nät och fallskydd.

Tammet genomgår också företagssanering.

Tammet i Ekenäs. Metallföretaget Tammet i Ekenäs. Bild: Yle/Marica Hildén

Läs också om att nästan hälften fick gå vid Tammet

Brandchef Stig Granström vid Västra Nylands räddningsverk diskuterade ambulansernas framtid med Raseborgs stadsdirektör Mårten Johansson i Yle Västnylands morgonsändning (8.4). Johansson var orolig över kostnaderna medan Granström poängterade att ingen vet om en privat aktör skulle bli billigare.

Eftersom styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) tidigare beslutade låta konkurrensutsätta ambulanserna lade räddningsverket sina förberedelser på is. Men efter att styrelsen i måndags (7.4) återgick till den ursprungliga planen om att låta räddningsverket ta över är det bara att fortsätta.

Stig Granström och Mårten Johansson ser på saken ur olika synvinklar. Brandschef Stig Granström och stadsdirektör Mårten Johansson i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen

Granström försäkrar att räddningsverket har beredskap att ta över på kort varsel. Det finns vissa deadlines att följa.

– Det handlar om anskaffning av fordon, rekrytering av personal. Det är deadlines vi klarar av. Om det inte händer något exceptionellt är vi beredda 1.1.2015 att ta hand om verksamheten.

Dyrare lösningar i spartider bekymrar

Stadsdirektör Mårten Johansson i Raseborg har grundligt satt sig in i ambulansfrågan eftersom han har varit bekymrad över kostnaderna.

– Det är en helt orimlig kostnadsökning.

Det är en helt orimlig kostnadsökning

– Här ingår också den koordinering av verksamheten vi betalar för. Den är mycket tung i det här området.

Johansson säger också att det inte har bevisats att verksamheten skulle bli bättre med att räddningsverket tar över.

I Lojo är det privata aktörer som transporterar de sjuka. Bild: Yle/Robin Lindberg

– Ingen har påvisat att det att vi får en ny leverantör skulle ge oss bättre eller snabbare tjänster eller bättre service.

Mårten Johansson anser också att det orättvist hur kostnaderna för ambulansen fördelas inom HNS. De kommuner som finns inom området för Jorvs sjukhus betalar mycket mindre per person för ambulansvården eftersom det finns flera invånare.

– Vissa kommuner kör ambulansen för 15 euro per invånare; vi kommer upp till över 90 euro per invånare. Det gäller t.ex. Kyrkslätt som får ambulansen av Esbo räddningsverk via Jorvs sjukvårdsområde.

Johansson anser att kostnaderna för ambulanserna borde jämnas ut över hela HNS. På samma sätt gör man för kostnaderna inom Västra Nylands räddningsverk.

– Jag räknade ut att en utryckning med ambulansen blir att kosta över 1 000 euro.

Jag räknade ut att en utryckning med ambulansen blir att kosta över 1 000 euro.

Går inte jämföra päron och äpplen

Brandchef Stig Granström anser att det är fel av Mårten Johansson att jämföra nuvarande system med det som kommer efter år 2015.

– Det är två olika system. Att kostnaderna stiger har inget med räddningsverket att göra. Det beror på att lagstiftningen har ändrat och utgående ifrån det har man tagit ett beslut om hurudan servicenivån ska vara. Den nivån gäller från och med nästa år. Det resulterar i att kostnaderna stiger.

Att kostnaderna stiger har inget med räddningsverket att göra.

Stig Granström understryker också att det är allmänt känt att räddningsverket inte är med i konkurrensutsättningar eftersom verksamheten är öppen för granskning.

– Vem som helst har rätt att se de här priserna som vi ger i våra anbud. Det betyder ju att konkurrenterna har lätt att ge ett anbud som är lite under räddningsverket.

– Men nu är den här möjligheten borta. Vi finns inte längre på marknaden som en konkurrent i den meningen.

Också Lojo sjukvårdsområde står inför ett ambulansbeslut före år 2017. Lojo sjukhus Bild: Yle/Robin Lindberg

– Det här stämmer inte alls.

– För det första gäller servicenivå beslutet likaväl för Lojo och den privata leverantören. Det ändras inte alls när räddningsverket tar över. Det är samma beslut som gäller och följs upp av samma ambulansläkare som i Lojo.

Stig Granström medger att det inte blir förändringar genast för Lojos del, men då de privata avtalen i Lojo upphör år 2017 så blir det också där förändringar.

Det betyder att Lojo sjukvårdsområde blir tvunget att ta ställning till samma frågor som nu har varit aktuella i Västra Nylands sjukvårdsområde VNS.

Ingåborna får lite bättre ambulansberedskap med det nya systemet. Degerby i Ingå Bild: Yle/Robin Lindberg

Ser ingen skillnad

Mårten Johansson säger att han inte förstår vilken skillnaden i servicenivån är mellan om det är en privat aktör eller räddningsverket som sköter om ambulansen.

– Det är precis samma kvadratkilometer. Det är samma klassificering av områden. Det är samma uppföljning av varenda utryckning som görs i dag.

– Kan du Stig Granström säga på vilken punkt det sker en förändring när det blir en privat operatör eller en offentlig sådan?

Efterhand som avtalen går ut så tas systemet i bruk

– Efterhand som avtalen går ut så tas systemet i bruk. Där det finns privata entreprenörer kan man göra justeringar om det är inskrivet i avtalet. Annars löper det på tills avtalet tar slut och då gör man de ändringar som lagstiftningen förutsätter.

Mårten Johansson säger att beslutet om servicenivån är en sak och vem som utför tjänsten är en annan sak.

Sjukvårdsdistriktet har bestämt att ambulansberedskapen i Ingå ska vara lite högre än i dag och det ger en tilläggskostnad på 300 000 euro per år.

Men faktum är att hela det nya systemet blir betydligt dyrare, säger Johansson.

– I alla fall blir det dubbelt dyrare och det finns inga bevis på att servicenivån blir bättre för patienterna. Inte heller för skattebetalarna.

Måste förändras

Mårten Johansson tror att det nya systemet kommer att förändras eftersom det blir så dyrt överallt i landet.

Kostnaderna bör också delas per capita.

– När Lojos ambulansavtal tar slut år 2017 så borde man ändra hela fördelningsgrunden och det är ett fullmäktigebeslut i HNS.

Mårten Johansson säger också diskussionen ingalunda är slut nu.

– Vissa privata operatörer har också noterat att den lagstiftning vi har står i strid med EU:s lagstiftning. Det är mycket möjligt att också Finland får försvara sig och förklara varför man har gjort så här med ambulanstjänsterna som inte hör till kommunens verksamhet utan är privata enligt EU:s syn.

Tåget rullar på

Stig Granström säger att räddningsverket fortsätter sitt förberedande arbete och eventuella förändringar beaktas efterhand de kommer.
– Vi försöker uppfylla vår andel av avtalet.

Jag tror att man måste titta på koordineringen och arbetsfördelningen.

– När man funderar i landet på hur man ska skära på kostnader och kommunerna ska skära ner sina utgifter med en miljard euro så är det här ju inte rimligt. Att med samma verksamhet fördubbla kostnaderna på en jättekort tid.

Det gäller faktiskt att beakta alla kostnader när man pratar om den här typen av saker och inte bara se till vissa delar.

För tungrott

Det är också viktigt att komma ihåg att vi inte vet vad ett privat alternativ skulle bli att kosta år 2015

– För den här samma akuta gruppen finns tre aktörer som är i farten. Jag tror att man måste titta på koordineringen och arbetsfördelningen. Det är jättetungt system.

En stor del av ambulanstransporterna är icke-brådskande och handlar bland annat om transport av patienter från en vårdplats till en annan.
– Hur dyra ska de vara? Ska de gå att sköta på ett billigare sätt?, undrar Mårten Johansson.

Brandchef Stig Granström drar paralleller till läget år 2006 då räddningsverket under en konkurrensutsättning förlorade sjuktransporterna i Hangö till en privat aktör.
– I slutändan blev konkurrensutsättningen ändå 7 000 euro dyrare. Det gäller faktiskt att beakta alla kostnader när man pratar om den här typen av saker och inte bara se till vissa delar.

– I vårt paket ingår alla delar. Och vi har också beredskap för storolyckor och en möjlighet att hjälpa till och få ut personer t.ex. ut ur terrängen som inte alls ingår i de här privata aktörernas avtal. Av privata aktörer begär man bara anbud om sådant som så att säga rör sig på asfalt.

– Det är helt två skilda saker då man talar om de här priserna. Det är också viktigt att komma ihåg att vi inte vet vad ett privat alternativ skulle bli att kosta år 2015 i Västra Nylands sjukvårdsområde.

I Lojo har två skolor utsatts för inbrott. Det hände i måndags och tidigt på tisdag morgon.

Sent på måndag natt upptäcktes det att ett inbrott gjorts i skolan i Ojamo. Man hade tagit sig in i skolan genom att slå sönder glaset i en dörr.
Inne i skolan hade man brutit upp låsta dörrar till olika rum. I rummen hade man öppnat skåp och lådor.

Källhagens skola utsattes för inbrott några timmar senare. Där tog man sig in genom att slå sönder ett vädringsfönster.
Även i den skolan hade man brutit upp dörrar till flera rum.

VR tar i bruk biljettautomater på rälsbussarna i slutet av april. För Västnylands del gäller det här avsnittet mellan Karis och Hangö.

Till en början kan man endast betala med bankkort i automaterna. Senare kan man betala med mynt eller sedlar upp till 50 euro.

I automaterna kan man köpa enkel biljett. Biljetterna gäller för vuxna, barn, pensionärer, studerande och civiltjänstgörare. Dessutom kan man köpa biljett för cyklar och djur.

Resenärerna kan förstås köpa biljetterna i förväg på till exempel VR:s webb, på tågstationerna eller i automater som finns på tågstationerna.

VR:s fjärrtrafikchef Ari Vanhanen säger i ett pressmeddelande att VR med hjälp av biljettautomaterna försöker förbättra lönsamheten på turerna. Det handlar också om att kunna erbjuda tågturer på de avsnitt där det inte finns så många resenärer.
I framtiden kommer det inte att finnas konduktörer på de avsnitt där tågvagnarna inte är särskilt väl fyllda.

VR har inga planer på att ha biljettautomater i andra tåg.

Ekenäsbon Barbro Fri får Nylands svenska kulturfonds pris i år. I motiveringen står det att Barbro Fri på ett framgångsrikt sätt infört mångkulturella inslag i daghem, skolor och vårdanstalter.

För Barbro Fri kom utnämningen som en total överraskning.

- Det känns otroligt roligt och jag känner mig mycket hedrad, säger hon.

Alla är lika värda

Barbro Fri har i många år jobbat för att öka kunskapen och förståelsen för andra kulturer. Bland annat startade hon upp evenemanget Barnens kulturdagar redan 1996. Hon är också en av grundarna till föreningen Children Crossing Cultures som bland annat har byggt och upprätthåller en flickskola i Sierra Leone i Afrika.

- Det har alltid varit naturligt för mig att alla människor är lika mycket värda, säger Barbro Fri som tycker det är jätte intressant med nya kulturer. Konstnärlig är hon också själv, bland annat målar hon och gör egna smycken.

- Jag har alltid tyckt att det är otroligt viktigt att alla människor kan utveckla sitt eget potential när det gäller kreativitet.

Projekt i Karibien på gång

Just nu jobbar hon tillsammans med sin dotter med ett nytt projekt med barn och unga med funktionshinder i Karibien.

De försöker få ett kulturellt utbyte med motsvarade grupp i Finland.

Prispengarna går till lån och resa

I kväll kommer Barbro Fri att ta emot sitt pris på en utdelningsfest som ordnas i Kulturhuset Grand i Borgå. Prissumman är 10 000 euro.

- Jag ska betala tillbaka lånet jag tog för att kunna skicka en container till vårt projekt i Sierra Leone, berättar hon och säger att hon också tänker sätta en del av pengarna på en resa.

- Jag är nyfiken på Sydafrika och så skulle jag gärna åka igen till USA, säger Fri.

De här personerna har fått källskydd av Yle. Vi ger dem här de påhittade namnen Johan och Sofia.

Personalen behandlas inte som den borde, säger Johan. Om någon i personalen meddelar förmannen Dennis Beilinson om brister i ambulanserna eller deras medicinska utrustning, är det den personen som förklaras skyldig.
Det är helt klart att det händer att saker går sönder under arbetet på en arbetsplats, säger Sofia.

- Men där på Ekenäs sjuktransport blir det ett så stort nummer av det, i stället för att bara skaffa nya apparater med tanke på patientsäkerheten, fortsätter hon.

- Han reagerar med ilska, säger Johan.

- En del är rädda för honom, säger Sofia.

Att personalen behandlas osakligt är något som har pågått länge, enligt Sofia.

En obehörig i personalen fick sluta

Tom Löfstedt är den ansvarsläkare som har skrivit ut de vårdlov som nu är i kraft vid Ekenäs sjuktransport. Via hans granskning fick en person lämna bolaget vid årsskiftet på grund av obehörighet, uppger han.

Många erfarna arbetstagare har flytt fältet

- I trakten bor många utbildade som inte vill arbeta vid Ekenäs sjuktransport på grund av de här problemen, säger Sofia, och hänvisar till de olika slags problem som har kommit fram bland annat om hur personalen behandlas och hurdan nivå det är på ambulanserna och utrustningen i dem.

- De väljer i stället andra arbetsplatser.

- Det pratas i branschen att vem som helst får jobb vid Ekenäs sjuktransport, säger Johan.

En hel del av dem som jobbar där har just blivit klara från skolan och har inte riktigt någon erfarenhet, fortsätter han.

- Då erfarenheten växer söker sig många bort, säger Sofia.

Krävande uppdrag för nyutexaminerade

Bland dem som arbetar på Ekenäs sjuktransport finns personer som direkt har börjat arbeta på vårdnivå, utan erfarenhet av basnivån, säger Johan.
De flesta arbetsgivare kräver av dem som har fått rätt att arbeta på vårdnivå först praktik på basnivå, förklarar Sofia.

Hon konstaterar att det är mycket som ambulanspersonalen lär sig först på fältet.

- Arbetet är i huvudsak självständigt trots att personalen nästan varje gång är i telefonkontakt med läkare. Det enda sättet är att först arbeta på basnivå för att lära sig. Det är motiverat att inte låta personal direkt från skolbänken ansvara för medicinering.

Arbetstagare ska tenteras

Milla Jousi har efterträtt Tom Löfstedt som ansvarsläkare. Numera är det Jousi som både i Lojo sjukvårdsområde och Västra Nylands sjukvårdsområde beviljar vårdlov och övervakar dem som arbetar i ambulanserna. Hon tillträdde i början av februari och hon kommer i slutet av april att ordna en tentamen för dem som arbetar på vårdnivå.

- Så det kan bli bättre, säger Johan.

Bild: Anssi Leppänen/Yle

Inte betalt för övertid och söndagar

Bland dem som jobbar vid Ekenäs sjuktransport är det inte många som har skriftliga arbetsavtal, berättar Johan. Och de får ingen extra ersättning för söndagsarbete.

- Övertidsersättning betalas inte till dem heller, fortsätter Sofia.

Det är också vanligt att lönen betalas ut för sent eller att det betalas fel summor, säger hon.

Ekenäs sjuktransport: Vi blir svartmålade
Usla ambulanser med vårdutrustning som krånglar
Ekenäs sjuktransport: Bilarna är inte i dåligt skick
Ansvarsläkaren tar inte ställning till ambulansproblem

Även om bolaget tack vare rådiga arbetstagare härintill har klarat av att ge patienterna den akutvård de behöver, finns det en risk för att det kunde sluta riktigt illa någon gång, enligt de här personerna, som har fått källskydd av Yle. Vi ger dem här de påhittade namnen Johan och Sofia.

Nära ögat

Det kan vara nära ögat då de som jobbar i ambulansen inte kommer fram så snabbt som de borde, och då de är osäkra på att de kommer ända fram, beskriver Johan läget vid Ekenäs sjuktransport.

- Bilen har kunnat vara i så dåligt skick att personalen har varit tvungen att byta bil för säkerhets skull.

Gamla ambulanser

Både Johan och Sofia berättar att merparten av de nio bilarna har brister och att det finns brister också i den medicinska utrustningen. Många av bristerna är sådana som det har tagit lång tid att åtgärda. Det är i allmänhet så att bilarna och utrustningen fungerar tidvis, och tidvis inte. Men problemen har pågått i åratal.

Problem med hjärtstartaren

Det har varit problem med defibrillatorn, eller hjärtstartaren, vet Johan berätta.

- Veckovis har apparaten inte kunnat användas till att sända hjärtfilm till sjukhuset.

Sofia beskriver situationen så här:

- Trots att personalen upprepade gånger har berättat om problemen till förmannen Dennis Beilinson har det ändå tagit dagar och till och med veckor innan något har gjorts.

Personalen har ändå på något sätt lyckats få hjärtfilmen sänd från ambulansen till sjukhuset, säger Johan.

Men det har ju tagit mer tid jämfört med att apparaten skulle fungera och läkaren på sjukhuset skulle ha sett bilden direkt då den kommer från apparaten.

Hjärtstartaren mycket viktig

Hjärtstartaren har nog alltid fungerat på patienten. Men med tanke på de här kontaktproblemen till sjukhuset förklarar Johan att det finns många situationer då läkaren måste ge lov, till exempel om medicinering, efter att ha sett hjärtfilmen. Sofia säger att läkarens diagnos av hjärtfilmen kan avgöra vilket sjukhus patienten ska köras till. Under det senaste halvåret har detta problem uppstått på några defibrillatorer.

Mediciner förvaras på fel sätt

Mediciner förvaras inte i Ekenäs sjuktransport alltid på rätt sätt, till exempel då det gäller narkotiska preparat, enligt Sofia. På vintern förvaras mediciner många gånger på för kalla ställen.
I Ingå står ambulansen utomhus, berättar Johan. Även om bilen har en laddningskabel, blir inte det tillräckligt varmt för medicinerna och vätskorna inne i bilen.
Det finns regler för i vilken temperatur mediciner ska förvaras. Vissa mediciner ska förvaras i kylskåpstemperatur, andra i rumstemperatur.

Garaget i Ingå kan inte användas

Även om det numera finns ett garage för ambulansen i Ingå, kan garaget inte användas i praktiken. Stationen och garaget är nämligen ganska många kilometer från varandra, så personalen skulle i så fall vara tvungen att springa från stationen till garaget vid en nödutryckning.

Många problem med ambulanserna

Både Johan och Sofia kan berätta om diverse brister med ambulanserna. Många gånger måste man känna bilen ganska bra för att kunna använda den. Det kan vara accelerationsproblem som gör det svårt att komma upp för en backe. Batteriet kan vara så dåligt att ambulansen inte genast startar.

En gång blev det helt mörkt i ambulansen då lamporna slocknade. Då fick patienten vårdas i ljuset av en ficklampa.

Ekenäs sjuktransports ambulanser är utrustade enligt nuvarande avtal. Bild: Yle/Marica Hildén

I vinter har kylarvätska och olja blandats ihop i några bilar. I någon ambulans har det funnits en stor pöl med läckande kylarvätska på golvet.

- Emellanåt måste bilen tas bort från alarmberedskap för att bilen inte genast har förts till serviceverkstad, säger Sofia.

I tur och ordning händer någonting med olika bilar, berättar Johan.

Vid flera tillfällen har det varit osäkert om ambulansen kommer ända fram till Mejlans.

Ambulanser som inte längre duger i Nederländerna

Alla ambulanser som används i Ekenäs sjuktransport har importerats från Nederländerna, säger Johan. Det finns bilar som är i bra skick eftersom där finns ganska stränga direktiv, men nog finns där också bilar som helt enkelt är gamla. I Ingå fanns en splitterny ambulans. Den är ändå inte längre i användning i Ingå, utan den nya bilen blev utbytt till en äldre.

Flera av ambulanserna är sådana som har tagits ur bruk i Nederländerna och som inte länge får användas som ambulans där. Bland de här bilarna finns sådana som har använts i åratal i Ekenäs sjuktransport, fortsätter Johan.

Så här gamla bilar används inte på många ställen, säger Sofia.

Ekenäs sjuktransport: Bilarna är inte i dåligt skick
Osakligheter mot ambulanspersonalen
Ekenäs sjuktransport: Vi blir svartmålade
Ansvarsläkaren tar inte ställning till ambulansproblem